Nyckeltalsjämförelser 2016 Falu Kommun i jämförelse med andra kommuner Projektgruppen för förbättrad uppföljning och analys Upplaga 2016-09-19
Innehåll Inledning... 2 Strukturen kring rapporten och nyckeltalen... 2 Projektgruppens analys av nyckeltalen... 5 Ekonomisk hållbarhet... 7 Ekologisk hållbarhet... 15 Social hållbarhet... 18 Övergripande nyckeltal... 27 Personalnyckeltal... 44 Verksamhetsnyckeltal... 46 Övergripande verksamhet... 46 Förskola... 50 Grundskola... 52 Gymnasieskolan... 57 Vård och omsorg om personer med funktionsnedsättning... 62 Ekonomiskt bistånd... 66 Äldreomsorg, Hemtjänst... 81 Äldreomsorg, Särskilt boende... 86 Trafik och Mark... 92 Kultur och Fritid... 94 Energi, vatten och återvinning... 101 Appendix... 103 Projektgrupp Cecilia Berg, Hållbarhet och planering Ove Stenberg, Socialförvaltningen Jonas Hampus, Omvårdnadsförvaltningen Peter Sjöstrand, Ekonomikontoret Linnea Bergström, Ekonomikontoret Sofia Reyier Österling, Barn & utbildningsförvaltningen Malin Adolphson, Ekonomikontoret Ussi Jonsson Kjellberg, Kultur & Fritid Margareta Gustafsson, Barn & utbildningsförvaltningen
Inledning Bakgrund och syfte Det krävs ett kontinuerligt utvecklingsarbete för att upprätthålla styrmodellen och verksamheternas användande av jämförelser och nyckeltal i uppföljningen. Det finns också ett behov av att skapa en bättre helhetsbild av all information som sammanställs och koppla detta till fastställda mål och till ledning och styrning. Hösten startade Ekonomikontoret ett projekt för att stödja denna utveckling. Projektets uppdrag uppdelades i tre etapper: 1. Ta fram en rapport som på ett enkelt sätt gör nationella jämförelser tillgängliga med kommunens egna kommentarer. Utvalda nyckeltal skall ge en övergripande bild av Falun i jämförelse med andra kommuner och användas som en del i planeringsarbetet och för ledning och styrning. 2. Inventera vilka nyckeltal som krävs för att möjliggöra kontinuerlig uppföljning av kommunens verksamheter. 3. Med hjälp av systemstöd möjliggöra kontinuerlig uppföljning av de nyckeltal som tagits fram för kommunens verksamheter. Hur har nyckeltalen valts ut till rapporten? En viktig ambition har hela tiden varit att inte använda för många nyckeltal. Samtliga nyckeltal som finns i rapporten är hämtade från Kolada 1. I Kolada finns förutom nyckeltalen även olika rapportpaket. Ett av dessa rapportpaket (fyra kommunrapporter) har använts som utgångspunkt vid valet av lämpliga nyckeltal: 1. Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi 2. Verksamhet i översikt 3. Hållbar utveckling 4. Jämställd verksamhet Strukturen kring rapporten och nyckeltalen Vilka kommuner jämför sig Falun med? I rapporten har valts jämförelser med tre olika kommungrupperingar: Samtliga kommuner i Sverige (alla kommuner ovägt medelvärde) Kommunerna i Dalarna Liknande kommuner d.v.s. kommuner med liknande strukturella förutsättningar (olika kommuner beroende på verksamhet) Kolada har ett bra stöd för att lätt ta fram likutsökta kommungrupper 2 vilket underlättar jämförelsearbetet med liknande kommuner avsevärt. Nedan följer en förteckning över vilka likutsökta kommungrupper som finns i rapporten och vilka kommuner som ingår i respektive grupp för aktuellt år. 1 Kolada, Kommun- och landstingsdatabasen, sköts av RKA, Rådet för främjande av kommunala analyser. Kolada innehåller offentlig statistik från bl.a. Statistiska centralbyrån, Skolverket och Socialstyrelsen. Det finns ca 2 100 kommunala nyckeltal i Kolada. 2 I liknande kommuner redovisas medelvärdet för de sju kommuner som är mest likt den egna kommunen utifrån strukturårsjusterad standardkostnad viktad till 70% och antal invånare 30%. I strukturella skillnader tas hänsyn till socioekonomiska faktorer, demografiska faktorer, d.v.s. åldersstrukturen, geografiska faktorer, d.v.s. om kommunen är en glesbygdskommun eller om befolkningen bor samlat. 2
