Utredning om övergödning i Aggaån 2013

Utredning om övergödning i Aggaån 2013

Beställare: Växjö kommun Konsult: Calluna AB, Linköpings slott, 582 28 Linköping Medverkande personal Calluna: Malin Anderson Olbers (Rapport, projektledning, provtagning), Håkan Sandsten (Rapport) och Annika Ståhl Delbanco (Kvalitetsgranskning). Övriga medverkande: Eurofins AB (Fysikaliska och kemiska vattenanalyser) Kontaktuppgifter: hakan.sandsten@calluna.se, tel 070-676 06 82 eller växel 013-12 25 75 Denna handlings datum: 2014-04-07 Intern projektbeteckning: Aggaån utredning 2013, MAN0005 Omslagsbild: Aggaåns delavrinningsområden med ekologisk status i sjöar och vattendrag, Vattenkartan. Bilder i rapporten: Malin Anderson Olbers, Calluna AB. 2

Innehåll Sammanfattning!... 4 Inledning!... 5 Metod och områdesbeskrivning!... 5 Metod!... 5 Områdesbeskrivning!... 7 Tävelsåsbäcken St. Trängsled (436)... 7 Yttre kanalen Grävlingeryd (463)... 7 Yttre kanalen Södragård (464)... 8 Aggaån (Skyeån) nedströms Ingelstads ARV (343)... 8 Aggaån (Skyeån) Lidhemssjöns inlopp (343b)... 8 Lidhemssjön... 8 Aggaån mynningen i Åsnen (344)... 8 Resultat!... 9 Väder och vattenföring!... 9 Halter!... 10 Transporter!... 13 Diskussion!... 17 Referenser!... 20 3

Sammanfattning Aggaån som rinner från Lidhemssjön och ut i östra Åsnen har de senaste 20 åren drabbats av övergödning och Växjö kommun har därför i samarbete med Länsstyrelsen, LRF och Mörrumsåns vattenråd startat ett projekt med hjälp av medel från Leader Linné. Syftet med projektet är bland annat att utreda vilka vattendrag som tillför mest näring, samt var insatser för att minska övergödningen av Östra Åsnen skulle vara mest effektiva. Därför har Calluna fått i uppdrag att mäta vattenkvalitet i tre tillflöden (Tävelsåsbäcken, Yttre Kanalen, Skyeån) och utflödet från Lidhemssjön under år 2013. Transporter av organiskt kol, kväve och fosfor har beräknats. Skyeån är mycket större än Yttre Kanalen och transporterar därför mest näring till Lidhemssjön, men räknat per areal är bidraget större från Yttre Kanalen eftersom halterna är högre där. Samtidigt har stora insatser redan gjorts med avloppsrening i Skyeån, så kostnadseffektiva insatser bör sättas in vid Yttre Kanalen och Tävelsåsbäcken. Den mark som verkar förlora mest fosfor i denna undersökning är jordbruksmarken vid Djurle. Här saknar Yttre Kanalen och Tävelsåsbäcken skyddszoner mellan vattendragen och jordbruksmarken. 2013 var ett vädermässigt mycket torrt år och det är troligt att denna mark hade förlorat ännu mer fosfor ett regnigt år. Här vore det kostnadseffektivt med åtgärder mot övergödning. Eftersom det är ett mycket flackt landskap kan det vara oförenligt med jordbruk att anlägga breda trädbevuxna skyddszoner där vattnet får meandra fritt. Ett alternativ i ett sådant fall kan vara reglerbar dränering där marken utnyttjas som ett vatten- och näringsmagasin under torrperioder. Ett annat område som har hög förlust av fosfor är jordbruksmarken längs med Skyeån och här finns det redan ett väl utvecklat skyddsområde med fina vattendragssträckor. Åtgärder i Greppa Näringen är lämpliga här om de inte redan görs. Lidhemssjön har de senaste 20 åren förändrats avsevärt. Invallad åkermark i väster har satts under vatten och sjöns storlek har ökat avsevärt. Stora delar av vegetationen har enligt muntliga uppgifter försvunnit, samtidigt som antalet grågäss i området har mångdubblats. Vattnets halt av organiskt kol och fosfor har ökat avsevärt. Vad som är orsak och verkan är inte lätt att säga, men mest troligt är det försämrad vattenkvalitet som orsakat vattenvegetationens tillbakagång, eventuellt påskyndad av betande grågäss. För att förbättra sjöns funktion som naturligt reningsverk föreslås: att Barnsjön utnyttjas som en näringsfälla för Yttre Kanalens vatten, att öppna vallarna mot västra Lidhemssjön så att vatten lättare kan cirkulera även där, att vattenregleringen i Skyekvarn utreds och naturvårdsanpassas så att Lidhemssjöns vattenstånd kan fluktuera naturligt, samt att på olika sätt gynna övervattens- och undervattensvegetation i Lidhemssjön. 4

Inledning Under en längre tid har det funnits problem med övergödning i området längs Skyeån, Lidhemssjön, Djurle myr och Aggaån i Växjö kommun (Växjö kommun 2014). De senaste 20 åren har halterna och mängderna av fosfor ökat i vattendrag kring Lidhemssjön och därmed har även mängden fosfor som transporteras till sjön Åsnen ökat. Vattenkvaliteten i Åsnen har försämrats under tidsperioden, bland annat med ökade näringshalter, grumligare vatten, mer organiskt material, minskade siktdjup och påverkan på djur- och växtliv (Calluna 2012; Växjö 2014). Aggaåprojektet har startats för att hitta lösningar på den övergödning som finns i området och Calluna har fått i uppdrag att utföra provtagning, analys och utredning av Växjö kommun. Projektet drivs av Växjö kommun i samverkan med Länsstyrelsen i Kronobergs län, LRF Sydost och Mörrumsåns vattenråd med bidrag via Leader Linné för 2012-2014. Syftet med projektet är att undersöka varför vattenkvaliteten försämrats i området, vilka vattendrag som tillför störst mängder fosfor, hur Lidhemssjön kan fungera som näringsfälla samt var insatser för att minska övergödningen av Östra Åsnen skulle vara mest effektiva. Ett helhetsperspektiv på Aggåns avrinningsområde ska också ingå med diskussion om utsläpp, dagvatten, enskilda avlopp, markanvändning och hydrologi. Metod och områdesbeskrivning Metod Provtagning har utförts månatligt vid sex vattendragslokaler i Aggaån, Skyeån, Tävelsåsbäcken och Yttre kanalen under december 2012 till januari 2014 (tabell 1 och figur 1). Fyra av provpunkterna har undersökts under en längre tidsperiod inom ramarna för Mörrumsåns recipientkontroll, medan två provpunkter (463 och 343b) var nya för projektet. Provtagningen har utförts av Malin Anderson Olbers på Calluna AB enligt ISO 5667-6:2005(E). De fysikaliska och kemiska analyserna har utförts av Eurofins Environment AB. En specifikation över analyserade parametrar och metoder återfinns i tabell 2. Data över dygnsuppdaterad total vattenföring har hämtats från SMHI:s vattenweb enligt de avrinningsområden angivna i sista kolumnen i tabell 1. 5

436 463 343 464! 343B!!!Lantmäteriet,!Geodatasamverkan! 344!Stadsbyggnadskontoret,!Växjö!kommun!! Figur 1. Karta över området där provpunkterna är belägna, med provpunkterna markerade med nummer. Tabell 1. Provpunkter med ID-nummer, namn, koordinater samt vilket avrinningsområdes-id (AROID) som använts för vattenföringsuppgifter till transportberäkningar. Lokal-ID Lokalnamn X-koordinat Y-koordinat AROID (vattenföring) 436 Tävelsåsbäcken St. Trängsled 6290762 1439724 629341-143905 463 Yttre Kanalen Grävlingeryd 6290180 1441690 629193-144188 464 Yttre Kanalen Södregård 6285260 1442098 628481-144227 343 Aggaån nedströms Ingelstads ARV 6288824 1444533 628766-144431 343b Aggaån Lidhemssjöns inlopp 6283150 1443080 628679-144406 344 Aggaån mynningen i Åsnen 6280553 1441756 628067-144186 6

