Fåglar Harfjärden. Bredsättra socken Borgholms kommun Kalmar län miljöland / Seppo Ekelund / Johan Petersson

Fåglar Harfjärden Bredsättra socken Borgholms kommun Kalmar län 2013 miljöland / Seppo Ekelund / Johan Petersson

Fiskgjuse som fångat en stor gädda i Harfjärden förföljdes av en brun kärrhök. Fiskgjusen har observerats ett flertal gånger födosökande i området vår och sommar 2013. Arten har tidigare häckat på mellersta Öland. Av allt att döma häckar fiskgjusen åter i Mittlandsskogen. Research, fältundersökningar, text, foto samt redigering Seppo Ekelund, Johan Petersson miljöland Tryck ADT Tryck Borgholm

Undersökning av fågellivet vid Harfjärden, Bredsättra socken, Borgholms kommun, Öland På uppdrag av Borgholms kommun, Kristin Bertilius, har miljöland utfört fågelundersökningar i och kring våtmarken Harfjärden i Bredsättra socken, Borgholms kommun. Undersökningen har föranletts av att Borgholms kommun planerar att restaurera den forna våtmarken. Bakgrund och Syfte miljöland har undersökt fågellivet i denna öländska våtmark som bara under de senaste 30 åren vuxit igen kraftigt. Detta har påverkat häckande våtmarksbundna arter mycket negativt. Denna undersökning syftar inte till att ta fram orsakerna till igenväxningen utan bör ses som en dokumentation av fågelfaunan år 2013. miljöland har förutom fåglar försökt att ta reda på så mycket fakta som möjligt om denna del i socknen. Vilken bakgrund har Harfjärden? Historiska dokument har gåtts igenom, tidigare undersökningar har lästs, bla, Fåglar på Ölands sjömarker 1988 och 1998, äldre nummer av Ölands Ornitologiska Förenings tidskrift Calidris, egna noteringar från området sedan 1972-1997, därtill har data brevledes erhållits av Kalle Ekelund. Detta material har inte publicerats någonsin. Fakta har inhämtas från www.artportalen.se samt en smalfilm från Harfjärden sommaren 1972. En fråga som vi ville ha svar på var om Harfjärden från början var en våtmark eller om den bildades då två större sjöar utdikades med början redan under Karl X:des tid i mitten av 1650-talet. Överskottsvatten Från allra första början var Harfjärden en havsvik som med årens landhöjning så småningom blev en mindre sjö. Skillnaden från idag är att vattnet från Skedmosse samt den långsmala sjö som fanns mellan Ancylusvallen och Litorinavallen väst om Gåtebo, Bo eller Gåtebo mosse, sökte sig i en meandrande fåra ner till Harfjärden och vidare ut i Skedstadviken. Överskottsvattnet från Skedemossesjön strömmade söderut och vek av mot öster, där den gick samman med vatten från Bo/Gåtebo mosse. Därifrån rann vattnet österut i en fåra som gick någonstans mellan Bo gård och Vickelstigen. Därefter vek strömmen av norrut och passerade öster om nuvarande Övra Sandby för att slutligen rinna meandrande ner till Harfjärden och Östersjön. På 1700-talet fanns det i Övra Sandby minst två skvaltkvarna. Totalt fanns det finns det sju skvaltkvarnar längs vattendraget. Karl X Gustaf beordrade att Skedmossesjön skulle dikas ut. Detta arbetet utfördes åren 1653-1654 av arbetare från Dalarna. Ett flertal djupa diken grävdes tvärs genom Skedemosseåsen som ledde vattnet i östlig riktning. Karl X Gustaf s syfte var att odla havre på den torrlagda sjöbottnen. Inte som föda åt befolkningen utan för de hästar som var i tjänst på Borgholms slott. Abraham Ahlquist 1822 skriver att Arbetet beordrades av Karl X Gustav, obs stavat med v....då han som kronprins vistades här. En stor Mosse, Skedmosse kallad i Köpings socken, hade han beslutit att odla och lät till den ändan genomgräfwa Östra Landborgen på flera ställen samt genom stora afloppscanaler afleda vattnet. Denna utdikning blev ingen större succe. Med årens lopp växte det mesta samman igen och sjön återbildades. Denna igenväxning skedde från 1680-talet till början av 1800-talet. Sockenbok Först ett par hundra år senare togs dikningsplanerna upp igen. Ett nytt dikningsprojekt år 1819-1821 sattes igång och Skedmossesjön och sjön Bo/Gåtebo mosse tömdes för andra gången. I Bredsättra sockenbok finns under Nedra Sandby en karta från1683 som visar den meandrande bäcken som rinner ut i Harfjärden. Av den ursprungliga fåran är det endast de sista hundratalet metrarna från den gamla stenbron ner till Harfjärden som återstår. Från 1683 års lantrevision sägs att till byn fanns ingen skog. Vidare, genom gärdet rinner den bäck som avvattnar Skedemosse. År 1895 fortsatte utdikningen. Då förväntade man sig utvinna ytterligare 300 ha brukbar åker. 3

Köksavfall Nu kan man undra vad allt detta har att göra med fågelinventeringar vid Harfjärden. Genom att se det historiska kan vi få en bild av vilka biotoper det fanns i äldre tider och vad som sedan skett genom århundraden. Vid utgrävningarna i Skedemosse återfanns, förutom värdefulla järn- och bronsåldersföremål samt föremål från vikingatiden, även en mängd benrester. Detta köksavfall eller offer har artbestämts av Johannes Lepiksaar 1967 och finns beskrivet i: The bones of birds, amphibia and fishes found at Skedemosse. The Archaeology of Skedemosse I. By Ulf Erik Hagberg. Stockholm. S. 109 128. Dessa fynd ger oss en bild av vilka fågelarter som förekom i området för många hundra år sedan. Benfynden kan till och med vara mer än tusen år gamla. Det framstår med all tydlighet att artsammansättningen i stort sett är den samma som idag. Se fyndlista på sidan 28. Metodik miljöland har använt Svensk Häckfågeltaxering enligt Revirkarteringsmetoden. Området har inventerats 10 dagar där varje runda tagit mellan 2-3 timmar. Utöver detta gjordes även tre nattinventeringar. Samtliga arter har noterats på karta som sedan artvis sorterats. Den inventerade ytan är 0,7 kvadratkilometer. Inventeringsdagar; 17 april, 20 april, 9 maj, 15 maj, 23 maj, 29 maj, 8juni, 12 juni, 18 juni natt, 19 juni, 20 juni natt, 24 juni natt samt den 26 juni 2013. Denna undersökning redovisas med den inledande historiska bakgrunden och syftet. Därefter redovisas varje art för sig i kartor med antal par/revir, häckningskriterie samt antal par per kvadratkilometer. Dessa siffror kan jämföras med andra undersökningar på Öland. Resultaten visas i tabellformat. Först den aktuella inventeringen 2013. Sedan arter noterade från 1960-talet till och med 1997. Resultatet skall betraktas om ett dokument för framtida inventeringar. Skedstad udde Kanal Kanal HARFJÄRDEN Utlopp Sandbyviken Det undersökta området vid Harfjärden omfattar 0,7 kvadratkilometer. Pilarna visar vattenflödets riktning vid olika tider av året. Under vårfloden stiger vattenståndet kraftigt. Tillflödet kommer från Skedemossekanalen samt från Skedstadområdet. När Harfjärden blir fylld läcker vatten mot våtmarkerna i nordost på Skedstadudden för att rinna ut i Skedstadviken. Detta är det forna naturliga utloppet i Östersjön. 4

Harfjärden 2013 Fotografiet visar Harfjärden den 17 april 2013. Fotot är taget norrut från spången vid våtmarkens utflöde. 17 april 2013 Fotot visar utflödet där id (på öländska ot) och gädda om våren vandrat upp sedan urminnes tider. Idens och gäddans vandring uppför vattensystemet har varit till stor nytta för bland annat havsörnar och hägrar. 5

Harfjärden 2013 Samma motiv den 9 maj 2013. Bara på några veckor har det vuxit upp en mängd vattenväxter. 9 maj 2013. Det forna utflödet där vattnet söker sig mot Skedstadviken när Harfjärden har nått sitt högsta vattenstånd. Fotot till höger är från inflödet till Harfjärden. Denna kanal, orginalbäck, är förutom själva Harfjärden ursprunglig. Harfjärden den 23 maj 2013. Nytt regn höjde tillfälligt vattenståndet. 6

Harfjärden 2013 Harfjärden 23 maj 2013. Fotot till vänster visar utflödet. Fotot till höger visar att där det tidgare flödade in vatten till våtmarkerna på Skedstad udde nu har täpps till. 8 juni 2013. Fotot är tagetfrån samma ställ som tidigare. 8 juni 2013. Utloppet växer igen allt kraftigare. 7

