BILAGA 1, PTS-ER-2014:21 Datum Dnr. 14-4584 Sida 2014-04-30 1(13) Konsumentmarknadsavdelningen Oscar Holmström 073-640 58 17 oscar.holmstrom@pts.se 1 Metod och material för att uppskatta andelen hushåll och företag med tillgång till bredband om 100 Mbit/s år 2020 Det finns ett antal faktorer var för sig förknippade med en rad osäkerheter som påvekar hur stor andel av alla hushåll och företag som år 2020 kommer att ha tillgång till 100 Mbit/s och som därmed anses ha uppnått regeringens bredbandsmål (se kapitel 3.2 om omvärlds- och andra sådana faktorer). PTS har dock identifierat a) investeringar i fiber i accessnätet och b) förutsättningarna för mobilt bredband att bidra till målet i områden som även år 2020 kommer att sakna tillgång till 100 Mbit/s via trådbundna accesstekniker, som mest centrala för måluppfyllelsen. Kabel-tv-nät uppgraderade med DOCSIS 3.0 medger också 100 Mbit/s, men kabel-tv-nät nyförläggs inte i någon nämnvärd utsträckning. Av den anledningen är det osannolikt att betydelsen av sådana nät för måluppfyllelsen kommer att öka fram till 2020. PTS bedömer inte heller att uppgraderingar av kopparnätet kommer att vara avgörande för uppnå målet om 100 Mbit/s. Det är förvisso tänkbart att vissa hushåll och företag år 2020 kommer att kunna få 100 Mbit/s via kopparnätet med så kallat VDSL. Men VDSL medger bara hastigheter på 100 Mbit/s på mycket korta avstånd. Eftersom TeliaSonera hittills bara installerat VDSL-kapacitet i vissa centrala telestationer som ofta ligger betydligt längre ifrån slutanvändarna än de mer närliggande kopplingsskåpen bedömer PTS att VDSL bara kommer att medge 100 Mbit/s i undantagsfall och då främst i områden där det är sannolikt att annan IT-infrastruktur som medger hastigheter som motsvarar regeringens bredbandsmål redan finns etablerad. Post- och telestyrelsen Postadress: Besöksadress: Telefon: 08-678 55 00 Box 5398 Valhallavägen 117 Telefax: 08-678 55 05 102 49 Stockholm www.pts.se pts@pts.se
2(13) För att bedöma hur många som kommer att få tillgång till bredband om 100 Mbit/s år 2020 som en följd av investeringar i fiber i accessnätet (dvs. a) ovan) har PTS utvecklat en förenklad modell, fiberutbyggnadsmodellen. Modellen simulerar utrullningen av fiber i accessnätet fram till år 2020 med utgångspunkt i befintlig it-infrastruktur och med hänsyn till de två investeringsnivåer som det redogörs för i avsnitt 3.5. Utfallet av fiberutbyggnadsmodellen utgör sedan basen för uppskattningen av förutsättningarna för mobilt bredband att bidra till målet i områden som även år 2020 kommer att sakna tillgång till 100 Mbit/s via trådbundna accesstekniker dvs. b) ovan. a) och b) tillsammans bildar den totala uppskattade andelen hushåll och företag som kommer att få tillgång till 100 Mbit/s år 2020. I det följande beskrivs först fiberutbyggnadsmodellen, a), och sedan den metod PTS har använt för att uppskatta i vilken utsträckning mobilt bredband kan bidra till målet om 100 Mbit/s år 2020, b). 1.1 Fiberutbyggnadsmodellen a) Fiberutbyggnadsmodellen utgår från antagandet att byggnader med hushåll som saknar fiber, men som ligger i närheten av andra redan fiberanslutna byggnader kommer att fiberanslutas till dess att: a) de investeringar som tillförs fiberutbyggnadsmodellen tar slut eller b) det inte längre finns någon fastighet som saknar fiber inom en kilometer från en annan fiberansluten fastighet. Antagandet medför att tillgången till bredband via fiber i den modellen sprids som ett virus från en byggnad till nästa. Antagandet är förvisso en förenkling av hur investeringsbeslut rörande fiber fungerar i verkligheten, men underlag från PTS bredbandskarläggning 1 visar att en mycket stor andel av all nytillkommen