Tabell 2. Förteckning över vilka parametrar, samt analysmetoder för dessa, som analyserats vid provpunkterna. Parameter Enhet Metod ph SS 028122-1 / Titro Alkalinitet mekv/l SS EN ISO 9963-2 Konduktivitet ms/m SS-EN 27888 Turbiditet FNU SS-EN ISO 7027 Absorbans (420 nm, 5 cm) SS-EN ISO 7887 1995-03-17 Sektion 3 mod Vattenfärg (spektrofotometrisk 405 nm) mgpt/l SS EN ISO 7887:3 mod TOC mg/l SS EN 1484 Nitrat-nitrit-kväve ug/l EN ISO 13395 / QuAAtro Ammoniumkväve ug/l SS-EN 11732:2005 / QuAAtro Totalkväve ug/l SS-EN ISO 11905-1 mod/skalar Fosfatfosfor ug/l SS-EN ISO 15681-2:2005/QuAAtro Totalfosfor ug/l SS-EN ISO 15681-2 /Skalar Syrgas (i fält av Calluna AB) mg/l / % SS-EN ISO 5814:2012 Temperatur (i fält av Calluna AB) SLV 1990-01-01 Områdesbeskrivning Utredningsområdet är beläget väst-sydväst om Ingelstad, till största delen i Växjö kommun men även till en liten del i Tingsryds kommun (se figur 1). Hela Aggaåns avrinningsområde sträcker sig långt nordost om Växjö (se framsidan) och markanvändningen domineras av skogsbruk. I söder i utredningsområdet runt Lidhemssjön är dock jordbruket väl utvecklat. Nedan följer en beskrivning av provpunkterna. Tävelsåsbäcken St. Trängsled (436) Tävelsåsbäcken St. Trängsled 436 är den av provpunkterna som är belägen längst norrut och även den med lägst flöde av dem. Provpunkten i Tävelsåsbäcken ligger ca 4 km nedströms Tävelsåssjön och bäcken passerar främst skogsmark på denna sträcka. Tävelsåsbäcken rinner vidare över jordbruksmarken vid Djurle myr innan den mynnar i Yttre kanalen/djurleån ca 2 km uppströms provpunkt 464. Yttre kanalen Grävlingeryd (463) Yttre Kanalen vid Grävlingeryd 463 kommer närmast från Rinkabysjön och passerar främst genom skogsmark, under de ca 7 km som skiljer Rinkabysjön och provpunkt 463 åt. Provpunkten är placerad med syftet att kunna mäta halter i Yttre kanalen uppströms det stora jordbruksområdet vid Djurle myr. 7

Yttre kanalen Södragård (464) Efter provpunkt 463 rinner Yttre kanalen vidare i en rak sträckning över jordbruksmark i ca 5 km. Vattendraget har endast en liten skyddszon mot jordbruksmarken på denna sträcka. Nedströms området är provpunkt 464 belägen. Ungefär halvvägs mellan provpunkt 463 och 464 ansluter Tävelsåsbäcken till Yttre kanalen och strax uppströms provpunkt 464 ligger Barnsjön och till stor del vassbevuxna marker. Efter provpunkt 464 fortsätter Yttre kanalen i ca 1,5 km innan den mynnar i Lidhemssjöns norra del. Aggaån (Skyeån) nedströms Ingelstads ARV (343) Skyeån har sina källor i trakten av Lenhovda, men närmast uppströms utredningsområdet ligger Torsjön vid Ingelstad. Ca 4 km nedströms Torsjöns utlopp, vid Brändekvarn, är provpunkt 343 belägen. Punkten ligger, precis som namnet indikerar, nedströms Ingelstads avloppsreningsverk och vattnet påverkas även av dagvatten från Ingelstad samhälle. Skyeån uppströms Brändekvarn rinner till största delen genom skogsmark och provtagningen vid punkten inom detta projekt syftar till att undersöka halter i vattnet uppströms jordbruksområdet som tar vid efter Brändekvarn. Aggaån (Skyeån) Lidhemssjöns inlopp (343b) Efter Brändekvarn rinner Skyeån nästan uteslutande över jordbruksmark innan den mynnar i Lidhemssjön, ca 6 km nedströms Brändekvarn. Sträckningen är till stor del meandrande och har en mer tilltagen skyddszon än Yttre kanalen. Strax före Skyeån mynnar i Lidhemssjön är provpunkt 343b belägen, vilken syftar till att mäta halter i vattnet nedströms jordbruksområdet. Skyeån mynnar i Lidhemssjön på dess nordöstra sida. Lidhemssjön Lidhemssjön är en grund sjö med en area på ca 180 ha. Sedan några år tillbaka har dock sjöarealen ökat med ca 80 hektar, då tidigare utdikade marker väster om sjön åter har ställts under vatten. Marken användes som åkermark och var avskärmad från sjön via en vall, men ett första genombrott skedde 1996-98 vid släckning av en brand på åkermarken. Sedan 2004 har marken helt legat under vatten. Denna nya del av sjön kallas för Västra Lidhemssjön. Vattnets omsättningstid i sjön är snabb, mellan ett par dagar vid hög vattenföring och cirka en månad vid låg. Ingen provtagning har utförts i Lidhemssjön inom detta projekt. Aggaån mynningen i Åsnen (344) Nedströms Lidhemssjön rinner den sista delen av Aggaån genom våtmarker ca 2,5 km innan ån mynnar i Åsnens östra del, i Jätafjorden. Provpunkten 344 är belägen några hundra meter uppströms mynningen och syftar till att mäta halter nedströms Lidhemssjön och före utloppet i Åsnen. 8

Resultat Väder och vattenföring Vattenföringen var som högst i januari 2013 för alla lokalerna medan den var relativt låg under perioden maj-oktober (figur 2). Allra lägst flöde var det under perioden augusti-september. Mot slutet av 2013 ökade vattenföringen något igen. Medelvattenföringen under året var 2,9 m³/s vid Aggaåns mynning i Åsnen (344), jämfört med 2,1 m³/s vid Skyeåns mynning i Lidhemssjön (343b) och 0,59 m³/s vid Yttre kanalens mynning i Lidhemssjön (464). Flödet vid Yttre kanalen Grävlingeryd (463) var något lägre, 0,45 m³/s, än vid punkten nedströms medan vattenföringen vid Brändekvarn (343) endast skiljer sig marginellt från vattenföringen längre nedströms (2,1 m³/ s). Tävelsåsbäcken hade mycket lågt flöde under stor del av året och medelvattenföringen där var endast 0,14 m³/s. Årsmedelvattenföringen Aggaåns mynning i Åsnen (344) var låg år 2013 jämfört med perioden 1999-2012, och månadsmedelvattenföring var bland de lägsta under augusti, september och oktober. 10,0# 9,0# 8,0# Medelva#enföring+månadsvis+2013+ Va#enföring+(m3/s)+ 7,0# 6,0# 5,0# 4,0# 3,0# 2,0# 1,0# 344# 343b# 343# 464# 463# 436# 0,0# jan# feb# mar# apr# maj# jun# jul# aug# sep# okt# nov# dec# månad+2013+ Figur 2. Diagram över medelvattenföringen (m3/s) per månad vid de olika provpunkterna. Observera att linjen för 343b följer linjen för 343. I december 2012 föll säsongens första snö ungefär samtidigt som den första provtagningen gjordes. Den sista snön för säsongen försvann först i april 2013. Under vintern varierade dock snömängden stort, och några perioder var det även barmark, på grund av kraftiga temperatursvängningar under vintern. Våren anlände först i mitten av april, vilket var några veckor senare än normalt för området. Därefter blev det snabbt varmare och sommaren anlände redan i början av maj, något tidigare än normalt, och i maj kom det även lite mer nederbörd än under vintern och våren. Sommaren var torr och värmen höll i sig länge. Hösten ankom i normal tid i mitten av september. Vintern infann sig sedan först i början av januari 2014. (SMHI) 9

