Spara sorteringsguiden och Yrjös tidtabell VI GER MER IGEN Vad då för PVC? ÅBONEJDENS AVFALLSSERVICE INFORMERAR 2/2009 Också gårdar kan spara genom att sortera Var sak har sin plats på avfallsstationen TIDTABEL FÖR MILJÖBILEN YRJ www.tsj.fi 09 201
VI GER MER IGEN 2/2009 www.tsj.fi Behövs kommunala avfallshanteringstjänster? Beredningen av en totalrevidering av avfallslagen har lett till en hetsig diskussion om kommunernas ansvar och rollen som producent av avfallstjänster. Avfallstjänsterna har traditionellt ingått i den infrastruktur som kommunerna organiserar. Avfallslagen påför kommunerna ett stort ansvar för avfallshanteringen. Under de senaste tio åren har kommunerna enat sina krafter och grundat gemensamma organisationer för avfallsservice. Ett exempel på detta är vårt eget bolag, Åbonejdens Avfallsservice Ab. Vi är ett kommunägt bolag och fungerar öppet och ansvarsfullt på samma sätt som våra delägare. Som ett aktiebolag kan vi agera flexibelt inom de ramar som aktiebolagslagen ställer och vi betalar skatt precis som alla andra företag. Kommunernas avfallshanteringsorganisationer har utvecklats till kunskapscentra där avfallsrådgivningens och avfallshanteringens ex- I detta nummer Nyheter... 3 5 Läsarfrågan...5 Plasten i hushållen mestadels brännbart avfall...8 Bygg- och grovavfall till Topila sorteringscentral... 9 Hemmets sorteringsguide... 10 11 En gårds avfallshantering bygger på sortering.12 13 Onödiga prylar gör dig inte lycklig... 14 15 Tidtabellen för miljöbilen Yrjö...16 perttjänster bygger på kontinuerlig utbildning. Likaså har de privata bolag som säljer tjänster åt de kommunala organisationerna utvecklat sitt kunnande och de vill ha en allt större andel av avfallstjänsternas affärsverksamhet. Under beredningen av avfallslagens totalrevidering har man satt mycket arbete på att reda ut ansvarsfördelningen mellan de kommunala och privata aktörerna. Alternativens ytterligheter är att kommunerna har totalansvaret för avfallshanteringen eller att avfallshanteringen sköts helt på marknadens villkor. Det nuvarande systemet rör sig i gränsområdet för dessa ytterligheter; kommunerna har utsetts till ansvariga för boendets och den offentliga sektorns avfall. Avfallsservice är miljövård och det begränsar såväl individens som marknadens handlingsfrihet. De kommunala avfallshanteringsbolagen är i toppklass när det gäller att producera ansvarsfulla tjänster. På den privata sektorn uppkommer det effektiv återvinningsindustri. Tillsammans utgör dessa en helhet av avfallsservicetjänster som belastar miljön så lite som möjligt och som gynnar konsumenterna. Det finns arbete för alla experter, men det behövs någon som bär helhetsansvaret och säkrar kontinuiteten. Kommunernas ansvar och deras ställning bör stärkas och göras klarare i totalrevideringen av avfallslagen. Kommunala avfallshanteringstjänster behövs! Markku Lehtokari verkställande direktör Var sak har sin plats på avfallsstationen 6 7 Händelsekalender 4.10 Mikkelin Markkinat, Lundo Kom till rådgivningstältet för att diskutera med rådgivarna! 5 11.10 Energisparveckan TSJ och projektet KELAA! vill under den nationella temaveckan uppmärksamma energisparandet. 19 25.10 Återvinningsveckan 19.10 Öppningskarneval vid Åbo Ekotorgs förnyade butik på Rieskalähdevägen. På programmet står rådgivning, tävlingar, öppningserbjudanden samt annat roligt för hela familjen. Välkomna! 20.10 och 22.10 Avfallsrådgivningstältet finns på Salutorget 24.10 Avfallsstationerna håller öppet på lördagen klo 9 14. 7.11 Martinsdagarna, S:t Mårtens TSJ:s gröna rådgivningstält deltar i torgevenemanget. 11.11 Skolorna firar Nordisk klimatdag. Svenskspråkig rådgivare: Tuuli Meriläinen 020 728 2115 eller tuuli.merilainen@tsj.fi Information om temaveckornas och de olika tillställningarnas program finns på adressen www. tsj.fi. Var skulle du vilja träffa oss? Tipsa oss om olika jippon eller boka en avfallsrådgivare till din egen tillställning på tfn 0200 47470. TIDTABEL FÖR MILJÖBILEN YRJ Kontakta Åbonejdens Avfallsservice Ab:s (TSJ) avfallsrådgivning på tfn 0200 47470 eller e-post: jateneuvonta@tsj.fi 09 201 VI GER MER IGEN 2/2009 ges ut på finska och svenska. Tidningen delas ut till alla hem i regionen enligt den språkpreferens som anmälts till posten. Båda språkversionerna av tidningen kan beställas på tfn 0200 47470 (lsa,msa) och jateneuvonta@tsj.fi. UTGIVARE Åbonejdens Avfallsservice/Ab Turun Seudun Jätehuolto Oy (TSJ), Formansgatan 2, 20100 ÅBO, växel 020 728 2100, fax 020 728 2109, www.tsj.fi CHEFREDAKTÖR Päivi Mikkola REDAK- TION Åbonejdens Avfallsservice, Tuuli Meriläinen och OSG Viestintä LAYOUT OSG Viestintä UPP- LAGA 9 000 st TRYCKERI PunaMusta Oy Tidningen är tryckt på Novapress-papper som uppfyller EMAS-systemets kriterier. www.tsj.fi BEKANTA DIG MED tidtabellen i slutet AV TIDNINGEN OCH SPARA DEN. 2
VI GER MER IGEN 2/2009 KLARAs avfallsservicetjänster fortgår och utvecklas i skärgården som förr. Håll Skärgården Ren rf. koncentrerar sig i fortsättningen på att organisera avfallsservicetjänster för båtfolket. TSJ har köpt KLARA Åbonejdens Avfallsservice Ab har av Håll Skärgården Ren rf köpt hela aktiekapitalet i företaget KLARA Skärgårdens Renhållning Ab. Skärgårdskommunernas samgång satte fart på företagsköpet. För Åbonejdens Avfallsservice var företagsköpet ett naturligt steg i utvecklingen av servicen som erbjuds ägarkommunerna. Både Åbonejdens Avfallsservice och KLARA har ett tätt samarbete med kommunerna, KLARA framförallt i Åbolands skärgård. KLARAs företagsnamn och företagsmärke är mycket välkända. Personalen vid KLARA är mycket kunnig och Åbonejdens Avfallsservice får mycket ny kunskap på köpet, konstaterar verkställande direktör Markku Lehtokari vid Åbonejdens Avfallsservice. Företagsköpet säkrar också att KLARAs service i skärgården fortsätter och utvecklas, säger Lehtokari. I och med att affären har rotts i hamn kan Håll Skärgården Ren rf. koncentrera sig ännu mera på sin grunduppgift, dvs. att åt båtfarare Väntan fortsätter i Tarvasjoki Småavfallsstationen i Tarvasjoki väntar ännu på miljötillstånd. Tillståndet för stationen överklagades och nu startar miljötillståndsförfarandet på nytt. Byggandet av den nya stationen kan således inledas tidigast våren 2010. TSJ beklagar dröjsmålet. erbjuda avfallsservicetjänster och information om båtlivets miljöfrågor. Samarbetet med KLARA fortsätter också efter företagsköpet, berättar generalsekreterare Esko Sorakunnas från Håll Skärgården Ren rf. Åbonejdens Avfallsservice Ab:s omsättning är cirka 19 M. KLARA omsätter cirka 1,5M. KLARA verkar i Väståboland (inte i Pargas) samt på Åland i Brändö, Kumlinge och Vårdö. Gemensam avfallstidning för skärgården utkommer på hösten Invånarna och de fritidsbosatta på KLARAs verksamhetsområde får under hösten hem en ny avfallstidning som tar upp aktuella avfallsfrågor i skärgården. Tidningen ska delas ut i Nagu, Korpo, Houtskär och Iniö. Skärgårdens förhållanden ställer sina egna krav på organiseringen av avfallshanteringen och den skiljer sig mycket från avfallshanteringen på det övriga verksamhetsområdet. Därför satte vi omedelbart igång med att utveckla en tidning som kan betjäna skärgården, berättar kontaktchef Päivi Mikkola från Åbonejdens Avfallsservice. I det första numret bekantar vi oss med avfallshanteringens vardag i skärgården och sätter oss in i sorteringen av brännbart avfall och deponiavfall, en sortering som nu tagits i bruk också på KLARAs område. Återvinningspunkternas och infotavlornas utseende kommer också att ändras vartefter de byts ut efter behov. Spara papper be om en e-faktura! Från och med början av oktober är det möjligt att sköta all betalningstrafik med TSJ helt elektroniskt. Konsumentkunder kan ingå ett avtal om e-faktura i sin nätbank och får då avfallsräkningen direkt till sin nätbank. Pappersräkningar behövs inte längre! E-faktureringsmöjligheten gäller TSJ:s avfallstransportkunder på området med centralt konkurrensutsatt avfallstransport, d.v.s. Masko, Virmo, Nådendal, Nousis, Reso och Vahto-området samt de kunder som använder regionala avfallspunkter i Pargasområdet. Firmor som kan motta elektroniska fakturor får räkningarna direkt till sitt ekonomisystem i elektronisk form. TSJ kan också själv ta emot elektroniska räkningar. Adressen för den elektroniska fakturan kan meddelas till laskutus@tsj.fi. Småföretag, som använder nätbank, kan också ingå ett avtal om e-faktura. Noggrannare instruktioner om e-faktureringen sänds till alla TSJ:s kunder med oktoberräkningen! Tilläggsuppgifter också från kundtjänst, tfn 020 728 2120 (mån-fre 9-16). 3