Harfjärden 2013 8 juni 2013. Översomrande icke könsmogna tranor födosöker regelbundet vid Harfjärden. Antalen varierar mellan åren från ett tjugotal till nästan hundra fåglar. Harfjärden 12 juni 2013. Vig högvatten och när Harfjärden är överfull kan man få uppleva det gamla utflödet till Skedstadviken. I vattensystemet från Hörninge mosse via Skedemosse, Bo/Gåtebo mosse fanns på 1700-talet sju skvaltkvarnar. Foto från Åland. 8

Observerade fågelarter vid Harfjärden 2013 Häger Ardea cinerea Antal 2 Kriterie 2 Hägrar besöker regelbundet området för födosök, speciellt under vårfloden då fisk vandrar upp i utloppet. Knölsvan Cygnus olor Antal 2 Kriterie 20 2,7 par / km 2 Under sensommaren observeras många ruggande fåglar i Sandbyviken. År 2013 fanns två häckande par som båda misslyckades. Sångsvan Cygnys cygnus Par 1 Kriterie 4 Vår och höst observeras sångsvanar i Sandbyviken. Enstaka fåglar har observerats även sommartid. Det är troligt att ett par håller på att etablera sig i området. Grågås Anser anser Par 3 Kriterie 14 4,0 par / km 2 I området häckar två par. På Skedstadudden finns betydligt fler. Området används av rastande och födosökande grågäss. Vitkindad gås Branta leucopsis Antal 1 Kriterie 1 Arten passerar ofta på hög höjd över området om vår och höst. På Skedstaudden rastar 1 000- tals vitkindade gäss. Gravand Tadorna tadorna Par 3 Kriterie 13 4,0 par / km 2 Gravanden häckar med tre par i området. När fåglarna anländer i mars samlas stora antal i Sandbyviken där fåglarna gör upp om reviren. 9

Gräsand Anas platyrhynchos Antal 9 Kriterie 20 12,0 par / km 2 Tidigt om våren samlas större antal gräsänder i Harfjärden. Nio par konstaterades häcka. Snatterand Anas strepera Antal 3 Kriterie 12 4,0 par / km 2 Snatterand häckar med tre par i det undersökta området. Skedand Anas clypeata Par 1 Kriterie 4 Det är osäkert om skedand häckar i området. Två hanar har observerts. Det ser ut som om skedanden börjat häcka längs kusten. Bläsand Anas penelope Par 2 Kriterie 4 Samma gäller för bläsanden. Under sträcktid rastar avhängigt av vattenståndet och om det finns öppna vattenytor ett större antal bläsänder. Kricka Anas crecca Par 6 Kriterie 12 12,0 par / km 2 Det är mycket svårt att avgöra hur många krickor det häckar i ett område. Vissa dagar kan här finns upp mot ett femtiotal exemplar. Årta Anas querquedula Par 3 Kriterie 11 4,0 par / km 2 Årtan häckar med tre par i området. Om vårkvällar spelflyger upp till ett tiotal fåglar i området. 10

Vigg Aythya fuligula Antal 1 Kriterie 4 Vigg besöker Harfjärden regelbundet men någon häckning har inte konstaterats. I Sandbyviken samlas om höst/vinter och vår upp till ett par tusen individer. Storskrake Mergus merganser Antal 1 Kriterie 2 Endast en observation av en förbiflygande fågel observerades. I Sandbyviken finns vintertid stora ansamlingar. Havsörn Haliaeetus albicilla Antal 1 Kriterie 4 Havsörnen häckar inte i området. Såväl unga som gamla örnar observeras i stort sett hela året. Två av dungarna i området används som övernattningsplats. Fiskgjuse Pandion haliaetus Par 1 Kriterie 3 Under våren har fiskgjuse observerats födosökande över Harfjärden från Kapelludden. En observation som bekräftar detta kan ses på sidan 2 där en fiskgjuse fångade en stor gädda. Brun kärrhök Circus aeroginosus Par1 Kriterie 5 Den bruna kärrhöken häckar troligen strax utanför det undersökta området. Arten födosöker regelbundet vid Harfjärden. Ängshök Circus pygargus Par 1 Kriterie 2 Ängshök häckar inte i området. De fåglar som observeras häckar ca tre kilometer norr om området 11

Ormvråk Buteo buteo Par 1 Kriterie 6 Ormvråk häckar troligen i en dunge i det norra området. Längs skogskanten i väst, från Tjusby till Bredsättra, häckar upp till tre par. Kornknarr Crex crex Par1 Kriterie 5 Kornknarren spelade från samma området ett flertal gånger vilket tyder på att där kan finnas en trolig häckning Vattenrall Rallus aquaticus Par 1 Kriterie 5 Vattenrall häckar troligtvis med minst ett par i området. Arten är mycket svårinventerad. Småfläckig sumphöna Porzana porzana Par 1 Kriterie 3 Även denna art är svårinventerad då den endast avslöjar sin förekomst om natten. Sothöna Fulica atra Par 2 Kriterie 18 2,7 par / km 2 Endast två par häckar vilket hänger samman med att Harfjärden har vuxit igen. Trana Grus grus Par 1 Kriterie 14 1,3 par / km 2 Tranan är en nytillkommen häckfågel på Öland. År 2013 häckade ett par i områdets norra del. 12

Strandskata Heamatopus ostralegus Antal 2 Kriterie 12 2,7 par / km 2 Strandskatan häckar inom det undersökta området endast vid Sandbyviken. Skärfläcka Recurvirostra avosetta Antal 3 Kriterie 12 4,0 par / km 2 Skärfläckan är även den bunden till sandstränder vid kusten. I områdets sydöstra del häckar tre par. Tofsvipa Vanellus vanellus Par 6 Kriterie 18 8,0 par / km 2 Tofsvipan är som väntat den vanligaste häckande vadarfågeln i området. Arten kräver fuktiga födosöksängar. Om sensommaren kan det samlas hundratals unga tofvipor i området Grönbena Tringa glareola Antal 1 Kriterie 2 Arten rastar i området under vår och höststräcket. Vissa kvällar om våren kan även spelande grönbenor upplevas. Skogssnäppa Tringa ochropus Antal 1 Kriterie 2 Arten passerar området under vår och höstflyttningen. Det är inte osannolikt att arten vissa år häckar i området. Rödbena Tringa totanus Par 3 Kriterie 11 4,0 par / km 2 Rödbenan häckar med tre par i området. Under vår och höststräcket passerar betydande antal. 13

Svartsnäppa Tringa erythropus Antal 1 Kriterie 2 Observeras endast under sträck, maj samt juliaugusti. Gluttsnäppa Tringa nebularia Antal 1 Kriterie 2 Arten observeras endast under flyttning. Enstaka exemplar rastar. Enkelbeckasin Gallinago gallinago Par 4 Kriterie 11 5,3 par / km 2 Enkelbeckasinen är en riktig våtmarksfågel. Fyra par häckar vid de fuktiga strandpartierna. Om våren rastar även större antal i området. Morkulla Anser anser Par 2 Kriterie 6 Det är svårt att konstatera häckning av morkulla. I området finns två klart åtskilda revir. Troligtvis häckar två par i det undersökta området. Skrattmås Larus ridibundes Antal 1 Kriterie 1 Arten häckar inte i Harfjärden. Skrattmåsen har minskat katastrofalt och det är först 2013 en allmän uppgång kan skönjas. Havstrut Larus marinus Par 1 Kriterie 3 Arten observeras endast överflygande samt i Sandbyviken. Närmast häckar den på den lilla ön Soten utanför Kapelludden. 14

Ringduva Columba palumbus Par 2 Kriterie 10 2,7 par / km 2 Två par häckar i området. Om våren sträcker stora antal på högre höjder och om sensommaren rastar stora antal yngre fåglar de öppna områdena. Gök Cuculas canorus Revir 3 Kriterie 20 4,0 par / km 2 Minst tre revir finns i området. En förklaring till att där finns så många revir kan bero på att gökar specialicerar sig på vissa arter. Hornuggla Asio otus Par 1 Kriterie 13 1,3 par / km 2 Hornugglan häckar med säkerhet i en av de täta dungarna i områdets södra del. Tornseglare Apus apus Par 1 Kriterie 2 Tornseglaren har inga lämpliga häckningsförutsättningar i området. Vid viss väderlek kan stora ansamlingar söka föda över Harfjärden. Större hackspett Dendrocopus major Par 1 Kriterie 3 Det är lite osäkert om den störra hackspetten häckar inom området eller strax utanför i nordväst. Göktyta Jynx torquilla Par 2 Kriterie 3 Häckning av göktyta har inte konstaterats. Om våren sträcker och rastar enstaka fåglar. 15