Halter Analysresultat presenteras i bilaga 1. Om medelhalter för 2012 och 2013 studeras var de flesta parametrar högst i Yttre Kanalen (464, 463 och 436). Där var det högst alkalinitet, konduktivitet, turbiditet, absorbans, vattenfärg (endast 2012), TOC, totalfosfor och fosfatfosfor. Turbiditeten och halterna av fosfatfosfor var betydligt högre i Yttre Kanalen jämfört med övriga provpunkter. Nitratnitrit- och totalkvävehalterna var också höga i Yttre Kanalen, dock hade Aggån uppströms Linnebjörkesjön (400) lite högre halter. Tittar man särskilt på totalfosforhalterna uppmättes de absolut högsta halterna vid lokal 464 (140 µg/l i december 2012) och 436 (110 µg/l i september 2013) (figur 3). Den höga halten i Tävelsåsbäcken uppmättes i slutet av en lång period med mycket lågt flöde och grumligt vatten i bäcken, vilket kan förklara denna höga halt. Ytavrinningen av partiklar som innehåller fosfor blir under sådana väderförhållanden högre än vanligt. Det var även dessa två lokaler som hade de högsta medelhalterna för undersökningsperioden (50 respektive 45 µg/l). Yttre Kanalen Grävlingeryd 463 hade även den en mycket hög medelhalt för perioden, 42 µg/l. Skillnaderna i halter är mycket stor mellan Yttre Kanalen och Skyeån. När medelhalterna i Yttre kanalen ligger på 40-50 µg/l är medelhalterna i Skyeån nere på halva den nivån, 22 µg/l. Faktum är att maxhalterna som uppmätts i Skyeån under perioden är lägre än medelhalterna för Yttre Kanalen, och de lägsta halterna som uppmätts i Yttre kanalen är i paritet med medelhalterna i Skyeån. Efter Lidhemssjön, vid provpunkt 344, var medelhalten totalfosfor 36 µg/l, d.v.s. lite högre än halten i Skyeån men inte så hög som i Yttre Kanalen. Sett över perioden december 2012 och januari 2014 så syns en antydan till högre halter i början och i mitten av perioden för några av lokalerna. För det mesta är det endast små skillnader i totalfosforhalt mellan uppströms (463 och 343) och nedströms (464 och 343b) provpunkter. Om man jämför resultaten före och efter Lidhemssjön så ökar medel för alla parametrar mellan Aggåns inlopp i sjön (343B ) och utloppet i Aggån uppströms Åsnen (344). I normala fall borde de sjunka efter en sjö eftersom den kan fungera som ett naturligt reningsverk, men här beror det på att Yttre Kanalens tillskott av förorenat vatten påverkar sjövattnet mer än vad Skyeån gör, trots att flödet är mycket mindre. Även interna limnologiska processer i sjön kan påverka dess funktion som naturligt reningsverk. Jämförs parametrarna mellan Yttre Kanalens inlopp i Lidhemssjön (464) och utloppet (344) sjunker alla med tiotals procent. Särskilt turbiditet och fosfatfosfor sjönk mycket. Sjöns växtplankton tar upp fosfat och de grumlande partiklarna sjunker till botten. Figur 4 visar totalfosforhalten i inloppen i sjön (464 och 343b) samt efter utloppet (344). 10

Fosforhalt)i)Y3re)Kanalen)och)Tävelsåsbäcken) 140" 120" Totalfosfor)(ug/l)) 100" 80" 60" 40" 436" 463" 464" 20" 0" dec+12" jan+13" mar+13" apr+13" jun+13" aug+13" sep+13" nov+13" jan+14" Totalfosfor)(ug/l)) Fosforhalt)i)Skyeån) 45" 40" 35" 30" 25" 20" 15" 10" 5" 0" dec+12" jan+13" mar+13" apr+13" jun+13" aug+13" sep+13" nov+13" jan+14" 343" 343b" Figur 3. Diagram över uppmätta totalfosforhalter i Yttre kanalen respektive Skyeån under december 2012 till januari 2014. Observera att skalorna på y-axeln skiljer sig markant mellan de två diagrammen. 11

Fosforhalt)innan)och)e5er)Lidhemssjön) 140" 120" Totalfosfor)(ug/l)) 100" 80" 60" 40" 464" 343b" 344" 20" 0" dec+12" jan+13" mar+13" apr+13" jun+13" aug+13" sep+13" nov+13" jan+14" Figur 4. Diagram över uppmätta totalfosforhalter före (464 och 343b) och efter (344) Lidhemssjön under december 2012 till januari 2014. För att tydliggöra långsiktiga trender har glidande treårsmedel för totalfosfor och totalkväve beräknats på de fyra provpunkter som övervakats under en längre tid (se figur 5 och 6). Totalfosforhalterna för 464 och 344 visar på en uppåtgående trend från mitten av 1990-talet och fram till idag. Det är tydligt att halterna ut ur Lidhemssjön (344) styrs av halterna in i sjön via Yttre Kanalen (464), eftersom kurvorna följer varandra regelbundet (Figur 5). 436 har legat på en jämn och hög nivå hela tiden, men då dataserien inte är lika lång för denna punkt är det svårt att dra några slutsatser av det. 343 Skyeån har dock, efter att ha varierat stort i totalfosforhalt under 1970- och 80-talet, stabiliserat sig på en nivå kring 20 µg/l. När det gäller totalkvävehalterna kan inte samma trender urskiljas (Figur 6). Inga tydliga ökningar har skett på någon utav lokalerna, utan halterna har varit relativt stabila under hela perioden från mätningarnas början. Gemensamt för både totalfosfor- och totalkvävehalterna för de fyra lokalerna är att skillnaderna mellan lokalerna har varit ungefär de samma hela tiden; 464 har haft högst halter, därefter 436 och 344 och lägst halter under hela perioden har 343 haft. 12

70" 32årsmedelvärden*av*totalfosforhalter* Totalfosforhalt*(μg/l)* 60" 50" 40" 30" 20" 10" 436" 464" 343" 344" 0" 1975" 1980" 1985" 1990" 1995" 2000" 2005" 2010" 2015" År* Figur 5. Diagram över treårsmedelvärden för totalfosforhalt för fyra lokaler under den period som provtagning utförts vid provpunkterna. 2000" 1800" 34årsmedelvärden+för+totalkvävehalter+ Totalkvävehalt+(μg/l)++ 1600" 1400" 1200" 1000" 800" 600" 400" 200" 0" 1975" 1980" 1985" 1990" 1995" 2000" 2005" 2010" 2015" År+ 436" 464" 343" 344" Figur 6. Diagram över glidande treårsmedelvärden för totalkvävehalt för fyra lokaler under den period som provtagning utförts vid provpunkterna. Transporter Transporten av totalfosfor, totalkväve och TOC var högst vid 344 Aggaåns mynning i Åsnen under 2013 (se tabell 3 och figur 7), vilket är förväntat då det är denna lokal som har högst vattenföring. Den enskilda månad med högst transporter var januari 2013, då flödet var som högst. Nästan 30 % den totala transporten av totalfosfor vid punkt 344 skedde under denna månad. För redovisning av transporter månadsvis, se bilaga 2. Den lokal där transporterna är minst är som väntat 436, där flödet är lägst. Transporten av totalfosfor vid punkt 463 är snitt 65 % av transporten vid punkten nedströms, 464, medan flödet vid 463 i snitt är 75 % av flödet vid 464. Skillnaden mellan 464 nedströms och summan av 436 och 463 uppströms var 163 kg totalfosfor som bör härstamma från jordbruksmarken vid Djurle. Tillrinningsområdet i Djurle är ungefär 11,5 km 2 vilket innebär att den arealspecifika förlusten av totalfosfor från jordbruksmarken är 0,14 kg/ ha,år. Det är en högre förlust än vad Yttre kanalens provpunkter har som helhet (ca 0,09 kg/ha,år), 13