VI GER MER IGEN 2/2009 www.tsj.fi Återvinningspunkterna dyker upp som svampar ur jorden Återvinningspunkterna förnyas i snabb takt. I år har punkterna uppdaterats redan i sju kommuner, sammanlagt ska 20 återvinningspunkter förnyas. TSJ utför arbetet i samarbete med sina ägarkommuner. På adressen www.tsj.fi/se kan du behändigt se återvinningspunkterna på en karta. Kartprogrammet hittar du genom att klicka på kartbilden på hemsidans högra sida. Återvinningspunkterna i Åbo finns också på kartan eftersom deras skötsel i början av september överfördes på TSJ, berättar områdesplanerare Sirkku Nurminen från TSJ. Byggplanerna som ännu låg på skrivbordet i början av året har redan under sommaren förverkligats i Aura, S:t Mårtens och Tarvasjoki. Lundo fick en ny punkt och tre punkter byggs ännu i höst. I Rusko kommun inleddes förnyelsearbetet i Vahto centrum, där två nya återvinningspunkter redan blivit klara. I kommunens centrum byggs en ny punkt i slutet av året. Det arbete som inleddes med återvinningspunkterna i Pargas i fjol blir klart i år eftersom markägarförhållandena och byggmöjligheterna för de två sista punkterna nu retts ut. I S:t Karins läggs nu sista handen vid för- TSJ förnyar återvinningspunkter på sitt verksamhetsområde. I somras byggdes nya punkter i Aura, S:t Mårtens och Tarvasjoki. nyelsearbetet genom att i år förnya återvinningspunkterna i Pikisområdet. I Virmo inleds uppdateringen i slutet av året med punkten vid busstationen. Också i Åbo kommer återvinningspunkterna att uppdateras under de närmaste åren. Planeringen inleddes hösten 2007 med en invånarundersökning. Stadens och TSJ:s representanter har berett ett förslag som ännu ska diskuteras. Med buss in i avfallets värld Hundratals skolelever deltar under Återvinningsveckan i TSJ:s bussrundturer och bekantar sig med avfallsfrågor. Rundturen går till Oriketo avfallsförbränningsverk, Toppå avfallscentral och områdets återvinningscentraler. Under rundturen bekantar eleverna sig med regionens avfallshantering och lagstiftningen, materialflödet och miljöfrågor. En viktig målsättning är att ungdomarna motiveras till avfallssortering och miljömedveten konsumtion. Vid Oriketo avfallsförbränningsverk ser undgomarna avfallsbunkern och de får fundera på hur man av avfall kan värma våra batterier. Vid Toppå avfallscentral kan man se hur lastbilarna vägs, eleverna bekantar sig med återvinningsstationen och med sorteringen av byggavfall. Denna höst ingår också ett besök vid Lundo Kisällikellari eller Återvinningscentralen i S:t Karins, där eleverna diskuterar hur uppkomsten av avfall kan förhindras samt hur gamla saker kan få ett nytt hem. Elever på skolans högre grundnivå får turvis delta i TSJ:s rundturer. I höst deltar alla 7 9 klassister från Lundo, Pöytis, Tarvasjoki, Aura och S:t Karins. Från Åbo deltar på våren skolornas sjätteklassister som en del av Miljöstigsprojektet. Toppås deponiområde blir större Deponiområdet vid Toppå avstjälpningsplats utvidgas i år och nästa år med sammanlagt 3,2 hektar. Av denna yta står 1,8 hektar klar i slutet av oktober. Det nuvarande deponiområdet från år 2008 håller på att bli fullt och därför behövs tilläggskapacitet. Det nya områdets bottenkonstruktion ligger i det gamla deponiområdets sluttning, intill det nuvarande deponiområdet, berättar utvecklingschef Kalle Karsten från TSJ. Områdets bottenkonstruktioner utgör samtidigt sluttäckning för den underliggande gamla deponin. Moderna avstjälpningsplatser är säkra och konstruktionerna täta. Lakvattnet samlas upp i täckdiken och leds till avloppsreningsverket och deponigaserna samlas upp med ett rörsystem. Deponigaserna används för att producera fjärrvärme. I bottenkonstruktionernas stödskikt finns grus, i tätskiktet lera och ett töjbart plastskikt (LLDPE) och i skyddsskiktet grus. Fyllnadsvolymen för det nya området är cirka 200 000 kubik och Karsten beräknar att det ska räcka till för minst två år. Arbetet Kalle Karsten och Patrik Jalonen (t.h.), som inledde sitt arbete som driftchef i augusti, kontrollerar hur byggandet av den nya deponin framskrider. kostar cirka 2 miljoner euro. Som byggentreprenör fungerar Ekokem-Palvelu Oy. 4
YMPÄRISTÖAUTO YRJÖN AIKATAULUT 2008 2009 VI GER MER IGEN 2/2009 TURUN SEUDUN JÄTEHUOLTO TIEDOTTAA 2/2008 Suomalainen jätehuolto on vierasta maahanmuuttajille s.12 UUTISIA 2 SEKAJÄTTEEN KERÄYS LOPETAAN VUODEN 2009 ALUSSA 4 KELAA!-HANKE ETENEE 5 TURUN SEUDUN JÄTEHUOLTO 5 VUOTTA 6 EI RUOKAA ROSKIIN 8 LAJITTELUOHEET 10 IN INDIA WASTE ISSUES ARE PRACTICALLY NEVER DISCUSSED 12 YMPÄRISTÖAUTO YRJÖN AIKATAULU 13 ÄRISTÖA www.tsj.fi T 2008 2009 VI GER MER IGEN ÅBONEJDENS AVFALLSSERVICE INFORMERAR 1/2009 Miljöfostran har slagit rot i S:t Marie ungdomsgård Spara sorteringsguiden och Yrjös tidtabell Effektivare avfallstransporter med ruttstyrning i realtid Invånarnas sortering underlättas med information och en åskådlig avfallspunkt Disponent Tiia Kallio: Via de uppdaterade nätsidorna och Vi ger mer igen-tidningen förmedlar TSJ information om bland annat verksamhetsområdets avfallsservice, sortering och återvinning. Vi ger mer igen -tidningen informationskälla Intresset för sortering växer Enligt en undersökning utförd våren 2009 är avfallssortering en del av vardagen för allt fler. Informationen om avfallsservicen är tillräcklig och tidningen Vi ger mer igen har en nöjd läsarkrets. Åbonejdens avfallsservice har avfallsstationer som ger bra och allt bättre service år för år. Pappret sorteras nästan alltid Enligt undersökningen har det blivit fortsatt vanligare att sortera: tre av fyra säger att de alltid sorterar soporna. Omkring en femtedel uppger att de sorterar då och då, medan ett par procent av respondenterna säger att de aldrig sorterar. Liksom tidigare år sorterar folk mest papper, glas och problemavfall. Omkring tre fjärdedelar sorterar metall och elskrot. Sorteringen av glas, metall och insamlingskartong har blivit vanligare sedan 2007. Den största enskilda orsaken till att man inte kan sortera så mycket som man önskar är bristfälliga utrymmen för sortering och förvaring i hemmet. Även antalet som upplever sorteringen som besvärlig har minskat från förra undersökningen. Tillräckligt med information Allt fler, närmare bestämt 60 procent, av invånarna i det undersökta området har fått information om avfallssortering, återvinning och avfallshantering via Åbonejdens avfallsservice och mer än 50 procent i tidningen Vi ger mer igen. Tidningen är den klart populäraste av våra informationskanaler. I medierna, såsom tidningar, tv och radio, har varannan fått information. Omkring en tredjedel har fått information på återvinningscentralerna och ekotorgen, och nästan en tredjedel på husbolagens och boendeföreningarnas möten. Betydelsen av sådana möten har dock minskat under de två senaste åren. Konsumenterna anser att det är bra att få information i de nuvarande kanalerna. På samma sätt som i förra undersökningen upplever två tredjedelar att de fått tillräcklig information i avfalls- och återvinningsfrågor och drygt en fjärdedel skulle önska mer information. Bara några procent är ointresserade av information om de här frågorna. Avfallsstationerna får tack Undersökningen ställde också en fråga om hur nöjda de svarande är med avfallshanteringen i kommunen och i sitt eget hus och med de allmänna återvinningspunkterna. Respondenterna är nöjda med servicen. De är nöjdare med avfallshanteringen i sitt eget hus eller husbolag och återvinningspunkterna i småhusområdena än för två år sedan. Fler än tidigare, dvs. omkring var fjärde invånare i Åbo och närliggande kommuner, har besökt avfallscentralen i Toppå under det senaste året. Även antalet besökare på Isosuo avfallsstation har ökat något jämfört med 2007. De svarande upplever kundservicen på Toppå och Isosuo som rätt god och andelen som är mycket nöjda med servicen har stigit i jämn takt sedan 2005. Taloustutkimus undersökning av våra sorteringsvanor, tillgången på information om avfallsservicen samt hur väl sophämtningen och avfallsservicen fungerar görs vartannat år i Åbo, Reso, Nådendal, S:t Karins och Lundo. De som svarade bestod av 857 invånare i åldern 15 79 år i Åboregionen. Källa: Taloustutkimus Oy, Åbo Idag, våren 2009, Avfallshantering och företag i branschen.? Fråga eller ge artikelförslag. Vi svarar på denna spalt. Gamla CD- och DVDskivor energi eller trädgårdsprydnader Under årens lopp har det samlats många CD-skivor hemma och på kontoret som det inte längre finns någon användning för. Vad är skivorna tillverkade av och i vilken soptunna ska de slängas? CD- och DVD-skivorna är brännbart avfall och ur dem kan man utvinna energi vid förbränningsverket. CDskivorna består till största del av plast och bör inte placeras i kärlen för returmetall. Skiktet av aluminium i skivorna är så tunt att det inte gör någon skada vid avfallsförbränningsverket. CD-skivornas fodral är också brännbart avfall och det samma gäller för de flesta DVD-skivors fodral. Om du trots allt hittar beteckningen PVC 03 på fodralet hör det till deponiavfallet. CD- och DVD-skivor kan också återvinnas! Häng upp skivorna med snöre i bärbuskarna så hålls bärtjuvar på avstånd. Skivorna är vackra också som julgransprydnader utomhus eller inomhus, antingen som hela eller klippta i bitar. www.tsj.fi/lamna_respons jateneuvonta@tsj.fi avfallsrådgivningen tfn 0200 47470 5
VI GER MER IGEN 2/2009 www.tsj.fi Var sak har sin plats på avfallsstationen En släpvagn till en personbil kan rymma många slags sorterat avfall, varav det mesta är återvinnbart. Henrik Kronholm har packat bland annat renoverings- och deponiavfall på sitt lass. På Toppå avfallscentral har var sak sin egen plats. När man kommer till porten vid Toppå avfallscentral tar lastbilar kurs mot vägningen, medan småkunder styr sina paketbilar eller personbilar och släpvagnar mot en egen port. Först anmäler man sig och berättar vad lasset innehåller. Nina Frimodig går tillsammans med Henrik Kronholm igenom avfallsfraktionerna på lasset. Mottagningen kostar 12,50 euro för sängen, 10 euro för asbesten och 6 euro för soppåsarna med deponiavfall. Elektronikskrot från hushåll tas emot avgiftsfritt. Resten av lasset, omkring en halv kubikmeter, består bl.a. av planglas, papp och rent trä. Detta avfall tas som sorterat emot avgiftsfritt av småkunder. Som osorterat skulle avfallet ha tagits emot som deponiavfall och avgiften debiterats därefter. Det var väldigt bra sorterat, säger Frimodig och tackar. 6 Småkunder visas från porten till sorteringsstationen, där varje avfallsfraktion har sin egen plats. Om man sorterar avfallet färdigt är priset lägre och det är behändigt att tömma lasset. Personalen på avfallsstationen hjälper till med att lossa och bära lasten, och instruerar dem som kommer med avfall. Jorma Näätä hjälper Henrik Kronholm bära resårsängen. Soffor, sängar och andra skrymmande möbler är avgiftsbelagda. Om möblerna är i fin kondition, kan man bjuda ut dem till en återvinningscentral. El- och elektronikskrot läggs i sina egna containers. Elskrot är t.ex. it-apparater, småelektronik, armaturer, lysrör, energisparlampor, kylapparater och hushållsapparater. Elskrot mottas avgiftsfritt.