fiber under 2010 och 2011 går att förklara på detta förenklade sätt. Mer än två tredjedelar av befolkningen som fick tillgång till fiber mellan 2011 och 2012 bodde inom radie på 354 meter från en byggnad som redan innan var fiberansluten. Ökas avståndet till en kilometer inkluderas i princip all (96%) nytillkommen fiber under perioden. Underlaget som används för att beräkna fiberutbyggnadsmodellen är uppdelat i geografiskt i rutor om 250x250 meter. I varje geografisk ruta finns minst ett hushåll och dessutom följande information: 1 PTS Bredbandskartläggning 2012, PTS-ER 2013:7 Post- och telestyrelsen 2
3(13) Benämning Beskrivning Källa Befolkningsstorlek Befolkningsstorlek per fastighetstyp Antal fastigheter per fastighetstyp Fiberanslutna fastigheter Summan av befolkningen i rutan Summan av befolkningen i rutan per fastighetstyp enligt fastighetstaxeringsregistret (flerbostadshus, småhus, fritidshus, lantgård etc.) Summan av antalet fastigheter i rutan per fastighetstyp enligt fastighetstaxeringsregistret (flerbostadshus, småhus, fritidshus, lantgård etc.) En uppskattning av summan av antalet fastigheter i rutan som var anslutna med fiber i oktober 2013 Statistiska centralbyrån (SCB) Statistiska centralbyrån (SCB) Statistiska centralbyrån (SCB) PTS (bearbetat underlag insamlat inom ramen för PTS bredbandskartläggning, PTS-ER 2014:12) Utifrån informationen i tabellen görs ett antal beräknade uppskattningar för att ta fram följande nya datavärden per ruta: - Antalet kabelmeter som behöver anläggas för att ansluta samtliga byggnader i en ruta. - Kostnad per kabelmeter för rutor med olika geografisk sammansättning. - Uppgifter om närliggande rutor där fiber saknades i oktober 2013 så kallade bredbandsutbyggnadsrutor. Nedan beskrivs i tur och ordning den metod och de uppskattningar PTS använt sig av för att ta fram de nya datavärdena per ruta. Post- och telestyrelsen 3
4(13) 1.1.1 Antalet kabelmeter som behöver anläggas för att ansluta samtliga byggnader i en ruta För att beräkna hur många kabelmeter som behövs för att ansluta alla fastigheter i en ruta används följande metod: 1. Eftersom PTS inte har någon information om fastigheternas belägenhet inom en ruta, utgår modellen från att alla fastigheterna i en given ruta är slumpmässig fördelade i rutan. Den slumpmässiga fördelningen skaps genom att N punkter randomiseras inom en 250x250-ruta, där N är lika med antalet fastigheter i en ruta. 2. Därefter ska modellen koppla samman de slumpmässigt fördelade fastigheterna med fiberkabel. Avståndet mellan de slumpmässigt fördelade fastigheterna beräknas med Prims algoritm (för en redogörelse för Prims algoritm, se http://en.wikipedia.org/wiki/prim's_algorithm). 3. Steg 1 till 2 upprepas 500 gånger per ruta med 1 fastighet, 500 gånger per ruta med 2 fastigheter och så vidare. Sedan beräknas medelvärdet av samtliga upprepningar per ruta med N fastigheter. 4. En tabell som illustrerar medelvärdet per ruta med N fastigheter tas fram och värdena i tabellen plottas ut i ett diagram. Trendlinjen som representerar medelvärdena i ett sådant diagram får då följande formel: Kabelmeter = 285,86 * Antal byggnader ^ 0,4177 125. 5. Modellen har bearbetats och justerats av PTS. I den ursprungliga versionen av modellen gjordes ett antagande om att det krävs 250 meter fiberkabel för att knyta samman två intilliggande rutor. Det avståndet har dock reviderat till 125 meter i slutversionen av modellen. Av den anledningen subtraheras 125 från formeln i punkt 4. I figur 1 illustreras den resulterade trendlinjen som illustrerar sambandet mellan antal kabelmeter och antalet fastigheter per ruta som används i fiberutbyggnadsmodellen: Post- och telestyrelsen 4