men i ett nationellt perspektiv är det inte extremt högt för jordbruksmark. Transporterna vid 343 och 343b skiljer sig endast lite från varandra. De arealspecifika förlusterna i provpunkterna var lägre än i Yttre Kanalen (ca 0,05 kg totalfosfor/ha,år för hela tillrinningsområdena; tabell 3). Jordbruksmarken mellan 343 och 343b är ca 6,16 km 2 stor och bidrog till att 65 kg mer totalfosfor hamnade i vattnet. Den arealspecifika förlusten av totalfosfor från jordbruksmarken mellan 343 och 343b blev därför ca 0,11 kg/ha,år vilket var betydligt högre än för hela tillrinningsområdena, men lägre än för jordbruksmarken i Djurle. Tabell 3. Den totala transporten 2013 av TOC, totalkväve och totalfosfor i ton för de olika lokalerna. Uppströms liggande tillrinninsgsareal enligt SMHI:s vattenweb. Arealspecifik förlust av TOC, totalkväve och totalfosfor. Lokal TOC (kg/år) Totalkväve (kg/år) Totalfosfor (kg/år) Area (km 2 ) Förlust kg TOC/ ha,år Förlust kg N/ha,år Förlust kg P/ ha,år 436 98 030 4 671 181 20 49 2,3 0,091 463 317 168 15 771 630 74 43 2,1 0,085 464 418 986 22 995 974 105 40 2,2 0,093 343 1 040 661 67 315 1 619 315 33 2,1 0,051 343b 1 096 674 61 551 1 684 321 34 1,9 0,052 344 1 640 039 93 312 3 343 458 36 2,0 0,073 Transport)totalfosfor)(kg)) 3500" 3000" 2500" 2000" 1500" 1000" 500" Transport)av)totalfosfor)2013) 0" 436" 463" 464" 343" 343b" 344" Provpunkt) Figur 7. Diagram över transporten av totalfosfor under 2013 vid de olika provpunkterna. Transporterna till Lidhemssjön från Skyeån och Yttre kanalen var som allra högst i januari 2013, se figur 8. Övriga året var transporterna något högre under februari-maj för att sedan minska till mycket låga under sommarhalvåret. Under de två sista månaderna på året ökade sedan transporterna något igen men var mycket långt från den extremt höga transporten i januari. Sett månadsvis samt över hela året bidrar Skyeån med mer transporterad totalfosfor till Lidhemssjön än Yttre kanalen gör (figur 9a), trots att totalfosforhalterna är betydligt högre i Yttre kanalen än i Skyeån. Detta beror på ett mycket högre flöde i Skyeån (2,1 m 3 /s) än i Yttre kanalen (0,59 m 3 /s), se figur 9b. 14

I figur 10 visas transporterad fosfor in i Lidhemssjön, d.v.s. Skyeån och Yttre kanalen tillsammans, jämfört med transporterad fosfor ut ur sjön vid 344 Aggaån. Sett över hela 2013 så är transporten av totalfosfor ut ur Lidhemssjön större än transporten in i sjön (se figur 9), sett månadsvis är transporten fosfor ut ur sjön större än transporten in i sjön under alla månader förutom januari, då 8 % av inkommande fosfor fastlades i sjön. I snitt transporterades det 57 % mer totalfosfor ut ur sjön än in i sjön via Skyeån och Yttre kanalen. Störst skillnad mellan transport in- och ut var det under maj och juli-oktober, då transporten ut var 76-121 % högre än transporten in. Denna stora skillnad kan dels bero på processer i sjön, där fosfor frisläpps och transporteras ut ur sjön, dels kan den bero på lokal tillrinning förutom Skyeån och Yttre kanalen, exempelvis från det lilla flödet som mynnar i sjöns nordvästra del. Andelen av det totala flödet ut ur Lidhemssjön som uppskattas komma från lokal tillrinning till sjön är 21 %, dvs lika mycket som kommer via Yttre kanalen (figur 9b). På samma sätt uppskattas 20 % av transporterad fosfor ut ur sjön under 2013 ha sitt ursprung antingen från processer i sjön eller från lokal tillrinning. 1100" 1000" Transport)av)totalfosfor)9ll)Lidhemssjön) Transport)av)totalfosfor)(kg/månad)) 900" 800" 700" 600" 500" 400" 300" 200" 100" 343b" 464" 0" jan" feb" mar" apr" maj" jun" jul" aug" sep" okt" nov" dec" månad)2013) Figur 8. Diagram över transporten av totalfosfor under 2013 vid de två provpunkterna 343b i Skyeån och 464 i Yttre kanalen. A)#Andel#(%)#fosforbelastning#på#Lidhemssjön# 2013#från#respek?ve#källa# B)#Andel#(%)#av#Lidhemssjöns#va4enföring#2013# från#respek?ve#källa# 20%$ 21%$ Skyeån$ Skyeån$ 50%$ Y.re$kanalen$ 21%$ Y.re$kanalen$ 29%$ Lokal$4llrinning/$ Processer$i$sjön$ 74%$ Lokal$4llrinning$ Figur 9. Diagram över A) Andelen transporterad fosfor (% av total transport ut ur Lidhemssjön) som kommer från Skyeån, Yttre kanalen samt lokal tillrinning/processer i sjön (beräknad som skillnaden mellan transporten ut ur sjön (344) och in i sjön (464+343b). B) Andel (%) av medelvattenföringen ut ur Lidhemssjön (vid 344) som har sitt ursprung från Skyeån, Yttre kanalen samt lokal tillrinning (beräknad som skillnaden mellan vattenföringen ut ur sjön (344) och in i sjön (464+343b) 15

Transport)av)totalfosfor)in)och)ut)ur)Lidhemssjön) Totalfosfor)(kg/månad)) 1100" 1000" 900" 800" 700" 600" 500" 400" 300" 200" 100" 0" jan" feb" mar" apr" maj" jun" jul" aug" sep" okt" nov" dec" månad)2013) Transport"in"" Transport"ut" Figur 10. Diagram över transporten av totalfosfor under 2013 in och ut ur Lidhemssjön. Transporten in motsvarar transporten vid 464 adderad med transporten vid 343b, transporten ut motsvarar transporten vid 344. Samma mönster som för totalfosfor syns i transporten av totalkväve och TOC in och ut ur Lidhemssjön (se figur 10 respektive 11). Alla månader förutom april, september och oktober var transporten av totalkväve ut ur sjön något högre än transporten in, men endast 1-25 % högre, vilket skiljer sig mycket från mönstret hos totalfosfor. För TOC var transporten ut 1-25 % högre under januari-september, medan det under slutet av året transporterades in lite mer TOC än det transporterades ut ur Lidhemssjön. 30000" Transport)av)totalkväve)in)och)ut)ur)Lidhemssjön)) Transport)av)totalkväve)(kg/månad)) 25000" 20000" 15000" 10000" 5000" Transport"in"" Transport"ut" 0" jan" feb" mar" apr" maj" jun" jul" aug" sep" okt" nov" dec" månad)2013) Figur 10. Diagram över transporten av totalkväve under 2013 in och ut ur Lidhemssjön. Transporten in motsvarar transporten vid 464 adderad med transporten vid 343b, transporten ut motsvarar transporten vid 344. 16