Jämförelsegrupp Liknande kommuner, övergripande Liknande kommuner, förskola och skolbarnomsorg Liknande kommuner, grundskola Liknande kommuner, gymnasieskola Liknande kommuner, IFO Liknande kommuner, LSS Liknande kommuner, äldreomsorg Kommun Nyköping Norrtälje Örnsköldsvik Uddevalla Sigtuna Skellefteå Sandviken Kalmar Karlskrona Trollhättan Uddevalla Varberg Örnsköldsvik Östersund Hässleholm Landskrona Nyköping Sandviken Uddevalla Varberg Örnsköldsvik Borlänge Mölndal Norrtälje Nyköping Trollhättan Uddevalla Örnsköldsvik Järfälla Kristianstad Motala Sigtuna Sundbyberg Uddevalla Upplands Väsby Gotland Lidingö Mölndal Norrtälje Nyköping Trollhättan Örnsköldsvik Borlänge Karlskrona Piteå Trelleborg Trollhättan Uddevalla Östersund 3
Rapporten uppdateras två gånger per år De nyckeltal som finns i rapporten offentliggörs vid ett 25 tal tidpunkter under året. Att uppdatera rapporten är inte praktiskt genomförbart. Beslutet är att rapporten ska uppdateras två gånger per år, februari och september. För att du som läsare lätt ska kunna se vilka nyckeltal som uppdaterats sedan tidigare rapport markeras dessa i rubriken med en bokstav och färgad bakgrund (se Appendix Nyckeltal i rapporten). Hur läser du nyckeltalen Genom att följa nyckeltalet tio år ges en bra bild över trenden och om värden ligger stadigt eller inte. Samma intervall visas även för de nyckeltal som inte har tio års data tillgängligt i databasen och visar på så sätt hur länge nyckeltalet funnits eller hur ofta det rapporteras. Nyckeltalen analyseras och kommenteras av personer i verksamheten som är väl insatta i ämnet. Den kontaktperson som finns angiven för ett nyckeltal har medverkat i arbetet kring analys och kommentar. Jämförelsegrupperna i diagrammen är framräknade med ovägt medel. En fördel med ovägt medel är att dessa medelvärden alltid kan beräknas. Med ovägt medel menas att alla kommuner ges samma vikt oavsett storlek på kommun. Saknas värde för någon kommun som ingår i jämförelsegruppen tas inte kommunen med i medelvärdesberäkningen. Den nyckeltalsbeskrivning som finns under varje diagram är hämtad från källan där nyckeltalet är publicerad. Vissa beskrivningar har förenklats när de upplevts som svåra att förstå. I dessa fall kommenteras detta i beskrivningen. Fullständig beskrivning kan fås från Kolada. För varje nyckeltal i rapporten skall det på sikt finnas en kort beskrivning av gjord analys med kommentar. I de fall det kan vara av intresse finns också Faluns placering under tre år i förhållande till andra kommuner enligt RKAs rankningsystem. Kvartilsuppdelning används där den nedre kvartilen ger rött, de två mellersta kvartilerna ger gult och den övre kvartilen ger grönt. Se exempel nedan. 