Sånglärka Ardea cinerea Par 9 Kriterie 16 12,0 par / km 2 Sånglärkan håller sig uteslutande till de öppna fälten i området. Ladusvala Hirundo rustica Par 1 Kriterie 12 1,3 par / km 2 Ett par häckar i maskinhallen/sommarstugan vid Harfjärden. Vid lämpligt väder födosöker hundratals ladusvalor över Harfjärden. Hussvala Delichon urbica Par 1 Kriterie 2 Häckar inte i området på grund av brist på lämplig biotop. Det kan tyckas lite märkligt att endast ett fåtal hussvalor födosöker vid lämpligt väder över Harfjärden. Ängspiplärka Anthus pratensis Par 5 Kriterie 20 6,7 par / km 2 Ängspiplärkan har under de senaste åren minskat kraftigt på Öland. Glädjande finns det fortfarande fem par häckande i området. 4 par / km 2 Trädpiplärka Anthus trivialis Par 6 Kriterie 10 8,0 par / km 2 Sex par knutna till områden med träd är förväntat. I augusti/september ger de sig av söderut. Då kan arten ses och höras i större antal. Sädesärla Tadorna tadorna Par 2 Kriterie 11 2,7 par / km 2 Förvånande få häckande sädesärlor finns i området. Om sensommaren och hösten ses stora antal i skymningen lyfta och sätta kurs mot sydost. 16

Järnsparv Prunella modularis Par 3 Kriterie 12 4,0 par / km 2 Järnsparven är en relativt nykommen häckfågel på Öland. Glädjande finns tre par häckande i området. Rödhake Erithacus rubecula Antal 2 Kriterie 10 2,7 par / km 2 Inför undersökningen 2013 hade vi väntat oss fler häckande rödhakar. En orsak till att det endast fanns två häckande par kan vara den hårda och långa vintern 2012/2013. Näktergal Luscinia luscinia Par 4 Kriterie 15 5,3 par / km 2 När näktergalen kommer till Öland kan det uppfattas som att de finns överallt. Efter ett tag finner man att antalet häckande inte är anmärkningsvärt. Fyra par häckar i området. Buskskvätta Saxicola rubetra Par 8 Kriterie 16 10,7 par / km 2 Buskskvättan bjöd på den stora överraskningen med hela 8 par häckande främst i områdets östra torrare del. 4 par / km 2 Taltrast Turdus philomelos Par 4 Kriterie 10 5,3 par / km 2 Taltrasten häckar med fyra par i områdets sydvästra och norra delar. Höstnätter kan man höra sträckande fåglar i större antal. Björktrast Turdus pilaris Par 1 Kriterie 3 Arten häckar inte i området. Om höstar ses däremot stora flockar födosöka på åkrar och i trädridåer där det växer oxel. 17

Koltrast Turdus merula Par 4 Kriterie 16 5,3 par / km 2 Koltrasten häckar med fyra par i området. Arten kräver varierad biotop med öppna ytor och skogspartier. Ringtrast Cygnus olor Antal 1 Kriterie 2 Ringtrastar sträcker sällsynt över området under våren. Antalen varierar kraftigt mellan åren. Observationer av ringtrast sker endast då det förekommit kraftiga västvindar. 4 par / km 2 Höksångare Sylvia nisoria Par 2 Kriterie 11 2,7 par / km 2 Två par konstaterades häcka i området. Trädgårdssångare Sylvia borin Par 1 Kriterie 14 1,3 par / km 2 Endast ett par konstaterades häcka i området vilket kan vara bra med tanke på att vi inte hade räknat med att finna denna art i denna biotop. Svarthätta Sylvia atricapilla Par 2 Kriterie 11 2,7 par / km 2 Svarthätta hade vi förväntat oss fler av. Endast två häckningar i lämplig biotop säger att något hänt arten i ett större perspektiv. Ärtsångare Sylvia curruca Par 3 Kriterie 10 4,0 par / km 2 Ärtsångaren häckar med tre par i området. Aningen färre än vad vi förväntat oss. 18

Törnsångare Sylvia communis Par 5 Kriterie 16 6,7 par / km 2 Fem par törnsångare häckar i området. Rörsångare Acrocephalus scirpaeus Antal 1 Kriterie 2 Arten uppträder årsviss vid Harfjärdens utlopp. 4 par / km 2 Kärrsångare Acrocephalus palustris Par 2 Kriterie 10 2,7 par / km 2 Två par häckar i utloppet av Harfjärden. Härmsångare Hippolais icterina Par 2 Kriterie 10 2,7 par / km 2 När härmsångaren anländer till Öland hörs den sjunga lite varstans. Några stannar kvar och i området fanns vi två häckande par. Lövsångare Phylloscopus trochilus Par 7 Kriterie 16 9,3 par / km 2 Lövsångaren hamnar nästan alltid bland de talrikaste häckande arterna när undersökningar görs på Öland. Gransångare Phylloscopus collybita Par 1 Kriterie 8 En trolig häckning av gransångare finns från områdets södra del. 19

Svartvit flugsnappare Ficedula hypoleuca Par 2 Kriterie 10 2,7 par / km 2 Den svartvita flugsnapperen vill gärna ha lite mer lövträdsdungar för att trivas. Två häckningar kunde konstateras. Talgoxe Parus major Par 4 Kriterie 13 5,3 par / km 2 Fyra häckande par talgoxe var förväntat. Det är intressant att se var de häckar utifrån vad kartan anger för biotop. Ute på de öppna områdena häckar inga talgoxar. Blåmes Parus caeruleus Par 1 Kriterie 19 1,3 par / km 2 Ett par häckade och fick ut fyra ungar. Lämpliga boträd saknas i området. Törnskata Lanius collurio Par 2 Kriterie 10 2,7 par / km 2 Två par häckar inom det undersökta området. År 2013 visade sig vara ett bra år för denna art då stora antal sydsträckande unga törnskator kunde observeras i markerna runt Bredsättra. Skata Pica pica Par 2 Kriterie 11 2,7 par / km 2 Den behövs inte mycket till träd för att ett par skata skall etablera sig i området. Två par häckar på behörigt avstånd från varandra. Nötskrika Garrulus glandarius Antal 1 Kriterie 2 Arten häckar inte i området men påträffas under sträcket. 20

Kaja Corvus monedula Par 2 Kriterie 3 Lämplig häckningsbiotop saknas. Två par har observerats födosöka i området för att sedan flyga mot nordväst. Kråka Corvus corone cornix Par 2 Kriterie 5 Två par häckar sannolikt i området. Speciellt om hösten kan stora flockar kråkor observeras flyttande mot söder. Stare Sturnus vulgaris Par 2 Kriterie 10 2,7 par / km 2 Staren kräver holkar eller ihåliga träd för att häcka. Två par fanns i området. Vid midsommartid samt i augusti/september samlas stora antal födosökande starar i området. Bofink Fringilla coelebs Par 5 Kriterie 12 6,7 par / km 2 Med fem par placerar sig bofinken i tätklassen av häckande småfåglar. Hämpling Carduelis cannabina Par 7 Kriterie 16 9,3 par / km 2 Denna art är rödlistad och är i kraftig minskning. Men glädjande visar hämplingen inga negativa trender i området. Steglits Carduelis carduelis Antal 2 Kriterie 2 Steglitsor i större och mindre flockar födosöker regelbundet i området. Ingen häckning har konstaterats. 21

Grönfink Carduelis cloris Par 6 Kriterie 16 8,0 par / km 2 Grönfinken har ökat i takt med att antalet enbuskat breder ut sig och bildar täta grupper. Mindre korsnäbb Loxia curvirostra Antal 13 Kriterie 2 Inga mindre korsnäbbar häckar i området. Men det inträffar att mindre flockar stryker omkring. I detta fall en flock på 13 individer. 4 par / km 2 Rosenfink Carpodacus erythrinus Antal 3 Kriterie 3 I maj sträcker enstaka rosenfinkar förbi området. Tidigare har arten häckat men liksom på övriga Öland har arten minskat kraftigt under de senare åren. Sävsparv Emberiza schoeniclus Par 5 Kriterie 11 6,7 par / km 2 Det vore underligt om det i detta område inte skulle finnas häckade sävsparv. De fem paren är väl spridda i området. Gulsparv Emberiza citrinella Par 5 Kriterie 19 6,7 par / km 2 Fem par häckande gulsparv är en förväntad siffra. I Stora Istad 2012 var tätheten 8,7. Bofinken är en vanlig häckfågel på Öland. Tätheten vid Harfjärden är 6,7 par per kvadratkilometer. Jämfört med Stora Istad 2012 som hade 3,5 par per kvadratkilometer. 22