Transport)av)TOC)in)och)ut)ur)Lidhemssjön) Transport)av)TOC)(kg/månad)) 600000" 500000" 400000" 300000" 200000" 100000" Transport"in"" Transport"ut" 0" jan" feb" mar" apr" maj" jun" jul" aug" sep" okt" nov" dec" månad)2013) Figur 11. Diagram över transporten av TOC under 2013 in och ut ur Lidhemssjön. Transporten in motsvarar transporten vid 464 adderad med transporten vid 343b, transporten ut motsvarar transporten vid 344. SMHI:s vattenföringsberäkningar som ligger till grund för våra transportberäkningar är preliminära. De har valt att senarelägga publiceringen av mätdata till september. Historiskt har sambandet mellan modell och mätdata i Skyekvarn varit linjärt, men med stor spridning. Medelvattenföringen har varit något högre i mätdata, både sänkning och höjning av vattenföring mellan två påföljande dagar går snabbare, samtidigt som oförändrad vattenföring är vanligare i mätdata. Hur det påverkar våra beräkningar är inte lätt att veta, men mycket sannolikt innebär det en större osäkerhet att extrapolera halter från 14 mättillfällen till 365 dygnshalter. Diskussion Lidhemssjöns hydrologi domineras av Skyeån, medan tillskottet av vatten från Yttre Kanalen och övriga tillflöden är mindre. Det leder till att även de totala mängderna av näringsämnen som transporteras från sjön till Åsnen är störst via Skyeån. Denna transport är dock inte den lättaste att minska med åtgärder, eftersom mycket redan har gjorts med hjälp av avloppsrening och halterna av fosfor i Skyeån har minskat mycket sedan 1980-talet. Därför har det i denna utredning varit intressant att försöka hitta områden där åtgärder är mer effektiva än i Skyeån. SMHI har ett analys- och scenarioverktyg för övergödning i sötvatten på sin vattenweb, där modellberäkningar av kväve och fosforutsläpp från olika källor kan jämföras för olika delavrinningsområden (http://vattenweb.smhi.se/scenario/). Störst källa till fosfor via Aggaån till Åsnen är skog och hygge, tätt följt av jordbruksmark, medan andra källor är i storleksordningen tio gånger mindre. Påverkan från enskilda avlopp finns över hela Aggaåns avrinningsområde, medan avloppsreningverken påverkar Skyeån nedströms Lenhovda, Åryd och Ingelstad. Dagvatten utgör ingen betydande källa till fosfor, men de delavrinningsområden som har relativt störst netto av fosfor via dagvatten finns i Yttre Kanalen söder om Växjö och i Skyeån söder om Ingelstad. Skogsbrukets påverkan i de olika delavrinningsområdena går inte att analysera med SMHI:s scenarioverktyg, men jordbruket har relativt stort netto i Yttre Kanalen och Tävelsåsbäcken samt söder om Ingelstad. Här borde åtgärder för att minska jordbrukets läckage av fosfor sättas in, om SMHI:s modell stämmer. Åtgärder för att minska läckage från skogsbruket är också viktiga, men här handlar det troligen om allmänna hänsyn på större arealer och det är inte 17

lätt att hitta små skogsområden med höga fosforförluster som kan åtgärdas lokalt. Våra resultat grundar sig på fler mätningar av faktiska näringshalter än vad SMHI:s modell gör, men de visar liknande mönster. Halter av fosfor var högst i Yttre Kanalen just före Lidhemssjön och det beror sannolikt på jordbruket. Området hade också hade högst arealspecifik förlust av näringsämnen och därför borde åtgärder vara mest effektiva här. Även jordbruksområdet längs Skyeån söder om Ingelstad hade högre arealspecifika förluster av fosfor än vad resten av avrinningsområdet hade och även här skulle åtgärder vara effektiva. Här finns dock redan skyddszoner där Skyeån meandrar fint, medan Yttre Kanalen saknar skyddszoner och är rensad och rätad. Att den arealspecifika förlusten var lägre i Skyeån än i Yttre Kanalen tolkar vi som att både skyddszoner och meandrar fungerar bra för att skydda vattnet mot övergödning i detta område. Historiskt har vattendraget genom Djurle myr varit starkt meandrande enligt den historiska kartan för laga skiftet (Åbodelning 1848) och år 1949 hade Yttre Kanalen sitt nuvarande utseende enligt den ekonomiska kartan (http://historiskakartor.lantmateriet.se). Effektiva åtgärder för att minska övergödningen av Åsnen via Aggaån borde enligt vår bedömning vara fokuserade på jordbruksmarken vid Djurle i första hand, Lidhemssjön i andra hand och jordbruksmarken vid Skyeån söder om Ingelstad i tredje hand. Greppa Näringen (www.greppa.nu) har ett helt batteri med åtgärder för att behålla näringen på åkrarna och inte förlora dem till vattendrag och sjöar. En åtgärd skulle kunna vara att anlägga skyddszoner längs med Yttre kanalen. På så sätt kan förluster minskas och vattendraget få plats att så småningom meandra så att retentionen ökar. Att landskapet är så flackt kan vara ett problem om skyddszoner och meandrar kanske inte är förenligt med intensivt jordbruk. Det är troligen stor risk för översvämningar här och då behöver troligtvis Yttre Kanalen vara lättillgänglig och möjlig att rensa. Reglerbar dränering är en annan åtgärd som kan vara mycket bra i ett så flackt jordbruksområde. Det innebär att speciella reglerbara dräneringsbrunnar anläggs så att grundvattennivån kan regleras i jordbrukmarken. Vid sommartorka kan då vatten och näringsämnen kvarhållas i jordbruksmarken där de behövs och inte släppas ut i vattendrag och sjöar där näringen, särskilt sommartid, leder till övergödning och algblomningar. I vissa fall kan miljöstöd betalas ut till brukaren för reglerbar dränering. Ett komplement till skyddszoner och reglerbar dränering kunna vara att leda Yttre Kanalen via Barnsjön norr om Lidhemssjön och på så vis minska näringstransporterna till Lidhemssjön. På flygbilder ser det ut som ett enkelt grävarbete och på historiska kartor syns det att vattnet gick den vägen på 1800-talet. Ett annat relativt enkelt ingrepp skulle kunna vara att leda in vatten även i Västra Lidhemssjön. Då skulle hela sjöns potential att rena vattnet utnyttjas bättre än nu, när allt Yttre Kanalens vatten enbart rinner genom Östra Lidhemssjön. Alla åtgärder som ökar vattencirkulationen i sjön bedöms som lämpliga. Eftersom Lidhemssjön är en grund sjö har den en potential att rena vattnet, framförallt från kväve och organiskt kol, men även till viss del från fosfor. Med hjälp av de beräknade transporterna kan en massbalans visas för hur stora mängder kol, kväve och fosfor som transporteras in och ut ur sjön. Tyvärr visar massbalanserna att mer näring transporterades ut ur sjön än vad som kom in via Skyeån och Yttre Kanalen under 2013. Detta kan bero på att sjön även tog emot näring från mindre vattendrag nära sjön. En grov beräkning av de mindre vattendragens tillskott, utifrån deras areal och arealspecifik förlust av näringsämnen i Skyeån och Aggaån, visade fortfarande att mer näring 18