5(13) Figur 1 Kabelmeter per antal byggnader 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Kabelmeter per antal byggnader Kabelmeter = 285,86 * AntalByggnader ^ 0,4177-125 0 100 200 300 400 Randomiserad tabell över kabelmeter per antal byggnader Generaliserad formel 1.1.2 Kostnad per kabelmeter för rutor med olika geografisk sammansättning Kostnaden per meter för att anlägga fiber varierar i olika områden, bland annat beroende på den geografiska sammansättningen av området. Exempelvis är grävkostanden per meter oftast betydligt billigare i glesbygd än i stadsmiljö. För att i fiberutbyggnadsmodellen kunna differentiera grävkostnaderna i olika geografiska områden har följande uppdelning gjorts mellan olika geografiska typer (geotyper): Geotyp Klassificering Pris för utbyggnad (markarbete) per meter Befolkningsdensitet 1 Rural (Landsbygd & Glesbygd) 200 Under 30 personer per 250 meter 2 Suburban (Bebyggt område / stadsnära miljö) 400 Minst 30 personer per 250 meter 5 Urban (Städer / Citykärnor) 1000 Minst 275 personer per 250 meter 1.1.3 Uppgifter om så kallade bredbandsutbyggnadsrutor Med bredbandsutbyggnadsrutor avses rutor som ligger i anslutning till befintliga rutor med minst en fiberansluten byggnad, men där alla fastigheter i rutan saknade fiber i oktober 2013. I den förenklade modellen kommer fastigheter i bredbandsutbyggnadsrutor att anslutas till dess de investeringar som tillförs fiberutbyggnadsmodellen tar slut eller det inte längre finns någon ruta som saknar fiber inom en kilometer från en bredbandsutbyggnadsruta. Post- och telestyrelsen 5
6(13) Processen för att få fram bredbandsutbyggnadsrutorna består av 20 steg, där steg 1 utgörs av rutor som ligger i direkt anslutning eller högst en kilometer från befintliga rutor med fiber, och steg 2 ligger i direkt anslutning eller högst en kilometer från steg 2 och så vidare. När samtliga nya datavärden beräknats per ruta i enligt med avsnitten 1.1.1-1.1.3 används informationen från beräkningarna för att aggregerat visa på total anläggningskostnad per utbyggnadssteg. Begränsningen för hur många steg modellen tar och därmed hur stor andel av befolkningen som enligt modellen får tillgång till fiber blir de uppskattade investeringsnivåerna från avsnitt 3.5. Utfallet av fiberutbyggnadsmodellen utgör basen för uppskattningen av förutsättningarna för mobilt bredband att bidra till målet i områden som även år 2020 kommer att sakna tillgång till 100 Mbit/s via trådbundna accesstekniker. PTS metod för uppskattningen av detta beskrivs i detalj i avsnitt 1.2 nedan. 1.2 Metod för att uppskatta förutsättningarna för att mobilt bredband ska kunna bidra till målet b) Nytt för i år är att rapporten prognostiserar utfall för både 30 och 100 Mbit/s. Detta gör att arbetsflödet för beräkningarna har behövt förändrats. Beskrivningen av de övergripande beräkningsstegen för uppskattningen av mobilt bredband ges i figur 2 nedan. Som ingångsdata för hela beräkningen används utdata från den tidigare beskrivna fibermodellen. Genom att titta på vilka som enligt modellen fortfarande saknar tillgång till fast bredband 2020 så identifieras kvarvarande hushåll som är beroende av att få sitt bredbandsbehov tillfredställt på andra sätt. Så ett ingångsvärde till radioberäkningarna är antalet hushåll per SCB-ruta som predikteras sakna tillgång till 100 Mbit/s via trådbundna alternativ år 2020. Utifrån denna information beräknas sedan hur många av dessa som förutspås kunna få 100 Mbit/s via trådlöst bredband 2020. När det gäller 30 Mbit/s målet så finns det ytterligare en trådbunden teknik, VDSL, som anses kunna erbjuda denna tjänst. Så innan beräkningar av det möjliga bidraget till 30 Mbit/s målet kan göras måste bidraget från VDSL läggas till per SCB ruta. Sedan måste en korrigering göras så att de hushåll som enligt beräkningarna både kan få 100 Mbit/s via mobilt bredband och 30 Mbit/s via VDSL endast räknas en gång i underlaget. Post- och telestyrelsen 6