VI GER MER IGEN 2/2009 Jorma Näätä ger handledning i sortering: löstagna elledningar går till metallinsamlingen tillsammans med en gammal eltavla. En elkabel som lösgjorts från en elapparat hör till elskrot. Asbest som kan påträffas i gamla hus ska förpackas i plast, separat från annat avfall. Asbesten grävs ner på avstjälpningsplatsen på ett separat område. Deponiavfall är allt sådant avfall som inte kan utnyttjas som energiavfall eller som inte kan brännas vid avfallsförbränningsanläggningen i Oriketo. I hushållen uppkommer endast små mängder sådant avfall. Närmare anvisningar för sortering av brännbart avfall och deponiavfall finns på mittuppslaget i denna tidning. Utöver Toppå avfallscentral i Åbo betjänas småkunder av avfallsstationerna Isosuo i Reso och Rauhala i Pargas. Till det avgiftsfria avfallet hör metall, glas, kartong, papper, papp, elskrot, rent trä, betong- och stenmaterial, planglas utan fönsterbågar samt problemavfall, dvs. största delen av det avfall som lämnas på avfallsstationen. Henrik Kronholm renoverar som bäst. Om man bara orkar sortera byggavfallet, uppkommer det inte mycket avgiftsbelagt renoveringsavfall. Planglas såsom fönsterglas och speglar förs till en annan container än annat returglas. Fönsterglas utan bågar tas emot avgiftsfritt. Nästan allt avfall kan utnyttjas genom materialåtervinning eller energiutvinning. På Toppå avfallsstation får soffor och sängar ett förlängt liv. På sorteringsfältet har Åbonejdens avfallsservice en grävmaskin som lätt och behändigt tar loss stoppning och fjädrar från stommen med sin materialhanteringsskopa. Stoppningen bränns och blir energi, fjädrarna går till metallinsamlingen. Sängen som Henrik Kronholm fört till Toppå dumpas inte på avstjälningsplatsen, utan kan återvinnas helt och hållet. 7
VI GER MER IGEN 2/2009 www.tsj.fi PVC används mest i byggmaterial Hushållens plaster mestadels brännbart avfall Det är i princip lätt att sortera ut avfall som går till deponi, eftersom man lätt känner igen material som inte brinner, såsom porslin, sand och spegelglas, och kan säga att det är olämpligt för förbränning. Men när det gäller plast är många förbryllade vad då PVC? 8 Vardagliga plastförpackningar kan man lägga i den egna avfallsbehållaren även vid egnahemshus, eftersom avfallsförbränningsanläggningen kan hantera de flesta plastsorter utan att de avger skadliga ämnen. Rena plaster ger vid förbränning i allmänhet upphov till bara koldioxid och vatten, men till exempel färg- och tillsatsämnen i förpackningsplast samt matrester och annan smuts kan bilda giftiga föreningar. Därför måste förbränningen ske i tillräckligt hög temperatur, varför man inte får bränna plastavfall hemma i värmeugnar eller bastuugnar. PVC eller polyvinylklorid är däremot en plast som inte lämpar sig för förbränning ens i avfallsförbränningsanläggningar, eftersom den innehåller klor, poängterar Tuuli Meriläinen, informatör på Åbonejdens avfallsservice. Märkning underlättar sortering Som tur är uppkommer PVC-avfall bara sporadiskt i vardagliga bestyr. De vanligaste PVC-produkterna i hushållen är regnkläder, duschgardiner, uppblåsbara leksaker, vaxdukar, mappar, plastfickor, kreditkort och vinylskivor. Tidigare instruerades hushållen att lägga blisterförpackningar för tabletter i deponiavfallet, men PVC är allt mer sällsynt som tillverkningsmaterial för sådana, så numera kan de läggas i det vanliga brännbara avfallet. PVC som hör hemma i deponiavfallet blir allt lättare att känna igen av att märkning har blivit vanligare. Tecknet för PVC är en triangel som innehåller numret 03. Om märkningen saknas kan man göra ett test: klar plast som blir vit när man böjer den är med rätt stor säkerhet PVC. På dagliga förpackningar för livsmedel, kos- metik och tvättmedel behöver man inte leta efter märkning, eftersom de alla kan läggas i det brännbara avfallet På arbetsplatsen stöter man på PVC oftare. Det används i byggmaterial, exempelvis i plastmattor och -tapeter, lister, elkablar, rör och slangar. Mjuk PVC kan steriliseras, varför den används mycket i sjukhus- och hygienprodukter. Av skyddshandskarna är vinylhandskarna i PVC, som namnet antyder, medan övriga engångshandskar kan läggas bland brännbart avfall, berättar Tuuli Meriläinen. Nya trädgårdsmöbler av PVC Petrus Kurppa studerar miljövård vid Finlands fiskeri- och miljöinstitut i Pargas och har gjort sitt examensarbete om användningen av PVC i olika produktgrupper. I förpackningar verkar användningen av PVC minska allt mer. De producenter som har besvarat enkäten försöker ersätta PVC med andra plastsorter av miljöskäl, berättar Kurppa. I vissa andra produktgrupper ökar rentav användningen av PVC. Det har till exempel kommit ut många trädgårdsmöbler tillverkade av PVC på marknaden och fasadmaterial för egnahem. Plaståtervinningen är en utmaning Vissa rena och homogena plastsorter som samlas in inom industrin och handeln kan sorteras efter sort och färg och användas på nytt som råvara. Lite mer varierande returplast kan användas vid tillverkning av bland annat plastplankor och hushållsartiklar, snören, hinkar och förpackningsfilm. Till exempel rena gödselsäckar från lantbruket kan återvinnas. Plasten får sämre egenskaper för varje återvinning, så den kan inte återvinnas i oändlighet, konstaterar Meriläinen. Att återvinna plastavfall och använda det i nytillverkning av plastvaror är problematiskt, eftersom det är svårt att separera olika plastsorter från varandra och det uppkommer lite avfall av de enskilda sorterna. Plastavfall från hushåll kan inte heller användas av industrin på grund av de orenheter det innehåller. Hushållen kan skicka läskflaskor till återvinning, då de har ett eget återvinningssystem. För merparten av allt plastavfall är energiutvinning för närvarande det enda alternativet, säger Tuuli Meriläinen.
VI GER MER IGEN 2/2009 Bygg- och grovavfallet till Topila sorteringscentral Vid sorteringscentret Topila sorteras bygg- och renoveringsavfall och annat blandat grovavfall effektivt. Eftersom största delen av avfallet kan återvinnas minskar mängen avfall som deponeras märkbart. Regnrocken är PVC-plast, stövlarna gummi och vattenkannan polyetenplast. Endast regnrocken är deponiavfall. Deponiavfall är obrännbart eller skadligt avfall Deponiavfallet har en egen insamlingsbehållare vid rad- och höghus. De som bor i småhus kan föra deponiavfall till avfallsstationerna när de har andra ärenden att uträtta. Även småhus kan skaffa en egen behållare för deponiavfall vid sidan av behållaren för brännbart avfall. Man kan också skaffa en gemensam behållare tillsammans med grannarna. Till deponiavfallet hör endast sådant avfall som stör förbränningen eller inte brinner, såsom glas- och porslinskärl (t.ex. ugnsformar, dricksglas och kaffepannor) keramik söndriga speglar, fönster- och hyllglas glödlampor (ej lysrör eller energisparlampor) PVC (t.ex. regnkläder, vaxdukar, mappar, plastfickor, uppblåsbara lek saker och madrasser, ledningar och rör) blomjord och kattsand Det är meningen att bara sådant avfall som inte kan återvinnas ska deponeras på avstjälpningsplatsen. Matrester och biologiskt nedbrytbart avfall hör i dagens läge inte hemma på avstjälpningsplatsen, eftersom de ger upphov till utsläpp av metangas, som påskyndar klimatförändringen. Plaströr, lastpallar, lister, mineralull, wcstolar och möbler... Att sortera blandat bygg- och renoveringsavfall samt grovavfall kan förefalla som en omöjlig uppgift, men på sorteringsfältet Topila på Toppå avfallscentral kan man återvinna över 95 procent av dessa lass. Full aktivitet råder från morgon till kväll på det knappa en hektar stora området. Avfallet sorteras både med maskiner och för hand, berättar serviceansvarige Hannu Haanpää från Åbonejdens Avfallsservice. Största delen, ca 40 procent av det återvunna materialet, är trä, papp, förpackningsplast och träbaserade skivor som krossas och används för energiproduktion. Planglaset sorteras skilt och kan användas som råmaterial för tillverkningen av glasull. Wc-stolarna och övrigt porslin krossas och transporteras till en tegelfabrik som använder krossen i tegeltillverkningen. Ur högarna plockas också bildäcken och de far vidare till bildäcksåtervinning. PVC-plast, gipsskivor och mineralull ägnar sig inte för energiproduktion. Efter krossning kan materialet ändå utnyttjas som sluttäckningsmaterial på avstjälpningsplatsen och ersätter på så sätt annat täckmaterial, berättar servicechef Juha Hämäläinen från TSJ Företagstjänster. På