2012 83 av 290 51 av 290 210 av 290 Tänk på att nyckeltalsjämförelser ger en bild av hur kommunen fördelar sina resurser och vad som fås ut av resurserna. Tänk också på att bakom kostnadsnyckeltalen kan det finnas strukturella skillnader samt skillnader i ambitionsnivå, effektivitet och avgifter mellan kommunerna. Utvecklingsnyckeltal Vad är det? I vissa nyckeltal står det i beskrivningstexten att Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Det betyder att det är ett nyckeltal som kanske inte tagits fram under lång tid, där kvalitetsgranskningen inte är säkrad, eller där det inte finns en planerad årlig produktion av data. I vissa fall finns inte data för alla kommuner eller landsting. Utvecklingsnyckeltal är i allmänhet nyckeltal som beskriver kvalitet, t.ex. från Öppna jämförelser, eller sådana som kommuner och landsting själva tar fram och publicerar direkt i Kolada. Under rubriken mätning och publicering får du uppgifter om när själva mätningen av nyckeltalet görs och när uppgiften publiceras i Kolada. 4
Under rubriken kontaktperson finner du den person som bäst kan svara på eventuella frågor kring nyckeltalet. Framtida tankar kring rapporten I dagsläget är de flesta nyckeltal kommenterade. Ett förbättringsarbete är att utveckla analyser kring de avvikelser som finns i nyckeltalen. Synpunkter på innehåll och förslag på förbättringar kan lämnas till projektledare Peter Sjöstrand (86768) eller ekonomichef Kjell Nyström (86450). Projektgruppens analys av nyckeltalen Valda nyckeltal i rapporten ger en bred men inte komplett bild av kommunen och dess medborgare, hållbarhetsprogrammen, och de verksamheter som kommunen bedriver. Det är viktigt att inte tolka nyckeltalen som absolut sanning utan mer som en indikation på var man kan hitta förbättringsmöjligheter. Vi har utifrån nyckeltalen i rapporten gjort en avvikelseanalys och lyft fram några områden som bör diskuteras och analyseras vidare. Medborgarna Falun har betydligt fler högutbildade än genomsnittet i riket. Högutbildade lever längre och håller statistiskt sett sig friskare och har hög tillit till andra människor. I Falun är andelen i arbetsför ålder (21 64 år) hög. Falun har en förhållandevis hög andel av 35 64 år som jobbar. I Falun är andelen som är 64 år och äldre färre än liknande kommuner. Befolkningen ökar i snitt med ca 200 personer varje år vilket är i underkant i jämförelse med liknande kommuner. I SCB:s medborgarundersökning är de flesta medborgare positiva till Falun som plats att bo på. Kommunens långsiktiga ekonomi Falun har i jämförelse med andra kommuner höga skatteintäkter. En bidragande orsak till detta är att vi har en hög skattesats. Skulle Falun ha samma skattesats som rikssnittet skulle vi ha runt 200 mnkr mindre att röra oss med. Ur ett långsiktigt hållbart ekonomiskt perspektiv finns det några nyckeltal som bör uppmärksammas kommunens soliditet, borgensförbindelser, långfristiga skulder och självfinansieringsgraden vid ett fortsatt högt investeringsbehov. Tillgänglighet, dialog och delaktighet Ett annat viktigt övergripande område är att skapa tillgänglighet, dialog och delaktighet. Undersökningar visar att Falun inte är bra på att svara i telefon eller på att svara på mail. Vi tillhör inte heller topparna när det gäller att informera våra medborgare via hemsidan. I det självuppskattade delaktighetsindex kan vi konstatera att vi inte är så bra på systematiskt arbete kring delaktighet. I SCB:s medborgarundersökning bekräftas också att medborgarna ger oss underkänt när det gäller vårt arbete att skapa inflytande och dialog. Verksamheternas resurstilldelning SKL har tagit fram en standardkostnad 3 för alla stora verksamheter. Standardkostnaden tar hänsyn till kommunens strukturella förutsättningar. Genom att använda beräkningen får man en bild av om kommunen har en kostnadsnivå som motsvarar kommunens strukturella förutsättningar. Grundskolans kostnadsnivå ligger under standardkostnaden med 5,7 procent ( 5,3% ), vilket motsvarar c:a 31 mnkr. Falun har historiskt uppvisat goda resultat när det gäller behöriga elever till gymnasiet men trenden pekar under de senaste åren nedåt. Gjorda undersökningar i bl.a. i klass 8 5
