= = = = PROTOKOLL 11 2009-11-18 LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN Närvarande Frånvarande Studeranderepresentanter Ordförande, Anders Gustavsson, Monica Axelsson, Göran Bergström (suppleant), Björn Birgersson, Henrik Cederquist, Gunilla Dahlberg, Ingegerd Ekendahl, Per-Olof Mattsson, Elisabeth Nordström, Thomas Persson, Malin Rohlin Peg Lindstrand, Ida Bertell, Hanna Sjögren (samtliga har anmält förhinder), Sten Björkblom Lisa Björklund-Boistrup, Daniel Nilsson Närvarande suppleanter Bengt-Olov Molander, Johnny Wijk (pp 1-10) Närvarande representanter för personalorganisationerna - Föredragande Lena Borgström (p 7), Ampe Meyerhöffer (pp 8-9), Ingrid Engdahl (p 10), Kerstin Stenberg (p 10), Gunnel Brolin (pp 12-13), Anna Riddarström (p 15), Lars Johansson (pp 15-17), Ulla Hammarstrand ÄRENDE BESLUT 1 Protokolljusterare. Malin Rohlin utses. 2 Dagordning och närvarorätt. En övrig punkt tillkommer, Förslag om delegation av vissa löpande ärenden till ordförande i forskningsutskottet. 3 Information. Information om protokoll från disputationsprov 2009-10-23: Lena Larsson, utbildningsvetenskap med inriktning mot praktiska kunskapstraditioner. (Dnr SU 452-1131-09)
Lärarutbildningsnämndens protokoll nr 11/2009-11-18 4 Anmälan av protokoll från nämndens sammanträden 2009-10-07 och 2009-10- 20. Ingen ändring. 5 Anmälan av ordförandebeslut. Ingen ändring. 6 Anmälan av beslut av kursplaneutskottets ordförande. Ingen ändring. 7 Revidering av LUN:s delegationsordning. Beslutas - att följande ändringar görs i nämndens delegationsordning: Under A. (Delegerat till) Lärarutbildningens ordförande: p. 8. anta forskarstuderande till licentiatexamen (gäller forskarstuderande inom Naturvetenskaplig och Humanistisk fakultet) p. 9. anta forskarstuderande med annan finansiering för vilken anställning som doktorand inte avses under de två sista åren (gäller forskarstuderande inom Naturvetenskaplig och Humanistisk fakultet) Under B. (Delegerat till) institutionsstyrelse p.1. beslut om antagning till utbildning på forskarnivå (ej avseende lic.examen vid Naturvetenskaplig och Humanistisk fakultet). 8 Hemvistinstitution för KPU allmänna ämnen. 9 Lärarutbildningsnämndens råd och deras uppdrag. Beslutas utreda ersättningsfrågan och bordlägga ärendet till 16/12. Beslutas - att, när kursplaner som berör fler än ett råds ansvarsområde behandlas, bör rådet som yttrar sig över kursplanen höra andra berörda råd; - att samtliga råd, som är beredande till LUN i frågor rörande lärarprogrammet, i sitt beredningsarbete ska beakta såväl sitt eget ansvarsområde som programmets helhet; - att profilrådens ansvar vad gäller innehåll och förslag till kursplaner i programmet omfattar såväl i respektive studiegång ingående ämne/ämnesområde som när samma ämne är ämne två i 2
Lärarutbildningsnämndens protokoll nr 11/2009-11-18 lärarprogrammet; - att råden ansvarar för strukturen för utbildningsgången i vilken aktuell studiegång ingår samt för innehållet i studiegången; - att uppdra åt KPU-rådet a) att ansvara för samordningen av studierna för studenter i kombinationsprogrammet och KPU vad gäller de 90 hp som samläses med KPU, b) att undersöka möjligheterna för samläsning i VFU och ämnesdidaktik mellan olika studentkategorier, c) att, inför nämndbeslut angående dimensionering i lärarprogrammet, föreslå en lägsta nivå för antalet antagna studenter till KPU-allmänna ämnen samt d) att bereda ärendet om vilka ämnen som kan ingå i KPU. Beredningen redovisas vid nämndens sammanträde 2010-03-17. 10 Självständigt arbete inom AUO. Redovisning av uppdrag att föreslå betygskriterier för självständigt arbete inom AUO. 11 Reviderad utbildningsplan för CLprogrammet. Beslutas bordlägga ärendet till 16/12 för ytterligare beredning av förslaget. Beslutas att godkänna utbildningsplanen för programmet Civilingenjör och Lärare som underlag för utfärdandet av en lärarexamen i Ma/Fy, Ma/Ke eller Ma/IT-data med inriktning mot gymnasieskola och vuxenutbildning.. 12 Antagningsbegränsning för vt 2010. Beslutas att inte begränsa antagningen inför vt 2010. Ytterligare utredning ska göras inför ht 2010. 13 Befrielse från deltagande i VFU. Beslutas att erfarenhet från pedagogiskt arbete kan tillgodoräknas som tid i VFU om nedanstående villkor uppfylls: - erfarenheterna ska vara högst fem år gamla, - erfarenheterna ska omfatta minst två år på halvtid i relevant skolform och ämne, - erfarenheterna ska vara dokumenterade med arbetsgivarintyg och referenser. 3