fältet behandlas också lastflak från småkunder samt källsorterat energiavfall från handel och företag. Energiavfallet krossas och levereras till industrin som stödbränsle, säger Hämäläinen. Ännu för ett år sedan begravdes alla möbler på deponiområdet men nu tas även de isär och materialet återvinns. Att demontera möbler med en stor grävmaskin är en riktig teknikgren. En duktig maskinförare kan dock separera största På sorteringsfältet sorteras avfallet med maskiner och för hand. Endast en bråkdel av avfallet behöver längre deponeras. delen av metallen ur t.ex. en soffa. Stoppning och trädelar går till energiproduktion. Endast en bråkdel till deponi Före år 2008 dumpades allt bygg- och renoveringsavfall samt andra skrymmande föremål på deponiområdet. Tack vare sorteringen minskar belastningen på avstjälpningsplatsen och knappast något avfall större än sopsäckar behöver längre deponeras. Vi drar stor nytta av sorteringen, konstaterar Hämäläinen. Högst fem procent av det avfall som kommer till sorteringsfältet förblir outnyttjat. Men för till exempel bitumenprodukter söker vi som bäst lämplig behandling. Nya ansikten på TSJ Företagstjänster TSJ:s företagstjänster har förstärkts det senaste året. Laura Lindeman inledde i början av året sitt arbete som sekreterare för företagstjänsterna. Toni Harjula började som försäljare och miljöexpert hösten 2008. Till Tonis arbetsuppgifter hör planering och uppföljning av avfallshanteringsplaner för företag, Laura svarar på frågor som rör bland annat företagsfaktureringen. 9
Hemmets sorteringsguide Det sorterade avfallet hör hemma i fastighetens eller återvinningspunktens avfallskärl Rad- och höghusen har egna insamlingskärl för returmetall, returglas och returpapper. I många höghus insamlas också returkartong. Återvinningspunkternas kärl för returmetall, returglas, returpapper och i vissa kartong betjänar småhusägarna. Brännbart avfall och deponiavfall Brännbart avfall insamlas vid alla bostadsfastigheter. Insamlingen av blandavfall upphörde på hela TSJ:s verksamhetsområde i slutet av år 2008. Det före detta blandavfallet blir brännbart avfall då det icke brännbara deponiavfallet och PVCplasterna sorteras skilt. Av det brännbara avfallet produceras fjärrvärme vid avfallsförbränningsverket. Alla fastigheter med minst fyra lägenheter bör på gården ha ett eget avfallskärl för deponiavfall. De som bor i egnahem och parhus kan själva föra deponiavfallet till avfallsstationerna. Små fastigheter kan också skaffa ett eget eller med grannen gemensamt avfallskärl för deponiavfall. BRÄNNBART AVFALL Hemmets icke-återvinningsbara brännbara avfall: plastpåsar och förpackningar, t.ex. kaffepåsar, margarinförpackningar och tvättmedelsflaskor styroxförpackningar smutsiga kartong-, papp- och pappersförpackningar blöjor och andra hygienprodukter städavfall, t.ex. dammsugarpåsar trasiga kläder och skor träbaserat torrströ för husdjur CD-skivor, videokassetter och kassetter matrester och växtdelar ifall det vid fastigheten inte finns ett separat insamlingskärl för bioavfall eller en kompost DEPONIAVFALL Enbart avfall som inte brinner eller som stör förbränningen: alla glasformar och porslinskärl, keramikföremål trasiga speglar, fönster- och hyllglas glödlampor (inte lysrör eller energisparlampor) mylla och kattsand PVC-plast såsom regnkläder, vaxdukar, mappar, plastfickor, uppblåsbara leksaker och madrasser, ledningar och rör PVC-förpackningar känner du igen på symbolen här intill. - Matresterna hör inte hemma på avstjälpningsplatsen! RETURMETALL sköljda konserv- och metallburkar aluminiumformar och aluminiumfolie metallock och kapsyler stekpannor tomma aerosolburkar utan tryck, tomma målburkar små maskindelar - Stora metallföremål bör föras till avfallsstationerna (kontaktuppgifterna på tidningens baksida). - Dryckesburkar i aluminium bör föras till butikernas returautomater. RETURGLAS Förpackningsglas: tomma glasburkar och glasflaskor - Till returglaset hör inte glaskärl, spegelglas, keramik, prydnadsföremål, glödlampor, fönsterglas, vindrutor från bilar - De pantbelagda glasflaskorna ska föras till flaskinsamlingen eller Alko. RETURPAPPER dagstidningar och tidskrifter reklam kuvert telefonkataloger trasiga böcker utan pärmar kopieringspapper och ritpapper - Till returpappret hör inte papp, bruna papperskassar, förpackningskartong eller presentpapper. - Se till att varken plastkassar eller snören följer med. Information about waste disposal in EnglisH is available at www.tsj.fi
Avfallsrådgivning 0200 47470 (lsa, msa) Avfall som bör skötas självständigt Mottagningsplatsernas kontaktuppgifter på tidningens baksida. RETURKARTONG Ren wellpapp och kartong: mjölk-, surmjölks- och saftförpackningar yoghurt- och glassförpackningar av kartong fling-, kex- och sötsaksförpackningar engångstallrikar och -muggar samt omslagspapper tomma äggförpackningar och kartonghylsor socker- och mjölkpaket papplådor - Lägg kartongen bland det brännbara avfallet om det inte finns ett kartonginsamlingskärl nära hemmet. - Skölj ur förpackningarna och låt dem rinna ur, platta till dem och packa dem tätt i varandra BIOAVFALL Bioavfallet är brännbart avfall ifall det inte finns ett separat kärl för bioavfall vid fastigheten. matrester skal av frukter och grönsaker kaffesump (filterpåsen kan sättas i komposten) teblad, tepåsar hushållspapper blomjord och växtdelar PROBLEMAVFALL Hushållens problemavfall mottas avgiftsfritt mätare som innehåller kvicksilver olja, oljefilter och annat avfall innehållande olja kylar-, broms- och kopplingsvätskor målfärg, lack, lim och lösningsmedel bekämpningsmedel framkallnings- och fixerbad kemikalier med orangefärgat varningstecken mätare som innehåller kvicksilver TSJ:s mottagningsplatser: Toppå avfallscentral, Isosuo och Rauhala avfallsstationer, Åbo och Reso Ekotorg, återvinningscentralerna i S:t Karins och Pargas, Liedon Kisällikellari i Lundo samt miljöbilen Yrjö. Apoteken mottar mediciner och febertermometrar. Batterier och ackumulatorer kan returneras till försäljarna och TSJ:s mottagningsplatser (se ovan). Fyrverkeripjäser och nödraketer bör returneras till försäljarna eller till polisen. EE-SKROT Hela maskiner tas emot avgiftsfritt. kylanordningar spisar, tvättmaskiner televisioner, stereoapparater ADB-utrustning småelektronik, t.ex. telefoner, eltandborstar, rakapparater och elvispar belysningsarmaturer, lysrör och energisparlampor Mottagningsplatser: Toppå avfallscentral, Isosuo och Rauhala avfallsstationer, Ekokaarina, Liedon Kisällikellari, Åbo och Reso Ekotorg samt Åbo Ekosmedja. - Återvinningscentralerna och ekotorgen återvinner användbara elapparater. STORA FÖREMÅL Mottagningsplatser: Toppå avfallscent ral, Isosuo och Rauhala avfallsstationer. Metallföremålen tas emot avgiftsfritt En behandlingsavgift debiteras för madrasser, möbler och andra föremål: små 7,50, stora 12,50. - Återvinningscentralerna och ekotorgen tar emot användbara möbler i gott skick. För övriga debiteras en hanteringsavgift. - Gamla bildäck kan föras till däckhandeln, varifrån de skickas för återvinning. För löstagningen av fälgarna debiteras en avgift. DEPONIAVFALL Mottagningsplatser: Toppå avfallscentral, Isosuo och Rauhala avfallsstationer: deponiavfall 24 /m 3, 6 /avfallspåse småhusets deponiavfall 1 /avfallspåse BYGGAVFALL Mottagningsplatser: Toppå avfallscent ral, Isosuo och Rauhala avfallsstationer. rent obehandlat trä, impregnerat trä (under 1 m 3 ), metall, rena marksubstanser, betong-, kakel- eller tegelkross (under 150 mm) tas emot avgiftsfritt en behandlingsavgift debiteras för målat, lackat och ytbehandlat trä samt träbaserade skivor, 7,50 /m 3 lavoarer 5, wc-stolar 10 energiavfall 18 /m 3 för blandat byggavfall debiteras 24 /m 3 för asbestavfall debiteras 10 för < 100 kg Avfall från trädgård och gårdsplan Mottagningsplatser: Toppå avfallscent ral, Isosuo och Rauhala avfallsstationer. ren halkbekämpningssand, ris och kvistar tas avgiftsfritt emot av småenhetskunder för övrigt hopräfsat trädgårdsavfall (t.ex. löv) debiteras 5 /m 3, d.v.s. 1 /sopsäck Äpplen 1,50 /40 l, d.v.s. 1 5 ämbar. - På grund av risk för övervikt och att avfallskärlet går sönder får städavfallet inte läggas i blandavfallskärlet. Sand och vått trädgårdsavfall stör också avfallsförbränningsanläggningens funktion.