transporterades från sjön än till. Om väderåret hade varit ovanligt regnigt kunde det ha gett högre transporter ut från sjöns sediement än in till sjön, men 2013 var ovanligt torrt, så det förklarar inte mönstret. Slutsatsen blir att Lidhemssjön just nu inte fungerar som ett bra naturligt reningsverk. Inte ens under 2013 då vattenföringen var ovanligt låg och därmed vattnets uppehållstid i sjön lång, fungerade den naturliga reningen bra. Sämst fungerade det för fosfor, vilket är förväntat eftersom sjön är så grund. Fosfor fastläggs allra bäst i djupa sjöars sediment, medan kväve reduceras bäst i grunda sjöar, såsom Lidhemssjön. Organiskt kol bleks och bryts ner av solen och av bakterier på sedimentet. Därför bör även det reduceras bra i grunda sjöar där en stor del av vattnet får kontakt med solen eller solbelyst sediment. För att förbättra Lidhemssjöns funktion som naturligt reningsverk bör man satsa på åtgärder som gynnar strändernas och det öppna vattnets vegetation. Vegetation tar upp näring, stabiliserar sediement, gynnar sedimentprocesser och ger genom olika biologiska samband ett klarare vatten med lägre näringshalter. Vattenväxter har inventerats i Lidhemssjön av Växjö kommun (2013) och de mest frekventa arterna var gul näckros, vit näckros och vattenpilört. Cirka 5% av vattenytan i östra delen av sjön var täckt av samlingar av näckrosor och pilört, den västra översvämmade delen av sjön var svårframkomlig och botten utgjordes av jord utan någon vegetation. Övriga arter som påträffades var krusnate, hårslinga, löktåg, nate, igelknopp, svalting och vattenblink. De flytbladsväxter som dominerar vegetationen i östra Lidhemssjön (Växjö 2013) binder en hel del näring och stabiliserar gyttjiga sediment, men har andra icke önskvärda effekter också (genom skuggning och mindre vattenrörelser), så det vore bättre om de dominerande undervattensväxterna krusnate, hårslinga och löktåg fick ökad utbredning. Krusnate trivs på lösa sediment, hårslinga på minerogen och löktåg på organogen botten. Löktåg har troligen störst potential att sprida sig i östra Lidhemssjön, medan gul näckros gissningsvis etablerar sig först i västra. Vass har också stor potential att filtrera vatten, ta upp näring och gynna kväveretention och skulle kunna var att bra alternativ, särskilt i västra Lidhemssjön. För att vass ska gro och etablera sig över nya stora områden, kan det krävas rejäla lågvatten så att bottnar barläggs. Naturvårdsanpassad vattenreglering i dammen i Ingelstad kan vara en åtgärd för att förbättra vegetationen. En naturlig zonering av strändernas vegetation kräver naturlig variation i sjöns vattenstånd, vilket vi inte har kunnat utreda för Lidhemssjön, men många sjöar i södra Sverige är hårt reglerade med stabila vattenstånd och det missgynnar artrikedomen. Åtgärderna som föreslås ovan för att minska övergödning i Yttre Kanalen gynnar också vegetationen i Lidhemssjön. Det är mycket möjligt att fiskfaunan i Lidhemssjön är missgynnsam både för fastläggning av fosfor och för vattenvegetationen. Om fiskfaunan domineras av t ex mört och braxen är det inte så bra. Antalet grågäss ökade exponentiellt i området runt Lidhemssjön mellan 1998 och 2004 och stannade därefter på en hög nivå enligt Artportalen. Eftersom de är växtätare kan de ha en påverkan på vegetationen om fågeltätheten är hög. Det finns många vetenskapliga studier på att gäss kan påverka övervattensväxter på olika sätt. Det stora antalet grågäss kan alltså försvåra nyetableringen av vegetation i västra Lidhemssjön och det finns inte mycket att göra åt det. 2013 var ett år med låg vattenföring, vilket säkert har påverkat resultaten av denna utredning, men förhoppningsvis inte bedömningarna. Ett år med högre ytavrinning och vattenföring hade troligen gett högre halter och transporter av TOC, totalkväve och totalfosfor. Näringsbalansen för 19

Lidhemssjön hade troligen också påverkats av kortare omsättningstid i sjön, högre utsköljning av lösa sediment och därför ännu sämre rening av TOC, kväve och fosfor. Skillnader i näringshalter på grund av skyddszoner vid Skyeån jämfört med avsaknaden av skyddszoner i Yttre Kanalen hade troligen varit ännu tydligare. Den arealspecifika förlusten av näringsämnen hade troligen varit ännu högre i Djurle jämfört med andra områden. De problemområden för övergödning som denna utredning pekar på och de åtgärder som föreslås, hade troligen inte förändrats av om mätningarna gjorts ett år med större vattenföring. Referenser Calluna 2012. Mörrumsåns avrinningsområde Recipientkontroll 2011. Mörrumsåns vattenvårdsförbund. Växjö kommun 2013. Inventering av makrofyter Lidhemssjön 2013-08-22. Medverkande: Anders Lundgren, Andreas Hedrén. Växjö kommun 2014. Aggaåprojektet. http://www.vaxjo.se/miljo--klimat/sjoar-och-vattendrag/projekt/ Aggaan 20

Calluna AB Linköpings Slott 582 28 Linköping www.calluna.se, info@calluna.se Telefon: 013-12 25 75. Fax: 013-12 65 95

Bilaga 1 Vattenföring+samt+transport+av+TOC,+totalkväve+och+totalfosfor+under+2013 436+Tävelsåsbäcken+St+Trängsled 463+Yttre+kanalen+Grävlingeryd Månad Flöde+ TOC+ TotJN TotJP Månad Flöde+ TOC+ TotJN TotJP [m³/s] kg/mån kg/mån kg/mån [m³/s] kg/mån kg/mån kg/mån JAN 0,52 38483 1675 72 JAN 1,6 113030 5252 263 FEB 0,25 13719 698 21 FEB 0,77 42630 2231 67 MAR 0,12 6617 329 11 MAR 0,38 21565 1217 36 APR 0,20 9868 590 18 APR 0,63 33514 1750 64 MAJ 0,067 3398 165 6,8 MAJ 0,23 14313 618 28 JUN 0,042 2199 95 5,3 JUN 0,14 9260 356 19 JUL 0,027 1265 59 3,2 JUL 0,094 5635 228 10 AUG 0,026 1077 57 4,4 AUG 0,078 3611 174 8,9 SEP 0,023 1120 57 5,1 SEP 0,074 2672 131 8,0 OKT 0,028 1255 55 3,1 OKT 0,10 4922 246 8,8 NOV 0,11 4414 202 8,6 NOV 0,39 20453 1136 39 DEC 0,29 14616 691 22 DEC 0,84 45563 2433 77 Medel 0,14 Medel 0,45 Summa kg/år 98030 4671 181 Summa kg/år 317168 15771 630! " 464+Yttre+kanalen+Södregård 343+Aggaån+nedströms+Ingelstads+ARV Månad Flöde+ TOC+ TotJN TotJP Månad Flöde+ TOC+ TotJN TotJP [m³/s] kg/mån kg/mån kg/mån [m³/s] kg/mån kg/mån kg/mån JAN 2,2 156504 7751 469 JAN 6,3 315037 13159 550 FEB 1,0 55125 3421 92 FEB 3,4 151199 7217 159 MAR 0,51 28288 1760 49 MAR 2,0 99735 7034 125 APR 0,84 43176 2563 107 APR 2,4 97040 14078 198 MAJ 0,30 18604 874 39 MAJ 3,0 121733 7998 186 JUN 0,19 11664 469 27 JUN 1,2 43863 2060 80 JUL 0,12 6626 302 15 JUL 0,91 32565 1956 57 AUG 0,10 4501 239 12 AUG 0,75 24289 1851 40 SEP 0,10 3774 171 8,8 SEP 0,75 24179 2145 34 OKT 0,13 6120 298 10 OKT 0,93 30239 2781 38 NOV 0,51 24554 1380 48 NOV 1,4 38032 2933 53 DEC 1,1 60050 3767 97 DEC 2,2 62750 4103 99 Medel 0,59 Medel 2,1 Summa kg/år 418986 22995 974 Summa kg/år 1040661 67315 1619!! 344+Aggaåns+mynning+Åsnen 343b+Aggaåns+inlopp+Lidhemsjön Månad Flöde+ TOC+ TotJN TotJP Månad Flöde+ TOC+ TotJN TotJP [m³/s] kg/mån kg/mån kg/mån [m³/s] kg/mån kg/mån kg/mån JAN 9,2 530052 26989 1001 JAN 6,4 340277 14153 617 FEB 5,0 247667 13646 370 FEB 3,5 164964 7965 186 MAR 2,8 139581 9156 242 MAR 2,1 99046 6072 121 APR 3,3 145539 8545 351 APR 2,4 100876 9096 185 MAJ 3,6 168217 9039 395 MAJ 3,0 119217 7158 185 JUN 1,4 70087 3049 156 JUN 1,2 46007 2361 86 JUL 1,1 47706 2353 130 JUL 0,92 32772 1934 57 AUG 0,89 36262 1914 106 AUG 0,76 24483 1472 36 SEP 0,88 30791 1610 61 SEP 0,75 24327 1610 25 OKT 1,1 37165 2229 81 OKT 0,94 31456 2135 31 NOV 2,0 61142 4367 165 NOV 1,4 42447 3001 54 DEC 3,5 125831 10414 284 DEC 2,2 70802 4595 101 Medel 2,9 Medel 2,1 Åsnen?# Summa kg/år 1640039 93312 3343 # Summa kg/år 1096674 61551 1684

