Inledning I detta PM diskuterar jag Första Petrusbrevets tillkomsthistoria, gener, struktur, agenda och teologi. Detta som en uppgift i kursen vid Teologiska högskolan Stockolm. Disposition Inledning Disposition Tillkomsthistoria Författare & Redaktion Datering Tillkomst plats & Adressater Genre & Struktur Litterär Genre & Redaktion Struktur & Retorik Brevets särdrag Praktisk agenda Teologisk agenda Diskussion Bibliografi s1 s1 s2 s2 s3 s3 s5 s5 s6 s7 s7 s7 s9 s10 1
Tillkomst historia Författare & Redaktion Som vi ser i 1 Pet 1:1 hävdar sig författaren för brevet heta Petrus och att han är Jesu Kristi apostel. Avsändaren säger sig också vara far spirituell till Markus från 1 Pet 5:13. Ser vi till den gängse uppfattningen av exegetiska forskare så argumenterar man för att aposteln Petrus (en av de 12) omkom under kejsare Neros förföljelse runt år 64 (Kelly 1969 : s26). Om dateringen av Petrus död är år 64 så måste naturligtvis brevet kommit till innan dess. Det finns en skara forskare som försvarar 1 Petrus och menar att det inte är en pseudonym utan att det faktiskt är så att det är lärjungen Petrus som skrivit texten. Deras argumentation är att brevet är tydligt signerat lärjungen Petrus och att kyrkan inte verkar haft något problem att ta till sig brevet varken i kanonbildningen eller i församlingen (Horrel 2008 : s20)(elliot 2000 :148-149). Det finns inte heller något i brevet som ger en hint om att det skulle vara en pseudonym (Horrel 2008 : s20). I 1 Pet 2:4-8 finns en parallell med Matt 16:18 där bilden av klippan figurerar i båda berättelserna, vilket skulle kunna ses som en indikation på att Petrus delar en självupplevd erfarenhet (Horrel 2008 : 20). Detta kan jag i och för sig lika gärna se som ett motargument om vi daterar 1 Petrus efter att Matteus-evangeliet författats. I 1 Pet 5:1 menar sig författaren vara ett vittne till Jesu lidande, versen har sin parallell till Matt 26 (Horrel 2008 : 20) Men även detta kan ses som en efter konstruktion ifall Matteusevangeliet skrivits innan 1 Petrus, alternativt går det att kritisera teorin med att pseudoförfattaren i så fall kände till muntliga traditioner kring Petrusberättelsen. Och självklart kände pseudo författaren till berättelsen om Petrus i fall han nu ville göra anspråk på hans namn. Jag har svårt att kunna acceptera något av argumenten för att det skulle varit Petrus lärjungen som skrivit brevet själv. Däremot finns det argumentation för en senare datering med annan författare eller att en skrivare skulle arbetat med Petrus. 1 Petrus har en väldigt elegant grekiska med vacker vokabulär (Kelly 1969 : s27). Brevet har också många återkopplingar med citat ur den grekiska gammaltestamentliga skriften LXX (Kelly 1969 : s27) Dessa saker gör det föga troligt att Petrus skulle besitta så goda skrivarkunskaper och ett sådant rikt vokabulär utifrån hans yrke som fiskare, som vi känner till från evangelierna. Problemet har dock inte med grekiskan i sig att göra, han kunde säkerligen grekiska eftersom hans familj arbetade med handel och då var språket viktigt (Kelly 1969 : s31) Hans bror bar också ett grekiskt namn, så grekiska var inte helt främmande för honom (Kelly 1969 : s31). Det som gör det svårt för oss att tro att det är Petrus som skrivit brevet är snarare den litterära kvalitén och grekiskan som är så otroligt korrekt (Kelly 1969 : s31). Författaren är tränad i skrivarkonsten på en hög nivå och den kunskapen kan vi inte tillskriva Petrus (Kelly 1969 : s31). Här har Petrus tagit hjälp av en skrivare i fall han i överhuvudtaget varit med och författat brevet (Kelly 1969 : s32). Sedan kan det argumenteras för att Petrus inte själv hursomhelst inte skulle använt sig av LXX före den hebreiska översättningen (Horrel 2008 : s21). Det kanske starkaste argumentet mot att Petrus skulle varit författaren är att Petrus i så fall antagligen nämnt mer om hans och Jesus personliga relation i brevet, vilket ej görs (Kelly s1969 : s27). Ett förslag har givits till namn på författaren. Det skulle kunna vara Silvanus som omnämns i 1 Pet 5:12 han skulle då också vara Silas som omnämns som Paulus reskamrat (Horrel 2008 : s21). Denna teori skulle förklara den 2
goda grekiskan, Silvanus nämns också som medförfattare till 1 Thess (Horrel 2008 : s22). Silvanus skulle då kunna varit Petrus skrivare eller samarbetsförfattare (Horrel 2008 : s22). Men också denna argumentation har jag svårt att se som rimlig när vi ser till argumentationen för datering (se rubriken nedan). Under rubriken datering lyfter jag fram Horrels sammanfattning av den exegetiska forskningens argumentation för en senare datering än år 64, vilket innebär att Petrus inte kan ha författat eller dikterat brevet. Därför är det mest troligt att brevet är skrivet under pseudonym, sannolikt en grupp författare som skriver i Petrus skola eller några ur hans lärjungagrupp mest troligt befäst i Rom (Elliot 2000 : s130). Vilka som kan ha tillhört denna grupp är svårt att säga, men det är fullt möjligt att de kommer från det resesällskap Petrus hade runt sig när han bedrev sin mission från Jerusalem (Elliot 2000 : s130). Markus och Silas som omnämns i 1 Petrus kan ha varit en del av denna grupp (Elliot 2000 : s130). Kan man inte acceptera att det funnits en sådan grupp som står i Petrus tradition och som skrivit brevet i hans namn utifrån den traditionen, så vet vi inte vem eller vilka som skrivet brevet i överhuvudtaget. Datering Det blir svårt att datera brevet till ett år innan år 64 och innan Petrus död. Det är troligare att brevet är skrivet någonstans mellan år 70 och 95 (Horrel 2008 s22). Den kristna traditionen har utvecklats, ledarskapsstrukturer har kommit långt (1 Pet 5:1-5) och termen kristen dyker upp i 1 Pet 4:16 (Horrel 2008 : s22). Detta sammantaget pekar på en senare datering. Ordet kristen dyker annars bara upp i apostlagärningarna i hel bibeln. I slutfraserna i kap 5:13 omnämns församlingen i Babylon. Babylon kan förstås i ljuset av att både Romarriket och Babylonierna tog över den heliga staden och där Babylon har blivit ett slags kodnamn för Rom i kristen och judisk litteratur efter det att templet återigen blir förstört år 70 (Horrel 2008 : s22). Ytterligare ett tungt argument för en datering efter 64 är frånvaron av diskussion om hedningarnas ställning i förhållande till judarna (Horrel 2008 : s22). Skulle det varit Petrus som skrivit brevet själv så hade det varit troligt att frågan om i vilken utsträckning hedningar ska hålla den judiska lagen hade kommit upp om vi ser till diskussion som äger rum i Galaterbrevet (Horrel 2008 : s22). Likaså var diskussionen mycket aktuell i Rom där brevet troligen skrivits (se rubriken adressater). Detta gör att en datering mellan 70 och 95 verkar mest trolig. Det finns teorier om att Petrus inte skulle dött år 64 när Nero gick fram (Horrel 2008 : s23), dock blir det då problematiskt med den tidiga kyrkans tradition om Petrus martyrskap (1 Klemensbrevet)(Horrel 2008 : s23). Tillkomstplats & Adressater Brevet är antagligen skrivet i Rom, vilket de flesta forskar hävdar. Men det finns alternativ även här. Antiokia i Syrien är ett förslag som några forskare framhållit (Elliott 2000 : s131). Där skulle Petrus enligt Eusebius och Origen blivit utsedd till biskop (Elliott 2000 : s131). Dock kan det 3