VI GER MER IGEN 2/2009 www.tsj.fi Genom att effektivera sorteringen vid gården kan mängden deponiavfall minskas. Johanna Suokivi (t.h.) och avfallsrådgivare Miia Jylhä från Åbonejdens avfallsservice går tillsammans igenom hur gården kunde effektivera sorteringen och på det sättet göra avfallshanteringen billigare. En gårds avfallshantering bygger på sortering I dagens läge ser man inte längre olovliga avstjälpningsplatser och gamla jordbruksmaskiner som står och skräpar på bakgårdarna på landsbygden. Att minska mängden avfall, sortera och återvinna är numera vardagsrutiner på gårdarna. Ett besök på en svinfarm i Rusko visade att man kan minska avfallskostnaderna genom att effektivera sorteringen. Johanna Suokivi är husmor på Heikkilä gård i Hujala och berättar att de har satsat på svinuppfödning. Åkrarna är utarrenderade. Som i annan företagsverksamhet uppstår det olika slags avfall beroende på vilken produktionsinriktning gården har. Det vanligaste avfallsproblemet på gårdarna är plastprodukter som gödselsäckar. På en svinfarm ger närmast dunkar och andra förpackningar upphov till plastavfall. För oss är aerosolflaskor förargligast. Varje dag tömmer vi också ett stort antal små flaskor i glas och plast. Specialavfall och gummihandskar är också en stor del. Vi följer också noggranna bestämmelser när vi hanterar kadaver och det finns ett eget system för slam, räknar Johanna Suokivi upp. Svinfodret går direkt i silon, medan fodret för smågrisarna är förpackat i stora papperssäckar. Sågspån som används som torrströ är förpackat i plastbalar. Effektivare avfallsåtervinning Johanna Suokivi och avfallsrådgivare Miia Jylhä från Åbonejdens avfallsservice går tillsammans igenom hur gården kunde effektivera sorteringen och på det sättet göra inbesparingar i kostnaderna för avfallshantering. Eftersom avfallsåtervinningen utvecklas hela tiden, förändras också anvisningarna. Den vanliga glasinsamlingen lämpar sig numera bara för flask- och burkglas; glaskärl godkänns inte längre. Små injektionsflaskor som används i vården, av både människor och djur, är dock inte lämpliga för insamlingen på grund Eftersom avfallsåtervinningen utvecklas hela tiden, förändras också anvisningarna. av korken. De måste läggas bland deponiavfallet. Om det blir kvar läkemedel i flaskorna ska de sparas separat och föras till insamlingen för problemavfall. Eftersom fodersäckar har två papperslager med ett förstärkande mellanlager i plast är de inte lämpliga för pappersinsamlingen. De kan ändå lämnas i den separata insamlingen för kartong och användas för energiutvinning, så de behöver inte deponeras på avstjälpningsplatsen. Plastfilm och plastdunkar som inte kan returneras är också lämpliga för energifraktionen. Man kan skaffa en separat insamlingsbehållare för energifraktionen eller själv för avfallet till avfallsstationerna Isosuo, Toppå och Rauhala, berättar Miia Jylhä. Tomma aerosolflaskor kan läggas i metallinsamlingen, så de behöver inte heller längre hanteras som deponiavfall. 12
VI GER MER IGEN 2/2009 Den spillolja som uppkommer på lantgårdar kan man föra till oljebilen, som besöker kommunerna tillsammans med miljöbilen Yrjö varje år. Ren spillolja sugs upp ur tunnor direkt i oljebilens tank. Yrjö kan ta emot bara små mängder spillolja i exempelvis dunkar. Större mängder spillolja hämtas direkt på gården. Den som har mer än 400 liter spillolja i lager kan beställa hämtning på numret 010 755 15 72. Hjälp med planeringen Heikkilä gård har för närvarande 6 avfallsbehållare på 600 liter, som töms med två veckors mellanrum. Papp, kartong och metall har vi sorterat ur redan i åratal. Jag kör regelbundet lass med lysrör, dunkar och skrymmande varor som gamla hushållsmaskiner på släpvagnen till Toppå. De som arbetar på Heikkilä svinfarm sorterar olika avfallsfraktioner i berömvärd grad redan nu, men för en del av de fraktioner som kan gå till energiutvinning har gården betalat högre pris i onödan. God planering hjälper en att hålla kostnaderna för hanteringen nere, konstaterar Miia Jylhä och påpekar att man kan gör upp en avfallshanteringsplan med hjälp av en expert från Åbonejdens avfallsservice. Bara lite deponiavfall En lantgård ger också upphov till hushållsavfall. Johanna Suokivi berättar att det går åt mycket mat i en familj med fem barn. Matrester och förpackningar blir över som avfall. Det uppkommer mycket avfall i en stor familj. Jag är inte så förtjust i kompostering av biologiskt avfall, men vi sorterar ur flaskor, konservburkar och insamlingspapper och för det till insamlingsbehållarna. I Åboregionen kan man lägga matrester i behållaren för brännbart avfall och därmed låta dem gå till förbränning i Oriketo. Om fastigheten har en insamlingsbehållare för deponiavfall, ska man inte lägga matrester i den, eftersom biologiskt nedbrytbart avfall inte hör hemma på avstjälpningsplatsen. Johanna Suokivi tycker att Ruskoborna inte helt har tagit till sig sorteringen av avfallet i brännbart avfall och deponiavfall, som har gällt sedan årsskiftet. Det behövs alltjämt mer information. När man separerar brännbart avfall från deponiavfall märker man att det uppkommer rätt lite avfall som går till avstjälpningsplatsen, berättar Miia Jylhä. Det är bra att veta att man kan kalla på en fackmänniska från Åbonejdens avfallsservice som på ort och ställe ser över och funderar ut avfallshanteringslösningar för ett företag. På en gård är det lika viktigt som på andra företag. Det är alltid bra att söka kostnadsinbesparingar och planering av avfallshanteringen kan också skona miljön, resonerar Johanna Suokivi. Johanna Suokivi berättar att Ruskoborna håller på att lära sig att separera deponiavfall och brännbart avfall. Hon tycker att invånarna på landsbygden känner sitt ansvar också i avfallsfrågor och håller sig inte längre med olovliga avstjälpningsplatser i skogen. Miia Jylhä (t.v.) och Johanna Suokivi går igenom hur mycket avfall som transporterats från Heikkilä gård. Andelen energiavfall vid gården kan ökas. Heikkilä gård föder upp grisar. Smågrisarna längtar efter suggans och värmelampans värme. Det vanligaste avfallet på en gård: Inom Åbonejdens avfallsservice område är de vanligaste avfallsbehållarna på en gård behållare för brännbart avfall och för deponiavfall och vid behov separata behållare för papp, kartong, energifraktion, små metallföremål och glas. GÖDSELSÄCKAR I PLAST: olika organisationer ordnar insamling då och då energifraktion eller brännbart avfall, om ingen insamling ordnas. FODERSÄCKAR: insamlingskartong eller energifraktion man kan skaffa en behållare till fastigheten eller föra till avfallsstationen. REN SPILLOLJA: i dunkar till miljöbilen Yrjö den ambulerande oljebilen suger upp ur tunnor hämtning på fastigheten, då mängden uppgår till minst 400 liter, tfn 010 7551 572. VÄXTSKYDDSMEDEL: problemavfall för till miljöbilen Yrjö eller en avfallsstation. GAMLA JORDBRUKSMASKINER: till mottagare för metallskrot. LYSRÖR: för till miljöbilen Yrjö eller en avfallsstation till uppsamlingsställen för elskrot. SMÅ METALLFÖREMÅL OCH GLAS, BYGG- OCH TRÄAVFALL, HUSHÅLLSAVFALL: se anvisningarna för avfallssortering på mittuppslaget i denna tidning. (Avfallslagstiftningen innehåller särskilda bestämmelser för avfallshantering när det gäller flytgödsel och döda djur.) 13
VI GER MER IGEN 2/2009 www.tsj.fi Den fjärde musikpicknicken lockade en rekordpublik till Kuppisparken. Åbonejdens avfallsservice bjöd på pjäsen Snöslask, som berättar om vikten av att förebygga avfall och om återvinningsknep på ett sätt som intresserar barn Lyckan kräver inga onödiga prylar Snövit drömmer om saker hon inte behöver och beställer alla möjliga varor från Krims & Krams. Vad är nu detta har Snövit blivit alldeles tokig? 14