Fåglar Harfjärden 2013 Art Par KriteriePar/kvkm Art Par Kriterie Par/kvkm Björktrast 1 3 1,3 Gräsand 9 20 12,0 Blåmes 1 19 1,3 Sånglärka 9 16 12,0 Bläsand 2 4 2,7 Buskskvätta 8 16 10,7 Bofink 5 12 6,7 Hämpling 7 16 9,3 Brun kärrhök 1 5 1,3 Lövsångare 7 16 9,3 Buskskvätta 8 16 10,7 Grönfink 6 16 8,0 Enkelbeckasin 4 11 5,3 Kricka 6 12 8,0 Fiskgjuse 1 3 1,3 Tofsvipa 6 18 8,0 Gluttsnäppa 1 2 1,3 Trädpiplärka 6 10 8,0 Gransångare 1 8 1,3 Bofink 5 12 6,7 Gravand 3 13 4,0 Gulsparv 5 19 6,7 Grågås 3 13 4,0 Sävsparv 5 11 6,7 Gräsand 9 20 12,0 Törnsångare 5 16 6,7 Grönbena 1 2 1,3 Ängspiplärka 5 20 6,7 Grönfink 6 16 8,0 Enkelbeckasin 4 11 5,3 Gulsparv 5 19 6,7 Koltrast 4 16 5,3 Gök 3 5 4,0 Näktergal 4 15 5,3 Göktyta 2 3 2,7 Talgoxe 4 13 5,3 Havstrut 1 3 1,3 Taltrast 4 10 5,3 Havsörn 1 2 1,3 Gravand 3 13 4,0 Hornuggla 1 13 1,3 Grågås 3 13 4,0 Hussvala 1 2 1,3 Gök 3 5 4,0 Häger 1 2 1,3 Järnsparv 3 12 4,0 Hämpling 7 16 9,3 Rosenfink 3 3 4,0 Härmsångare 2 10 2,7 Rödbena 3 11 4,0 Höksångare 2 11 2,7 Skärfläcka 3 12 4,0 Järnsparv 3 12 4,0 Snatterand 3 12 4,0 Kaja 1 3 1,3 Årta 3 11 4,0 Knölsvan 2 20 2,7 Ärtsångare 3 10 4,0 Koltrast 4 16 5,3 Bläsand 2 4 2,7 Kornknarr 1 5 1,3 Göktyta 2 3 2,7 Kricka 6 12 8,0 Härmsångare 2 10 2,7 Kråka 2 5 2,7 Höksångare 2 11 2,7 Kärrsångare 2 10 2,7 Knölsvan 2 20 2,7 Ladusvala 1 12 1,3 Kråka 2 5 2,7 Lövsångare 7 16 9,3 Kärrsångare 2 10 2,7 Mindre korsnäbb 1 2 1,3 Morkulla 2 6 2,7 Morkulla 2 6 2,7 Ringduva 2 10 2,7 Näktergal 4 15 5,3 Rödhake 2 10 2,7 Nötskrika 1 2 1,3 Skata 2 11 2,7 Ormvråk 1 6 1,3 Sothöna 2 18 2,7 Ringduva 2 10 2,7 Stare 2 10 2,7 Ringtrast 1 2 1,3 Steglits 2 2 2,7 Rosenfink 3 3 4,0 Strandskata 2 12 2,7 Rödbena 3 11 4,0 Svarthätta 2 11 2,7 Rödhake 2 10 2,7 Svartvit flugsnappare 2 10 2,7 Rörsångare 1 2 1,3 Sädesärla 2 11 2,7 Skata 2 11 2,7 Törnskata 2 10 2,7 Skedand 1 4 1,3 Björktrast 1 3 1,3 Skogssnäppa 1 2 1,3 Blåmes 1 19 1,3 Skrattmås 1 1 1,3 Brun kärrhök 1 5 1,3 Skärfläcka 3 12 4,0 Fiskgjuse 1 3 1,3 Småfläckig sumphöna 1 5 1,3 Gluttsnäppa 1 2 1,3 Snatterand 3 12 4,0 Gransångare 1 8 1,3 Sothöna 2 18 2,7 Grönbena 1 2 1,3 Stare 2 10 2,7 Havstrut 1 3 1,3 Steglits 2 2 2,7 Havsörn 1 2 1,3 Storskrake 1 2 1,3 Hornuggla 1 13 1,3 Strandskata 2 12 2,7 Hussvala 1 2 1,3 Större hackspett 1 3 1,3 Häger 1 2 1,3 Svarthätta 2 11 2,7 Kaja 1 3 1,3 Svartsnäppa 1 2 1,3 Kornknarr 1 5 1,3 Svartvit flugsnappare 2 10 2,7 Ladusvala 1 12 1,3 Sånglärka 9 16 12,0 Mindre korsnäbb 1 2 1,3 Sångsvan 1 4 1,3 Nötskrika 1 2 1,3 Sädesärla 2 11 2,7 Ormvråk 1 6 1,3 Sävsparv 5 11 6,7 Ringtrast 1 2 1,3 Talgoxe 4 13 5,3 Rörsångare 1 2 1,3 Taltrast 4 10 5,3 Skedand 1 4 1,3 Tofsvipa 6 18 8,0 Skogssnäppa 1 2 1,3 Tornseglare 1 2 1,3 Skrattmås 1 1 1,3 Trana 1 14 1,3 Småfläckig sumphöna 1 5 1,3 Trädgårdssångare 1 14 1,3 Storskrake 1 2 1,3 Trädpiplärka 6 10 8,0 Större hackspett 1 3 1,3 Törnskata 2 10 2,7 Svartsnäppa 1 2 1,3 Törnsångare 5 16 6,7 Sångsvan 1 4 1,3 Vattenrall 1 5 1,3 Tornseglare 1 2 1,3 Vigg 1 4 1,3 Trana 1 14 1,3 Vitkindad gås 1 3 1,3 Trädgårdssångare 1 14 1,3 Årta 3 11 4,0 Vattenrall 1 5 1,3 Ängshök 1 2 1,3 Vigg 1 4 1,3 Ängspiplärka 5 20 6,7 Vitkindad gås 1 3 1,3 Ärtsångare 3 10 4,0 Ängshök 1 2 1,3 23

