Ansvar för ekonomin är en central del i Moderaternas plan för ett starkare Sverige. Under lång tid har en av Sveriges styrkor varit vår välskötta ekonomi. När ekonomin nu växer är det läge att rusta oss inför kommande sämre tider. Samtidigt växer utanförskapet och uppgår snart till uppemot motsvarande en miljon människor. Denna utveckling gör att vi både behöver rusta vår ekonomi inför kommande lågkonjunktur samt frigöra resurser som kan användas till att investera i en bättre integration, mer kunskap i skolan samt en trygghet man kan lita på. Vi behöver därför bryta med regeringens politik att låna under högkonjunktur. Sverige behöver en stramare finanspolitik. Moderaternas budget för 2017 kommer därför vara i balans redan 2017. Den huvudsakliga finansieringen i budgeten för 2017 kommer vara: Miljoner kronor 2017 2018 2019 2020 1. Stärkt arbetslinje i bidragssystemen 4 080 5 130 5 690 6 270 2. Ett effektivare flyktingmottagande (1) -3 150 11 570 9 290 8 710 3. Skatteväxling för stärkt arbetslinje 4 440 3 890 3 910 3 930 4. Bekämpa skattefusk och bidragsfusk 300 1 000 3 000 3 000 5. Avveckla ineffektiv regeringspolitik 10 090 10 950 11 220 11 220 Summa 16 050 32 540 33 110 33 130 NB: Enskilda rader summerar inte till summa p.g.a. avrundningar 1. Negativt belopp 2017 t.f.a. att kommunerna får förskottsbetalt med ny schablon Ska vi säkra styrkan i offentliga finanser behöver vi strama åt i bidragssystemen och se till att såväl arbetslöshetsförsäkringen som sjukförsäkringen präglas av en tydlig arbetslinje. Det finns familjer som kan få nära 30 000 kronor i bidrag varje månad, utan att någon i hushållet arbetar. Det gör att effekten av att börja arbeta är för liten eller till och med negativ. Det är vare sig rimligt, hållbart eller rättvist. Därför behövs ett bidragstak för dem som lever på försörjningsstöd av arbetsmarknadsskäl eller etableringsersättning. Även arbetslöshetsförsäkringen behöver fortsätta reformeras. Regeringens höjning av arbetslöshetsförsäkringen gör att arbete lönar sig sämre. Finanspolitiska rådet bedömer att höjningen leder till 27 000 färre jobb. För att arbetslöshetsförsäkringen fortsatt tydligt ska uppmuntra till att söka och skaffa jobb bör taket i arbetslöshetsförsäkringen under de 100 första dagarna av arbetslösheten uppgå till 760 kronor per dag och därefter uppgå till 680 kronor per dag. Kvalificeringen in till sociala bidrag och ersättningar bör även skärpas. För att stärka kvalificeringen föreslås därför att samma kvalificeringsregler i garantipensionen ska gälla för alla samt att rätten till föräldrapenningen upp till barnets ettårsdag ska begränsas för personer med tillfälligt uppehållstillstånd. För den som ännu inte kommit in på arbetsmarknaden är det avgörande att det är lätt att lämna barnen på förskola och att drivkrafterna att söka arbete är tydliga. Långa tider av frånvaro från arbetsmarknaden leder till att trösklarna in till jobb blir allt högre och risken för långvarigt utanförskap ökar. För att stärka arbetslinjen behövs en växling mellan föräldrapenning och utökad förskola för dem som saknar arbetsinkomst. Föräldrapenningen på grundnivå bör därför begränsas till 365 dagar.