Lärarutbildningsnämndens protokoll nr 11/2009-11-18 Om ovanstående villkor är uppfyllda kan studenten befrias från krav på deltagande i VFU motsvarande två veckor i studiegången. Hemvistinstitutionen beslutar om vilka. Förutsättningar för att kunna bedöma förväntade studieresultat för VFU ska alltid finnas, d.v.s examination av VFU tillgodoräknas inte utan ska alltid genomföras. 14 Kvalitetsindikatorer/kvalitativa kommentarer angående studentinflytande. Beslutas godkänna att följande kvalitativa kommentarer kan ingå i nämndens uppföljningsarbete. För utbildning på grund- och avancerad nivå: Hur informerar hemvistinstitutionerna på lärarutbildningen studenterna om innebörden av och möjligheten till studentinflytande i institutionernas beslutande och beredande organ och de centrala organ som är kopplade till lärarutbildningen? Hur många studenter utnyttjar denna möjlighet? För forskning och utbildning på forskarnivå: Hur informerar hemvistinstitutionerna på lärarutbildningen doktoranderna om innebörden av och möjligheten till studentinflytande i institutionernas beslutande och beredande organ och de centrala organ som är kopplade till lärarutbildningen? Hur många doktorander utnyttjar denna möjlighet? 15 Fördelning av medel till lärosäten för medverkan i ULV-projektet ht 2009. Beslutas fördela medel för verksamhet i ULV 1-4, totalt 8 257 400 kr, höstterminen 2009 enligt nedan: Göteborgs universitet - 1 430 900 kr Umeå universitet - 61 500 kr Linköpings universitet - 348 500 kr Örebro universitet - 164 000 kr Stockholms universitet - 4 940 500 kr Malmö högskola - 1 312 000 kr. 16 Fördelning av medel till institutionerna för ULV-, SÄL- och VAL-projekten. Beslutas enligt bilaga 36. 17 Fördelning av medel för Lärarlyftet. Beslutas att av de från Skolverket i november 2009 rekvirerade 14 478 710 kr till fortbildningskurser inom Lärarlyftet fördelas med 13 030 839 kr till 18 institutioner samt 1 447 871 kr till RUC enligt 4
Lärarutbildningsnämndens protokoll nr 11/2009-11-18 bilaga 37. 18 Förslag om delegation av vissa löpande ärenden till ordförande i forskningsutskottet. Lärarutbildningsnämnden beslutar - att till ordförande i forskningsutskottet delegera beslut som rör löpande frågor av verksamhetsnära karaktär som t.ex. beslut om kurser och seminarier i pågående forskarskolor. Delegationen gäller under förutsättning att utskottet är enigt i frågan. Vid protokollet Inger Pettersson Justeras Anders Gustavsson Malin Rohlin 5
KTH Kungliga Tekniska Högskolan Stockholms universitet Utbildningsplan för programmet Civilingenjör och Lärare (CL) med inriktning mot Matematik och Fysik, Matematik och IT-data eller Matematik och Kemi Master of Science in Engineering and of Education Degree Programme in Mathematics and Physics, Mathematics and Computer Science or Mathematics and Chemistry 300 högskolepoäng Utbildningsplanen är fastställd av SCI skolans styrelse, KTH, 2009-10-08. Lärarutbildningsnämnden (LUN) vid Stockholms universitet har 2009-11-18 beslutat att godkänna utbildningsplanen för programmet Civilingenjör och Lärare som underlag för utfärdandet av en lärarexamen i Ma/Fy, Ma/Ke eller Ma/IT-data med inriktning mot gymnasieskola och vuxenutbildning. Utbildningsplanen gäller för antagna till utbildningen fr o m höstterminen 2010. Gällande kurslista finns i bilaga 1. Utbildningens mål I en tid av snabb teknikutveckling finns ett stort behov av ingenjörer med kompetens att agera som kunskapsförmedlare och kunskapsutvecklare inom näringsliv, förvaltning och akademin. Det finns också ett uttalat behov av lärare, som hos elever kan väcka intresse för matematik, teknik och naturvetenskapliga ämnen. Kombinationsutbildningen Civilingenjör och lärare leder till en civilingenjörsexamen från Kungliga Tekniska Högskolan och en lärarexamen från Stockholms universitet inom en av ämneskombinationerna matematik/fysik, matematik/it-data och matematik/kemi. Utbildningen ger både kompetens att arbeta som pedagogisk ingenjör och att verka som lärare inom företrädesvis gymnasieskolan och vuxenutbildningen. I högskolelagen (http://www.hsv.se/reglerochtillsyn/reglernaipraktiken/utbildning.4.539a949110f3d5914ec800059 018.html) anges mål för grundläggande högskoleutbildning. För Stockholms universitets lärarutbildningar finns gemensamma mål för lärarexamen i Utbildningsplan för lärarprogrammet http://www.luk.