Figur 2 Beskrivning av övergripande beräkningssteg Sida 7(13) Hushåll som predikteras att inte har tillgång till 100 Mbit/s via trådbundna alternativ år 2020 Beräkning av hur många av dessa som predikteras kunna få 100 Mbit/s via mobilt bredband år 2020. Hushåll som predikteras att sakna 100 Mbit/s år 2020 med hänsyn tagen till både trådbundna och trådlösa tekniker Hushåll som predikteras att har tillgång till 30 Mbit/s men inte 100 Mbit/s via trådbundna alternativ år Sammanställ vilka hushåll som 2020 predikteras sakna minst 30Mbit/s via trådbundna alternativ och inte heller förväntas få 100 Mbit/s via mobilt bredband. (vissa hushåll kan enligt beräkningarna få både 100 Mbit/s trådlöst och 30 Mbit/s trådbundet). Beräkning av hur många av dessa som predikteras kunna få 30 Mbit/s via mobilt bredband år 2020. Efter detta beräknas så slutligen hur många som förväntas kunna få minst 30 Mbit/s via trådlöst bredband. Post- och telestyrelsen 7
8(13) 1.2.1 Beskrivning av de radiorelaterade beräkningarna Planering av yttäckning via radio, till exempel mobilt bredband, innebär alltid en viss grad av osäkerhet. Förutom att överföringshastigheten avtar med stigande avstånd från mobilmasten så minskar normalt också sannolikheten för täckning. Inom en basstations teoretiska täckningsområden uppstår det alltid punktvisa fläckar där täckningen är sämre eller saknas helt, till exempel bakom byggnader, berg eller andra hinder. Generellt gäller att ju längre bort från en mobilmast desto fler sådan punkter och desto lägre sannolikhet för täckning. Planeringen och beräkningen av täckning baseras normalt på modeller av hur radiosignalerna utbreder sig i den fysiska miljön. Man har dock inte så exakt information om den fysiska miljön så att man kan göra exakta beräkningar för varje geografisk punkt. För att hantera denna brist så brukar man i modellerna inkludera statistiska variationer som man genom tidigare mätningar vet beskriver den ungefärliga fördelningen av signalstyrkan inom ett område. Denna typ av modellering kommer därmed inte att beskriva geografiska punkter som täckta eller inte täckta utan man får täckning med en viss ytsannolikhet. För att ta hänsyn till denna effekt har PTS i år förändrat sin beräkningsmodell för hastighets- och kapacitetsberäkningar så att den i år använder en utbredningsmodell som inkluderar en statistisk spridning. Indata till beräkningen ges som angivits i avsnitt 1.2 av antal hushåll som i varje SCB-ruta saknar tillgång till den önskade tjänsten. Samt avståndet till närmaste befintlig basstation som uppfyller vissa givna kriterier. Med hjälp av denna information beräknar sedan modellen tre parametrar: 1. Sannolikheten att man ska kunna koppla upp sig ha täckning i SCB rutan. 2. Sannolikheten att ett hushåll skall kunna få målhastigheten (30/100 Mbit/s) i SCB rutan. 3. Den statistiska medelhastigheten för hushållen i SCB rutan. I figuren nedan anges en grafisk presentation av vilka parametrar som beräknas. Post- och telestyrelsen 8
