Nyheter för dig som bor i S:t Johannes församling nr 4 2011 Med förhoppning om en God Jul! S:t Johannes Hur många färger har julen? Relation och Rörelse...
Katarina Wändahl har Ordet Är det jul snart? säger min 6-årige son varje morgon när vi går till skolan. Det är en fråga han har ställt ända sedan mitten på oktober. Nej, inte än men snart, brukar jag svara, och sen pratar vi en stund om hur mysigt allt ska bli: Vi ska baka pepparkakor och göra pepparkakshus. Äta lussekatter är viktigt och frågan om sonen ska vara stjärngosse eller tomte på lucia avhandlar vi en stund. Sedan är vi framme på skolan och dagen kan börja. Kanske är ibland tanken på julen bättre än julen i sig? Jag har inget enkelt svar på den frågan, men jag har märkt att julen ger oss starka känslor och förväntningar både positiva och negativa. Oavsett hur det blir, även om pepparkakorna blir brända eller om vi kanske trots allt får den där mysiga helgen som vi pratar om, min son och jag. Jag vet att Gud, som är Livet med stort L, bär mig genom julen också. I julen firar vi att Gud föds som människa och delar alla villkor av det mänskliga livet med oss. Välkommen att uppleva jul och fundera vidare på julens innehåll vid S:t Johannes församlings gudstjänster och konserter både före och under julhelgen! Dagens fråga: Vad är viktigast med julen? Malin Gustavsson &Victoria Spetz: Sammanhållningen! Julgran och knäck! Och så ska man vara i Sverige, för här finns det snö! Lotta Roos: Att vara tillsammans med familjen, allt annat kan man vara utan ja, det skulle vara hyacinter förstås! Det ska det vara! Christer Eklöf: Det är många som lång tid före jul oroar sig för en jul i ensamhet, därför har jag börjat planera min jul redan nu. I en artikel har vi intervjuat några av Portalens medarbetare om vad som är det viktigaste med julen på olika håll i värlen, och om man inte firar jul hur ser man på julen då? (Portalen är Hyresbostäders nya mötesplats i Hageby) I en annan artikel berättar Biskop Martin Modeus om sin syn på julen. Du kan också läsa artiklar om församlingens nya församlingsinstruktion. Det är ett måldokument som handlar om i vilken riktning arbetet i S:t Johannes församling ska röra sig de närmaste åren. Jag hoppas att du får en god läsupplevelse! Katarina Wändahl Kyrkoherde S:t Johannes församling Emma & Alvin Karlsson: Att träffa familjen, och ha det mysigt. Allt ska vara med, annars blir det fel! Susanne Spetz: Att få träffas på julafton, och ett traditionellt julbord med allt som ska vara med! Jobbigt att laga all mat? Nej, vi delar upp det; mormor, farmor och jag!
Relation och Rörelse Med Gud och varandra för en helad värld Det är visionen för S:t Johannes församling som står på framsidan av församlingsinstruktionen. Jag kommer att tänka på två ord när jag läser visionen: Relation och rörelse. Vi är på väg och målet är en helad värld, eller med vardagligt språk: en bra värld att leva i. När vi vandrar genom livet mot målet så går vi, inte ensamma, utan tillsammans med Gud och varandra. En församlingsinstruktion är ett konstigt ord som kan sätta myror i huvudet på en. En enkel förklaring är att det är ett dokument där församlingen formulerar sina mål. Man kan också kalla den för en programförklaring. Det är meningen att vem som helst ska kunna läsa S:t Johannes församlingsinstruktion och få en bild av vad församlingen är. Församlingsinstruktionen ligger framme i våra kyrkor och församlingshem så om Du har vägarna förbi stanna gärna till och läs, eller ta med dig ett exemplar och läs hemma i