diskuteras om att Petrus skulle varit biskop där inte troligen är en legend som uppkommit senare (Elliott 2000 : s131). Mindre Asien är ett annat förslag (Elliott 2000 :131), då brevet tidigt blev känt i den regionen (Elliott 2000 : s131). Men det mest troliga är att brevet kommer från Rom. Brevet avslutas med en hälsningsfras från församlingen i Babylon (Elliott 2000 :131), men det ska inte tolkas bokstavligt då Babylon i judisk och kristen litteratur efter år 70 börjat användas som ett kodord för Rom (Elliott 2000 : s132). Dock finns det inget i 1 Petrus som pekar på att ordet skulle ha en symbolisk betydelse och Roma nämns bara en gång i brevet men då som ståthållarna i (1 Pet 2:14f Bibel 2000). Där talar man om underordning, så ett kodnamn kan tyckas onödigt (Elliott 2000 : s132). Det finns dock ytterligare argument för att brevet kommer från Rom. Många av de kulturella och teologiska traditionerna som figurerade i Rom bland de tidiga kristna finner vi i 1 Pet (Elliott 2000 : s133). Detta skulle också förklara likheterna som finns med andra skrifter som kommer från denna region, såsom Romarbrevet, Hebreerbrevet, Markusevangeliet (Elliott 2000 : s133). Om vi fastslår att brevet kommer från Rom, vilka skulle då få det? Brevet är skickat till en region som ett rundsändningsbrev och kan kallas för ett katolskt brev (Michales 1988 : xlv). Om vi ser till inledningsfrasen är regionen troligtvis mindre Asien (Horrel 2008 : s45). Författaren skickar det också långt ifrån där han själv befinner sig, så hans vetskap om mottagarnas etnicitet är klart begränsad. Den är också begränsad utifrån att han inte vet alla som kommer läsa det (Michales 1988 : xlv). De som adresseras i 1 Pet 1:1 är skingrade (1 Pet 1:1 Bibel 2000) vilket pekar mot diasporan judar men nu som nu förstås är judekirstna (Michales 1988 : xlv). Läsarna lever i ett främmande land enligt 1 Pet 2:11 (Michales 1988 : xlv). Det finns också många hänvisningar till Israel. Adressaterna omtalas som ett utvalt släkte i 1 Pet 2:9 9Men ni är ett utvalt släkte, kungar och präster, ett heligt folk, Guds eget folk som skall förkunna hans storverk. Han har kallat er från mörkret till sitt underbara ljus. (1 Pet 2:9 Bibel 2000). Adressaterna har säkerligen varit hedningar men nu fått epitetet judar och kristna istället om vi ser till (1 Pet 2:12, 4:3). De flesta verkar också från början varit just hedningar (1 Pet 1:14,21 4:3-5) (Michales 1988 : xlv). Sammanfattningsvis kan under denna rubrik sägas att den mest rimliga argumentationen är att brevet skickats från Rom till provinsen i mindre Asien där i huvudsak kristna hedningar var tänkta som läsare. 4