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=7665 För KTHs civilingenjörsprogram finns gemensamma mål för civilingenjörsexamen angivna i KTHs regelverk(http://intra.kth.se/regelverk/utbildning-forskning/grundutbildning/examina/1.27227). Därutöver har KTH och Stockholms universitet följande gemensamma mål för programmet Civilingenjör och lärare: Den nyutexaminerade CL- ingenjören/läraren ska, efter en kort introduktion på arbetsplatsen, självständigt kunna utföra relativt kvalificerade arbetsuppgifter inom sitt profilområde. CL - ingenjören/läraren ska självständigt och tillsammans med andra kunna planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning i skolan och i andra pedagogiska miljöer, t ex museiverksamhet eller företagsutbildning samt delta i ledningen av denna. Detta innebär speciellt att ha utvecklat förmågan att hantera ett förändrat och vidgat läraruppdrag i främst gymnasieskolan. Efter något års kvalificerad yrkesverksamhet bör civilingenjören självständigt kunna medverka i utnyttjande och utveckling av ny, internationellt konkurrenskraftig teknik under 1
beaktande av mänskliga, etiska och sociala faktorer samt dessutom kunna göra bedömningar av de långsiktiga konsekvenserna för miljön. I högskoleförordningen är målen för olika examina grupperade under Kunskap och förståelse, Färdighet och förmåga respektive Värderingsförmåga och förhållningssätt. KTH och Stockholms universitet har gemensamt kommit fram till följande mål: Kunskap och förståelse En student från programmet Civilingenjör och lärare ska efter fullgjord utbildning visa fördjupade kunskaper om centrala begrepp, principer och metoder inom respektive ämneskombination visa förståelse för hur teknik och naturvetenskap såväl som pedagogik och ämnesdidaktisk vilar på en vetenskaplig grund av teoribildning, empiri och beprövad erfarenhet visa kunskap om matematikens vetenskapliga grund och dess logiskt -deduktiva uppbyggnad visa kunskap om undervisning samt ungdomars och vuxnas lärande inom matematik och fysik/itdata/kemi visa mycket god kunskap att inom sin ämneskombination göra analyser och bedömningar av ungdomars och vuxnas kunskapsutveckling samt god kunskap i betygssättning. visa kunskaper om grupp- och organisationsprocesser, relationer mellan ledare och grupper samt om vikten av att sådana processer och relationer präglas av jämställdhet, respekt och principen om alla människors lika värde. Färdighet och förmåga En student från programmet Civilingenjör och lärare ska efter fullgjord utbildning visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt systematisera och reflektera över både egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utveckling av yrkesverksamhet och kunskapsutveckling inom matematik och fysik, IT-data eller kemi visa förmåga att självständigt söka, inhämta och värdera ny kunskap inom matematiska, naturvetenskapliga, tekniska och utbildningsvetenskapliga områden samt identifiera behovet av ytterligare kunskap visa god förmåga att självständigt analysera tekniska, naturvetenskapliga och matematiska problem samt kunna genomföra för området viktiga typer av resonemang och beräkningar visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra leda, planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och utbildning inom skola, företag och organisationer visa förmåga att inom sitt ämnesområde planera tekniska och naturvetenskapliga experiment och mätningar samt värdera erhållna resultat visa förmåga att med matematiska modeller beskriva tekniska och naturvetenskapliga förlopp och bedöma dessa modellers möjligheter och begränsningar i olika sammanhang visa förmåga att använda och reflektera över informations- och kommunikationsteknikens möjligheter vid problemlösning inom sitt ämnesområde och för pedagogiskt och kommunikativt bruk 2