VI GER MER IGEN 2/2009 Pjäsen Snöslask som Åbonejdens avfallsservice bjuder på tystar ner barnfamiljerna på musikpicknick i Kuppisparken. Den konsumtionskritiska dockteatern bygger sin berättelse på den mer än välbekanta sagan om Snövit. I den här versionen gör Snövit misstaget att låta sig lockas med i en farlig konsumtionsfest av sin styvmor. Musikpicknicken som arrangeras i början av augusti har lockat hundratals musik- och teatervänner till parken. Solen gassar från en molnfri himmel. Familjerna breder ut sin filtar på gräsmattan, ställer fram sin mat och deras minsta står framför scenen och diggar. Stojet mojnar när pjäsen börjar och barnen följer Snövits spännande äventyr i varornas värld. Prylarnas underland I början av pjäsen älskar Snövit sin gamla fåtölj och återanvänder syltburkar. Hon förstår att man inte behöver omge sig med så många saker för att vara lycklig. Den avundsjuka styvmodern avskyr Snövit, som har ett hjärta av guld. Hon skulle också vilja ha ett sådant, men de säljer ju inga hjärtan av guld i affärerna. I stället köper hon allt hon ser i affärerna och för hennes skull bygger de nya fabriker som tillverkar helt nya varor. Till slut är himlen täckt av svart rök och Snövit blir Snöslask, lika glupsk som sin styvmor. När de tittar i spegeln i pjäsen Snöslask frågar de inte vem som skönast i landet är, utan vem som mest uti landet har. Snövits styvmor inbillar sig att man kan dö av brist på prylar och den stackars Snövit får samma habegär under hennes inflytande. Ingendera förstår att de gör slut på världens naturresurser och orsakar en allvarlig klimatförändring. Och onödiga varor ger upphov till onödigt avfall. Det blir både roligt och lite spännande att följa kapprustningen mellan styvmodern och Snövit, och man får en tankeställare. Till slut drunknar nämligen styvmodern i sina egna prylar. När fabrikerna inte längre behöver tillverka nya varor på löpande band, blir luften ren "Barnen håller på att växa upp till en ny generation som förstår betydelsen av att förebygga uppkomsten av avfall och att sortera." och Snöslask blir åter Snövit. Dramat får ett lyckligt slut, som tur är, för Snövit lär sig att det finns mycket trevligare saker i livet än den ständiga hamstringen. Man behöver inte konsumera mycket för att bli lycklig. Niklas Vaulanen (8 år) tycker att det roligaste i pjäsen var de fantasifulla figurerna, till exempel mobil- och ketchupdockorna. Det var en bra pjäs, säger Niklas. Ska vi leka sortering? Åbonejdens avfallsservice har också arrangerat en sorteringslek i Kuppisparken. Avfallsrådgivare Anu Syrjänen har en väska med olika sorters skräp. Frivilliga får sortera skräpet och lägga det i rätt fack med hjälp av Anu. Bröderna Christian Wertti (10 år) och Sebastian Wertti (8 år) funderar tillsammans på var en burk med lösningsmedel hör hemma. Burken har ett orangefärgat varningsmärke, som talar om att ämnet är giftigt. Var kan det då höra hemma, säger Anu som en vink. Burken hamnar helt riktigt bland problemavfallet och nästa sak blir en glödlampa, som pojkarna i samråd lägger bland deponiavfallet, vilket också är helt korrekt. Det var ganska lätt att sortera, konstaterar bröderna som avslutning på leken och Anu räcker dem en reflex vardera som pris. Vilja Hiltunen (8 år) sorterar hastigt och lustigt en glasburk, en chokladkartong, en yoghurtburk och ett kuvert, och lägger dem i rätt behållare. När hon kommer till en trasig badboll får hon fundera lite. Till badleksaker används PVC-plast, som Dramat Snöslask får ett lyckligt slut, som tur är, för Snövit lär sig att det finns mycket trevligare saker i livet än den ständiga hamstringen. Vilja Hiltunen tar sig en skarp funderare på vad som hör hemma var i sorteringsleken. inte kan brännas ens på en avfallsförbränningsanläggning, säger Anu och Vilja förstår vinken och lägger badbollen bland deponiavfallet. Det allra svåraste var att veta vad som är deponiavfall, konstaterar Vilja till slut. Vilja har sett pjäsen Snöslask i skolan och hon tycker att den är trevlig. Kunskap hindrar att avfall uppkommer Åbonejdens avfallsservice har i ett år åkt runt till skolor och daghem i regionens kommuner med pjäsen Snöslask. En stor del av ettorna och tvåorna i Åboskolorna har sett pjäsen, som ingår i skolornas program för miljöfrågor. Det är alltså inget att undra över, att barnen klarar av att lätt och behändigt lägga sopor i rätt behållare i sorteringsleken. De vet också att man ska försöka hindra att det uppkommer avfall. Jag önskar att folk kunde förhålla sig positiva till sortering. Man ska inte tappa sugen, bara för att man inte alltid vet vilket skräp som hör hemma var. Det finns mycket information på nätet och man kan alltid ringa till servicetelefonen vid Åbonejdens avfallsservice och be om råd. Inställningen till sortering har förändrats under de senaste åren och rådgivningen börjar så småningom ge resultat. Anu är glad över att det inte är mer än några procent av det dagliga avfallet i hushållen som måste föras till avstjälpningsplatsen. Barnen håller på att växa upp till en ny generation som förstår betydelsen av att förebygga uppkomsten av avfall och att sortera, säger Anu. Snöslaskdramat turnerar i skolornas 1 och 2 klasser. Turnén inleds på hösten i skolorna i Nådendal och S:t Karins samt i nejdens svenskspråkiga skolor.. Information har sänts direkt till skolorna. Till publikevemang kan man höra sig för om dockteatern på tfn 0200 47470. 15
TIDTABEL FÖR MILJÖBILEN YRJ VI GER MER IGEN 2/2009 www.tsj.fi www.tsj.fi 09 201 MILJÖBILEN YRJÖS TIDTABELL 21.9.2009 28.2.2010 En avfallsrådgivare är anträffbar på de hållplatser som är märkta med symbolen i tidtabellen. På de hållplatser som är märkta med symbolen o finns även en oljebil på plats som kan suga upp spillolja av god kvalitet ur tunnor. Yrjö kan ta emot bara små mängder spillolja i exempelvis dunkar. Större mängder olja hämtas på gården. Den som har mer än 400 liter olja i lager kan beställa hämtning på numret 010 755 15 72. Farligt avfall från hemmet mottas avgiftsfritt av Yrjö-bilen och vid de fasta mottagningsplatserna: Toppå avfallscentral Isosuo avfallsstation, Reso Rauhala avfallsstation, Pargas Återvinningscentralen i S:t Karins Liedon Kisällikellari, Lundo Pargas Återvinningscentral Reso Ekotorg Åbo Ekotorg SE BAKSIDAN FÖR KONTAKTINFORMATION OCH ÖPPETTIDER VID DE OLIKA VERKSAMHETSSTÄLLENA. Problemavfall innehåller ämnen, som redan i små mängder är skadliga eller farliga för naturen och människan. Problemavfall bör inte blandas med annat avfall - det bör sorteras skilt och föras till problemavfallsinsamlingen. Man bör aldrig sätta problemavfall i en vanlig avfallsbehållare, hälla i avloppet eller bränna. Problemavfall är bl.a.: mätare som innehåller kvicksilver kraftiga rengörings-medel spillolja oljefilter och oljetrassel bensin, brännolja, petroleum kylar-, broms- och kopplingsvätskor målarfärg, lack, lim, lösningsmedel bekämpningsmedel fotograferingskemikalier kemikalier med orangefärgat varningstecken mediciner bör föras till apoteken ackumulatorer och batterier kan också returneras till försäljarna gasflaskor för engångsbruk Lysrör och energisparlampor kan föras till insamlingen för EE-skrot samt insamlingsplatserna för problemavfall. Fyrverkeripjäser och nödraketer bör returneras till försäljaren eller polisen. PÅFYLLBA- RA GASFLASKOR RETURNERAS TILL FÖRSÄLJAREN. GIFTIGT HÄLSOSKADLIGT OXIDERANDE FRÄTANDE BRANDFARLIGT MILJÖFARLIGT AURA KUUSKOSKI Urpontie 2, Asemanseutu skola ONS 25.11 12.00 12.30 SIMOLA Vanha Tampereentie 153, skolan ONS 25.11 12.45 13.15 S:T KARINS ÄMBODA Kauppatie/Puistotie ONS 23.9 15.45 16.15 ONS 2.12 12.00 12.30 TIS 5.1.2010 16.00 16.30 ONS 10.2.2010 16.00 16.30 CENTRUM Isännänkatu, servicecentret för åldringar ONS 23.9 15.00 15.30 ONS 2.12 12.45 13.15 TIS 5.1.2010 15.15 15.45 ONS 10.2.2010 16.45 17.15 HADVALA Hadvalantie, kyrkans parkering TOR 11.2.2010 20.00 20.15 HEPOJOKI Hepojoentie 477, gamla skolan TOR 12.11 16.30 17.00 TOR 11.2.2010 18.30 18.45 Hovirinta Hovirinnantie 5, Euromarket ONS 23.9 14.15 14.45 ONS 2.12 13.30 14.00 KIRISMÄKI Hakapellontie, Kirismäen puisto TOR 12.11 12.45 13.15 TOR 11.2.2010 18.00 18.15 LITTOIS Tallakatu, Littois allaktivitetshus ONS 23.9 12.45 13.15 ONS 2.12 15.00 15.30 TIS 5.1.2010 13.45 14.15 ONS 10.2.2010 18.15 18.45 Niemenkulma Niemenkulmantie 130, skolan TOR 12.11 15.45 16.15 NUNNA Littoistentie/Nunnantie TOR 12.11 17.15 17.45 TOR 11.2.2010 17.00 17.15 PIKIS KYRKBY gamla kommunhusets parkering TOR 12.11 18.00 18.30 PIISPANRISTI Kairiskulmantie 3, Prisma ONS 23.9 13.30 14.00 ONS 2.12 14.15 14.45 TIS 5.1.2010 14.30 15.00 ONS 10.2.2010 17.30 18.00 PUOSTA Pallokuja, planen TOR 12.11 13.30 14.00 TOR 11.2.2010 19.00 19.15 RAVATTULA Reivikatu, Citymarket ONS 23.9 12.00 12.30 ONS 2.12 15.45 16.15 TIS 5.1.2010 13.00 13.30 ONS 10.2.2010 19.00 19.30 Runko Rungontie, planen TOR 12.11 15.00 15.30 SALVELA Mäenpääntie/Männistöntie TOR 12.11 14.15 14.45 TOR 11.2.2010 19.30 19.45 TEPPALA Koskentie, kommunens lager TOR 12.11 12.00 12.30 TOR 11.2.2010 17.30 17.45 LUNDO CENTRUM Keskustie, torget ONS 9.12 13.00 13.30 TOR 11.2.2010 16.00 16.30 ILMARINEN Vanha Tampereentie 868, Siwa ONS 9.12 15.15 15.45 TOR 11.2.2010 13.45 14.15 LUNDO STATION Poikojantie, servicestationen ONS 9.12 13.45 14.15 TOR 11.2.2010 15.15 15.45 LITTOIS Sippaantie 74, K-Extra ONS 9.12 17.30 18.00 Loukinainen Loukinaistentie/Hämeentie, servicestationen ONS 9.12 16.45 17.15 Rauhakylä Pahkantie 1, skyddstaket för återvinning ONS 9.12 14.30 15.00 TOR 11.2.2010 14.30 15.00 YLISKULMA Liedonperäntie 7, baren ONS 9.12 16.00 16.30 TOR 11.2.2010 13.00 13.30 VÄSTÅBOLAND Attu Storstrandsvägen/Attuvägen TOR 17.12 16.30 17.00 ERSBY Simonby vägskäl ONS 7.10 15.00 15.30 TIS 5.1.2010 18.15 18.45 LIELAX Backasplan ONS 7.10 12.45 13.15 TOR 17.12 12.45 13.15 ONS 10.2.2010 15.15 15.45 PARGAS SÖDRA CENTRUM Skolgatan ONS 7.10 15.45 16.15 TIS 5.1.2010 17.30 18.00 PARGAS SÖDRA CENTRUM Sarlingatan, föreningshuset TOR 17.12 15.00 15.30 ONS 10.2.2010 13.00 13.30 PARGAS NORRA CENTRUM, Strandvägen, St1 ONS 7.10 14.15 14.45 TOR 17.12 12.00 12.30 TIS 5.1.2010 16.45 17.15 16 med avfallsrådgivare o med oljebil