Figur 2 Beräkning av radio parametrar Sida 9(13) Ingångsvärden till radiomodell SCB ruta 1 Antal hushåll SCB ruta 3 Antal hushåll Avstånd 1 Avstånd 3 Avstånd 2 SCB ruta 2 Antal hushåll Ytterligare beräknade parametrar SCB ruta 3, Antal hushåll För avstånd 3: Sannolikhet för täckning Sannolikhet för målhastighet Statistisk medelhastighet Avstånd 3 SCB ruta 1, Antal hushåll För avstånd 1: Sannolikhet för täckning Sannolikhet för målhastighet Statistisk medelhastighet Avstånd 1 Avstånd 2 SCB ruta 2, Antal hushåll För avstånd 2: Sannolikhet för täckning Sannolikhet för målhastighet Statistisk medelhastighet Detta gör att man för varje basstation kan beräkna: - Antalet hushåll som anses täckta från en basstation. - Antalet hushåll inom basstationens täckningsområde som anses ha så god täckning att man under gynnsamma förhållanden skulle kunna erhålla målhastigheterna 30 och 100 Mbit/s. - Den snittkapacitet som användarna förväntas dela på. Man kan notera att denna modell är lämplig just för att beräkna förväntat bidrag till måluppfyllnaden då den gör beräkningen över en stor population av SCB-rutor och basstationer och använder underliggande statistiska modeller. Metoden är dock olämplig för att peka ut vilka exakta hushåll i populationen som kan förväntas kunna få bredband i enlighet med målen. Post- och telestyrelsen 9
10(13) 1.2.2 Översättning av mål till krav per basstation För att kunna göra bedömning hur mobilt bredband förväntas kunna bidra till 30 Mbit/s- och 100 Mbit/s-målen så måste dessa mål översättas till krav på parametrar som beräknas i modellen. Enligt PTS definition så skall 100 Mbit/s målet uppfattas som: Andel hushåll och företag med möjlighet att beställa internetabonnemang som a) under förhållandevis gynnsamma omständigheter medger en faktisk överföringskapacitet på 100 Mbit/s nedströms och b) som under bråd timme medger en faktisk överföringshastighet på i genomsnitt 50 Mbit/s. Samt 30 Mbit/s målet som: Andel hushåll och företag med möjlighet att beställa internetabonnemang som a) under förhållandevis gynnsamma omständigheter medger en faktisk överföringskapacitet på 30 Mbit/s nedströms och b) som under bråd timme medger en faktisk överföringshastighet på i genomsnitt 15 Mbit/s. För den modellering som PTS har gjort så har målen översatts till följande: a) Förhållandevis gynnsamma omständigheter uttolkas som att ett hushåll bedöms ha tillgång till 100/30 Mbit/s om ett enskilt hushåll på det avstånd som det befinner sig på kan uppnå målhastigheten samtidigt som den tar max 50 % av radioresurserna i tid, frekvens och effekt i anspråk. Dvs 50% av resurserna skall ändå finnas tillgängliga för andra användare i samma sektor. b) Den del av definitionen som berör bråd timme och faktisk genomsnittlig överföringshastighet, har översatts till följande: Att med angiven överbokningsfaktor ska den beräknade medelkapaciteten för en basstation med antagande om att radioresurserna fördelas lika i tid mellan samtliga täckta hushåll räcka till för att ge de hushåll som anses kunna få minst 100/30 Mbit/s en hastighet av 50/15 Mbit/s. För att anses kunna erhålla tjänsten ska alltså båda kriterierna vara uppfyllda. Dels skall signalstyrkan vara så stark så att man kan ta emot målhastigheten 100/30 Mbit/s samt kapaciteten från den basstation man är uppkopplad till ska bedömas räcka till för att få 50/15 Mbit/s i bråd timme. De som enligt denna metod anses kunna få tjänst via mobilt bredband är alltså de som anses kunna få målhastigheten 30/100 Mbit/S enligt a) och anslutna till Post- och telestyrelsen 10
11(13) en basstation för vilken kapaciteten anses räcka till för den uppsatta tjänstekvaliteten enligt b) För en basstation där kapaciteten inte anses räcka till för att uppfylla kravet under bråd timme så anses inga hushåll kunna erhålla en tjänst med önskad tjänstekvalitet. För dessa basstationer anges därför bidraget noll hushåll. Detta skiljer sig från förra årets modellering där man för de basstationer där kapaciteten inte räckte till alla i området istället räknade med så många hushåll som kapaciteten räckte till. För basstationer där kapaciteten anses räcka till för att