Antikens Grekland ca 700-350 f.kr. Nya riken kom och nya riken föll Flera olika riken (bl a Kreta som räknas som Europas första stormakt) och folkslag hade regerat fram till 700 f.kr. När deras rikedomar blev för stora kunde tidigare riken inte stå emot sjörövare och annat
grannfolk utan deras riken störtades. Kreta drabbades troligen också av en naturkatastrof. Ett folkslag som bidrog med en förändring som ledde utvecklingen framåt var fenicierna, de levde där Libanon ligger idag. Till staden Byblos i Fenicien kom bl a greker och köpte papyrus, som de kallade biblos. Det är därifrån vi har fått orden bibel och bibliotek. Fenicierna förenklade de egyptiska hieroglyferna till en ren ljudskrift. Deras alfabet bestod enbart av konsonanter, med hjälp av alfabetet kunde alla lära sig skriva. Ett flertal krig utspelade sig runt 500 f.kr. mellan Persien, som var en stormakt, och Aten/Sparta. Till slut vann de sistnämnda. De var skickliga på att med sina små, snabba och smidiga skepp använda rammen och med den knäcka årorna på de persiska skeppens ena sida. Från 500 f.kr. var Aten en stormakt. Antikens Grekland 700-500 f.kr. Det fanns tusentals öar i Grekland (mer rätt är att kalla det för Hellas, det var romarna som ändrade namnet till Grekland 150 f.kr.). För att skydda sig mot sjörövare levde de på en höjd eller klippa, där byggde de en borg, borgen kallades Akropolis. Där bodde kungen och nedanför bosatte sig bönderna. I dalen odlade de vete och på sluttningar betade får och getter. Varje sådan här bosättning bildade
ett självständigt rike, inte mycket större än en stad. Det fanns 150 stadsstater. Stadsstaterna hade svårt att enas och låg ofta i krig med varandra. Det var även strider inom stadsstaterna. Språket, religionen, litteraturen, olympiska spelen och att de hade gemensamma fiender bidrog till att hålla stadsstaterna samman. På bilden nedan: Längst upp på klippan ligger Akropolis (i Aten), nedanför ligger templet Parthenon, det byggdes till Atenas ära efter segern mot persernas, det finns kvar än idag. Antikens greker vandrade hit med kransar på sina huvuden för att offra och lämna gåvor till gudinnan Atena. gt sökte sig utåt Det blev trån Befolkningen växte och det behövdes mer mat. Till skillnad från Egypten och Mesopotamien, där det kom regn i överflöd, fick man här be gudarna om regn. På sommaren kom det lite regn medan på vintern kom det massor av regn. Mycket av den odlingsbara marken sköljdes bort. Detta ledde till att man var tvungna att köpa säd från andra områden. Havet gav inkomster från handel och fiske, detta var viktigt då jorden gav mindre. Många sökte sig utåt med hopp om en bättre framtid. De kunde ta värvning hos Egyptens farao eller de kunde slå sig ner vid främmande kuster. Där brukade de jorden, blev hantverkare eller köpmän. På så
vis tog grekerna nya landområden, kolonier. De sträckte sig runt Medelhavet och Svarta havet. De första mynten gjordes av silver och guld i en bestämd vikt. Detta skedde i mindre Asien på 700-talet. Där härskade senare kung Krösus, han fick rykte om sig att vara rik, detta då han gjorde (präglade) guldmynt. Två stora stadsstater - Aten och Sparta Aten: Vid sju års ålder fick pojken gå till skolan, där lärde han sig läsa och skriva. Flickorna fick lära sig om de hade turen att ha en mamma som kunde lära ut. Sparta: Även Spartas pojkar fick lära sig läsa och skriva men viktigast var idrotten, både för pojkar och för flickor.
Pojkar fostrades till starka soldater och flickorna till duktiga mödrar. Aten: Orden gymnastik och gymnasium kommer av grekiskans gymnos som betyder naken. De män som tränade och tävlade i idrott gjorde det nakna. Det var viktigt för grekerna att bygga upp en vacker kropp. De träffades i gymnasier, där tränade de olympiska idrotter. Allt fler lärare började söka sig till gymnasierna och de blev mer som skolor. Kvinnorna skulle märkas så lite som möjligt, de skulle inte idrotta eller delta i festligheter. Hon skulle vara en duktig hustru, hon var mannens ägodel, han kunde göra vad han ville med henne. Barnen tillhörde mannen, om mannen skulle lämna kvinnan så skulle barnen följa med mannen.