Att tydliggöra arbetslinjen i arbetslöshetsförsäkringen bedöms stärka de offentliga finanserna med 1 600 till 2 200 miljoner kronor under budgetperioden 2017 till 2020. Att skärpa kvalificeringen i föräldrapenningen för dem som saknar arbetsinkomst bedöms stärka de offentliga finanserna med 200 miljoner kronor under 2017 och därefter med mellan 1 100 miljoner kronor till 1 400 miljoner kronor under perioden 2018 till 2020. Sjukförsäkringssystemet ska ge trygghet i att den som är sjuk ska få stöd. Samtidigt behöver vi vända den ohållbara utveckling där kostnaderna för sjukförsäkringen har dubblerats sedan 2010. En central del i detta är att minska de långa sjukfallen och att skapa en långsiktigt stabil sjukförsäkring som inte uppvisar de stora variationer över tid vad gäller sjukfrånvaro som förekommit hittills. För att stärka incitamenten att komma tillbaka till arbete tidigare än i dag bör det införas en karensdag dag 15 vid sjuklöneperiodens slut. Den bortre tidsgränsen bör även återinföras. Den avskaffades av regeringen trots att sjukfrånvaron ökar och ett stort antal remissinstanser, bland annat Försäkringskassan, avstyrkte regeringens förslag med hänvisning till att tidsgränser i sjukförsäkringen har visat sig vara ett av de mest effektiva sätten att hålla nere sjukfrånvaro och utanförskap. För att skärpa arbetslinjen föreslås också att sjukpenningen ska trappas av och uppgå till 75 % av den sjukpenninggrundande inkomsten från dag 90 och 70 % av den sjukpenninggrundande inkomsten från dag 365. Sjuk- och aktivitetsersättningen bör samtidigt återställas till den nivå som gällde innan regeringens höjning 2016. Att återinföra den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen bedöms stärka de offentliga finanserna med cirka 300 miljoner kronor per år. Att en ny karensdag införs vid dag 15 bedöms stärka de offentliga finanserna med cirka 400 miljoner kronor per år. Att trappa av sjukpenningen bedöms stärka de offentliga finanserna med 1 600 miljoner kronor till 1 800 miljoner kronor under budgetperioden 2017-2020. Att återställa sjuk- och aktivitetsersättningen bedöms stärka de offentliga finanserna med cirka 240 miljoner kronor per år. Antalet unga med aktivitetsersättning, förtidspensionssystemet för dem mellan 19 och 30 år, har ökat med över 500 procent sedan 2003. Försäkringskassans analys visar att 20 25 procent av dem som tidigare haft aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga har någon typ av förvärvsinkomst efter 30 årsdagen. Det är en indikation om att unga förtidspensioneras trots arbetsförmåga. En viktig faktor för inflödet av unga i aktivitetsersättningen är att många beviljas aktivitetsersättning redan under skoltiden och därefter bli kvar i systemet. Alla ungdomar i grund- och gymnasiesärskola som inte avslutat sin skolgång vid 19 års ålder har rätt till aktivitetsersättning, utan prövning av arbetsförmåga, vid så kallad förlängd skolgång. Dessa ungdomar tenderar att helt eller delvis bli kvar i förtidspensionssystemet: 2008 hade 69 procent fortsatt aktivitetsersättning ett år efter avslutad skolgång. Moderaterna vill reformera ersättningsmodellen vid förlängd skolgång så att unga människor inte med automatik får förtidspension enbart för att man går i särskola. Att avskaffa den automatiska förtidspensionen vid förlängd skolgång bedöms stärka de offentliga finanserna med mellan 40 och 230 miljoner kronor per år under budgetperioden.