uppfylla kravet under bråd timme kommer den procentuella andelen av hushållen per SCB ruta som anges av sannolikheten för respektive målhastighet att räknas med. Om vi för en basstation har identifierat tre SCB rutor med 10, 20 och 30 hushåll och sannolikheten för målhastigheten för de respektive SCB rutorna anges som 70, 80 och 90 %. Så kommer antalet hushåll som denna basstation bidrar med summeras till: 10 x 0,7 + 20 x 0.8 + 30 x 0.9 = 50 hushåll, utav de 60 som finns i området. Detta illustrerar också den andra skillnaden i årets modell där områden inte anses vara täckta eller inte täckta med en viss hastighet, utan att man istället försöker ta hänsyn till att det finns hushåll inom täckt område som saknar täckning med den önskade målhastigheten. Samtidigt beaktar modellen även att det finns hushåll på längre avstånd som kan erhålla täckning med önskad hastighet, dessa hushåll ansågs enligt förra årets modell ligga utanför täckningsområdet för måltjänsten. 1.2.3 Antalet basstationer, deras placering och spektrumtillgång PTS beräkningar utgår ifrån antagandet att samtliga mobilmaster, inklusive de som idag enbart har GSM-utrustning, kommer att bestyckas med LTE- Advanced utrustning innan år 2020. PTS utesluter på inget sätt att fler sändarplatser etableras i de aktuella områdena. Det antagande som ligger till grund för analysen är dock att det i stort inte kommer att tillkomma några helt nya sändarplatser i de områden som år 2020 saknar täckning med fiber. PTS gör vidare bedömningen att den frekvensmängd som finns tillgänglig i låga frekvensband under 1 GHz endast i begränsad omfattning att kommer kunna bidra till målet om 100 Mbit/s. Uppföljning av 100 Mbit/s målet I tätortsmiljö förväntas höga frekvensband komma att användas i betydligt högre utsträckning än utanför tätort. För uppföljningen av 100 Mbit/s målet räknar därför PTS endast in sändarplatser basstationer Post- och telestyrelsen 11
12(13) som ligger i eller max 1km från en tätort. I dessa områden antas vidare att operatören använder frekvensresurser i 1800MHz, 2100MHz samt 2600MHz banden vilket gör att operatören i dessa band kan summera ihop en frekvensmängd av 2*55 MHz. Vidare förutsätts att aggregering av kanaler (så kallad Inter band carrier aggregation) mellan de olika banden kommer att nyttjas för att maximera datahastigheten. Den frekvensmängd som finns tillgänglig i låga frekvensband under 1 GHz bedöms däremot i stor utsträckning kunna bidra till målet om 30 Mbit/s. Detta eftersom de låga frekvensbanden år 2020 precis som idag förväntas användas för att uppnå yttäckning i större delen av landet. Detta göra att majoriteten av de hushåll och arbetsställen som saknar tillgång till 30 Mbit/s via trådbundna accesstekniker 2020 bedöms vara täckta av mobilt bredband som använder dessa lägre frekvensband. I de berörda områdena antas därför att samtliga befintliga sändarplatser år 2020 kommer att vara utbyggda med LTE-Advanced. I och med regeringens beslut om att från 2017 avsätta 700 MHz bandet för mobila tjänster så möjliggörs användning av 700, 800 och 900 MHz banden i dessa områden. I beräkningarna antas en operatör kunna avsätta totalt 2*25 MHz i dessa tre frekvensband. På samma sätt som i uppföljningen av 100 Mbit/s-målet förutsätts att aggregering av kanaler (så kallad Inter band carrier aggregation) mellan de olika banden kommer att nyttjas för att maximera datahastigheten. 