När ungdomarna blev myndiga gjorde de två års militärtjänst. Därefter kom de med i politiken. Det var viktigt att vara skickliga i att diskutera och debattera politik. Sparta: Flickorna övades i dans, körsång och musik då det var viktiga inslag i festtåg och krig. Spartas flickkör var berömd. Pojkarnas utbildning var hård. En gång om året piskades de, detta för att lära sig behärskning och att tåla smärta. Vid 18 års ålder skulle de spartanska pojkarna göra sitt mandomsprov. Han skulle klara sig i vildmarken och han skulle ha dräpt åtminstone en urinvånare (helot). Heloterna var spartanernas slavar och under mandomsproven levde de i skräck. Efter mandomsprovet fick han ta på sig soldatkläder. Sedan fick han bo i kaserner (soldathem) tills han blev 35 år. De skulle leva enkelt och utan lyx. Det var också viktigt att de skulle vara gifta. De gifte sig i tonåren, det ansågs ofint att vara ogift. Det var viktigt att de såg till att det föddes krigare. Under tiden skötte hustrun hemmet, barnen och försörjningen. Kvinnorna styrde över ekonomin och gårdarna då männen var ute och krigade. Kvinnorna skulle skaffa barn, dessa togs från henne när barnet var sju år. Pojkarna skulle, som tidigare sagts, uppfostras till krigare. Kvinnorna hade rätt att ärva sina föräldrar och fick delta i fester. De kunde ta ut skilsmässa eller ta en älskare om det inte blev barn inom äktenskapet. I samhället rörde sig kvinnorna lika fritt som männen. Men det var männen som styrde staten. Så här bodde atenarna under 400-talet
Atenarnas hem såg ut som vårt, bortsett från att det fanns ett altare på bottenvåningen. Kvinnorna bodde på övre våningen. De var med på de flesta religiösa festerna, men aldrig på andra fester och bjudningar. Kvinnorna gifte sig när de var runt 15 år, maken var oftast dubbelt så gammal. Kvinnorna skötte hemmet och fostrade barnen, pojkarna fostrades till att vårda faderns grav och minne. Grekland var ett manssamhälle och män och kvinnor levde i skilda världar. Över hälften av Atens befolkning kan ha varit slavar, de var poliser, tjänstemän, gatsopare, de tillverkade mynten, var krukmakare och smeder. Alla sysslor i hemmen sköttes av slavar.
Arvet från grekerna Exempel på saker vi har ärvt: Matematik, idrott, läkekonst, historia, demokrati, litteratur, myter, sagor, drama och teater. Demokratin föds i Aten! Runt 500 f.kr. styrdes Aten av en envåldshärskare, så kallade tyranner. De var duktiga ledare, idag ses ordet tyrann som något negativt. Strider i Aten gjorde slut på tyrannernas styre. Folkpartiet tog makten. Demokratin föddes (demos=folk kratein=härska). Där röstade man om besluten, en man hade en röst oavsett om man var fattig eller rik. Majoriteten vann d v s de förslag som fick mest röster vann. Sedan var det Atens styrelse rådet som såg till att besluten som tagits i folkförsamlingen blev utförda. Man drog lott om de olika uppgifterna som fanns i staten, den lotten föll på var tvungen att ta uppgiften. Det var de fria männen som deltog i folkförsamlingen, kvinnorna, slavarna och alla invandrare saknade rösträtt. Folkförsamlingens möten hölls på en kulle, det var flera tusen män. Alla hade rätt att tala. Den som talade hade en krans runt huvudet, den skyddade mot våld. Det var de som var duktiga på att tala som fick folket med sig och kunde styra besluten. Många rika män utbildade sig därför till talare, de kunde då få makt och nå framgång som politiker.
Litteratur, drama och teater Iliaden är ett diktverk som berättar om hur grekiska och trojanska kämpar med list och med gudars inblandning krigar mot varandra. Man tror att författaren till detta verk heter Homeros men man vet inte så mycket om honom. Dionysos var vinets gud, till dennes ära sjöng och dansade man, det förekom också skådespel. Eftersom han var en gud för både allvar och skämt så spelade man upp både komedier (roliga) och tragedier (sorgliga). Kvinnor fick inte vara skådespelare, därför spelades alla roller av män. Den författare som lyckades gripa och skaka om publiken vann tävlingen och äran var ovärderlig. Filosofer (filos vän sofia vishet )
Filosofer var visa män. Med filosofi menade man allt tänkande som låg utanför religionens område. Idag finns det kurser i filosofi och vi begrundar vad de visa filosoferna sa. Sokrates var en filosof som liksom många andra kom i diskussioner och lätt kom i konflikt med de religiösa. Han sa bl a att man skulle pröva en åsikt innan man gör den till sin egen. De olympiska spelen grundades i Aten De första olympiska spelen hölls 776 f.kr.