lugn och ro. Visionen Med Gud och varandra för en helad värld kommer vi aldrig att uppnå helt men den pekar mot den riktning församlingen bör gå mot. En annan del av instruktionen är det pastorala programmet. Här beskrivs mer närliggande mål som handlar om det arbete som församlingen bedriver för att komma i närheten av det visionen säger. S:t Johannes församling har valt fyra områden som ska prioriteras: Gudstjänstliv; arbete med barn ungdomar och familj; diakoni och ideellt arbete. De prioriterade områdena presenteras närmare i andra artiklar i tidningen. Att just de här områdena prioriteras beror dels på hur församlingen ser ut med alla människor som bor och vistas här. Dels beror det på församlingens särskilda uppdrag som gäller för alla svenskkyrkliga församlingar. När vi gjorde en beskrivning av hur församlingen ser ut så kom vi fram till att S:t Johannes församling är en mångkulturell församling: Här finns erfarenheter av att leva i andra länder än Sverige, av att leva nära naturen med jordbruk, av att vara förälder och familjeförsörjare, av att vara ung idag, av utanförskap, av upplevelser av händelser från förr och av att vara en del av det etablerade samhället med alla krav det ställer. (Församlingsinstruktionen sid 9) Församlingens särskilda uppdrag är att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. (Församlingsinstruktionen sid 5) Det finns mycket att fundera kring när det gäller innebörden i vad uppdraget egentligen är. Församlingen inbjuder till gudstjänster i kyrkorna på söndagarna men även stunderna under veckorna av gemensam bön och eftertanke är olika former av gudstjänst. Undervisning, eller lärande, är allt det vi gör som får oss att mogna och fördjupas som människor. Diakoni är omsorgen om varandra och mission är kyrkans riktning utåt mot andra. Mission är ett belastat ord där tankarna lätt förs till övergrepp som skett i kristendomens namn i andra länder, men mission, för mig och för många andra i Svenska kyrkan, är att dela med sig av det man tror på, utan att pådyvla det på någon annan. Omvärldsbeskrivningen, d.v.s. reflektionen av hur S:t Johannes församling ser ut, tillsammans med församlingens särskilda uppdrag gav oss underlag till att bestämma vilka områden vi vill prioritera de närmaste åren. S:t Johannes församlingsinstruktion ska inte ligga bortglömd och mögla i en pärm på ett kontor. Den ska användas och den är till för Dig! Katarina Wändahl
På djupet i en... DE FYRA PRIORITERADE OMRÅDENA Gudstjänst Jag öppnar dörren. Den är tung. Ser mig om i kyrkorummet. Skönt ingen annan är här just nu. Bara jag. Och så du Gud. Ett ljus brinner där framme på altaret. Ljus silar in genom fönstren. Det luktar gott, annorlunda än hemma och ändå hemtamt. Sitter bara där i bänken. Kanske gråter jag lite. Kanske är jag bara tyst och nöjd. Här är du och jag, vi är tillsammans. Jag behöver dig; din närhet, din kärlek till mig som bara finns där utan att jag gör något. Här finns ingen som vill komma åt mig. Här kan jag sitta avklädd alla försvar, och bara sola mig i din kärlek. Jag läker. Det är gudstjänst. En annan gång är dörren redan öppen. Jag är en i mängden som går in genom den. Många ljus brinner där framme och i ljusbäraren har många före mig tänt ett ljus och bett en bön. Orgeln spelar och vi sjunger Gud vår Gud, vi lovar dig! Idag är det visst teckentolkat också. Hon som går först i processionen och bär korset idag känner jag inte igen, men pojken med Barnens bibel i sina händer har jag sett många gånger. Jag lyssnar noga på berättelsen