1(3) AGGAÅN UTREDNING december 2012 - januari 2014 PROVPUNKT St. Datum Temperatur Flöde ph Alkalinitet Konduktivitet Turbiditet Absorbans (420 nm,5) Vattenfärg (spektrofotometrisk 405nm) TOC Syrgashalt Syremättnad Nitratnitritkväve - C Lågt/Medel/Högt - mekv/l ms/m FNU mgpt/l mg/l mg/l % ug/l ug/l ug/l ug/l 436 Tävelsåsbäcken St Trängsled 435B 121215 0,2 M 6,4 0,19 11,0 2,7 0,622 240 28 11,0 72 380 1200 6,0 38 435B 130115 0,8 H 6,0 0,07 8,5 1,8 0,674 290 28 11,3 79 520 1200 7,5 58 435B 130207 0,6 M-H 6,2 0,11 9,0 2,5 0,580 250 23 11,3 82 530 1200 8,5 33 435B 130313 0,4 L 6,4 0,20 11,0 4,1 0,479 220 21 10,9 75 520 1000 8,8 36 435B 130412 2,4 L 6,8 0,29 12,0 5,1 0,402 260 19 12,0 90 460 1200 8,4 35 435B 130513 14,8 L-M 6,7 0,24 10,0 5,5 0,437 230 18 8,9 90 230 870 6,6 33 435B 130603 15,8 L-M 6,9 0,23 9,7 5,8 0,520 250 21 7,5 77 230 880 8,9 53 435B 130702 13,4 L 6,9 0,25 10,0 5,0 0,439 220 19 8,5 83 270 850 11 43 435B 130812 14,7 LL 6,9 0,40 12,0 9,1 0,325 190 14 5,0 51 130 720 19 47 435B 130902 12,0 LL 7,0 0,61 12,0 16,0 0,585 320 19 3,4 33 240 1100 29 110 435B 131001 6,7 LL 7,1 0,81 16,0 25,0 0,363 420 19 3,1 25 33 790 11 56 435B 131106 6,1 L-M 6,1 0,11 17,0 2,6 0,244 120 15 9,2 76 140 690 4,5 30 435B 131209 0,7 M 6,4 0,15 13,0 2 0,302 130 16 11,3 80 180 720 3,2 28 435B 140114 0,3 M 6,3 0,09 11,0 1,8 0,463 200 24 12,9 89 520 1200 5,3 30 Min 435B 0,2 6,0 0,1 8,5 1,8 0,244 120,0 14,0 3,1 25,0 33,0 690,0 3,2 28 Medel 435B 6,4 6,6 0,2 11,6 6,4 0,460 238,6 20,3 9,0 71,6 313,1 972,9 9,8 45 Max 435B 15,8 7,1 0,8 17,0 25,0 0,674 420,0 28,0 12,9 90,0 530,0 1200,0 29 110 343 Aggån nedströms Ingelstads AR 343 121215 0,2 M 6,8 0,15 7,2 1,8 0,380 150 18 13,0 89 210 770 <1 23 343 130115 0,6 H 6,4 0,09 6,5 1,8 0,413 180 19 15,8 110 280 770 1,8 37 343 130207 0,9 M-H 6,4 0,10 6,8 1,7 0,435 180 18 12,5 92 300 860 2,3 18 343 130313 1,2 L 6,5 0,13 7,4 2,7 0,401 180 19 12,5 89 340 930 2,4 20 343 130412 3,7 L 6,9 0,38 13,0 6,0 0,291 160 16 11,1 87 490 3100 7,0 39 343 130513 15,8 M 6,7 0,12 6,6 1,9 0,216 130 15 9,2 95 190 690 <1 19 343 130603 18,2 M 6,9 0,14 7,0 4,3 0,248 130 15 8,2 89 76 650 <1 28 343 130702 17,4 L-M 6,9 0,15 7,2 2,2 0,232 110 14 7,9 84 130 740 1,3 25 343 130812 18,5 L-M 6,8 0,18 7,8 1,9 0,202 92 12 7,5 82 250 930 <1 20 343 130902 15,4 L-M 7,0 0,19 7,8 1,6 0,165 76 12 8,3 85 280 940 <1 19 343 131001 8,3 L 7,0 0,23 8,9 1,5 0,148 67 13 10,4 89 350 1300 <1 16 343 131106 6,5 M 6,8 0,18 8,0 1,7 0,140 64 11 10,5 88 180 880 <1 14 343 131209 0,6 M-H 6,9 0,15 7,7 3,6 0,145 73 10 13,7 96 160 690 1,2 17 343 140114 1,7 M 6,8 0,11 7,6 2,9 0,215 94 13 13,4 96 290 750 1,7 18 Min 343 0,2 6,4 0,1 6,5 1,5 0,140 64,0 10,0 7,5 82,0 76,0 650,0 <1 14 Medel 343 7,8 6,8 0,2 7,8 2,5 0,259 120,4 14,6 11,0 90,8 251,9 1000,0 1,5 22 Max 343 18,5 7,0 0,4 13,0 6,0 0,435 180,0 19,0 15,8 110,0 490,0 3100,0 7,0 39 Total-kväve Fosfatfosfor Totalfosfor