VI GER MER IGEN 2/2009 Sattmark Caféet TOR 17.12 15.45 16.15 SKRÄBBÖLE Ungdomsgården Baracken TOR 17.12 14.15 14.45 ONS 10.2.2010 14.30 15.00 Söderby Kyrksundsgatan, K-Supermarket TOR 17.12 13.30 14.00 TENNBY Tennstopet, Sale ONS 7.10 13.30 14.00 ONS 10.2.2010 13.45 14.15 ÖSTERBY Österbyvägen, Eeros handel ONS 7.10 12.00 12.30 S:T MÅRTENS CENTRUM Härkätie 723, biblioteket LÖR 24.10 13.30 14.00 o MÅN 16.11 13.45 14.15 TOR 25.2.2010 16.15 16.45 OLLILA Härkätie 1406, Nurmi Oy LÖR 24.10 12.00 13.00 o MÅN 16.11 13.00 13.30 TOR 25.2.2010 17.00 17.30 PRUNKILA Uudentalon kalustohalli LÖR 24.10 14.30 15.00 o MÅN 16.11 14.30 15.00 TOR 25.2.2010 15.30 16.00 MASKO CENTRUM Keskuskaari, köpcentret TOR 29.10. 15.15 15.45 TOR 28.1.2010 15.15 15.45 HUMIKKALA Marjatie, planen TOR 29.10. 16.00 16.30 TOR 28.1.2010 16.00 16.30 KALLELA Askaistentie 228, idrottsplanens parkering TOR 29.10 16.15 16.45 LÖR 7.11 10.00 12.00 o LEMO CENTRUM Koulutie, skolan TOR 29.10 17.00 17.30 LÖR 7.11 12.15 13.15 o MÄKSMÄKI Teollisuustie TOR 29.10 14.30 15.00 TOR 28.1.2010 14.30 15.00 NIEMENKULMA Ohensaarentie, planen TOR 29.10. 13.00 13.30 TOR 28.1.2010 13.00 13.30 PIUHA Tanilantie, planen TOR 29.10. 16.45 17.15 TOR 28.1.2010 16.45 17.15 SEIKELÄ Aarnentie, Seikelä skola TOR 29.10 13.45 14.15 TOR 28.1.2010 13.45 14.15 VIRMO CENTRUM Kirkkokatu 8, busstationen TOR 1.10 19.15 19.45 MÅN 14.12 11.00 11.30 KALELA Unholantie/Maulantie TOR 1.10 18.30 19.00 MÅN 14.12 11.45 12.15 KARJALANKYLÄ Karjalankyläntie 114, skolan TOR 1.10 16.15 16.45 MÅN 14.12 14.00 14.30 KETELINEN Valtasentie, brandstationen TOR 1.10 17.00 17.30 MÅN 14.12 13.15 13.45 KIVIKYLÄ Palolaistentie/Kivikyläntie TOR 1.10 15.30 16.00 MÅN 14.12 14.45 15.15 LAAJOKI Gamla skolan TOR 1.10 17.45 18.15 MÅN 14.12 12.30 13.00 Mietois kyrkby brandstationen TOR 1.10 12.30 13.00 MÅN 14.12 17.45 18.15 Mietois kyrkby Tavastilantie, Tavastila skola LÖR 26.9 11.45 12.30 o TOR 1.10 11.00 11.30 MÅN 14.12 19.15 19.45 PYHE servicestationen LÖR 26.9 10.00 11.30 o TOR 1.10 13.15 13.45 MÅN 14.12 17.00 17.30 PYHE Pyhäntie, Maamiesseurantalo TOR 1.10 11.45 12.15 MÅN 14.12 18.30 19.00 TARVAINEN Tarvainens skola TOR 1.10 14.00 14.30 MÅN 14.12 16.15 16.45 Virmo station Opintie, skolan TOR 1.10 14.45 15.15 MÅN 14.12 15.30 16.00 NÅDENDAL CENTRUM Tullikatu, torget TOR 26.11 13.30 14.00 ONS 13.1.2010 16.00 16.30 ONS 24.2.2010 17.45 18.15 GAMLA STADEN Fleminginkatu TOR 26.11 12.45 13.15 ONS 13.1.2010 15.15 15.45 ONS 24.2.2010 14.45 15.15 GULLRANDA Västäräkinkuja TOR 26.11 12.00 12.30 ONS 13.1.2010 14.15 14.45 ONS 24.2.2010 18.30 19.00 Haapala Haapalan Saaristotie, bryggan ONS 30.9 16.30 17.00 HORJA Iskolantie, skolan ONS 30.9 12.45 13.15 MÅN 21.12 15.45 16.00 ISKOLA Iskolantie/Salapellontie ONS 30.9 12.00 12.30 MÅN 21.12 16.15 16.45 ONS 24.2.2010 13.45 14.15 JÄRVENSUU Lossintie, avloppsreningsverket ONS 30.9 14.15 14.45 MÅN 21.12 14.15 14.45 ONS 24.2.2010 13.00 13.30 Karvetti Rautakatu 7, stadens depåer TOR 26.11 18.00 18.30 ONS 13.1.2010 12.45 13.15 ONS 24.2.2010 17.00 17.30 KARVETTI Ruonan yhdystie, Ukko-Pekka TOR 26.11 17.15 17.45 ONS 13.1.2010 12.00 12.30 ONS 24.2.2010 16.15 16.45 KIRKONSALMI Paltteentie, återvinningsstället ONS 30.9 13.30 14.00 MÅN 21.12 15.00 15.30 MASKULAINEN Maskulaisentie 2, brandkårshuset ONS 30.9 15.45 16.15 LÖR 3.10 11.45 12.45 o MÅN 21.12 12.45 13.15 POIKKO Rymättyläntie, återvinningsstället ONS 30.9 17.15 17.45 LÖR 3.10 10.00 11.30 o MÅN 21.12 12.00 12.30 RUONA Pirttiluodontie, båthamnen TOR 26.11 15.45 16.15 ONS 13.1.2010 13.30 14.00 ONS 24.2.2010 15.30 16.00 RUONA Kurkelankatu TOR 26.11 15.00 15.30 RÖÖLÄ Rööläntie, hamnen ONS 30.9 15.00 15.30 LÖR 3.10 13.00 14.30 o MÅN 21.12 13.30 14.00 TAIMO Nuhjalantie, köpcentret TOR 26.11 16.30 17.00 VÄINÖLÄ Teljentie, planen TOR 26.11 14.15 14.45 NOUSIS CENTRUM Torikuja, Nousis torg LÖR 10.10 11.00 12.00 o TOR 19.11 15.15 15.45 FALKENBERG Valpperintie, skolan TOR 19.11 13.00 13.30 KOLJOLA Vahdontie, sportplanen TOR 19.11 14.30 15.00 NUTTURLA Makasiiniteatteris parkering LÖR 10.10 9.00 10.30 o TOR 19.11 16.00 16.30 Ojankulma bussvändplatsen TOR 19.11 13.45 14.15 med avfallsrådgivare o med oljebil 17
VI GER MER IGEN 2/2009 www.tsj.fi PÖYTIS Auvainen Auvaistentie, skolan MÅN 9.11 16.15 16.45 Haveri Vuoritie, Haveri skola MÅN 9.11 14.30 15.00 Karinainen Väliläntie, Karinais skola MÅN 9.11 18.00 18.30 Kyrkbyn Pöytis kyrkby, K-butiken MÅN 9.11 13.45 14.15 Kumila Kumilantie, Kaulanperä skola MÅN 9.11 15.15 15.45 KYRÖ Ollilantie, servicestationen MÅN 9.11 18.45 19.15 Rahkio Ollilantie, gamla skolan MÅN 9.11 17.15 17.45 RIIHIKOSKI Yläneentie, servicestationen MÅN 9.11 13.00 13.30 Tilkkainen Nahilantie, Heikinsuo skola MÅN 9.11 19.30 20.00 RESO IHALA Konsantie 16, Ihala skola TOR 18.2.2010 13.45 14.15 KAANAA Kotilokuja, Kaanaa postkontor ONS 4.11 13.45 14.15 ONS 13.1.2010 18.30 19.15 PETÄSMÄKI Honkakatu 3, Pirkon-Tupa TOR 18.2.2010 13.00 13.30 TIKANMAA Kapponkatu 17, Tikanmaa köpcentrum ONS 4.11 14.30 15.00 ONS 13.1.2010 17.45 18.15 VAISAARI Eeronkuja, framför brandstationen ONS 4.11 13.00 13.30 ONS 13.1.2010 19.15 19.45 VAISAARI Karrinkatu, Vaisaari parkering TOR 18.2.2010 15.15 15.45 VARPPEENSEUTU Varppeenaukio ONS 4.11 15.15 15.45 ONS 13.1.2010 17.00 17.30 VENHE Voudinkatu 5, Raisio-Center ONS 4.11 16.00 16.30 TOR 18.2.2010 14.30 15.00 RUSKO CENTRALORTEN Vahdontie, S-market LÖR 31.10 10.00 11.30 o MÅN 7.12 13.00 13.30 JÄRVIJOKI Lavamäentie/Järvijoentie MÅN 7.12 16.45 17.15 LÄHTEENMÄKI Viherkuja/Viherkulma MÅN 7.12 13.45 14.15 LAVAMÄKI Lavamäki bystuga MÅN 7.12 16.00 16.30 MERTTELÄ Vahdontie, gamla mejeriet LÖR 31.10 12.00 13.30 o MÅN 7.12 14.30 15.00 SILVOLA Valpperintie 294 MÅN 7.12 15.15 15.45 VAHTO CENTRUM, Reningsverket MÅN 7.12 17.30 18.00 TARVASJOKI CENTRUM Hämeen Härkätie 623, kommunkansliet MÅN 16.11 16.00 16.30 TOR 25.2.2010 13.45 14.15 PÄIVÄRINNE Urheilutie, simhallen LÖR 17.10 14.00 15.30 o MÅN 16.11 15.15 15.45 TOR 25.2.2010 14.30 15.00 YRJÄNKYLÄ Autokeitaantie 1, avloppsreningsverket LÖR 17.10 12.00 13.30 o MÅN 16.11 16.45 17.15 TOR 25.2.2010 13.00 13.30 ÅBO BATTERIHAGEN Kanslersvägen/Ladugårdsgatan TOR 22.10 13.00 13.30 TOR 14.1.2010 16.00 16.30 BECKHOLMEN Beckplan ONS 18.11 15.00 15.30 TOR 4.2.2010 15.00 15.30 BJÖRKAS S-market TOR 3.12 17.15 17.45 TOR 7.1.2010 14.30 15.00 CENTRUM Östra Strandgatan 70 MÅN 26.10 12.45 13.15 TOR 21.1.2010 13.45 14.15 CENTRUM Östra Strandgatan/Sotalaisgatan MÅN 26.10 13.30 14.00 TOR 21.1.2010 14.30 15.00 CENTRUM Salutorget MÅN 26.10 17.15 17.45 ONS 27.1.2010 14.30 15.00 CENTRUM Tranebrunnsplan MÅN 26.10 18.00 18.30 TOR 21.1.2010 15.15 15.45 CENTRUM Mannerheimparken MÅN 26.10 15.45 16.15 ONS 27.1.2010 13.00 13.30 CENTRUM Port Arthur, K-affären MÅN 26.10 15.00 15.30 ONS 27.1.2010 15.15 15.45 CENTRUM Trätorget MÅN 26.10 16.30 17.00 ONS 27.1.2010 13.45 14.15 CENTRUM Fabriksgatan/Biskopsgatan MÅN 26.10 18.45 19.15 TOR 21.1.2010 16.00 16.30 CENTRUM Varvsplan MÅN 26.10 14.15 14.45 ONS 27.1.2010 16.00 16.30 CENTRUM Georgsgatan MÅN 26.10 12.00 12.30 TOR 21.1.2010 13.00 13.30 FYRSTRANDEN S-market ONS 18.11 13.00 13.30 TOR 21.1.2010 18.15 18.45 FÄRJSTRANDEN Snabbköpet TOR 15.10 13.00 13.30 TOR 4.2.2010 12.00 12.30 HALLIS Påvegatan/Hektogatan ONS 14.10 12.45 13.15 TOR 10.12 18.30 19.00 HALLIS S-market ONS 14.10 13.30 14.00 TOR 10.12 17.45 18.15 HARITTU Egentliga Finlands gata/åbolandsgatan TOR 3.12 18.00 18.30 TOR 7.1.2010 13.45 14.15 HARLAX Medvinden/Sidovinden ONS 18.11 16.30 17.00 TOR 4.2.2010 13.30 14.00 HEPOKULTA Varkkabergsgatan/Jaktkällgatan MÅN 12.10 18.15 18.45 MÅN 23.11 13.00 13.30 ONS 3.2.2010 17.30 18.00 HIRVENSALO Återvinningsstället vid slalombacken ONS 18.11 13.45 14.15 ILPOIS Laukkälls parkering TOR 3.12 16.30 17.00 ONS 17.2.2010 13.00 13.30 ISPOIS Ispois parkväg/ispois ringväg MÅN 19.10 16.45 17.15 MÅN 28.12 13.45 14.15 ONS 17.2.2010 13.45 14.15 ISPOIS Karlavägen 7 MÅN 19.10 17.15 17.45 MÅN 28.12 13.00 13.30 ONS 17.2.2010 17.30 18.00 JAHN Gamla Littoisvägen/Ylännegatan ONS 16.12 16.30 17.00 TOR 14.1.2010 13.00 13.30 JYRKKÄLÄ Jyrkkälägatan 2 TOR 22.10 15.15 15.45 TOR 14.1.2010 17.30 18.00 JÄKÄRLÄ Allaisgatan/Haihuvägen ONS 25.11 14.15 14.45 TIS 2.2.2010 16.45 17.15 JÄKÄRLÄ Brandkårshuset ONS 25.11 15.00 15.30 TIS 2.2.2010 16.00 16.30 KAERLA Riitasuogatan/Toukolagatan ONS 14.10 18.30 19.00 TOR 10.12 12.45 13.15 ONS 27.1.2010 18.30 19.00 KAKSKERTA Harjattulavägen/Brinkhallsvägen TOR 15.10 17.30 18.00 TOR 4.2.2010 16.30 17.00 KAKSKERTA Kakskertahusets parkering TOR 15.10 16.00 16.30 TOR 4.2.2010 18.00 18.30 KAKSKERTA Kyrkans parkering TOR 15.10 18.15 18.45 TOR 4.2.2010 15.45 16.15 18 med avfallsrådgivare o med oljebil