ur gamla testamentet men vandrar sen iväg i mina egna tankar ett tag. När diakonen ber för dem som sörjer och läser upp namnen på dem som har dött, hör jag att det är någon som snyftar bakom mig, och att det finns någon bredvid som tröstar. Vi sjunger igen och kollekten går till organisationen Hela Människan. Nattvarden tycker jag om; att stå där i kön med de andra och höra samma ord igen och igen: Kristi kropp för dig utgiven, Kristi kropp för mig utgiven. Efteråt fikar vi och pratar om allt möjligt. Jag läker. Det är gudstjänst. Marie Amnéus Hagman, präst De unga är kyrkans framtid (?) När jag hör det påståendet, de unga är kyrkans framtid, vill jag snabbt och bestämt säga: ja, självklart! Men, vad menas egentligen med det påståendet? Är kyrkan till för de unga, men bara i framtiden? Om vi ska ha en kyrka i morgon så måste vi ha en kyrka för de unga i dag. Om de unga ska hitta en plats i framtidens kyrka måste de få ta plats, bli sedda och bli tagna på allvar i dagens kyrka. Att arbeta i S:t Johannes församling, där barn- och ungdomsverksamheten prioriteras och rankas högt upp på listan över vad som är omistligt, känns därför så bra. Vi som jobbar med barn och ungdomar i församlingen kan vittna om att det är många som vill delta i vår verksamhet. Vår skolbarnsgrupp, Måndagskul, i våra lokaler på Ånestadsgatan är bara ett exempel på det. När vi startade den här höstterminen kom det väldigt många barn. Vi hade 25 barn inskrivna i gruppen och 6 barn uppskrivna på en kölista. Förutom dem kom det alltid något barn som bara ville testa. Vad skulle vi göra med alla dessa barn? Att säga nej, till ett barn som ville vara med i vår verksamhet, kändes inte som ett alternativ. Så vi startade en ny grupp, Onsdagskul. I dag, halvvägs in i terminen, har dessa två grupper sammanlagt 40 barn inskrivna. När de kommer till oss får de pyssla, leka, spela teater ur Bibelns berättelser och deras fantasier får flöda fritt. Mitt i allt detta roliga hoppas jag att de känner att blir de sedda, tagna på allvar och får ta plats i dagens kyrka. Att det i sin tur leder till att de kan hitta sin plats i framtidens kyrka och att de då kan se tillbaka på den här tiden och minnas den med glädje. Totte Carlson, fritidsledare
...församlingsinstruktion DE FYRA PRIORITERADE OMRÅDENA Ideell i kyrkan Finns det en uppgift för mig? Jag känner att jag har tid och skulle gärna vilja göra något. Så enkelt kan en fråga starta om att få bli ideell. Det kan även börja med att någon frågar om man kan vara med. Att någon ser att man behövs för att det finns uppgifter att göra. Det har kyrkan ingen ensamrätt på, för i Sverige är det många som väljer att engagera sig ideellt i olika föreningar. Detta engagemang kallas idag för Det civila samhället och är viktig del för att vårt samhälle ska fungera. Är det speciellt att bli ideell i kyrkan? Kanske inte, men som i andra sammanhang handlar det om att man representerar något som man tror på och har förtroende för. Jag är glad att många vill engagera sig som ideell medarbetare i församlingen. Det gör att vi har möjlighet att kunna ta emot människor som efterfrågar kyrkans verksamhet. För några år sedan fick de ideella i församlingen frågan om vad man vill ge för råd till den som vill bli ideell. Följande kom fram: Det känns bra att dra sitt strå till stacken Man får nya vänner och gemenskap genom ideellt arbete Man måste tycka om att träffa människor, man kan vara rak med vad man tycker Våga säga nej så man inte gör för många uppgifter En plats där man kan vara sig