Med stora flyktingströmmar är det centralt att göra mottagandet mer kostnadseffektivt. Sverige måste bli bättre på att hitta lösningar som skapar ett flyktingmottagande av hög kvalitet men som också ger högsta kostnadseffektivitet med högst nytta för varje skattekrona. Kostnaderna för mottagande av ensamkommande barn är en av de kostnader som ökat mest under senare tid. För att minska kostnaderna bör stödboenden och schablonersättningar användas i mottagandet av ensamkommande barn och unga i betydligt större utsträckning än i dag. Detta var något vi påtalade även i förra årets budgetmotion. Det finns i nuvarande ersättningssystem alldeles för dålig kostnadskontroll och för små drivkrafter för kommunerna att välja mindre kostsamma alternativ. Vi kommer mot denna bakgrund gå fram med ett liknande förslag till förändringar som regeringen har presenterat på detta område. Vi har dock förståelse för den stora omställning detta innebär för kommunerna. Om regeringen inte dröjt så länge med att lägga fram sitt förslag hade det både funnits utrymme för en längre omställningsperiod. Det hade dessutom kunnat göras större besparingar än vad som nu blir fallet. Vi föreslår även att efterlevandestödet till barn som bor i offentlig regi bör avskaffas. Det bör även införas medicinska ålderskontroller direkt vid ankomst. Det finns i dag i Sverige inget etablerat system för medicinska åldersbedömningar i asylprocessen. Detta till skillnad mot vad som gäller i till exempel våra grannländer. Ett ytterligare problem är att medicinska åldersbedömningar enbart kan ske vid slutliga beslut. Tidpunkten för slutligt beslut ligger i dag många månader och ibland år fram i tiden räknat från när den asylsökande kom till Sverige. Detta bör ändras. En utökad schablonisering av kostnaderna för ensamkommande barn m.m. bedöms stärka de offentliga finanserna med mellan 10 och 7,6 miljarder kronor per år från och med 2018. Att avskaffa efterlevandestödet för barn som bor i offentlig regi bedöms stärka de offentliga finanserna med uppemot 100 till 200 miljoner kronor per år under budgetperioden. Att införa medicinska åldersbedömningar direkt vid ankomst bedöms stärka de offentliga finanserna med cirka 500 miljoner kronor per år under budgetperioden. Migrationsverket driftskostnader har fördubblats på ett år. Det har samtidigt skett en ökning av personalen med 2 000 årsarbetskrafter. Det är därför av stor vikt att Migrationsverket möter de ökade resurserna med ökad effektivitet. Den minskning som har skett av antal asylsökande på senare tid ger myndigheten möjlighet att inrikta verksamheten på att utreda ärenden och fatta beslut i än större utsträckning. I nuläget fattar en årsarbetare vid Migrationsverkets asylprövning omkring ett asylbeslut i veckan. Det framgår av en internrevisionsrapport gällande Migrationsverket från augusti 2016. Det ska jämföras med hur det såg ut i början på 1990-talet. Det rörde sig då om tre beslut i veckan och år 2007 fattades två beslut i veckan per årsarbetare. I Finland fattar man i dag i genomsnitt fyra beslut per vecka. Det måste utifrån detta antas finnas ett klart utrymme för Migrationsverket att förbättra sin effektivitet med åtminstone 10 procent. Vi behöver även förkorta instansordningen vad gäller invändning om verkställighetshinder. Den som har nekats uppehållstillstånd i ett lagakraftvunnet beslut kan invända att det föreligger hinder för beslutets verkställighet. I dag prövar Migrationsverket om det finns grund för invändningen. Det bör ses över om prövningen i stället kan göras direkt av domstol. Det bör även införas ett tak så att maximalt 8 timmars offentligt biträde kan beviljas för asylsökande i första instans. I dag finns inget tak