visa god förmåga att inom sina båda professionsområden kommunicera kunskaper, erfarenheter och professionella bedömningar såväl muntligen som skriftligen samt leda och medverka i professionella samtal Värderingsförmåga och förhållningssätt En student från programmet Civilingenjör och lärare ska efter fullgjord utbildning visa förmåga att värdera teknikens möjligheter och begränsningar, speciellt i relation till ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling visa insikter i frågor som berör etnicitet, genus och villkor för hållbar samhällsutveckling visa förmåga att aktivt delta i demokratiska överväganden och beslutsprocesser, på ett sätt som kännetecknas av inlevelse, förståelse och respekt för individer och grupper med olika sociala, kulturella och religiösa tillhörigheter Utbildningens omfattning och innehåll Programmet Civilingenjör och Lärare (CL) är inrättat vid KTH och ges i samarbete med lärarutbildningen vid Stockholms universitet. Utbildningen ger studenten två examina på avancerad nivå, dels en civilingenjörsexamen från KTH med en av ämneskombinationerna matematik/fysik, matematik/it-data och matematik/kemi, dels en lärarexamen från Stockholms universitet med motsvarande inriktningar. Val av ämneskombination görs redan vid ansökningstillfället. Utbildningen omfattar 300 högskolepoäng och är nominellt uppdelad på 5 år/10 terminer. Det första året är gemensamt för studenterna. Utbildningen ges huvudsakligen på svenska, men kurser på engelska kan förekomma under utbildningen. Engelskspråkig kurslitteratur förekommer under hela utbildningen. Utbildningen kombinerar pedagogik, kommunikation och lärande med civilingenjörens förmåga att hämta in ny kunskap och lösa problem. Detta öppnar för en arbetsmarknad såväl inom skolan som i kunskapsföretag och industri. Utbildningen ger kompetens att verka som lärare inom företrädesvis gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Också civilingenjörens arbetsområden och karriärvägar står öppna. Utbildningen består av följande delar Ca 180 högskolepoäng matematik och fysik, IT-data eller kemi inklusive ämnesdidaktik, motsvarande 30 högskolepoäng inom respektive ämneskombination. 45 högskolepoäng allmänt utbildningsområde (pedagogik, didaktik, specialpedagogik, barnoch ungdomsvetenskap) Ca 35 högskolepoäng tvärvetenskapliga kurser med anknytning till teknik, kommunikation och lärande. Ett mindre utrymme om ca 10 högskolepoäng för ytterligare ämnesfördjupning eller studier inom kompletterande områden som t ex projektstyrning Ett tvärvetenskapligt examensarbete inom området teknik och lärande om 30 högskolepoäng. Behörighet och urval För tillträde till programmet Civilingenjör och lärare krävs särskild behörighet. För sökande från det svenska programgymnasiet gäller Områdesbehörighet 9 enligt Högskoleverkets föreskrifter. Det innebär att förutom grundläggande behörighet krävs det minst betyget Godkänd i följande kurser: Matematik kurs E Fysik kurs B 3
Kemi kurs A För behörighetskrav och urvalsprinciper se KTHs antagningsordning, http://intra.kth.se/regelverk/utbildning-forskning/grundutbildning/antagning/1.27186. Utbildningens genomförande Läsåret för KTH:s grundutbildningar är indelat i fyra perioder. Läsperioderna har vardera ca sju veckor med minst 33 läsdagar. Varje läsperiod följs av en tentamensperiod omfattande två för studenten disponibla dagar och minst fem tentamensdagar. Utöver de fyra ordinarie tentamensperioderna ges tre omtentamensperioder; efter jul, efter läsårets sista ordinarie tentamensperiod och direkt före läsårets första läsperiod. Läsåret omfattar 40 veckor. Vid behov kan undervisning läggas utanför läsåret. Under det första läsåret för programmet Civilingenjör och lärare sker ingen samläsning med övriga program vid KTH. Under övriga läsår sker viss samläsning med andra civilingenjörsprogram, vilket innebär att anpassning till KTH:s läsperioder måste ske. Under det första året läses matematik och programmeringsteknik, men också kurser som ger en inblick i den kommande yrkesprofessionen. Redan första terminen läses en kurs i