själv och bli accepterad för den man är Man träffar människor med olika nationaliteter och erfarenhet och i olika åldrar Bra att tycka om att arbeta i kyrkan och vilja dela den kristna tron Det var ändå en ung människas kommentar som dröjde sig kvar då det stod på en lapp: Ren kärlek? Finns den? Ja, i kyrkan Ja, en del av den finns i kyrkan men vi behöver vara många som håller kärlekens låga vid liv! Maria Bard, samordnare ideellt arbete Vad är diakoni? Det kan vara allt - om det är vad man vill. Men för att visa på vad det kan vara så vill jag lyfta fram två olika händelser. Jag fick en gång kontakt med en man som behövde hjälp. Han orkade inte ringa själv utan det gjorde en vän till honom som undrade om jag kunde tänka mig att hälsa på honom, eftersom han tyckte det var svårt att ta sig någonstans överhuvudtaget. Så jag åkte och hälsade på honom. Det blev ett trevligt samtal med många gemensamma beröringspunkter. Jag fick ett gott intryck och tyckte att vi borde kunna hjälpa honom. Vissa saker är det svårt att klara sig utan och så var det i detta fall. Till min glädje hade vi möjlighet att verkligen göra något. Den glädje och tacksamhet som det ledde till är det bränsle som en diakon går vidare på! För ett antal veckor sedan var jag på ett av äldreboendena här inom församlingen. Som det alltid är så är det äldre människor som är olika klara och medvetna om vad som sker. Bland dem denna gång fanns en tunn bräcklig kvinna som satt ihopsjunken i en rullstol. Med tom blick, nedsjunket huvud och händerna slappt i knäet. Som sig bör så gick jag runt och skakade hand med de närvarande. När jag kom till kvinnan så fick jag ett infall att inte bara kort trycka hennes hand och sedan gå vidare. Istället stannade jag till och höll hennes högerhand som hälsning. Jag gjorde så en liten stund och undrade över hur fånig jag måtte se ut Så rörde sig hennes vänsterhand långsamt och lade sig över min hand. Hon lyfte huvudet och vi tittade varandra i ögonen en kort stund kände jag att hon var där sedan sjönk hennes huvud ner igen. Men den lilla kontakten betyder så mycket. Inte minst för mig själv. Leine Leiris, diakon
Det gemensamma i julen? Vad händer om man sätter fyra kvinnor, med helt olika bakgrund, runt ett bord för att tala om julen? J Jo, man får uppleva ett spännande möte mellan olika tradtioner; chilensk jul med rötter i katolska kyrkans tradition, det helsvenska med rötter i norra Sverige, det finska med rötter i Ingermanland och en jämförelsevis annorlunda muslimsk högtid. Vi möts i Portalen, den nyöppnade mötesplatsen mitt i Hageby. Det är den stadsdel vi alla fyra; Veronica, Katarina, Sahra och Elisabet verkar i. Vi börjar med att jämföra julfirandet och konstaterar att det som är självklart i Sverige, snö och vintermörker, inte har något gemensamt med sommarvärmen i Chile. Veronica berättar att där väntar barnen hela långa julaftonskvällen på sina julklappar som man får först vid midnatt. Strax innan, har barnen skickats ut med ett påhittat ärende till mormor eller någon annan. När de sen kommer hem igen finns paketen under julgranen. I Sverige är det ju en tradition att pappan i familjen måste gå ut och köpa tidning strax efter Kalle Anka. Först därefter kommer tomten med paketen. den dagen finns ingen fattig När vi frågar Sahra om julen har någon som helst betydelse för henne svarar hon nej. Men säger samtidigt att Jesus är en viktig profet att respektera bland många andra profeter för henne som muslim. Den stora familjefesten kan hon känna igen i Ramadans Eid