2(3) AGGAÅN UTREDNING december 2012 - januari 2014 PROVPUNKT St. Datum Temperatur Flöde ph Alkalinitet Konduktivitet Turbiditet Absorbans (420 nm,5) Vattenfärg (spektrofotometrisk 405nm) TOC Syrgashalt Syremättnad Nitratnitritkväve - C Lågt/Medel/Högt - mekv/l ms/m FNU mgpt/l mg/l mg/l % ug/l ug/l ug/l ug/l 343B Aggåns inlopp Lidhemssjön 343B 121215 1,1 M 6,8 0,15 7,5 3 0,384 140 19 13,0 93 260 850 <1 21 343B 130115 0,9 H 6,4 0,09 6,5 2,8 0,413 190 20 15,4 108 310 800 2,0 41 343B 130207 0,8 M-H 6,5 0,11 7,4 2,6 0,425 160 20 12,6 92 380 950 1,6 22 343B 130313 0,1 L 6,5 0,12 7,5 2,4 0,408 180 18 13,0 89 370 960 2,5 19 343B 130412 2,8 L 6,9 0,27 10,0 4,8 0,323 160 17 11,0 88 580 1800 3,2 35 343B 130513 15,6 L 6,7 0,13 6,8 1,8 0,276 130 14 8,7 89 210 750 1,3 19 343B 130603 17,3 M 6,8 0,16 7,2 4 0,269 130 16 7,2 76 150 740 1,7 30 343B 130702 16,2 L 6,8 0,17 7,8 2,5 0,244 110 14 6,8 71 350 840 2,2 26 343B 130812 17,8 L 6,7 0,15 7,1 1,3 0,195 85 12 6,2 67 230 680 2,0 18 343B 130902 14,6 L 6,8 0,17 7,6 1,2 0,166 72 12 7,2 73 380 820 <1 15 343B 131001 7,7 L 6,8 0,17 7,6 1 0,264 68 13 8,4 71 320 830 <1 10 343B 131106 6,6 L 6,6 0,18 8,1 1,4 0,149 69 12 8,2 69 270 880 1,2 15 343B 131209 0,6 M 6,8 0,14 7,8 2,8 0,145 78 11 13,3 93 190 710 1,3 15 343B 140114 1,5 M 6,7 0,11 7,9 2 0,239 110 14 13,4 96 400 910 2,8 22 Min 343B 0,1 6,4 0,1 6,5 1,0 0,145 68 11 6,2 67 150 680 <1 10 Medel 343B 7,4 6,8 0,2 7,6 2,4 0,279 120 15 10,3 84 314 894 1,7 22 Max 343B 17,8 6,9 0,3 10,0 4,8 0,425 190 20 15,4 108 580 1800 3,2 41 463 Yttre kanalen Grävlingeryd 463 121215 0,5 M 6,5 0,27 12,0 8,9 0,549 230 23 11,0 76 350 1200 7,0 41 463 130115 2,0 H 6,3 0,15 9,9 3,5 0,630 280 27 15,4 106 370 1200 4,2 69 463 130207 0,7 M-H 6,6 0,25 10,0 6 0,541 250 23 11,9 87 410 1200 7,8 34 463 130313 0,1 L 6,7 0,42 13,0 11 0,484 260 21 11,0 76 440 1200 11 35 463 130412 2,4 L 7,0 0,42 11,0 14 0,433 250 20 12,0 90 350 1100 8,8 39 463 130513 12,2 L 7,1 0,36 11,0 11 0,568 330 23 9,8 93 220 990 9,7 42 463 130603 14,8 L-M 7,1 0,39 11,0 23 0,630 370 26 8,7 87 190 1000 11 59 463 130702 13,1 L 7,2 0,42 11,0 18 0,599 380 24 8,9 87 210 920 14 41 463 130812 14,2 L 7,4 0,58 14,0 21 0,508 330 18 8,6 86 280 850 10 37 463 130902 11,8 L 7,1 0,40 12,0 14 0,300 210 14 9,0 86 240 770 6,1 57 463 131001 5,6 L 7,4 0,62 14,0 9,5 0,259 180 14 11,2 90 120 580 5,2 23 463 131106 5,6 L-M 6,5 0,14 17,0 8,8 0,51 300 22 10,6 88 410 1200 6,5 41 463 131209 0,5 M 6,5 0,27 16,0 8,8 0,29 170 16 12,4 87 360 960 4,9 34 463 140114 0,6 M 6,0 0,059 12,0 6,9 0,57 260 28 12,3 86 530 1300 5,9 35 Min 463 0,1 6,0 0,1 9,9 3,5 0,259 170 14 8,6 76 120 580 4,2 23 Medel 463 6,0 6,9 0,4 12,4 11,7 0,491 271 21 10,9 88 320 1034 8,0 42 Max 463 14,8 7,4 0,6 17,0 23,0 0,630 380 28 15,4 106 530 1300 14 69 Total-kväve Fosfatfosfor Totalfosfor

3(3) AGGAÅN UTREDNING december 2012 - januari 2014 PROVPUNKT St. Datum Temperatur Flöde ph Alkalinitet Konduktivitet Turbiditet Absorbans (420 nm,5) Vattenfärg (spektrofotometrisk 405nm) TOC Syrgashalt Syremättnad Nitratnitritkväve - C Lågt/Medel/Högt - mekv/l ms/m FNU mgpt/l mg/l mg/l % ug/l ug/l ug/l ug/l 464 Aggån Yttre kanalen (502) 464 121215 0,0 M 6,6 0,24 12,0 28,0 0,537 180 25 12,0 81 580 1400 8,0 140 464 130115 0,6 H 6,3 0,13 9,7 3,4 0,620 270 28 15,4 107 520 1300 5,5 69 464 130207 0,2 M-H, is 6,5 0,19 11,0 6,5 0,508 220 22 11,8 85 630 1400 7,4 35 464 130313 0,7 L-M 6,6 0,36 13,0 8,7 0,360 230 21 11,5 80 660 1300 11 34 464 130412 1,4 L 7,1 0,42 12,0 16,0 0,439 250 19 12,9 94 420 1200 13 52 464 130513 13,4 L-M 7,0 0,37 11,0 9,3 0,548 310 23 9,1 89 300 1100 9,6 42 464 130603 14,5 M 7,1 0,38 11,0 17 0,586 340 26 7,9 79 250 1000 11 65 464 130702 13,7 L 7,1 0,41 12,0 15,0 0,563 350 22 8,1 80 240 940 18 47 464 130812 16,5 L 7,2 0,56 13,0 21,0 0,449 320 16 6,0 63 190 880 5,5 43 464 130902 13,3 L 7,1 0,58 14,0 17,0 0,369 260 15 5,9 58 46 760 2,6 47 464 131001 6,6 L 7,3 0,66 15,0 9,4 0,294 210 15 9,2 75 36 580 4,5 20 464 131106 5,7 L-M 6,6 0,16 18,0 8,3 0,405 250 20 10,3 85 410 1100 9,8 39 464 131209 0,7 M 6,6 0,21 15,0 6,1 0,287 160 15 11,9 84 350 920 5,8 30 464 140114 0,7 M 6,1 0,07 12,0 2,6 0,560 250 28 12,7 89 930 1800 6,9 34 Min 464 0,0 6,1 0,1 9,7 2,6 0,287 160 15 5,9 58 36 580 2,6 20 Medel 464 6,3 6,8 0,4 12,8 12,0 0,466 257 21 10,3 82 397 1120 8,5 50 Max 464 16,5 7,3 0,7 18,0 28,0 0,620 350 28 15,4 107 930 1800 18 140 344 Aggån uppströms Åsnen 344 121215 1,0 M 6,6 0,18 8,8 3,2 0,424 160 20 12,0 81 360 1100 3,0 28 344 130115 0,7 H 6,3 0,10 7,7 2,8 0,469 210 22 11,9 83 470 1100 3,6 45 344 130207 0,9 H 6,4 0,14 7,9 2,9 0,449 180 21 10,7 78 440 1100 4,0 30 344 130313 1,5 M 6,5 0,20 9.6 4,0 0,417 200 19 10,1 72 640 1300 6,9 31 344 130412 4,7 L 6,6 0,22 9,2 5,5 0,349 170 17 9,9 78 360 1000 4,0 42 344 130513 15,9 L 6,7 0,14 7,4 2,8 0,339 170 17 8,3 86 170 960 2,5 41 344 130603 18,9 M 6,9 0,17 8,0 7,1 0,376 180 20 7,1 78 140 820 1,5 41 344 130702 17,8 L 6,8 0,16 7,7 4,4 0,344 180 17 7,4 80 95 810 3,6 43 344 130812 19,5 L 6,9 0,20 8,0 4,0 0,295 150 16 5,5 62 40 850 <1 51 344 130902 15,7 L 6,9 0,19 7,9 2,3 0,214 98 13 7,0 73 55 690 1,2 29 344 131001 8,4 L 7,0 0,22 8,1 2,5 0,100 110 14 10,2 87 58 720 1,0 24 344 131106 5,7 L 6,9 0,16 8,7 6 0,183 110 12 10,7 88 240 860 3,3 34 344 131209 0,8 M 6,9 0,16 9,6 9,1 0,165 140 12 13,6 96 250 860 2,6 29 344 140114 1,0 M 6,6 0,11 10,0 3,3 0,300 160 17 13,1 92 930 1700 6,3 34 Min 344 0,7 6,3 0,1 7,4 2,3 0,100 98 12 5,5 62 40 690 <1 24 Medel 344 8,0 6,8 0,2 8,4 4,3 0,316 158 17 9,8 81 303 991 3,1 36 Max 344 19,5 7,0 0,2 10,0 9,1 0,469 210 22 13,6 96 930 1700 7 51 Total-kväve Fosfatfosfor Totalfosfor