ingenjörsvetenskap på KTH och en kurs på Stockholms universitet som ger en introduktion till lärarrollen. Parallellt med den första matematikkursen läses det första momentet i matematikdidaktik och då introduceras studenten på den gymnasieskola där en stor del av den s k verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) kommer att äga rum. Från och med det andra året läses även det andra inriktningsämnet (fysik, IT-data eller kemi). Studierna inom dessa kurser samläses huvudsakligen med andra civilingenjörsprogram. En bärande idé i programmet är att studier i ämnesteori och teknik skall varvas med kurser inom didaktik och utbildningsvetenskap samt med tvärvetenskapliga kurser under hela utbildningen. Förutom valet av ämneskombination som görs redan vid ansökningstillfället, är valfriheten inom programmet begränsad. Kurser Utbildningen består av ett antal kurser. Kurslistor finns i bilaga 1. I utbildningen ingår både obligatoriska och villkorligt valfria kurser. De obligatoriska kurserna definieras i läro- och timplanerna för varje årskurs och inriktning. Kursernas mål, förkunskapskrav, innehåll och kursfordringar återfinns i kursplanerna. Ett mindre utrymme finns även för helt valfria kurser, dock med följande begränsningar: Valfri kurs får inte läsas i årskurs 1. Det totala antalet högskolepoäng som får väljas per termin kan begränsas Valfri kurs får inte överlappa befintlig programkurs till betydande del Högskoleförberedande kurser får inte räknas som valfri kurs Kurs på lägre nivå inom ett ämne/ämnesområde än befintlig programkurs får inte räknas som valfri kurs. 4
I kurslistorna anges utrymmet för villkorligt valfria och helt valfria kurser för respektive ämneskombination. Där anges också regler för villkorligt valbara kurser. Verksamhetsförlagd utbildning VFU I utbildningen ingår 45 högskolepoäng verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Den utgör inte egna kurser utan ingår som delar i vissa kurser. Det allmänna utbildningsområdet, de didaktiska kurserna inom respektive ämneskombination samt examensarbetet innehåller vardera 15 högskolepoäng VFU. I de verksamhetsförlagda delarna av utbildningen ska studenten lära känna den komplexa verksamheten i skola och andra utbildningsmiljöer samt knyta sin kunskapsutveckling till dessa och de frågor de aktualiserar. Innehållet i VFU bestäms av de kurser den ingår i och ska framgå av respektive kursplan. Merparten av den VFU som hör till det allmänna utbildningsområdet och didaktikkurserna är knuten till gymnasieskolan, men utbildningen ger också möjlighet till VFU i andra pedagogiska verksamheter, t ex museer, Science Centres och utbildningsföretag. Betygssystem För kurser på KTH och Stockholms universitet används en sjugradig målrelaterad betygsskala A-F som slutbetyg för kurser på grundnivå respektive avancerad nivå. A-E är godkända betyg med A som högsta betyg. Betygen Godkänd (P) och Underkänd (F) används som slutbetyg då särskilda skäl föreligger. Examensarbete i teknik och lärande I utbildningen ingår ett examensarbete omfattande 30 högskolepoäng, motsvarande omkring 20 veckors heltidsarbete. Examensarbetet är normalt den avslutande kursen i utbildningen och ska ligga på avancerad nivå. Det ska utgöra prov på ett självständigt arbete inom teknik och lärande och omfatta teoretisk och/eller experimentell verksamhet med åtföljande rapportskrivning och rapportering, inklusive opposition. Examensarbetet ska även ha en tydlig anknytning till läraruppdraget och 15 högskolepoäng av examensarbetet utgörs av verksamhetsförlagda studier kopplade till studentens ämneskombination. Som exempel på lämpliga examensarbetsområden kan nämnas: Utveckling av interaktiv programvara för pedagogiskt bruk, med utprovning och utvärdering i skolmiljö Utveckling av teknisk utrustning för laborativa ändamål, med utprovning och utvärdering i skolmiljö En analys och utvärdering av existerande pedagogisk programvara eller teknisk utrustning i skolmiljö, med avseende på samspelet mellan människa, teknik och pedagogik En analys av några läromedel och deras användning i skolan. Hur stimuleras förståelse av och begreppsbildning kring grundläggande matematiska och naturvetenskapliga begrepp? Hur förhåller sig dessa läromedel till den vetenskapliga traditionen inom ämnet? Användningen av Science Centres för att utveckla gymnasieelevers förståelse för tekniska och naturvetenskapliga fenomen Matematiken för den verksamma ingenjören. Hur ser matematikanvändningen ut i förvärvslivet och hur kan det påverka ingenjörsutbildningen? Studie av lärandeorganisationer på teknikföretag, med förslag på effektivisering av lärande och kompetensutveckling 5