Fåglar Harfjärden 2013 Art Par Kriterie Par/kvkm Art Par Kriterie Par/kvkm 24 Gräsand 9 20 12,0 Gräsand 9 20 12,0 Knölsvan 2 20 2,7 Sånglärka 9 16 12,0 Ängspiplärka 5 20 6,7 Buskskvätta 8 16 10,7 Blåmes 1 19 1,3 Hämpling 7 16 9,3 Gulsparv 5 19 6,7 Lövsångare 7 16 9,3 Sothöna 2 18 2,7 Grönfink 6 16 8,0 Tofsvipa 6 18 8,0 Kricka 6 12 8,0 Buskskvätta 8 16 10,7 Tofsvipa 6 18 8,0 Grönfink 6 16 8,0 Trädpiplärka 6 10 8,0 Hämpling 7 16 9,3 Bofink 5 12 6,7 Koltrast 4 16 5,3 Gulsparv 5 19 6,7 Lövsångare 7 16 9,3 Sävsparv 5 11 6,7 Sånglärka 9 16 12,0 Törnsångare 5 16 6,7 Törnsångare 5 16 6,7 Ängspiplärka 5 20 6,7 Näktergal 4 15 5,3 Enkelbeckasin 4 11 5,3 Trana 1 14 1,3 Koltrast 4 16 5,3 Trädgårdssångare 1 14 1,3 Näktergal 4 15 5,3 Gravand 3 13 4,0 Talgoxe 4 13 5,3 Grågås 3 13 4,0 Taltrast 4 10 5,3 Hornuggla 1 13 1,3 Gravand 3 13 4,0 Talgoxe 4 13 5,3 Grågås 3 13 4,0 Bofink 5 12 6,7 Gök 3 5 4,0 Järnsparv 3 12 4,0 Järnsparv 3 12 4,0 Kricka 6 12 8,0 Rosenfink 3 3 4,0 Ladusvala 1 12 1,3 Rödbena 3 11 4,0 Skärfläcka 3 12 4,0 Skärfläcka 3 12 4,0 Snatterand 3 12 4,0 Snatterand 3 12 4,0 Strandskata 2 12 2,7 Årta 3 11 4,0 Enkelbeckasin 4 11 5,3 Ärtsångare 3 10 4,0 Höksångare 2 11 2,7 Bläsand 2 4 2,7 Rödbena 3 11 4,0 Göktyta 2 3 2,7 Skata 2 11 2,7 Härmsångare 2 10 2,7 Svarthätta 2 11 2,7 Höksångare 2 11 2,7 Sädesärla 2 11 2,7 Knölsvan 2 20 2,7 Sävsparv 5 11 6,7 Kråka 2 5 2,7 Årta 3 11 4,0 Kärrsångare 2 10 2,7 Härmsångare 2 10 2,7 Morkulla 2 6 2,7 Kärrsångare 2 10 2,7 Ringduva 2 10 2,7 Ringduva 2 10 2,7 Rödhake 2 10 2,7 Rödhake 2 10 2,7 Skata 2 11 2,7 Stare 2 10 2,7 Sothöna 2 18 2,7 Svartvit flugsnappare 2 10 2,7 Stare 2 10 2,7 Taltrast 4 10 5,3 Steglits 2 2 2,7 Trädpiplärka 6 10 8,0 Strandskata 2 12 2,7 Törnskata 2 10 2,7 Svarthätta 2 11 2,7 Ärtsångare 3 10 4,0 Svartvit flugsnappare 2 10 2,7 Gransångare 1 8 1,3 Sädesärla 2 11 2,7 Morkulla 2 6 2,7 Törnskata 2 10 2,7 Ormvråk 1 6 1,3 Björktrast 1 3 1,3 Brun kärrhök 1 5 1,3 Blåmes 1 19 1,3 Gök 3 5 4,0 Brun kärrhök 1 5 1,3 Kornknarr 1 5 1,3 Fiskgjuse 1 3 1,3 Kråka 2 5 2,7 Gluttsnäppa 1 2 1,3 Småfläckig sumphöna 1 5 1,3 Gransångare 1 8 1,3 Vattenrall 1 5 1,3 Grönbena 1 2 1,3 Bläsand 2 4 2,7 Havstrut 1 3 1,3 Skedand 1 4 1,3 Havsörn 1 2 1,3 Sångsvan 1 4 1,3 Hornuggla 1 13 1,3 Vigg 1 4 1,3 Hussvala 1 2 1,3 Björktrast 1 3 1,3 Häger 1 2 1,3 Fiskgjuse 1 3 1,3 Kaja 1 3 1,3 Göktyta 2 3 2,7 Kornknarr 1 5 1,3 Havstrut 1 3 1,3 Ladusvala 1 12 1,3 Kaja 1 3 1,3 Mindre korsnäbb 1 2 1,3 Rosenfink 3 3 4,0 Nötskrika 1 2 1,3 Större hackspett 1 3 1,3 Ormvråk 1 6 1,3 Vitkindad gås 1 3 1,3 Ringtrast 1 2 1,3 Gluttsnäppa 1 2 1,3 Rörsångare 1 2 1,3 Grönbena 1 2 1,3 Skedand 1 4 1,3 Havsörn 1 2 1,3 Skogssnäppa 1 2 1,3 Hussvala 1 2 1,3 Skrattmås 1 1 1,3 Häger 1 2 1,3 Småfläckig sumphöna 1 5 1,3 Mindre korsnäbb 1 2 1,3 Storskrake 1 2 1,3 Nötskrika 1 2 1,3 Större hackspett 1 3 1,3 Ringtrast 1 2 1,3 Svartsnäppa 1 2 1,3 Rörsångare 1 2 1,3 Sångsvan 1 4 1,3 Skogssnäppa 1 2 1,3 Tornseglare 1 2 1,3 Steglits 2 2 2,7 Trana 1 14 1,3 Storskrake 1 2 1,3 Trädgårdssångare 1 14 1,3 Svartsnäppa 1 2 1,3 Vattenrall 1 5 1,3 Tornseglare 1 2 1,3 Vigg 1 4 1,3 Ängshök 1 2 1,3 Vitkindad gås 1 3 1,3 Skrattmås 1 1 1,3 Ängshök 1 2 1,3

Fåglar Harfjärden 2013 Tabellerna på föregående sidor visar resultaten från undersökningarna vid Harfjärden år 2013. Tabell nr 1 visar arter i bokstavsordning med angivande av art, antal par, för gök avses antal revir, kriterie enligt Svensk häckfågeltaxering samt hur många par det finns i det 0,7 kvadratkilometer undersökta ytan. Siffrorna är omräknade och avser par per kvadratkilometer. Totalt observerades 83 arter. Tabell nr 2 anger hur många av varje art som påträffats. Lite oväntade resultat var att det i området fanns så många gräsänder, buskskvättor samt den rödlistade hämplingen. Tabell nr 3 anger häckningskriterier och det är denna tabell som är av betydelse. 46 arter har konstaterats häcka, kriterie 10-20. Dessutom nio arter som anses vara sannolika häckare. Tabell nr 4 anger par per kvadratkilometer. Anmärkningsvärt är att den rangordnade listan inte toppas av fler våtmarksfåglar. Visserligen intar gräsanden topplaceringen men allt för långt ner finns arter som borde finnas vid en levande våtmark. Endast fyra arter simänder kunde konstateras häcka, gräsand, kricka, snatterand och årta. Bland vadare kunde fem arter konstateras häcka, tofsvipa, strandskata, skärfläcka, enkelbeckasin samt rödbena. I det undersökta området häckar 221 par per kvadratkilometer. Omräknat till den undersökta ytan på 0,7 kvadratkilometer blir siffran 155 par. Inventeringar utförda vid Knisa mosse 1997, Länsstyrelsen i Kalmar län, visade att det skett stora förändringar av såväl arter som antal sedan inventeringarna utförda 1976 samt 1979. Av våtmarksbundna arter var det endast elva som inte hade förändrats, tre arter hade ökat, fyra arter minskat och hela tolv arter hade försvunnit som häckande inom reservatet. Detta får inte hända i Harfjärden. SVENSK FÅGELATLAS HÄCKNINGSKRITERIER 1. Arten observerad under häckningstid. 2. Arten observerad under häckningstid i möjlig häckningsbiotop. 3. Sjungande hane ( hanar) observerad, andra häcknings eller revirläten hörda eller annat motsvarande beteende iaktaget under häckningstid. 4. Ett par observerat i lämplig häckningsbiotop under häckningstid. 5. Permanent revir sannolikt genom observation av revirbeteende (t.ex. sång) eller motsvarande på samma plats under minst två olika dagar. 6. Parningsceremonier och spel, inklusive parning. 7. Besök vid sannolik boplats 8. Ängsligt eller oroligt beteende eller varningsläten från gamla fåglar tydande på ägg eller ungar i närheten. 9. Ruvfläckar på gamla fåglar studerade i handen. 10. Bobyggande eller utgrävande ( uthackande) av bohål. 11. Avledningsbeteenden eller fågel som spelar skadad. 12. Använt bo påträffat. 13. Nyligen flygga ungar (bostannare) eller dunungar (borymmare). 14. Gammal fågel som lämnar eller flyger in i eller till bo eller bohål under omständigheter eller på sätt som tyder på att boet är bebott. ( Gäller främst höga och otillgängliga bon och bohål, där det är svårt att konstatera ägg eller ungar.) 15. Gammal fågel med exkrementsäck. 16. Gammal fågel med föda åt ungar. 17. Äggskal påträffade. 18. Bo där gammal fågel iakttagits ruvande. 19. Ungar hörda i bo. 20. Ägg eller ungar sedda i bo. Kategori 2-4 möjliga häckare, kategori 5-9 troliga häckare. Kategori 10-20 anses som säkra häckare. 25

