Den pedagogiska nöten "ingen övergödning": att motivera fortsatta åtgärder när effekter är långsamma och otydliga

Relevanta dokument
Vattenrådet en möjlighet att ta en aktiv roll i våtmarksarbetet

Långsiktigt, systematiskt och effektivt. vattenvård i sydvästskånes jordbrukslandskap

Vattenrådet en möjlighet att ta en aktiv roll i vattenvårdsarbetet - exempel från Skåne

Vattenvårdsarbete i Kävlingeån - 20 år av lokal samverkan. Anna Olsson Biolog Höje å- och Kävlingeåns vattenråd Tekniska förvaltningen Lunds kommun

Vattenrådet gränsöverskridande samarbete med gemensamt mål. Anna Olsson Biolog Höje å- och Kävlingeåns vattenråd Tekniska förvaltningen Lunds kommun

Höje å - Sverigeledande vattensamarbete mellan fyra kommuner.

-Exemplet Kävlingeåns vattenråd

Med vad och hur kan ett vattenråd arbeta

LBP, LOVA & våtmarks-lona: Lägesrapport. Anna Walient Fiske- och restaureringsenheten

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden

Vad är ett vattenråd?

Västerås stad- mot god vattenkvalitet

Disposition Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Kommande åtgärdsprogram för Vattendirektivet

Thomas Quist. Pensionerad företagsledare och egenföretagare Politiker (M) i Sjöbo sedan 1998 Ordförande i kommunfullmäktige sedan 2006

Referensgruppsmöte JordSkog

Vattenvårdsprogram Kävlingeån

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Vattendagarna 2015 Irene Bohman

Helhetsperspektiv Höje å administrativa och fysiska åtgärder för att nå god ekologisk status och uppsatta miljömål.

Plats för nytt vatten i landskapet hur går det till?

GRISBÄCKEN steg 2. Fokus på vattenåtgärder i Grisbäckens avrinningsområde För att nå god ekologis status.. och lite till!

LOVA. Statligt bidrag till lokala åtgärder för att förbättra havsmiljön. Lokala Vattenvårdsprojekt. Sofie Palmquist

Mörrumsån. Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. Vattendirektivet 2000/60/EG

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost

Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag

Föreningsstämma vattenrådet 28 maj 2016

Våtmarker och fosfordammar

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön ett kommunalt perspektiv

LUND REMISSVAR

Åtgärder - Ett kommunalt intresse och ansvar. Juha Salonsaari Vattensamordnare Stockholms Stad

NATUR, VATTEN OCH VÅTMARKER

MINNESANTECKNINGAR Beredningsgruppen för Höje å vattenråd. Närvarande: Vid minnesanteckningarna: Jonas Johansson

Sammanställning av och dokumentation från Temadag Vombsjön

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

Vad innebär det att en sjö eller vattendrag inte har övergödningsproblem?

Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Mikael Olshammar

Samverkan och intresseavvägningar Vattendagarna i Bollnäs 9 dec 2009 Rune Hallgren LRF. Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag. Åtgärdsbehov (beting)

Thomas Quist. 20-års Vattenvårdsarbete i Kävlingeån. i sammanfattning

Kustmiljögruppens höstträff. Carina Pålsson, vattenenheten Länsstyrelsen Kalmar Jonas Nilsson, kustvattengruppen Linnéuniversitet

Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

Minnesanteckningar

VSPU - Vattenstrategiskt planeringsunderlag för Höje å. Geraldine Thiere

Minnesanteckningar Närvarande: Christel Strömsholm-Trulsson Svedala kommun Marie-Louise Folkesson Staffanstorps kommun Marie Nordkvist

Länsstyrelsens roll. Anna Åhr Evertson Samordnare vattenförvaltning Miljöanalysenheten

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter

Kommittédirektiv. Minskad övergödning genom stärkt lokalt åtgärdsarbete. Dir. 2018:11. Beslut vid regeringssammanträde den 22 februari 2018

Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Sportfiskarna

Kävlingeåns huvudfåra. Jonas Johansson Limnolog/samordnare Kävlingeåns vattenråd

Välkomna! Årsstämma Kävlingeåns vattenråd

Vårtäff 22 april 2017

Kommunhuset Ankaret i Norrtälje, den 4 juni. Underskrifter Sekreterare Paragrafer 7-10 Mikael Forssander

LOVA-bidraget. Lokala vattenvårdsprojekt

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Flens kommungrupp

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

ETT MARKÄGAREDRIVEN PROJEKT. Katrine Möller Sörensen, projektledare

Politiskt seminarium. Torsås 25 februari 2015

Samverkan och Vattenråd i Västerhavets distrikt

Blåplan och Vattenplan

Pragmatiska lösningar på juridiska nötter. Katrine Möller Sörensen, projektledare Landskapsforum d oktober 2018