al-fitr som också är en stor, generös fest med presenter till barnen. Allmosor d.v.s. gåvor är ett måste för en muslim och därför ger alla hjälp till behövande. Om man bor i Sverige, där vi kunde konstatera att fattigdom finns men inte på samma sätt som på andra ställen i världen, ja då skickar man pengar dit det verkligen behövs. - Den dagen ska ingen vara fattig, säger Sahra. det blir som i himlen Vi konstaterar att i den kristna traditionen stannar kanske generositeten inom den egna familje- och vänskaran. Många väljer att bekämpa fattigdom exempelvis genom Svenska Kyrkans Internationella hjälparbete. I Chile ger man kanske en gåva om det är någon som man vet om har det svårt, men annars är familje och släktgemenskapen det viktigaste. kyrkobesöket tillför en annan dimension - Men om ingen fattig finns, då blir det ju som i himlen, konstaterar Katarina. Sedan fortsätter hon berätta om sina egna tankar kring julhelgen och lyfter då fram tiden innan med alla förberedelser och all förväntan. När julen sen är inne blir kyrkobesöken och gudstjänsterna det som ger en ytterligare dimension till helgfirandet. Vad är det då som bara måste finnas på julbordet? Veronica talar om pan de pasqua och kalkon, mitt bidrag blir svärmors kalvsylta med mammas rödbetssallad och Sahra visar oss med hjälp av en servett hur man viker och fyller en sembusa, en somalisk pirog, till det som bara måste finnas på ramadans festdags matbord. Katarina funderar och menar nog att glögg och pepparkakor är viktigt. Istället för ett foto på oss så får våra fyra länders olika bröd symbolisera mötet i Portalen. Elisabet Larnemark
Julens gudstjänster 11/12: Gudstjänst för stora och små med Luciatåg 16.00 Styrstads kyrka 14/12: Julspel för allmänheten 18.30 Navestads kyrksal Julafton 24/12: Julkrubbor 10.00 Styrstads kyrka 11.00 Navestads kyrka, godisbuffé! 11.00 S:t Johannes kyrka. Julbön 17.00 S:t Johannes kyrka Julnattsmässa 23.30 S:t Johannes kyrka Juldagen, 25/12: Julotta 07.00 Styrstads kyrka 07.00 Tingstads kyrka Mässa 11.00 S:t Johannes kyrka 1/1: Mässa 11.00 S:t Johannes kyrka 6/1: Familjegudstjänst 16.00 Styrstads kyrka 8/1: Mässa S:t Johannes kyrka Vill du vara med och göra skillnad för en medmänniska? För att kunna hjälpa vuxna och barn i en akut situation och på lång sikt behöver församlingens diakoni ekonomiska bidrag. Kyrkorådet har bestämt att alla församlingskollekter under resterande 2011 samt under 2012 ska gå till hjälpverksamheten. Du får gärna bidra med medel till bankgiro 5699-0666 och märk inbetalningen Diakoni S:t Johannes. Om du behöver finns inbetalningskort på församlingsexpeditionen. Tack för din gåva! På gång MUSIK I JULETID Julkonsert: S:t Johannes kyrka 10/12, kl 16.00 och 18.30 Obs! Enbart lördag! Vi sjunger in Julen: Styrstads kyrka 18/12, kl 16.00 Julens sånger: Navestads kyrka 26/12, 16.00 Carols-Julsånger: Tingstads kyrka 6/1, 11.00 KNUTSFEST Onsdag den 11 januari 2011 kl 12-15 S:t Johannes församlingshem, Hagebygatan 77. En fest med program, risgrynsgröt, skinksmörgås, kaffe, lotteri m.m. Kostnad: 40 kronor. Anmälan till församlingsexpeditionen tel. 15 76 70, senast den 5 januari. SÖNDAGSSKOLA Kom ihåg att vi har söndagsskola varje söndag i S:t Johannes kyrka. Alla barn är välkomna! Om du undrar något så ring: Isabell Swärdmalm 011-157686 Gissa vad vi nu ska göra? Gå med Jesus i Guds hus! Ta med kompis, kanske syskon, lyssna, sjunga, lite bus! Biljetter till Julkonserten kostar 20 kr och bokas på telefon 0725328493. Biljetter hämtas på expeditionen senast den 7/12.