Genre & struktur Litterär genre & Redaktion Texten är skriven i brevform. Kravet för att en text ska kunna kallas brev i grekisk kultur bygger främst på att det finns en avsändare och en mottagare (Horrel 2008 : s6). I brevet finner vi avsändaren Petrus lärjungen i 1 Pet :1 men det är också en hel delegation som skriver om vi ser till slutverserna (1 Pet 5:12-14) i form av Silvanus, Markus och Babylonförsamlingen (församlingen i Rom se ovan). Mottagarna är grupperna i diasporan som nämns i 1 Pet 1:1. Dock finns det inga indikationer på att avsändaren känner mottagaren personligen. Första Petrusbrevet har genren av ett brev, ett kristet brev med åtminstone vissa likheter med Paulusbreven (Horrel 2008 : s7). Dock har det funnits förslag om att brevet snarare skulle ha litterär genre av en predikan (Horrel 2008 : s7). W. Bornemann föreslog att 1 Petrus var en doppredikan (Horrel 2008: s7), men insatt i ett ramverk för ett brev (Horrel 2008 : s7). Teorin föreslår att man tar bort inledning och avslutning så att 1:3-5:11 blir kvar (Elliot 2000 : s8). Predikan skulle iså fall vara skriven utifrån psalm 33 där utläggningen ursprungligen är skriven av Silvanus/Silas i mindre Asien under ca år 90 (Elliot 2000 : s8). Detta på uppdrag av församlingarna som nämns i 1 Pet 1:1 (Elliot 2000 : s8). En generation senare, då brevet började bli aktuellt för kanonisering, skulle brevet blivit redigerat och tillskrivet Petrus (Elliot 2000 : s8). Men denna teori har omkullkastats då H. Preisker menat att talen om dopet är delar tagna ur en befintlig liturgi för kyrkan (Elliot 2000 : s8). En annan teori om brevets hopsättning är att det från början var två brev som inkorporerades med varandra (Elliot 2000 : s10). Argumentation för att brevet skulle varit tvådelat är att första delen 2:11-4:11 är till dem som ännu inte blivit förföljda och 4:12-5:11 till dem som är under svår förföljelse (Elliot 2000 : s11). Men det mest troliga är att brevet är skrivet vid ett tillfälle och i brevform då grekiskan och vokabulären är enhetlig genom hela brevet (Elliot 2000 : s11). De något spretande temana kan förstås utifrån att målgruppen är okänd och spretigare än vad fallet är i ex Paulusbreven (Elliot 2000 : s12). En kritik mot detta skulle dock kunna vara att de två texterna skulle vara parafraserade av en skrivare som format texterna med en egen vokabulär och stil. Sedan är det svårt att förklara vad Silvanus namn egentligen gör i slutet av brevet om det inte är två sammanfogade brev sammanfogade, om vi nu vi tänker oss att det är en krets som står i Petrustraditionen som sammanställt brevet. Här någonstans tycker jag dock att hypotesen börjar bli för krånglig för att den skulle vara sann. 5
Struktur & Retorik Brevet består av 5 kapitel där ett antal teman kommer upp. Här nedan är den struktur jag dragit upp för dessa teman. 1:1-2 Hälsningar 1:3-2:10 Mottagarna är Pånyttfödda, Heliga & Utvalda a, Pånyttfödda 1:3-12 b, Heliga 1:13-2:3 c, Utvalda 2:4-10 2:11-12 Varningar för köttets begär 2:13-3:2 Underordning a, Underordna er samhällsordning 2:13-17 b, Underordna er era herrar 2:18-25 c, Kvinnor ska underordna sig sina män 3:1-6 3:7-12 Lev i kärlek a, Män mot kvinnor 3:7 b, Gör det goda 3:8-12 3:13-4:19 Lidande a, Lida för det goda och rättfärdiga 3:13-17 b, Räddade genom Jesu lidande och dopet 3:18-4:6 c, Uppträdande den sista tiden 4:7-11 d, Lidande för Kristiskull 4:12-19 5:1-5:11 Föreskrifter för ledarskap i församlingen 5:12-14 Slutfraser a, Föreskrifter för äldste 5:1-4 b, Föreskrifter för de yngre och alla andra 5:5-6 c, Var vaksamma 5:8-11 6