Tillträde till kursen förutsätter att studenten är godkänd på minst 240 högskolepoäng. Studenten ska vara godkänd på kursen Vetenskap, teknik och lärande II, 4,5 högskolepoäng samt ha genomgått samtliga AUO - kurser och vara godkänd på minst 30 högskolepoäng. Val av examensarbete Ämnet för examensarbetet kan föreslås av student, en institution vid KTH eller Stockholms universitet, gymnasieskola, Science Centre eller företag. Eftersom verksamhetsförlagd utbildning, motsvarande 15 högskolepoäng, ingår i examensarbetet, måste arbetet delvis vara förlagt till gymnasieskola, grundskolans senare år, Science Centre och/eller företag. Läs mer på studentwebben för CL: http://www.kth.se/student/studier/2.13795?programme=cl Betygssättning av examensarbete Examensarbetet tilldelas betyg enligt skalan A-F utifrån bedömningsgrunderna Process, Ingenjörsmässigt och vetenskapligt innehåll samt Presentation. På CL -programmets examensarbete kan betygssättning efter ytterligare bedömningsgrunder förekomma. Betyget sätts av examinator utifrån en helhetsbedömning och efter att examensarbetsrapporten har plagieringsgranskats. För godkänt examensarbete får prestationen inte vara underkänd enligt någon av bedömningsgrunderna. Detaljer om betygssättning återfinns i kursplanerna för examensarbetet. Villkor för deltagande i utbildningen Studieanmälan och terminsregistrering Inför varje termin ska studenten lämna en obligatorisk studieanmälan till studievägledningen. Utan studieanmälan kan inte termins- och kursregistreringar för kommande termin göras. Termins- och kursregistrering krävs för att studieresultat skall bli inrapporterade och för att CSN skall betala ut studiemedel. Anmälan görs via Mina sidor : http://www.kth.se/student/ Sista dag för studieanmälan inför kommande termin är normalt den 15 november respektive 15 maj. Observera att den som ej är studieanmäld och terminsregistrerad i tid riskerar att förlora sin VFUplats och därmed möjligheten att bli examinerad på kurser som innehåller verksamhetsförlagda delar. Studieuppehåll Studieuppehåll innebär att studenten inte deltar i undervisningen under minst en läsperiod. Beviljat studieuppehåll ger studenten rätt att återuppta studierna vid angiven tidpunkt i mån av plats. Under studieuppehållet får studenten göra kompletteringar och delta i examinationen i tidigare påbörjade kurser. Ansökan om studieuppehåll lämnas till programkansliet, som beviljar eller avslår ansökan. När studenten avser att återuppta studierna ska en ny studieanmälan göras. 6
Val av kurser Studenten är skyldig att ansöka till de valfria eller villkorligt valfria kurser, som hon/han önskar följa nästkommande termin. Ansökan till sådan kurs skall lämnas till kansli SCI senast den 15 maj inför höstterminen 15 november inför vårterminen. Ansökan görs i webb-formulär på Mina sidor. Ansökan som lämnas in efter sista ansökningsdatum beaktas endast i mån av plats. Innan kursval till språkkurs görs måste test för nivåplacering göras. Kursanmälan till obligatoriska kurser sker genom kansliets försorg. Studenten skall registrera sig på kursen vid det första schemalagda undervisningstillfället. Kursregistrering på obligatoriska och valfria kurser måste göras individuellt på respektive institution. Den som registrerat sig på en kurs och därefter beslutar sig för att inte fullfölja kursen skall snarast anmäla detta till berörd institution. Uppflyttning Följande poänggränser gäller för uppflyttning till nästa årskurs: För studier i årskurs 2 skall 45 högskolepoäng från årskurs 1 vara slutförda. För studier i årskurs 3 skall minst 90 högskolepoäng från årskurs 1 och 2 vara slutförda varav minst 50 högskolepoäng från årskurs 1. För studier i årskurs 4 