ODR TOTAL - DELAS UT TILL ALLA HUSHÅLL Fokus Hur många färger har julen? För många år sedan passerade jag en blomsteraffär i en äter vi typiska svenska lussebullar kryddade med saffran från sydsvensk stad. Det var några dagar före julen, och skyltfönstret Marocko och med russin odlade i Kalifornien av mexikanska var överfyllt av de mest magnifika blomsteruppsatser jag sett i invandrare av spanskt och indianskt ursprung. hela mitt liv. Arrangemang efter arrangemang med pampighet Vilken gåva det är att allt detta får mixas på ett sätt som vi och fantasirikedom. Och varenda blomma gick i gult. Sällan faktiskt känner igen som svenskt. Och vilken gåva att det finns har jag sett så många människor stanna framför en julskyltning, så många möjligheter till igenkännande, i stort sett oavsett i och sällan har jag hört så många kommentarer i olika färger, om vilket land vi har vårt ursprung. uttrycket tillåts. I centrum för julen finns Jesus, Gud själv som blir människa. Hur många färger har julen? Går allt verkligen i rött? Vi Trots att vi lever i en helt annan kulturkrets än Jesus gjorde behöver inte titta noga för att se att det röda nästan alltid kan vi identifiera oss med det mesta i hans liv, just för att han drar med sig det gröna i granen, enarna och som inslag i de blev människa. Allt mänskligt finns i honom och allt det som hemvävda dukarna. Och visst är julen vit också? Inte bara i den är vårt har han upplevt. Genom hela Jesu liv kom det därför efterlängtade vita julen med snödrivor och barn som åker att bli typiskt att han hela tiden steg över gränser för att hävda pulka och kastar snöboll utan också i många heminredares människovärdet och värna människors rätt att få uppleva sig minimalistiska arrangemang. Och guld vad vore julen utan som älskade av Gud. guld? Och julgransglittret i silver och halmens vänliga gulvita I det gränsöverskridande värnar Jesus den mänskliga ödmjukhet. Och den mörka nattens svärta som kallar fram det färgrikedomen just som en rikedom och inte som ett gula i de levande ljusen. problem. Han umgicks utan problem med människor från Färg efter färg uppenbarar sig när vi börjar se oss om, och det är samhällets alla skikt och med människor från andra länder samspelet som skapar julens färggranna glädjefyllda mystik. och folkgrupper, också dem som andra ansåg som fiender. När människor utmålas som fiender eller som icke önskvärda har Men också den mänskliga färgen är mångfacetterad i julen. Den därför kyrkan och kristna genom tiderna känt en uppgift och en helg som vi kanske uppfattar som det svenskaste av det svenska utmaning att stå upp till skydd och hjälp. Först och främst är vi är uppbyggd av ett myller av importerade beståndsdelar. Bara människor och inte bärare av nationaliteter eller religioner eller för att ta ett exempel: i luciafirandet hittar vi en blandning av kulturer. Färgrikedomen är just en rikedom. Därför var band många olika nationaliteter. Vi möter ett italienskt helgon som, med flaggor från olika länder förr en vanlig julgransprydnad. i ett nordiskt land, inleder en medeltida fasta som inte längre Inte bara svenska. finns, sjungande sånger som ofta är på engelska och som hyllar ett judiskt barn, Jesus. Hon är åtföljd av stjärngossar, som Hur många färger har julen? egentligen är symboler för de tre babyloniska (d.v.s. irakiska) Hur många färger har livet? kungarna som dessutom brukar tecknas som representanter Ibland frågar vi hur stor olikhet för tre olika folkslag: afrikaner, araber och europeer. Lucia ett sammanhang eller ett land åtföljs dessutom av tomtenissar som hör hemma i den svenska eller ett liv tål. Kanske ska vi i skogen fast formen på tomten är nog i dag mer amerikansk. stället fråga oss hur stor likhet Ur skogen hämtar vi för övrigt julgranen som är en tysk världen tål. Tänk om julen bara tradition dessutom ganska ny i Sverige. vore röd. Vad tråkigt det vore. Allt detta är exempel på hur våra typiska svenska traditioner egentligen är vittnesbörd om att vi är och alltid har varit ett mångkulturellt samhälle med kontakter över hela världen. Men det tänker vi inte alltid på när vi firar vår svenskhet med Biskop Martin Modéus brasilianskt kaffe (odlat av portugisiska invandrare). Till kaffet Ansvarig utgivare: I redaktionen: Adress: Telefon: 011-15 76 70 Katarina Wändahl, kyrkoherde Katarina Wändahl, Leine Leiris, Maud Bergvall, Ola Berggren, Elisabet Larnemark Hagebygatan 77, 603 52 Norrköping Kontakt E-post: Omslagsbild: Tryckeri: Hemsida: stjohannes.forsamling@svenskakyrkan.se Leine Leiris Ringqvist Tryckeri AB www.svenskakyrkan.se/stjohannes