Fåglar Harfjärden 1960-1997 Tabellerna på följande sidor innehåller data som aldrig publicerats. De flesta observationerna har gjorts av Seppo Ekelund, Räpplinge, samt brodern Kalle Ekelund som var mycket aktiv fågelskådare på Öland på 1960-1980-talet. Observationer har även inhämtats från äldre nummer av Ölands Ornitologiska Förenings tidsskrift Calidris samt från Svalan, www.artportalen.se/ birds. Det skall påpekas att det under årens lopp har observerats en hel del riktigt sällsynta fågelarter vid Harfjärden. Dessa har tidigare inte offentligjorts, ej heller har de granskats av ÖOF eller Sveriges Ornitologiska Förenings raritetskommitéer. Det står fritt för läsaren att tolka dessa uppgifter som man vill. Den 13 och 14 juni 1987 uppehöll sig till exempel en vattensångare vid Harfjärdens utlopp. Fågeln obserbveratdes under bra förhållanden, den ena dagen, när den satt och sjöng i en salixbuske. En bandinspelning finns som dokumentation. Dessa observationer kommer i framtiden vara värdefulla. Det finns uppgifter om fågelarter från utgrävningarna vid Skedemosse, det finns jämförande inventeringar vid mossar på Öland. Alla dessa kommer att ha betydelse för hur och vad vi måste göra för att bibehålla naturvärdena i det öländska landskapet. Det är hög tid att dämma allt fler kanaler och ta vara på vårt viktiga vatten ut i Östersjön. Såväl människor som fauna och flora behöver vatten! 1960 22-jun Svarttärna 4 2 par H 1982 22-maj Skärfläcka 3 ruvande 1982 20-maj Ärtsångare 1 1972 21-jun Dvärgmås 13 2 par 9 juv H 1982 22-maj Skräntärna 2 1982 20-maj Törnsångare 1 1972 21-jun Svarttärna 15 5 par H 1982 22-maj Tornseglare 100 1982 20-maj Lövsångare 10 1972 23-maj Svarthakedopping 2 1par 1982 25-maj Småfläckig sumphö 1 1982 20-maj Grå flugsnappare 5 1972 23-maj Snatterand 2 1par 1982 25-maj Dvärgsumphöna 1 1982 20-maj Sv.flugsnappare 1 hona 1972 23-maj Svarttärna 9 1982 27-maj Snatterand 2 1982 20-maj Törnskata 1 1975 10-maj Svarthakedopping 2 1982 27-maj Årta 2 1982 20-maj Trädpiplärka 2 1975 10-maj Smådopping 2 1982 27-maj Vattenrall 1 1982 20-maj Sädesärla 10 1975 10-maj Årta 7 1982 27-maj Småfläckig sumphö 3 spalande 1982 20-maj Gulärla 10 1975 10-maj Stjärtand 2 hanar 1982 27-maj Kattuggla 1 1982 20-maj Grönfink 1 1975 10-maj Skedand 4 1982 27-maj Grönbena 2 spelande 1982 20-maj Hämpling 10 1975 10-maj Sothöna 10 5bon 1982 27-maj Gluttsnäppa 1 1982 20-maj Steglits 2 1975 10-maj Rödspov 1 1982 27-maj Gräshoppssångare 1 1982 20-maj Bofink 5 1975 10-maj Svartsnäppa 1 1982 27-maj Höksångare 1 1982 20-maj Gulsparv 5 1975 10-maj Gluttsnäppa 1 1982 22-aug Gräsand 20 1982 20-maj Sävsparv 5 1975 10-maj Svarttärna 6 1982 22-aug Kricka 20 1985 22-jun Svarttärna 7 >3par 1975 10-maj Göktyta 1 1982 22-aug Årta 1 1985 22-jun Häger 10 1975 10-maj Grågås 1 1982 22-aug Skedand 1 1985 22-jun Sothöna 15 >5par 1977 16-maj Skedand 6 hanar 1982 22-aug Bläsand 15 1986 02-jun Kricka 3 spelande 1977 16-maj Sothöna 10 5bon 1982 22-aug Häger 5 1986 02-jun Årta 2 spelande 1977 16-maj Rödspov 1 1982 22-aug Trana 28 S 1986 02-jun Kornknarr 1 1977 16-maj Svarttärna 1 1982 22-aug Lärkfalk 1 1986 02-jun Flodsångare 1 1977 16-maj Rödstrupig piplärka 1 1982 22-aug Buskskvätta 1 1986 18-jun Fiskgjuse 1 1980 06-jun Dvärgmås 7 1 par 6 juv H 1982 22-aug Törnsångare 1 1986 01-jul Häger 9 1981 24-aug Skäggdopping 2 1982 22-aug Gluttsnäppa 7 1986 01-jul Sothöna 12 6par/pull 1981 24-aug Häger 2 1982 22-aug Svartsnäppa 3 1986 01-jul Skedand 9 1par7pull 1981 24-aug Gräsand 75 1982 22-aug Drillsnäppa 2 1986 01-jul Sävsparv 3 1981 24-aug Kricka 125 1982 22-aug Grönbena 10 S 1986 01-jul Gulsparv 2 1981 24-aug Stjärtand 2 1982 22-aug Skogsduva 2 1986 01-jul Rörsångare 1 1981 24-aug Vigg 35 1982 22-aug Ringduva 3 1986 01-jul Taltrast 2 1981 24-aug Knipa 10 1982 22-aug Törnskata 1 1986 01-jul Rödvingetrast 2 1981 24-aug Brunand 9 1982 22-aug Hämpling 30 1986 01-jul Björktrast 1 1981 24-aug Skäggdopping 2 1982 22-aug Gulärla 50 1986 01-jul Koltrast 2 1981 24-aug Häger 4 1982 22-aug Sädesärla 30 1986 01-jul Skogssnäppa 2 mot S 1981 24-aug Gräsand 75 1982 22-aug Skräntärna 1 1986 01-jul Lövsångare 4 1981 24-aug Kricka 125 1982 22-aug Grågås 3 1986 01-jul Ärtsångare 1 1981 24-aug Stjärtand 7 1982 22-aug Brun kärrhök 1 hona 1986 01-jul Törnsångare 6 1981 24-aug Vigg 35 1982 20-maj Skäggdopping 3 1986 01-jul Höksångare 2 1981 24-aug Brunand 9 1982 20-maj Häger 1 1986 01-jul Härmsångare 1 1981 24-aug Knipa 10 1982 20-maj Gräsand 24 23hane1hona 1986 01-jul Trädgårdssångare 2 1981 24-aug Knölsvan 105 1982 20-maj Årta 4 4hane1hona 1986 01-jul Törnskata 6 3par 1981 24-aug Sothöna 110 1982 20-maj Snatterand 1 hane 1986 01-jul Svarttärna 6 3par häckat A.C. 1981 24-aug Strandskata 75 1982 20-maj Stjärtand 2 hanar 1986 02-jun Kricka 3 1981 24-aug Tofsvipa 100 1982 20-maj Skedand 16 2par11hane1hona 1986 02-jun Årta 2 1981 24-aug Ljungpipare 1 1982 20-maj Vigg 28 1986 02-jun Rödspov 1 1981 24-aug Småspov 2 1982 20-maj Knölsvan 10 2 bon 1986 02-jun Kornknarr 1 1981 24-aug Grönbena 15 1982 20-maj Småfläckig sumphö 1 1986 02-jun Flodsångare 1 1981 24-aug Drillsnäppa 1 1982 20-maj Sothöna 30 16bon 1987 28-maj Svarttärna 3 1981 24-aug Svartsnäppa 1 1982 20-maj Strandskata 20 1987 13-jun Vattensångare 1 1981 24-aug Gluttsnäppa 5 1982 20-maj Tofsvipa 25 1987 14-jun Gräsand 20 1981 24-aug Skrattmås 450 1982 20-maj Enkelbeckasin 3 1987 14-jun Kricka 10 1981 24-aug Skräntärna 1 1982 20-maj Rödspov 1 1987 14-jun Årta 3 hanar 1981 24-aug Kentsk tärna 3 1982 20-maj Drillsnäppa 1 1987 14-jun Skedand 13 6par1hona7pull 1981 24-aug Fisktärna 5 1982 20-maj Grönbena 2 1987 14-jun Stjärtand 2 1par 1981 24-aug Taltrast 10 1982 20-maj Brushane 10 1987 14-jun Bläsand 4 hanar 1981 24-aug Rödhake 5 1982 20-maj Skärfläcka 3 häckande? 1987 14-jun Snatterand 6 1par3hanar1hona 1982 20-maj Skäggdopping 3 1982 20-maj Skrattmås 200 1987 14-jun Vigg 10 1982 20-maj Häger 1 1982 20-maj Svarttärna 1 1987 14-jun Busksångare 1 1982 20-maj Gräsand 30 1982 20-maj Skogsduva 3 1987 14-jun Vattensångare 1 1982 20-maj Årta 4 3hane1hona 1982 20-maj Ringduva 2 1987 14-jun Sothöna 10 1982 20-maj Snatterand 1 hane 1982 20-maj Gök 2 1987 14-jun Backsvala 50 1982 20-maj Stjärtand 2 hanar 1982 20-maj Tornseglare 5 1987 15-jun Gräsand 20 10par 1982 20-maj Skedand 5 2par11juv+1hona 1982 20-maj Sånglärka 10 1987 15-jun Årta 6 3par 1982 20-maj Vigg 30 1982 20-maj Ladusvala 10 1987 15-jun Kricka 30 15par 1982 22-maj Snatterand 3 1par1hane 1982 20-maj Hussvala 10 1987 15-jun Stjärtand 4 1par1par6pull 1982 22-maj Stjärtand 4 2par2hanar 1982 20-maj Kråka 10 1987 15-jun Skedand 20 10par 1982 22-maj Knipa 4 1982 20-maj Talgoxe 5 1987 15-jun Snatterand 6 2par1par8pull 1982 22-maj Brun kärrhök 1 hona 1982 20-maj Rödvingetrast 2 1987 15-jun Vigg 6 1982 22-maj Lärkfalk 1 1982 20-maj Koltrast 5 1987 15-jun Knipa 9 1982 22-maj Tofsvipa 60 1982 20-maj Buskskvätta 2 1987 15-jun Sothöna 20 10par 1982 22-maj Rödspov 5 1982 20-maj Näktergal 3 1987 15-jun Häger 2 1982 22-maj Brushane 40 1982 20-maj Trädgårdssångare 1 1987 15-jun Kärrsångare 1 26