skall minst 150 högskolepoäng från åk 1-3 vara slutförda varav minst 110 högskolepoäng från årskurs 1-2. För studier i årskurs 5 skall utöver vad som gäller för uppflyttning till årskurs 4 minst 45 högskolepoäng från årskurs 4 vara slutförda. Dessutom ska alla kurser som utgör förkunskaper till kurser under det kommande året vara avklarade t o m augustiperioden. För studenter som inte uppfyller kraven för uppflyttning ska individuella studieplaner upprättas. Huvudsyftet med den individuella studieplanen är att studenten ska klara av de kvarvarande momenten under nästkommande läsår. I studieplanen ska de kvarvarande momenten ingå samt lämpliga kurser tillhörande nästa årskurs. Särskild hänsyn ska tas till kursernas förkunskapskrav. Tillgodoräknanden Rätten att tillgodoräkna sig tidigare utbildning är ett viktigt incitament för mobiliteten inom landet och mellan länder, för högskolans internationaliseringsarbete samt för det livslånga lärandet. KTH har ett generöst förhållningssätt till tillgodoräknanden, som därför kan ske även om exakt liknande utbildning inte finns vid KTH eller om kursplanerna inte helt överensstämmer med KTH:s. De krav som KTH normalt ställer på utbildningens nivå och kvalitet skall beaktas vid tillgodoräknanden. Tillgodoräknande som beslutats vid annan högskola i Sverige skall normalt godtas av KTH. 7
Student vid KTH har rätt att få begäran om tillgodoräknande prövat. Även den som inte är student men har akademisk utbildning och vill komplettera denna, skall i möjligaste mån få ansökan behandlad samt få ett preliminärt besked (s k förhandsbesked) om tillgodoräknande. Student vid KTH, som genomför studier vid ett annat universitet inom ramen för ett utbytesavtal, har rätt att få ett förhandsbesked om tillgodoräknande. Ett sådant besked kan ges genom att ett s k Learning Agreement upprättas och undertecknas av koordinator vid KTH, kontaktperson vid det utländska universitetet samt av studenten. Beslut om tillgodoräknande av kurs kan överklagas hos Överklagandenämnden för högskolan. Överklagandet skall lämnas in till KTH senast inom tre veckor från den dag studenten fick del av beslutet. För att begäran om tillgodoräknande skall kunna prövas måste den sökande kunna dokumentera att hon/han har examinerats på motsvarande kurs med minst godkänt resultat. Vid tillgodoräknande av kurs, som betygssatts på annan högskola införs inget betyg i examensbeviset. Se vidare http://intra.kth.se/regelverk/utbildning-forskning/grundutbildning/prestationer/1.27200 Utlandsstudier Student vid programmet Civilingenjör och Lärare har möjlighet att studera vid vissa utländska högskolor under ett halvt läsår utan att behöva betala de kursavgifter, som normalt tas ut av utländska studenter. Utbytesstudier kan ske under tredje, fjärde eller femte årskursen. Det är även möjligt att göra examensarbetet utomlands. För mer information, kontakta kansliets administratör för utlandsstudier. Se också http://www.kth.se/student/utlandsstudier?l=sv_se&programme=cl Examen - 300 hp En Civilingenjörsexamen om 300 högskolepoäng från KTH och en Lärarexamen om 270 högskolepoäng från Stockholms universitet på avancerad nivå erhålls efter genomgånget utbildningsprogram. Villkor för examen: Studenten skall ha fullgjort kurser om 300 högskolepoäng, varav matematiska-naturvetenskapliga ämnen om minst 45 högskolepoäng ämnen centrala för teknikområdet om minst 180 högskolepoäng (inkl 30 högskolepoäng examensarbete) minst 90 högskolepoäng på avancerad nivå, varav minst 60 högskolepoäng (inkl 30 högskoleponäng examensarbete) i ämnen centrala för teknikområdet. Av ovanstående poäng skall urskiljas ämnesstudier och ämnesdidaktiska kurser, inklusive verksamhetsförlagd utbildning motsvarande två inriktningar med fördjupningsspecialiseringar inom lärarutbildning (180 högskolepoäng) kurser i utbildningsvetenskap och tvärvetenskapliga kurser, inklusive verksamhetsförlagd utbildning motsvarande allmänt utbildningsområde inom lärarutbildning samt examensarbete (90 högskolepoäng) Benämning på examen 8