1.2.4 Beroende av överbokningsfaktor Överbokningsfaktorn kan ses som ett mått på hur och hur mycket abonnenterna förväntas använder sin uppkoppling. Då denna rapport studerar tillgång till fast bredband så är en lämplig starpunkt för diskussionen en överbokningsfaktor om 20 då detta är ett värde som man traditionellt använt för fasta nät. Det finns dock ett antal faktorer som indikerar att överbokningsfaktorn i denna modellering borde vara lägre. Antagandet om överbokningsfaktorn fungerar bäst om det är en stor population av kunder som skall dela på den tillgängliga kapaciteten, i detta fall så är istället antalet abonnenter som ska dela på kapaciteten i en sektor relativt lågt vilket skulle motivera en lägre överbokningsfaktor. Användningen 2020 förväntas gå mot mer tjänster, såsom streaming av rörlig bild, som kontinuerligt förbrukar data under en längre tid vilket skulle motivera en lägre överbokningsfaktor under bråd timme. Samtidigt finns det faktorer som till viss del motverkar detta, i modellen antas alla abonnenter inom området som kan få en tjänst även faktiskt köpa denna tjänst, detta är sannolikt en överskattning vilket gör att även abonnenter som inte kommer att teckna abonnemang tjänsten finns med i beräkningsunderlaget. De nivåer om 15 och 50 Mbit/s i medelhastighet som används under bråd timme är relativt höga, det är idag få tjänster som förbrukar Post- och telestyrelsen 12
13(13) denna datatakt kontinuerligt och även om behoven stiger över tiden så är det osäkert om detta kommer att vara normala förbrukningsnivåer 2020. För att inte överskatta bidraget har vi därför valt att i denna beräkning använda en överbokningsfaktor av 10 motiverat av det låga antalet användare som ska dela på kapaciteten och en förväntad ökad användning av kapacitets krävande tjänster. 1.2.5 Beroende av antagande om mottagningsform Beräkningarna bygger på ett antagande om att samtliga användare i de områden som berörs tar emot mobilt bredband med en riktantenn som är monterad utomhus och riktad mot den närmaste basstationen. Användningen av en riktantenn utomhus gör att den mottagna signalen hos abonnenterna blir mycket starkare än om den hade tagits emot inomhus med en telefon eller en trådlös router. Detta leder till två fördelar, dels kommer hushåll på längre avstånd kunna ta emot en sådan så hög signalstyrka så att dom kan få 30/100 Mbit/s i gynnsamma fall, antalet som täcks med målhastigheten ökar alltså. Den andra effekten är att fler av abonnenterna som tillhör basstationen tar emot med bra signalstyrka. Detta gör att kapaciteten som användarna skall dela på kommer att öka. Om en ökande andel av abonnenterna istället tar emot mobilt bredband inomhus kommer därför kapaciteten för ett antal av basstationerna sjunka under den nivå som beräkningen anger och kapaciteten kommer då inte räcka till för att stödja alla hushåll som finns inom basstationens område. Om en större andel av hushållen istället använder inomhusmottagning kommer därför antalet hushåll som kan antas kunna få den önskade tjänstekvaliteten att bli lägre än antalet som beräknats i modellen. 1.2.6 MiMo konfigurering MiMo-konfigurationen förutsätts vara 2x2 då högre konfiguration inte kan antas utgöra en standardlösning hos operatörerna. Med stor sannolikhet kommer dock en högre MiMo-konfigurering att användas på ett antal högkapacitetssiter. I sådana områden förutsätts dock även fiberanslutning bli tillgänglig för abonnenterna och bidraget från dessa hushåll bli litet, varför denna modell räknar med en 2x2 MiMo-konfigurering, vilket används i utrustning redan idag. 1.2.7 Antalet sektorer Modellen använder tresektorer per basstation, vilket är den konfiguration som anses mest trolig för majoriteten av basstationerna. I ett antal högkapacitetsområden kommer ett högre antal sektorer användas, men i dessa områden kommer också flertalet hushåll antas ha fiberanslutning år 2020 varför bidraget från dessa basstationer kommer vara försumbart. Post- och telestyrelsen 13