1987 15-jun Busksångare 1 1991 11-jun Skedand 6 1993 21-maj Steglits 1 1987 15-jun Höksångare 3 1991 11-jun Stjärtand 2 1par 1993 21-maj Sparvhök 1 1987 15-jun Trädgårdssångare 2 1991 11-jun Årta 2 1par 1993 11-jun Enkelbeckasin 4 1987 15-jun Ärtsångare 2 1991 11-jun Brun kärrhök 1 hona 2K 1993 11-jun Årta 4 3hane 1hona 1987 15-jun Törnsångare 4 1991 11-jun Ängshök 1 hane 1993 11-jun Smådopping 1 1987 15-jun Härmsångare 1 1991 11-jun Rödvingetrast 2 1993 11-jun Höksångare 1 1987 15-jun Lövsångare 4 1991 11-jun Sävsparv 3 1993 11-jun Kärrsångare 2 1987 15-jun Gök 4 1991 11-jun Kärrsångare 1 1993 11-jun Härmsångare 1 1987 15-jun Tornseglare 100 1991 11-jun Höksångare 1 1993 11-jun Häger 20 1987 15-jun Ladusvala 50 1991 11-jun Härmsångare 1 1993 11-jun Stjärtand 1 hona 1987 15-jun Hussvala 50 1991 11-jun Rosenfink 1 1993 11-jun Trana 4 1987 15-jun Backsvala 10 1991 11-jun Gök 1 1993 11-jun Kornknarr 1 1987 15-jun Näktergal 2 1991 11-jun Steglits 2 1995 05-jun Rosenfink 4 ex. 1987 15-jun Vattensångare 1 1992 31-maj Smådopping 1 1995 05-jun Kärrsångare 2 ex. 1987 15-jun Stare 250 50-flockar S 1992 31-maj Årta 2 1995 05-jun Härmsångare 2 ex. 1987 15-jun Gluttsnäppa 1 S 1992 31-maj Enkelbeckasin 3 1995 05-jun Näktergal 4 ex. 1987 15-jun Brun kärrhök 1 hona 1992 31-maj Häger 19 1995 05-jun Småfläckig sumphöna 1 ex. 1987 30-jun Småfläckig sumphön 1 1992 31-maj Sothöna 10 1995 05-jun Kornknarr 2 ex. 1987 30-jun Vattenrall 1 1992 31-maj Näktergal 10 1995 05-jun Gräsand 13 1 par 11 pull 1987 30-jun Kornknarr 1 1992 31-maj Dubbeltrast 1 1995 05-jun Snatterand 2 1 par 1987 30-jun Turturduva 1 1992 31-maj Björktrast 2 1995 05-jun Sothöna 6 3 par 1988 06-jun Skogssnäppa 2 1992 31-maj Taltrast 3 1995 05-jun Hornuggla 1 ex. 1988 06-jun Skogsduva 2 1992 31-maj Koltrast 4 1995 05-jun Kattuggla 2 ex. 1988 06-jun Morkulla 2 1992 31-maj Rödvingetrast 3 1995 05-jun Gravand 2 1 par 1988 06-jun Knölsvan 2 3 1992 31-maj Dvärgmås 1 2K 1996 22-apr Häger 4 bo 1988 06-jun Sothöna 10 1993 06-maj Häger 10 1996 22-apr Årta 12 ex. 1988 06-jun Kärrsångare 1 1993 06-maj Ärtsångare 3 1996 22-apr Skedand 30 ex. 1988 06-jun Härmsångare 2 1993 06-maj Törnsångare 4 1996 22-apr Lövsångare 15 ex. 1988 06-jun Rödvingetrast 2 1993 06-maj Kärrsångare 1 1996 22-apr Trädpiplärka 4 ex. 1988 06-jun Tornfalk 1 hona 1993 06-maj Härmsångare 2 1996 16-maj Törnskata 2 1 par 1988 06-jun Törnsångare 4 1993 06-maj Höksångare 1 1996 16-maj Skedand 8 4 par 1988 06-jun Årta 1 hane 1993 06-maj Lövsångare 4 1996 16-maj Gräsand 2 1 par 1988 06-jun Snatterand 1 hane 1993 06-maj Buskskvätta 4 1996 16-maj Årta 2 1 par 1988 06-jun Häger 9 1993 06-maj Näktergal 5 1996 16-maj Snatterand 2 1 par 1989 10-apr Årta 7 3hane4hona 1993 06-maj Rosenfink 2 1996 16-maj Sothöna 4 2 par 1989 10-apr Skedand 4 2par 1993 06-maj Grönbena 12 1996 16-maj Knölsvan 2 1 par 1989 10-apr Vigg 40 1993 06-maj Ringduva 6 1996 16-maj Ängshök 1 hane 1989 10-apr Sothöna 20 1993 06-maj Törnskata 1 hane 1996 16-maj Gök 1 ex. 1989 10-apr Knölsvan 4 2par 1993 06-maj Snatterand 2 1par 1996 16-maj Ärtsångare 2 ex. 1989 10-apr Vattenrall 1 1993 06-maj Koltrast 3 1996 16-maj Grå flugsnappare 2 ex. 1989 10-apr Hornuggla 1 1993 06-maj Taltrast 4 1996 16-maj Lövsångare 4 ex. 1989 10-apr Dubbeltrast 4 1993 06-maj Rödvingetrast 2 1996 16-maj Svarthätta 2 ex. 1989 10-apr Rödvingetrast 2 1993 06-maj Gök 3 1996 16-maj Hämpling 6 ex. 1989 10-apr Morkulla 2 1993 06-maj Svarthätta 2 1996 16-maj Enkelbeckasin 2 ex. 1989 23-maj Vattenrall 4 1993 06-maj Järnsparv 3 1996 16-maj Grönbena 14 ex. 1989 23-maj Häger 2 1993 06-maj Hämpling 8 1996 16-maj Drillsnäppa 3 ex. 1989 23-maj Rörhöna 1 1993 06-maj Sävsparv 2 1996 16-maj Buskskvätta 1 ex. 1989 23-maj Sothöna 30 1993 06-maj Turturduva 1 1996 16-maj Häger 3 bon 1989 23-maj Jorduggla 1 1993 06-maj Gräsand 30 15par 1996 16-maj Ormvråk 1 bo 1989 23-maj Skogssnäppa 1 1993 06-maj Skedand 4 2par 1996 04-jun Rödvingetrast 1 ex. 1989 23-maj Kärrsångare 1 1993 06-maj Sothöna 20 10par 1996 04-jun Smådopping 1 ex. 1989 23-maj Årta 4 hanar 1993 06-maj Årta 6 hanar 1996 04-jun Morkulla 2 ex. 1989 23-maj Näktergal 6 1993 06-maj Tofsvipa 8 4par 1996 04-jun Kärrsångare 1 ex. 1989 23-maj Kornknarr 1 1993 06-maj Enkelbeckasin 3 1996 04-jun Småfläckig sumphöna 1 ex. 1989 23-maj Kattuggla 1 1993 06-maj Bläsand 1 hane 1997 03-jun Häger 3 inga bon 1989 20-jun Häger 5 1993 21-maj Stjärtand 4 2par 1hon 1+7 pull 1997 03-jun Gräsand 6 3 par 1989 20-jun Årta 2 hanar 1993 21-maj Häger 13 1997 03-jun Skedand 20 10 par 1989 20-jun Skrattmås 25 1993 21-maj Enkelbeckasin 4 1997 03-jun Årta 8 4 par 1989 20-jun Gräsand 5 1hona4pull 1993 21-maj Tornfalk 1 hane 1997 03-jun Knölsvan 2 par 1989 20-jun Sothöna 14 4pull 1993 21-maj Rödspov 5 1997 03-jun Brushane 4 2 par 1989 20-jun Hornuggla 1 juv 1993 21-maj Höksångare 2 1997 03-jun Tofsvipa 4 2 par 1989 20-jun Kärrsångare 3 1993 21-maj Törnsångare 4 1997 03-jun Rödbena 2 1 par 1989 20-jun Gräshoppssångare 2 1993 21-maj Ärtsångare 5 1997 03-jun Smalnäbbad simsnäppa 5 1989 20-jun Taltrast 2 1993 21-maj Törnskata 1 hane 1997 03-jun Morkulla 2 1 par 1989 20-jun Rödvingetrast 2 1993 21-maj Näktergal 6 1997 03-jun Enkelbeckasin 1 ex. 1989 20-jun Morkulla 4 1993 21-maj Gök 5 1997 03-jun Näktergal 6 ex. 1989 20-jun Skogssnäppa 3 1993 21-maj Grönfink 4 1997 03-jun Taltrast 4 ex. 1989 20-jun Näktergal 2 1993 21-maj Rosenfink 1 1997 03-jun Järnsparv 1 ex. 1989 20-jun Rosenfink 1 1993 21-maj Koltrast 4 1997 03-jun Höksångare 2 ex. 1991 11-jun Svarttärna 3 1993 21-maj Rödvingetrast 2 1997 03-jun Rosenfink 2 ex. 1991 11-jun Enkelbeckasin 2 1993 21-maj Sävsparv 4 1997 03-jun Gök 5 ex. 1991 11-jun Sothöna 10 1993 21-maj Lövsångare 5 Sånglärkan är numera upptagen i Rödlistade arter i Sverige 2010. I andra delar av Sverige håller arten på att försvinna. På Öland sjunger den fortfarande från mars till tidig höst. Tätheten i Stora Istad II är nästan 15 par sånglärkor per kvadratkilometer. I Harfjärden var tätheten 12 par per kvadratkilometer. 27