Civilingenjörsexamen inom matematik och fysik, matematik och IT-data eller matematik och kemi. Lärarexamen 270hp inom matematik och fysik, matematik och IT-data eller matematik och kemi. Degree of Master of Science in Engineering, Degree Programme in Mathematics and Physics, Mathematics and Computer Science or Mathematics and Chemistry. Degree of Master of Education, 270 Credit Points, Degree Programme in Mathematics and Physics, Mathematics and Computer Science or Mathematics and Chemistry. Ansökan om examen Ansökan om examen görs på särskild blankett och ställs till Skolan för Teknikvetenskap:s utbildningskansli. Till ansökan ska bifogas bevis om betald kåravgift. Se http://www.kth.se/student/studier/1.36931?programme=cl. Bilaga 1 Kurslistor för årskurser och inriktningar Se aktuell Läro- och timplan Obligatoriska kurser i åk 1 5 Matematik Matematik 1 för CL Matematik 2 för CL Matematikdidaktik, SU, VFU ingår Differentialekvationer och transformer Numeriska metoder Diskret matematik Sannolikhetslära och statistik Matematik fördjupning Matematikens historia Programmeringsteknik Tvärvetenskapliga kurser Ingenjörsvetenskap Kommunikation och media Lärande och hållbar utveckling Vetenskap, teknik och lärande I och II, VFU ingår Allmänna utbildningsområdet Läraruppdraget och det professionella lärarskapet I och II. SU, VFU ingår Teorier om lärande Utbildning i skola och samhälle Identitetsskapande och socialisation Specialpedagogiska utmaningar -ungdomar och vuxna Examensarbete inom Teknik och lärande KTH/SU, VFU ingår Inriktningar, obligatoriska kurser åk 2-5 Fysik Matematisk fysik Termodynamik Klassisk fysik Mekanik I och II Modern fysik 9
Teoretisk elektroteknik Fysikdidaktik, SU, VFU ingår Astrofysik Förnybar energi Kemi Inledande kemi Kemididaktik, SU, VFU ingår Kemisk jämvikt Inledande kemiteknik Kemisk termodynamik Organisk kemi Kemisk dynamik Molekylär struktur Analytisk kemi Polymerteknologi Oorganisk kemi Matematik för kemister Bioteknik IT/Data Lärande och IKT Datadidaktik, SU, VFU ingår Tillämpad datalogi Maskinnära programmering och datorarkitektur Elektroteknik för media Databasteknik Människa och datorinteraktion Fysik vågor och partiklar Programutvecklingsteknik 10
11
Lärarutbildningsnämnden Bilaga 36 2009-11-18 Punkt 16 Betalning till institutionerna 2009 Institution Höstterminen 2009 ULV 1-4 ULV 5 VAL SÄL 3 Summa per institution Engelska institutionen 150 000 150 000 Fysikum 43 500 43 500 Historiska inst/barnkulturforskning 82 500 82 500 Inst. för barn och ungdomsvetenskap 26 400 69 300 95 700 Inst. för biologisk grundutbildning 27 000 27 000 Inst. för didaktik och pedagogiskt arbete 791 800 199 000 565 950 1 556 750 Inst. för franska, italienska och klassiska språk 45 000 45 000 Inst. för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik 652 200 110 700 762 900 Inst. för spanska, portugisiska och latinamerikastudier 52 500 52 500 Inst. för utb.vetenskap med inr. mot tek., est. och prakt kunskap. 230 300 398 640 652 600 1 281 540 Inst. för utb.vetenskap med inr. mot hum. och sam. 99 000 422 400 521 400 Inst. för utb.vetenskap med inr. mot språk och språkutv. 421 500 551 000 297 900 1 270 400 Matematiska insituttionen 30 000 30 000 Pedagogiska institutionen 66 000 99 000 165 000 Specialpedagogiska institutionen 26 400 69 300 95 700 Summa per projekt 2 661 600 750 000 2 115 690 652 600 6 179 890
Lärarutbildningsnämnden Bilaga 37 2009-11-18 Punkt 17 Betalning till institutionerna 2009 Institution Lärarlyftet Centrum för tvåspråklighetsforskning 583 200 Engelska institutionen 546 750 Fysikum 54 675 Inst. för biokemi & biofysik, miljökemi och neurokemi 57 024 Inst. för didaktik och pedagogiskt arbete 263 250 Inst. för geologi och geokemi 529 200 Inst. för lingvistik 351 000 Inst. för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik 2 253 690 Inst. för naturgeografi och kvartärgeologi 737 100 Inst. för nordiska språk 290 160 Inst. för utb.vetenskap med inr. mot tek., est. och prakt kunskap. 992 250 Inst. för utb.vetenskap med inr. mot hum. och sam. 832 140 Inst. för utb.vetenskap med inr. mot språk och språkutv. 2 246 400 Kemilärarnas resurscentrum 432 000 Konstvetenskapliga institutionen 400 950 Matematiska insituttionen 486 000 Pedagogiska institutionen 518 400 Specialpedagogiska institutionen 1 456 650 Summa per projekt 13 030 839