Retorik Något som skulle kunna nämnas i relation till brevets retorik är att gamla testamentet citeras flitigt. Första Petrusbrevet är till och med ett av de brev som citerar gamla testamentet mest av alla. Brevet innehåller därför många traditioner från såväl evangelierna som paulustraditionen (Horrel 2008 : s41-42). Man kan fråga varför det tas upp så många kristna och judiska traditioner. Ett argument för detta är att författaren vill ge sin egen text högre status med referenser till redan legitim normativ skrift. Brevets särdrag Praktisk Agenda Målet för brevet är sammanfattat i 1 pet 5:12 12Genom Silvanus, som jag vet är en pålitlig broder, skriver jag dessa korta rader för att stärka er och för att bekräfta att här verkligen är fråga om Guds nåd, som ni skall stå fasta i. (Bibel 2000). Historiskt sett har forskningen hävdat att målet för 1 Petrusbrevet varit att sammanföra Petrus teologi med Paulus teologi (Elliot 2000 : s104). Detta av flera forskare men med F.C. Bauer i spetsen (Elliot 2000 : s104). I dagens forskningsläge ser man detta som en förlegad teori (Elliot 2000 : s104). Grundargumentet mot denna teori är helt enkelt att Paulus inte ens nämns i brevet och det tar inte heller upp några av de konflikter som var aktuella mellan Petrus- och Paulustraditionen (Elliot 2000 : s104). Agendan för brevet har sin grund i ett problem som är aktuellt för mottagarna, nämligen att de får lida för sin status som kristna (1 pet 3:13-4:19). Om vi ser brevets praktiska agenda som att just uppmuntra de kristna i diasporan samt som att ge dem taktiska strategier i deras lidande, så kan vi se 1 pet 3:13-4:19 (se brevets struktur ovan) som en slags problembeskrivning för lidandet. Kapitlet innan dvs 1 pet 2:13-3:2 (se brevet strukturen ovan) kan då ses som en slags rekommenderad praktisk lösning för att i möjligaste mån undvika lidandet, nämligen underordning. Samtidigt kan de genom sin underordning evangelisera genom att visa sina goda gärningar (1 pet 2:12). I lidandet ska den lidande Kristus vara förebilden (1 pet 4:1ff, 4:13). Teologisk agenda Med tanke på att brevets funktion är att svara med praktiska lösningar på konkreta problem snarare än att utgöra teologiska funderingar, så finner vi teologin inkorporerade i lösningarna på dessa problem (Elliot 2000 : s109). I sin bibelkommentar Word Bibical Commentery 49 1 Peter gör Michales en teologisk uppställning som han använder sig av (Michales 1988 : xlvii-lxxv) och som jag följer för att redogöra för några teologiska tankegångar i första Petrusbrevet. 7
Gud Första Petrusbrevet ser Gud som fader både till Jesus Kristus och till de kristna som brevet riktar sig till (Michales 1988 : lxvii). Gud är den som kommer att döma såväl troende som icke troende (1 pet 1:17, 2:23, 4:5) och detta faktum påverkar tillbedjan för de kristna, men också hur de ska bemöta de som är icketroende (Michales 1988 : lxvii). Det finns ingen anledning att vara hämndlysten för de kristna då Gud kommer vara den som tar hämnd eller skipar rättvisa i domen (Michales 1988 : lxvii). Brevet riktar sig som sagt till hedningar som lärt känna Gud (se Tillkomst plats & Adressater) genom Jesus (1 pet 1:21) vilket ger ett fokus på Gud som far för hedningarna (Michales 1988 : lxviii). Kristus Jesus bär på en paradox i första Petrusbrevet. Han är närvarande hos de kristna samtidigt som han inte är synlig, men vid domen kommer han att uppenbaras för dem (Michales 1988 : lxix). De kristna kan följa Jesu väg för att gå från lidande till seger och på så sätt är Jesus närvarande hos dem i nuet (Michales 1988 : lxix). Temat med en Kristus som nu är dold men som ska bli uppenbarad har 1 Petrus gemensamt med Judiska apokalyptiska skrifter och har också viss relation till 2 Thess (Michales 1988 : lxix). Templet i Jerusalem, som förstörs år 70, är inte synligt men finns där och kommer att uppenbaras igen (Michales 1988 : lxix). Skillnad mellan de judiska skrifterna och första Petrus brevet blir att det i 1 Petrus är Jesus från Nasaret som kommer att uppenbaras medan judisk apokalyptik menar att det är Messias som kommer uppenbaras (Michales 1988 : lxx). Föreställningen om Jesus i 1 Petrusbrevet är att Jesus led, dog, återuppstod och togs upp till himmelen (1 pet 3:18-22) (Michales 1988 : lxx). När vi relaterar detta förlopp för Jesus till frälsningen så har den kristne samma väg som Kristus att vandra, från lidande, till död, till återuppståndelse, till himmelen (1 pet 2:21) (Michales 1988 : lxx). Kristus lider för adressaterna för att statuera ett exempel som ska efterföljas (Michales 1988 : lxx). Jesus blir också offerlammet som friköpt folket enligt 1 pet 1:18. Synden bärs fram till korset och lämnas där (Michales 1988 : lxx). Frälsningen innebär att man skiljer sig från synden för att kunna göra det som är det rätta i 1 pet 4:1 (Michales 1988 : lxx). 8
Diskussion Jag vill ställa denna framställning av första Petrusbrevet i relation till Gerd Theissens bok the religion of the eraliest churtches (1999). Där presenteras en teori om att teologi skapas utifrån kriser i den tidiga kyrkan (Theissen 1999 : s288-290). Denna teori stämmer väl in på första Petrusbrevet. Brevet svarar mot problemet med lidandet och presenterar teologi som vill ge adressaterna stöd för att kunna stå ut. Dock kan teorin kritiseras i relation till första Petrusbrevet då det innehåller mycket av teologi som redan finns hos Paulus, synoptikertradtionen, judisk apokalyptik osv. Första Petrusbrevet skapar inte så mycket ny teologi för att lösa krisen med lidandet utan snare handlar det om att vinkla, lyfta fram och skarva på redan existerande teologi för att lösa en kris. Brevet svarar på sätt och vis på hur adressaterna ska möta motståndare, men här handlar det inte om en annan kristen riktning utan de yttre påtryckningarna som finns mot kristna under denna tid. Dock skapas maktperspektiv där exempelvis kvinnan ska underordna sig för att minska lidande, samt att de kristna ska finna sig i en slags underordning i förhållande till övermakten. Detta som en överlevnadstaktik för de kristna i diasporan. Brevet kartlägger ytterligare komplexiteten i den tidiga kyrkan för alla de grupper som kristendomen riktar sig till och brevet visar också församlingar som på något sätt står under Petrustraditionen. Detta är också det som orsakat den exegetiska forskningen på första Petrusbrevet mest problematik. De stora frågorna är från vilken tradition brevet egentligen kommer, vem är avsändaren och hur har redaktionen gått till? 9
Bibliografi Bibel 2000: texterna: Gamla testamentet, Tillägg till Gamla testamentet - de apokryfa eller deuterokanoniska skrifterna, Nya testamentet : Bibelkommissionens översättning 1999 / [träsnittsvinjetter: Kristina Anshelm]. 2000. Stockholm: Verbum Elliott, John Hall (2000). Vol. 37b, 1 Peter: a new translation with introduction and commentary. The anchor bible. New York: Doubleday Horrell, David G. (2008). 1 Peter (New Testament Guides). Continuum International Publishing Group Ltd Kelly, John Norman Davidson (1969). Vol. XVII, A commentary on the epistles of Peter and of Jude. Black's New Testament commentaries. London: Black Michaels, J. Ramsey (red.) (1988). Vol. 49, 1 Peter. Word biblical commentary. Waco, Tex.: Word Books Theissen, Gerd (1999). The religion of the earliest churches creating a symbolic world. Minneapolis, MN: Fortress Press 10