VI GER MER IGEN 2/2009 KAKSKERTA Vapparvägen/Myllykylävägen TOR 15.10 16.45 17.15 TOR 4.2.2010 17.15 17.45 KASTU Loukasplan MÅN 12.10 13.00 13.30 MÅN 23.11 18.15 18.45 ONS 27.1.2010 20.00 20.30 KOHMO Kohmovägen/Rödjegränden ONS 16.12 17.15 17.45 TOR 18.2.2010 17.00 17.30 KRÅKKÄRRET Akseli kiinteistöpalvelut/varissuokontoret ONS 16.12 13.30 14.00 ONS 20.1.2010 17.45 18.15 KRÅKKÄRRET Suurpäägatan/Detmars gränd ONS 20.1.2010 17.00 17.30 KUPPIS Citymarket TOR 3.12 12.45 13.15 ONS 17.2.2010 16.00 16.30 KUPPIS Fotbollsstadion TOR 3.12 13.30 14.00 TOR 7.1.2010 16.00 16.30 KURALA Gamla Tavastlandsvägen/Virmuvägen ONS 16.12 18.00 18.30 TOR 18.2.2010 16.15 16.45 KÄHÄRI Satakuntavägen, Paalupaikka MÅN 12.10 17.30 18.00 MÅN 23.11 13.45 14.15 ONS 3.2.2010 16.00 16.30 KÄRSÄMÄKI Sportplanen ONS 14.10 19.15 19.45 TOR 10.12 12.00 12.30 ONS 27.1.2010 19.15 19.45 LAUKKAVUORI Sädesärlestigen, simhallen TOR 3.12 19.30 20.00 TOR 14.1.2010 13.45 14.15 LAUSTIS Skrivarplan ONS 16.12 12.45 13.15 ONS 20.1.2010 19.15 19.45 LAUSTIS Rådsgatan 7, skolan ONS 16.12 12.00 12.30 ONS 20.1.2010 18.30 19.00 LILLHEIKKILÄ Uittamovägen/Kommunalsjukhusvägen MÅN 19.10 14.30 15.00 MÅN 28.12 16.00 16.30 TOR 21.1.2010 17.30 18.00 LUOLAVUORI Ollongatan/Utmarksvägen TOR 3.12 18.45 19.15 ONS 17.2.2010 18.15 18.45 LÅNGBACKA Manhattan MÅN 12.10 13.45 14.15 MÅN 23.11 17.30 18.00 ONS 20.1.2010 13.00 13.30 LÅNGBACKA Pitkämäkigatan/Isotalostigen MÅN 12.10 14.30 15.00 MÅN 23.11 16.45 17.15 ONS 3.2.2010 14.30 15.00 MOISIO Moisio servicestation ONS 25.11 13.30 14.00 TIS 2.2.2010 17.30 18.00 MÄLIKKÄLÄ Euromarket TOR 24.9 13.45 14.15 MÅN 30.11 18.15 18.45 TOR 14.1.2010 18.15 18.45 MÄLIKKÄLÄ Brädbärarevägen/Isolerarkröken TOR 24.9 13.00 13.30 MÅN 30.11 19.00 19.30 ONS 20.1.2010 15.15 15.45 NORRSTAN Skolgatan 29, servicestationen MÅN 12.10 15.15 15.45 MÅN 23.11 16.00 16.30 ONS 20.1.2010 13.45 14.15 NORRSTAN Kähärivägen, Kähäri plan MÅN 12.10 16.00 13.30 MÅN 23.11 15.15 15.45 ONS 3.2.2010 15.15 15.45 NUMMIS Ekvägen 1 ONS 14.10 12.00 12.30 TOR 10.12 19.15 19.45 TOR 18.2.2010 18.30 19.00 NÄTTINUMMI Auroragatan/Finbergsgatan TOR 24.9 14.30 15.00 MÅN 30.11 17.30 18.00 ONS 3.2.2010 19.00 19.30 NÄTTINUMMI Gretas gata, simhallen TOR 24.9 15.15 15.45 MÅN 30.11 16.45 17.15 ONS 3.2.2010 18.15 18.45 ORINIEMI Hästbjörksvägen TOR 15.10 13.45 14.15 TOR 4.2.2010 12.45 13.15 OXBACKA Okgatan/Vidjelänksgränden TOR 22.10 16.00 16.30 ONS 20.1.2010 14.30 15.00 PAHANIEMI Suikkilavägen/Aunelavägen TOR 22.10 14.30 15.00 TOR 14.1.2010 16.45 17.15 PANSIO Pansio park TOR 22.10 13.45 14.15 TOR 7.1.2010 19.15 19.45 PATIS Auvaismäkivägens korsning ONS 25.11 15.45 16.15 TIS 2.2.2010 15.15 15.45 PATIS Paavola skola ONS 25.11 17.15 18.00 TIS 2.2.2010 14.30 15.00 PATIS Vahtovägens korsning ONS 25.11 16.30 17.00 TIS 2.2.2010 13.45 14.15 PELTOLA Åbo yrkesinstitut TOR 3.12 15.45 16.15 ONS 17.2.2010 16.45 17.15 PERNO Paavolaplan TOR 24.9 18.15 18.45 MÅN 30.11 13.45 14.15 TOR 7.1.2010 17.00 17.30 PERNO Perno skola TOR 24.9 17.30 18.00 MÅN 30.11 14.30 15.00 TOR 7.1.2010 17.45 18.15 PERNO Öselgatan 10 TOR 24.9 16.45 17.15 MÅN 30.11 15.15 15.45 TOR 7.1.2010 18.30 19.00 PETRELIUS simhallen TOR 3.12 15.00 15.30 TOR 7.1.2010 13.00 13.30 PARKBACKEN Höjdplan MÅN 19.10 13.00 13.30 MÅN 28.12 17.30 18.00 TOR 21.1.2010 19.45 20.15 PARKBACKEN Regementsvägen/Parkbacksgatan MÅN 19.10 13.45 14.15 MÅN 28.12 16.45 17.15 TOR 21.1.2010 19.00 19.30 RAUNISTULA S:t Marie brandkårshus ONS 14.10 15.45 16.00 TOR 10.12 15.45 16.15 RAUNISTULA Raunistulavägen/Virusmäkivägen ONS 14.10 16.15 16.45 TOR 10.12 15.00 15.30 RUNOSBACKEN Muntersgatan 4 ONS 14.10 17.00 17.30 TOR 10.12 14.15 14.45 ONS 27.1.2010 17.00 17.30 RUNOSBACKEN Runosmarket ONS 14.10 17.45 18.15 TOR 10.12 13.30 14.00 ONS 27.1.2010 17.45 18.15 RUOHONPÄÄ Vakka-Suomivägen/Lukoilavägen TOR 24.9 19.00 19.30 MÅN 30.11 13.00 13.30 ONS 3.2.2010 13.00 13.30 RÄNTÄMÄKI Prisma ONS 14.10 14.15 14.45 TOR 10.12 17.00 17.30 RÄNTÄMÄKI Hamarogatan/Ringbrynjegatan ONS 14.10 15.00 15.30 TOR 10.12 16.30 16.45 SATAVA Kakskertavägen 679, gamla posten TOR 15.10 14.30 15.00 TOR 4.2.2010 19.30 20.00 SATAVA Båthamnen TOR 15.10 15.15 15.45 TOR 4.2.2010 18.45 19.15 STORHEIKKILÄ Karlavagnsplan TOR 24.9 16.00 16.30 MÅN 30.11 16.00 16.30 TOR 14.1.2010 15.15 15.45 SUIKKILA Göteborgsgatan/Konstanzagatan TOR 22.10 16.45 17.15 ONS 3.2.2010 13.45 14.15 SVALBERGA Hännikkögatan 22 ONS 16.12 15.00 15.30 TOR 14.1.2010 14.30 15.00 SVALBERGA Örngatan 2 ONS 16.12 14.15 14.45 ONS 20.1.2010 20.00 20.30 TALLBACKEN Kommunalsjukhusvägen/Toivolagatan TOR 3.12 12.00 12.30 TOR 21.1.2010 16.45 17.15 TORTINMÄKI Auravägens korsning ONS 25.11 18.15 18.45 TIS 2.2.2010 13.00 13.30 UITTAMO Sporrgatans parkering MÅN 19.10 15.15 15.45 MÅN 28.12 15.15 15.45 ONS 17.2.2010 14.30 15.00 UITTAMO Rusthållsbrinken MÅN 19.10 16.00 16.30 MÅN 28.12 14.30 15.00 ONS 17.2.2010 15.15 15.45 VÄSTRA CENTRUM Citymarket TOR 22.10 17.30 18.00 ONS 20.1.2010 16.00 16.30 VÄTTI Jölliplan MÅN 12.10 16.45 17.15 MÅN 23.11 14.30 15.00 ONS 3.2.2010 16.45 17.15 YLIKYLÄ Gamla Wäinö Aaltonens skola ONS 18.11 15.45 16.15 TOR 4.2.2010 14.15 14.45 ÖSTERÅS Fägatan/Pääskyvuorigatan ONS 16.12 15.45 16.15 TOR 18.2.2010 17.45 18.15 med avfallsrådgivare o med oljebil 19
VI GER MER IGEN 2/2009 JULKINEN TIEDOTE, JAETAAN KAIKKIIN TALOUKSIIN Avfallsrådgivning 0200 47470 (lsa, msa) OFFENTLIGT MEDDELANDE, DELAS UT TILL ALLA HUSHÅLL. ÅBONEJDENS AVFALLSSERVICE AB Formansgatan 2, 3 vån, 20100 ÅBO tfn 020 728 2100 öppet mån fre kl. 9 16 Avfallsrådgivning 0200 47470 Avfallstransporternas kundservice: 020 728 2120 www.tsj.fi TOPPÅ AVFALLSCENTRAL Långholmsgränden 7, Åbo tfn 020 728 2130 Öppet mån fre kl. 6.30 21 ISOSUO AVFALLSSTATION Isosuontie 5, Reso tfn 020 728 2150 Öppet mån kl. 12 20, tis fre kl. 10 18 RAUHALA AVFALLSSTATION Sydmovägen 173, Pargas tfn 020 728 2160 Öppet mån kl. 12 20, tis fre kl. 10 18 TIDTABELLEN FÖR MILJÖBILEN YRJÖ Tfn 0200 47470 www.tsj.fi EKOKAARINA, SER-HALLI Asianajajankatu 2 4, S:t Karins. tfn (02) 247 4995 Öppet mån tor kl. 8 16.30, fre kl. 8 15.30 www.ekokaarina.fi KAARINAN KIERRÄTYSKESKUS Koristontie 1 tfn 020 764 9890 Öppet mån fre kl. 9 18 www.ekokaarina.fi LIEDON KISÄLLIKELLARI Teollisuuskuja 2 A, Lundo tfn (02) 4873 3392 Öppet mån, ons, tor kl. 8 16, tis kl. 8 19, fre kl. 8 14.30 www.lieto.fi/kisallikellari PARGAS ÅTERVINNINGSCENTRAL Bergvägen 6 tfn 020 728 2170 Öppet mån, ons kl. 9 16, tis, tor kl. 9 17, fre kl. 9 14 RESO EKOTORG Purokatu 10 tfn (02) 4387 728 Öppet mån fre kl. 9 18, lör kl. 9 14 www.raisionekotori.fi ÅBO EKOTORG Kyrkovägen 10 tfn 044 700 7400 Öppet mån fre kl. 9 18, lör kl. 10 14 Nuppulavägen 30 (ej problemavfall) Tfn 043 8220173 Öppet mån fre kl. 10 17 Rieskalähdevägen 74, tfn 043 8220199 Öppet mån fre kl. 10 17. www.turunekotori.fi ÅBO EKOSMEDJA Rieskalähdevägen 74, Åbo tfn 044 700 7410 Öppet mån fre kl. 9 17 www.ekopaja.com Om du vill ha tidningen på finska/svenska, ring tfn 0200 47470 eller mejla oss på jateneuvonta@tsj.fi, så skickar vi den till dig. Haluatko lehden suomeksi/ruotsiksi, soita puh. 0200 47470 tai lähetä viesti jateneuvonta@tsj.fi, niin lähetämme sen sinulle. Tappat bort återvinningspunkten? Var finns närmaste avfallsstation? Nu kan du med hjälp av vår kartfunktion söka upp återvinningspunkternas och de andra avfallsmottagningsplatsernas lägen. Du kan söka mottagningsplatser som finns nära din adress eller i hela kommunen. Du kan också välja om du på kartan vill se återvinningspunkterna eller t.ex. mottagningsplatserna för problemavfall. Allt detta på adressen www.tsj.fi/kierratyspisteet_se PS: Återvinningspunkter och avfallsstationer i övriga delar av landet hittar du på den finskspråkiga webbadressen www.kierratys.info