Deltagarna kom från hela Grekland. Efter hård träning togs finalisterna ut. Under tävlingarna upphörde alla krig, den olympiska freden rådde. Spelen enade det splittrade Grekland. Tävlingarna var en hyllning till guden Zeus. Sång och musik inledde den olympiska veckan. Med hjälp av brännglas tände solen den olympiska elden på gudinnan Heras altare. Hon var Zeus hustru. Till sist offrade man till en gud som jagade bort myggen. Det kanske var bäst så för männen tävlade nakna, kvinnorna fick inte delta för männen var ju nakna. Om någon kvinna skulle finnas där gömd eller förklädd så skulle hon få dödsstraff. Tävlingarna tog fem dagar. Först kom körning med fyrspann. Det var en tävling för de rika godsägarna och den var mycket populär. Hästekipagen kördes på en särskild bana. Löparbanan var 600 fot, måttet är taget efter sagohjälten Herakles fötter. Ingen hade sett honom, han fanns bara i sagan så alla banor var olika långa i Grekland. Alla lopp avklarades på en dag. Det kunde t ex vara ett varv runt stadion eller dubbelt där de vände runt en påle.
Mest upphetsande var kampsporterna brottning och boxning. De kastade även diskus och spjut. Vinnarna fick en krans av olivkvistar från ett heligt träd som växte vid Zeus tempel. Tävlingarna fortsatte sedan vart fjärde år utan avbrott fram till 392 e.kr. Då förbjöds de för att en kristen romersk kejsare tyckte att de var syndiga. De återupptogs igen 1896. Idag hålls de olympiska spelen vart fjärde år och vi tävlar också sedan en tid tillbaka med två års mellanrum i vinterspel.
Idag kommer deltagarna från olika delar av världen. Då hölls de olympiska spelen på berget Olympia, idag hålls de på olika platser som du kan se ovan. Diskus, löpning och brottning finns fortfarande kvar men vi har utökat grenarna t ex segling och fotboll. Idag är det äran och guldmedaljen som hägrar, då var det en lagerkrans. Krigen upphörde när spelen hölls, idag så är de fortfarande en stor händelse. De är världens mest bevakade idrottsevenemang och följs av människor i alla världsdelar. För den som tävlar så rankas nog OS som den största idrottshändelsen. Läkekonsten Hippokrates hette han som blev läkekonstens fader. Han rensade ut gudar och vidskepelser ur läkekonsten. Han sa att det fanns naturliga orsaker till sjukdomarna. Läkarna skulle göra noggranna observationer och sedan ställa diagnos, alltså säga vad det var för sjukdom. Han sa också att man skulle göra en prognos för att utse sjukdomens utveckling. Förutom diagnos och prognos har vi fått ordet kronisk från nämnd man. Många av läkarna har beskrivit sjukdomar så exakt att nutida läkare kan ställa diagnos efter många av beskrivningarna. Atens storhetstid tar slut
Atens motståndare samlade sig, ledda av Korint och Sparta. Aten besegrades och deras storhetstid var över, ca 400 f.kr. besegrades Aten av grannarna makedonierna. Alexander den store var en skicklig krigare och en stor härförare han erövrade många nya områden. Han mötte många folk och kulturer och han ville sammansmälta dem alla t ex lät han 10 000 greker och perser gifta sig med varandra, själv gifte han sig med den persiske konungens dotter. Alexander förde samman Grekland och Österlandet. Det byttes kunskaper, erfarenheter och idéer. Denna tid kom att kallas hellenismen efter det grekiska namnet för Grekland (Hellas). Han dog ca år 323 f.kr. 33 år gammal, han hann uträtta mycket under de tretton år han var kung. Alexandria var den första världsstaden (ungefär som Stockholm idag). Där fanns ett gigantiskt bibliotek och universitet. Instuderingsfrågor 1. Hur såg de olympiska spelen ut under Antikens Grekland? Jämför med hur de ser ut idag. 2. Hur såg barnens och föräldrarnas roller ut i stadsstaten Sparta? Det politiska styret medförde många omvälvande händelser för både vuxna och barn, beskriv dem. Var det några stora omvälvande förändringar för barnen i Aten, förklara hur du tänker. 3. Välj en valfri händelse (t ex när tyrannerna störtas) under Antikens Grekland och, beskriv den och sätt in den i tiden. Beskriv på vilket sätt den är viktig för oss idag. 4. Hur har Antikens Grekland påverkat vår drama/teater och läkekonst? 5. Försök att via följande händelser få en helhetsbild av utvecklingen i Antikens Grekland: Nya riken kom och nya riken föll. Stadsstaternas bildande. Tyrannerna störtas. Den Grekiska kulturen sprids, används än idag.
Hur såg grekernas mans/kvinnsroller ut? Jämför med hur våra ser ut idag. Hur tog Atenarnas storhetstid slut? Berätta om hellenismen.