MINNESANTECKNINGAR Beredningsgruppen för Höje å vattenråd. Närvarande: Vid minnesanteckningarna: Rebecka Nilsson

Kort bakgrund om vattenförvaltningen

Länsstyrelsens prioriteringar Det bästa för Skånes människor, djur och natur

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

Vattenplanering på avrinningsområdesnivå: Höje å

LOVA, lokala vattenvårdsprojekt

Förändrade finansierings- och arbetsformer för vattenarbetet Rååns vattendragsförbund

Beredningsgruppen för Höje å vattenråd: Minnesanteckningar

Sura sulfatjordar strategier och åtgärder för bättre vattenkvalitet i små kustmynnande vattendrag

DELEGATIONS- OCH ARBETSORDNING FÖR HÖJE Å VATTENRÅD

Jordbruk och recipientkontroll. Malmö Lars Collvin

Förslag till. Österlens vattenråd

Sveriges miljömål.

VÄLKOMNA! Vilka är vi som är här?

För mycket eller för lite vatten - länsstyrelsens roll?

Guidade turer vid Bulls måse

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt

God vattenstatus en kommunal angelägenhet

Tillsynssamverkan Halland Teres Gustavsson, Utvecklare, Regional samverkan Malin Andersson, Miljöskyddsinspektör, Laholms kommun

Vattenplan Revidering av Eskilstuna kommuns vattenplan från 2006

Regeringsuppdrag om lokalt åtgärdsarbete och pilotområden. 15 mars 2019

Restaurering av vattendrag

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Sveriges miljömål.

VillageWaters. Ett projekt för optimal teknik för enskilda avlopp i länderna runt Östersjön. Linda Parkefelt. Skånelandsmöte 2016, 2 mars

Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund. Vattenrådgivning Alvesta Rune Hallgren LRF

Bakgrundsinformation vattendirektivet

Vägledning för stöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA)

Vattenvårdsprogram Kävlingeån. Slänter utmed Sularpsbäcken ska sås in

Minnesanteckningar

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum:

Klicka här för att ändra format. bakgrundsrubriken

Strandskydd. Två syften: - Att långsiktigt trygga allmänhetens tillgång till strandområden - Att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet

Ramdirektivet för f r Vatten

Vad händer med vattenmyndigheternas åtgärdsprogram?

Markersättning. => Svårare att komma fram med åtgärder p g a för låg markersättning =>Uppdrag att utreda frågan om nivån på markersättningen

Yttrande över förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för Södra Östersjöns Vattendistrikt,

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING

Miljöstöd i lantbruket nya krav och nya behov

Transkript:

Den pedagogiska nöten "ingen övergödning": att motivera fortsatta åtgärder när effekter är långsamma och otydliga Jonas Johansson Limnolog / Vattenrådssamordnare Höje å och Kävlingeåns vattenråd Tekniska förvaltningen Lunds kommun

Animation: Tette Alström, Ekologgruppen Vad har hänt sedan början av 1800 talet? Historien Skånska rekognosidag ceringskartan Våtmarker täcker ca 1812-1820: 1 % av marken Ca 90 % av våtmarkerna har försvunnit Våtmarker täcker 10-15 % av marken

Ekologisk status

Projekteten Kävlingeåprojektet, sedan 1995 Höjeåprojektet, sedan1992 Målsättningar: Övergödning Biologisk mångfald Rekreation

Kävlingeåprojektet Ett av de största, mest långsiktiga och lyckade vattenvårdsprojekten i Sverige någonsin Ca 130 Mkr Ca 370 ha våtmarker och dammar, återmeandring, vattendragsrestaurering Ökat biologisk mångfald Minskat övergödning Foto: Johan Hammar

Kävlingeåprojektet Ett av de största, mest långsiktiga och lyckade vattenvårdsprojekten i Sverige någonsin Ca 130 Mkr Ca 370 ha våtmarker och dammar, återmeandring, vattendragsrestaurering Ökat biologisk mångfald Minskat övergödning Hur kunde det bli så lyckat? Foto: Johan Hammar

Framgångsfaktorer Stabilt, långsiktigt ekonomiskt kommunalt engagemang Frivillig markägarmedverkan Engagerad, kompetent och flexibel konsult Engagerade kompetenta och flexibla tjänstemän

Lyckat? När statusen fortfarande är dålig trots att man gjort mkt åtgärder Halterna fortfarande är för höga

JA! Vänt utvecklingen landskapet blir numera våtare Biologisk mångfald ofta trivial men värdefull ändå Näringsretention inte alltid säker men definitivt positivt Rekreation i det otillgängliga industrilandskapet

Projekten har visat att Över kommungränser inom aro Långsiktigt Systematiskt Effektivt Komma långt m tillgängliga medel (Subventionerad) frivillighet från markägare Foto: Johan Hammar

Det opedagogiska miljöproblemet Svårt att motivera mer pengar till åtgärder Svårt att visa på konkreta förbättringar trots att vi har gjort mycket Jmfr med fiskevårdsåtgärder

Det opedagogiska miljöproblemet Svårt att motivera mer pengar till åtgärder Svårt att visa på konkreta förbättringar trots att vi har gjort mycket Jmfr med fiskevårdsåtgärder Går det att lösa överhuvudtaget?