Hämpling i sommarhagen Artbestämda fåglar från utgrävningarna i Skedemosse på 1960-talet. Artbestämningarna har utförts av Johannes Lepiksaar 1967. Tabellen till höger ger oss en bild av vilka fågelarter som förekom i området innan det dikades ut. De arter som är markerade med kursiv stil är våtmarksanknutna fåglar. Avsaknaden av småfåglar är förklarlig. För det första var det inte mycket mat och var inte värda att fångas. Det andra är att benen är så små att de kan ha förstörts med tidens gång. Många av arterna förekommer än idag vid Harfjärden. Samtliga våtmarksarter som fanns i Skedemosse i forna tider häckar eller har tills för några år sedan häckat vid Harfjärden. Samma arter simänder förutom snatterand som är en sen invandrare till Öland. De första häckande upptäcktes först en bit in på 1900-talet. Intressant är fynden av storskarv vilket visar att arten är en ursprunglig fågel i Östersjön och på Öland. Att tjäder finns med bland fynden ställer en del frågor. Det är många år sedan tjäder fanns på Öland. Vid denna historiska tid fanns det troligt- Stare Tjäder Sädesärla Blå kärrhök Taltrast Havsörn 3 ex. Gråtrut Grågås Havstrut Storskrake Fisktärna Småskrake Enkelbeckasin Knipa Storspov Vigg Sothöna Årta Småfläckig sumphöna Kricka Vattenrall Stjärtand Trana Gräsand Tamfågel tupp/höna Skäggdopping Storskarv Svarthakedopping Rördrom vis mer skog på Öland. Befolkningen var inte stor och behovet av bränsle och virke för byggen hade inte tömt Öland på bränsle. De tre fynden av havsörn är anmärkninsgvärda. Kanske hade människorna på den tiden samma majestätiska upplevelse av denna stor fågel som dagens människor. Kanske offrades även örnar i Skedemosse? 28

Summering Som tidigare sagts är denna undersökning en tidsbild av fågellivet i och vid Harfjärden år 2013. Det som en gång i tden har varit en för fåglar och vilt en mycket bra våtmark har med årens lopp genomgått stora förändringar. Allt sedan människan velat ha allt större utkomst har denna utveckling haft sitt pris. Utdikningar på hela Öland har påverkat hela ekosystem. Mindre vatten, färre insekter och färre häckningsbiotoper för fåglar och yngelplatser för fiskar, har bidragit till att faunan och floran utarmats. Men det är ännu inte försent att göra något åt situationen. Vill vi åter ha svarttärnor, doppingar, rördomar, dvärgmåsar häckande på Öland måste vi gemensamt förbättra miljön. Vill vi fortsättningsvis få uppleva Ölands vita nätter med spelande kornknarr, småfäckig sumphöna, gräshoppssångare kan vi inte sitta lugnt i soffan och låta denna negativa trend få fortsätta. År 1996 skrev jag en kapitel i Bredsättra sockenbok om Bredsättras mångfald - socknens framtid. Långt innan dess hade jag upptäckt områdets storhet. Redan vid det första besöket 1961 föddes troligen tankar om att någon gång kunna flytta till Öland. 20 år senare blev det verkligt. Att vistas i Bredsättra sockens mycket varierande natur är en lisa för själen. Allt finns på plats, bearbetat av väder och vind och människors och mulars arbete. Att en vårmorgon, innan solen stigit upp ur Östersjön, njuta av morgonkaffet till storspovens flöjtande tillhör en av livets verkliga höjdpunkter. Dessvärre finns inte storspoven längre med som häckande art i området. Ej heller finns rödspoven, vår öländska fåvitta kvar i området, ej heller svarttärna och dvärgmås. Och listan blir kortare för varje år som går. I stort kan sägas att antalet häckande våtmarksarter minskat kraftig sedan mitten av 1980-talet. Om vår och försommaren fungerar Harfjärden som födosöksplats för en mängd flyttande fågelarter. Samtliga arter simänder stannar till någon vecka. Under sommarkvällar och under höstflyttningen samlas ladusvalor, hussvalor och tornseglare i stora antal för att söka insekter över Harfjärdens vattenyta. Försvinner, växer igen, detta öppna vatten kommer dessa arter att söka föda någon annanstans. Idens och gäddans vandring upp i Harfjärden och längre upp mot Skedemosse och Öj/Hörninge mosse har stor betydelse för en mängd fågelarter. Men i för alla helt positivt, till exempel tar gäddor enkelt små andungar. Det samma gäller för tranan som utan att tveka kan sätta i sig andra fåglars ägg och ungar. Dessutom sätter tranan i sig en hel del orkidéeknölar. Det är bara att välja, vad vill vi ha, gäddor eller tranor? För havsörnar är denna fiskvandring av mindre Alaskadignitet en bidragande orsak till att denna majestätiska fågel idag kan upplevas året runt i området. När vårfloden kommer igång samlas i Harfjädens utlopp upp till ett tiotal havsörnar som tar för sig av fisken. När isen gått och Harfjärden och Sandbyvikens vatten är öppet kommer fiskgjusen och söker sin föda. Det är en stor upplevelse att från första parkett få se denna stora rovfågel störtdyka, med fötter riktade framåt, ner i Harfjärdens mörka vatten och fånga en gädda. Och den tar inte enbart små fisk. Ibland undrar man om den överhuvud taget kan lyfta med bytet. Vi måste sätta ribban högt. Vi måste säkra den biologiska mångfalden och inte låta någon annan gå före. Frågan är bara hur vi människor skall inse detta! Nästa inventering, förhoppningsvis ett år efter restaureringsåtgärder utförts samt tre och fem år senare, kommer att ge en del svar om åtgärder haft positiv påverkan av faunan och floran vid Harfjärden. Självklart måste även andra orsaker till ökning/minkning av arter tas med i beaktande. I ett större perspektiv hänger allt samman. Seppo Ekelund och Johan Petersson miljöland September 2013 29

Referenser Skogen vid kusten. Skogsstyrelsen 2006 Uppföljningsprogram för fåglar; inventering av storfåglar och test av störningskänslighet. Henri Engström 2007. Haliaeetus albicilla havsörn Björn Helander 2006. ArtDatabanken, SLU 2012-01-27 Artfaktablad Havsörn Haliaeetus albicilla Länsstyrelsen Blekinge län 2009 Utvärdering av det svenska nätverket av Särskilda Skyddsområden för fåglar (SPA-nätverket) Naturvårdsverket 2010. Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss En syntesrapport JENS RYDELL, HENRI ENG- STRÖM, ANDERS HEDENSTRÖM, JESPER KYED LARSEN, JAN PETTERSSON & MARTIN GREEN rapport 6 467 November 2011 Rödlistade arter i Sverige 2010. SLU. www.artportalen.se/birds miljöland Stora Istad 2002, 2003 samt 2007 och 2012. miljöland Inventeringar Knisa mosse 1997. Bredsättra sockenbok. Studier i Ölands myrmarker. G. Lundqvist Stockholm 1928 Åke Lundqvist Samlade skrifter ur Öländsk bygd. Ölands Botaniska Förening 2004 Skedemosse. En första presentation Ulf Erik Hagberg 1961 Fåglar på Ölands sjömarker 1988 och 1998. Jan Pettersson Länsbeskrivningar Östersjön - Utsläpp och miljöproblem. Länsstryrelsen Kalmar län 1986 Limniska våtmarker i Borgholms kommun. Mars 2003 Uppföljning av häckfåglars förekomst och utbredning på Ölandska sjömarker. Richard Ortvall & Kjell Larsson. 2005 Våtmarksinventering av Ölands våtmarker. Länsstyrelsen i Kalmar län 1993 Seppo Ekelund miljöland Binegatan 8 Räpplinge 38794 BORGHOLM ekelund@seppo.se www.seppo.se Sweden + 46 (0)485 563 103 Sweden + 46 (0)70 64 29 555 Estonia + 372 53 62 90 64 Johan Petersson miljöland Bragegatan 27 B 39245 KALMAR johan@naturguide.nu www.naturguide.nu Sweden + 46 (0)709-136191 30

Kommer vi att få se den vackra dvärgmåsen åter som häckfågel på Öland? Ett av de sista paren på Öland häckade i Harfjärden i början av 1980-talet