på antalet timmar med offentligt biträde som kan beviljas och inte heller riktlinjer kring detta vilket inte främjar kostnadseffektivitet. Att effektivisera Migrationsverket bedöms stärka de offentliga finanserna med cirka 500 miljoner kronor per år under budgetperioden. Att införa ett tak för antalet timmar med offentligt biträde i första instans bedöms stärka de offentliga finanserna med uppemot 100 miljoner kronor per år under budgetperioden. Förstärkningar av de offentliga finanserna bör i första hand ske genom omprioriteringar på utgiftssidan, men även vissa inkomstförstärkningar bör göras. De skattehöjningar som föreslås bör i så liten utsträckning som möjligt påverka jobb eller jobbskapande. Att genomföra begränsade höjningar av konsumtionsskatter medför att resurser kan frigöras samtidigt som de genomsnittliga kostnadsökningar för hushållen runt om i Sverige bedöms som små. För att skapa utrymme för prioriterade reformer bör den reducerade momsen höjas från 12 % till 13 %. Att höja momsen med en procentenhet medför en ökad månadskostnad med cirka 30 kronor för en person som tjänar 25 000 kronor i månaden, vilket motsvarar medelinkomsten för dem i den arbetsföra befolkningen. För att kompensera för momshöjningen föreslås att bostadstillägget för pensionärer utökas samt att inkomstgränserna i bostadsbidraget för barnfamiljerna höjs. Att höja momsen från 12 % till 13 % bedöms stärka de offentliga finanserna med mellan 2 800 och 3 200 miljoner kronor per år under budgetperioden. Den största utmaningen när det gäller att bryta Sveriges beroende av fossila bränslen är transportsektorn. Denna sektor bidrar med den största nationella påverkan på klimatet och här finns det största beroendet av import av energiråvara. Moderaterna föreslår därför höjd fordonsskatt genom att koldioxidgränsen sänks från 111 gram koldioxid per kilometer till 108 gram koldioxid per kilometer. Skattehöjningen bedöms stärka de offentliga finanserna med 360 miljoner kronor per år. Den statliga fastighetsskatten på obebyggd tomtmark bör höjas för sådan mark som är avsatt för byggnation av hyresfastigheter. Detta ökar drivkrafterna för markägare att snabbare bebygga detaljplanelagd mark avsedd för flerfamiljsfastigheter. Skattehöjningen bedöms stärka de offentliga finanserna med 200 miljoner kronor per år. I dag är vissa företag, framför allt inom den finansiella sektorn, undantagen från mervärdesskatt. Beskattningen bör göras mer neutral och därför föreslås att reglerna i mervärdesskattelagen om gruppregistrering slopas. Skattehöjningen bedöms stärka de offentliga finanserna med 400 miljoner kronor 2017 och mellan 320 till 360 miljoner kronor per år under resten av budgetperioden. Referensräntan vid ränteförmån höjs med 0,5 procentenheter. Skattehöjningen bedöms stärka de offentliga finanserna med cirka 250 miljoner kronor per år.
Den kanske allra starkaste svenska värderingen är att göra rätt för sig. Samtidigt ska den som behöver samhällets stöd få det och då är det även naturligt att ställa krav på dem som får bidrag. För den som skulle kunna försörja sig men ändå tar sig rätten att leva på andras bekostnad, den sviker samhället. Men det är inte bara när människor utnyttjar våra system som de sviker Sverige. Sverige sviks lika mycket av den som kan, men väljer att inte, bidra till samhället genom att inte betala sin skatt. Sveriges skattningssystem bygger till stor del på uppgifter som enskilda själva har lämnat in. Moderaterna öppnade redan i budgeten för 2015 och 2016 för en höjning av skattetillägget och det är bra att regeringen nu ansluter sig till den idén. För att ytterligare skärpa åtgärderna mot dem som bedöms fuska med skatten bör skatte- och tulltilläggen höjas med 12,5%. Företagsskatteutredningen tillsattes av alliansregeringen för att utforma företagsskatterna så att företagande, investeringar och sysselsättning gynnas samtidigt som den svenska bolagsskattebasen skyddas mot exempelvis skatteundandragande. Regeringen ansåg i april 2015 att företagsskatteutredningens förslag inte kunde genomföras i sin ursprungliga form, men har varit oförmögen att komma med konkreta egna förslag. Om inte regeringen innan årets slut kommit med ett förslag bör det därför