Går det att lösa det problemet? JA! Bara fråga om vad det kostar Finns så många goda ideer

Möjliga åtgärder Bättre rening ARV, mulltoa, enskilda avlopp (hög rening), sedimentationsdammar, omhändertagande av båttoalettavfall, våtmarker, fosfordammar, fosforfällning i vattendrag, reduktionsfiske, sedimenttäckning, muddring, syresättning, Greppa Näringen, musselodling, reglerad dränering, skyddszoner.

Går det att lösa med dagens resurser? NEJ! Helt omöjligt Bara naivt, inte trovärdigt att ens prata om möjligheterna att lösa problemet med dagens resurser Regeringen tagit bort 200 Mkr från åtgärder

Går det att lösa med dagens resurser? NEJ! Helt omöjligt Bara naivt, inte trovärdigt att ens prata om möjligheterna att lösa problemet med dagens resurser Regeringen tagit bort 200 Mkr från åtgärder Skulle lagt till 200 000 000 000 kr

Vad kan vi göra i jordbruksskåne Vi kan anlägga mer skyddszoner och utnyttja dem bättre

Skyddszoner Pris på vatten, på ekosystemtjänster => I teorin kan skapas en ekonomi kring skyddszoner.

Skyddszoner Vad kan man göra med skyddszoner Vandra, rida, jaga Skapa habitat för insekter Bygga reningsfilter Odla energiskog

Skyddszoner Ekosystemtjänster Näringsretention Minskad jordflykt Biologisk mångfald fåglar insekter m m Det finns så mkt positivt med skyddszoner att det borde gå att skapa en ekonomi kring utnyttjandet!

Mulltoa

Lönt att göra nåt Trots en halvering av externa tillförseln sedan mitten av 1980 talet har fosforkoncentrationen och arean döda bottnar ökat i egentliga Östersjön. Detta visar att ytterligare minskning av den externa tillförseln inte kan minska Östersjöns övergödning. Det interna läckaget är nu flera gånger större än den externa tillförseln Professor Anders Stigebrandt, GU, 2012 09 202h

Meningsfullt med åtgärder? Ja, för vi kan inte bara tänka på havet Östersjön i sig kan vara förlorad för många år framåt Sjöar och vattendrag kan vi lättare åtgärda Så att de blir levande med god status

Avslutande funderingar Problemet går att lösa för sjöar och vattendrag Det finns många bra idéer om åtgärder Det finns pengar till åtgärder, men långt ifrån tillräckligt I dagsläget är det inte trovärdigt att prata om att nå målen

Tills vi får resurser Gör vi åtgärder med de medel som finns till hands Jobbar med miljömålsåtgärderna så gott det går Vi accepterar att det är ett opedagogiskt problem Och vi lobbar, lobbar och lobbar

Jonas.Johansson@lund.se Tack! Hobybäcken

Går det att lösa med dagens resurser? Här redovisas åtgärder som aktörer kan genomföra för att minska tillförseln av näringsämnen till sjöar, vattendrag och havet Länsstyrelsens beslut om SKÅNSKA ÅTGÄRDER FÖR MILJÖMÅLEN 2012 10 02

Lokalt ideellt engagemang Orimligt att God status ska uppnås med lokalt ideellt engagemang Frivillig markägarmedverkan ok Skapas med hjälp av resurser (kommunal grundfinasiering) LST och VM tjatar om detta

Oberoende Kostnadseffektivt Utvärdering Betydelsefullt för biologisk mångfald

Nästan 450 ha våtmark Resultat Minskade halter av näringsämen Biologisk mångfald

Vad har VM åstadkommit Mkt administrativt Utredningar Sammanställt underlag VISS

Vad har VM åstadkommit Mkt administrativt Utredningar Sammanställt underlag VISS Dax att utvärdera kostnadseffektiviteten hos VM?? Hur många VF har fått bättre status tack vare VMs arbete??

Övergödning det opedagogiska miljöproblemet Opedagogiskt Orimligt i SV Skåne Svårt att se resultat Jmfr med fiskevård