tillsättas en ny utredning. Uppgifter om inkomster på individnivå bör lämnas löpande månadsvis till Skatteverket i en arbetsgivardeklaration. Syftet med det nya systemet är att minska skattefusk och skatteundandragande och är efterfrågad av exempelvis byggnadsbranschen. Rapporteringen bör utformas på ett sätt som möjliggör användning även för att minska bidragsfusk. Avstämning av arbetsinkomster vid olika typer av bidrag har goda förutsättningar att minska statens kostnader och därmed leda till ännu större offentligfinansiell effekt och minskat bidragsfusk. Reseavdraget är viktigt för att säkerställa möjligheterna att bo och arbeta på landsbygden utan att drabbas av orimliga kostnader för arbetspendling. Flera undersökningar har dock tyvärr visat att fusket med reseavdraget är utbrett. Med dagens teknik finns det nu bättre möjligheter att kontrollera hur avdraget används. Skatteverkets kontroller av fusket med reseavdraget bör därför skärpas genom att digitalisera och effektivisera kontrollsystemet ytterligare. Ett minskat fusk i reseavdraget bedöms stärka de offentliga finanserna med mellan 300 till 1 000 miljoner kronor per år under budgetperioden. Nuvarande system för utbetalningar från välfärdssystemen har mycket begränsade kontrollfunktioner, och står inte i förbindelse med varandra. Detta leder till risker för att dubbelutbetalningar från olika system kan förekomma. Moderaterna vill därför att Statskontoret snabbutreder hur införandet av ett myndighetsgemensamt utbetalningssystem eller en myndighetsgemensam utbetalningskontroll kan upprättas. Felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen uppskattas till 18 20 miljarder kronor per år, varav de avsiktliga felen från enskilda individer uppskattades till cirka 10 miljarder kronor per år. En underrättelseskyldighet, vid misstanke om felaktig utbetalning till enskilda, mellan myndigheter med stora välfärdsutbetalningar infördes 2008. Lagen omfattar dock inte socialtjänsten och inkluderar inte utbetalningar till juridiska personer. Moderaterna föreslår därför att lagen ändras för att säkerställa att fusk och missbruk som utförs av företag och organisationer fångas upp och att även socialtjänsten har möjlighet att underrätta andra myndigheter vid misstanke om felaktigheter eller brott.
Införandet av bidragsbrottslagen har lett till ökad belastning på rättsväsendet. Ett system där myndigheterna kan ta ut en administrativ sanktionsavgift för ringa brott skulle avlasta rättsväsendet och även ha en preventiv effekt. Moderaterna vill snabbutreda förutsättningarna och formerna för att införa administrativa sanktionsavgifter för ringa bidragsbrott. Erfarenheter från både Sverige och andra länder visar på att en snabb utbyggnad av arbetsmarknadspolitiska program när den konjunkturella arbetslösheten är liten har små eller inga effekter. För det första är det tydligt att regeringen har stora problem med att bygga ut de program man sätter igång. Endast ett hundratal av de utlovade traineejobben och andra platserna har tillsatts. För det andra riskerar åtgärderna att ha betydande undanträngningseffekter när de byggs ut under en högkonjunktur. Därför bör regeringens traineetjänster, extratjänster och utbildningskontrakt avvecklas till förmån för mer effektiva insatser för jobb. Att avveckla de ineffektiva arbetsmarknadspolitiska insatserna bedöms stärka de offentliga finanserna med mellan 4 600 till 5 700 miljoner kronor per år under budgetperioden. Byggsubventioner i form av investeringsstöd är fel väg att gå för att förbättra bostadsmarknaden. Det har prövats förut, med liten effekt och branschen själva dömer ut de subventioner som nu har införts. Samtidigt har exempelvis 3 miljarder kronor i subventioner frusit inne under 1,5 år. De subventioner som regeringen har infört bör därför avvecklas. Att avveckla de ineffektiva byggsubventionerna bedöms stärka de offentliga finanserna med cirka 5 500 miljoner kronor per år under budgetperioden.