visar att eleverna trivs och tycker utbildningen är bra. I SCB:s medborgarundersökning tycker medborgarna att grundskolan ska prioriteras. Satsar vi för lite resurser på grundskolan? Gymnasieskolan har haft kostnader som ligger under standardkostnaden med 4,0 procent (9,1% ) vilket motsvarar c:a 8 mnkr. låg kostnadsnivån för gymnasieskolan på 12,3 procent över standardkostnaden, så gymnasieskolan har verkligen lyckats vända trenden. Individ och familjeomsorgen har kostnader som ligger 20,3 procent (16,4% ) över standardkostnaden vilket motsvarar c:a 55 mnkr. Invånare som någon gång under året fått bistånd ligger högt vilket också återspeglar sig i resurstilldelningen. Detsamma gäller missbrukarvård för vuxna. Det finns nyckeltal som visar hur länge man får ekonomiskt bistånd och hur långa handläggningstider kommunen har. Falun har många bistånd som varar 12 månader och längre men ligger kring snittet vad gäller handläggningstider. Vi kan lära av andra kommuner bl. a. Trelleborg som har en annan syn och hantering av ekonomiskt bistånd. Äldreomsorgen har kostnader som ligger 9,8 procent (8,4% ) över standardkostnaden vilket motsvarar c:a 64 mnkr. Den senaste KKIK undersökningen (Kommunens Kvalitet i Korthet) visar att väntetiden till särskilt boende i Falun har minskat och är nu 44 dagar vilket är under medelvärdet för 57 dagar. Förhållandevis stor andel pensionärer beviljas hemtjänst där Falu kommun ligger högre i kostnader för åldersgruppen 80+. I den årliga brukarenkätundersökningen får både hemtjänsten och särskilt boende ett bra resultat. Kostnaden för hemtjänsten har ökat kraftigt i Falun. När det gäller särskilt boende är kostnaden relativt låg. Är mixen mellan hemtjänst och särskilt boende optimal? Två förbättringsområden som bör lyftas är arbetet med att förebygga fallskador bland äldre och antal personal som en brukare träffar under en 14 dagarsperiod. När det gäller fritidsverksamheten är resurstilldelningen 70 procent (81% ) över rikssnittet. Detta innebär att Falun satsar 63 mnkr mer än snittkommunen. Det finns inga bra offentliga resultatnyckeltal som kan jämföras med andra kommuner. Det finns mer information om Faluns standardkostnader vid nyckeltal 28 i rapporten. Där kan du se Falun i jämförelse med jämförelsekommunerna. När det gäller resurstilldelningen mellan de olika verksamheterna i Falun (kr/inv) är det två verksamheter som sticker ut mer än rikssnittet, Fritidsverksamheten och Individ och familjeomsorgen. Är detta ett medvetet val? För mer information se nyckeltal 27. Hållbar utveckling Avsnittet hållbar utveckling ger en samlad bild av utvecklingen i kommunen när det gäller ekonomisk hållbarhet, ekologisk hållbarhet och social hållbarhet. De hållbarhetsnyckeltal som presenteras är utvalda för att ge en bred bild av utvecklingen i Falun. För att nå det övergripande målet Hållbar utveckling finns tre strategiska styrdokument. Ett tillväxtprogram för den ekonomiska dimensionen, ett miljöprogram för den ekologiska dimensionen och ett folkhälsoprogram för den sociala dimensionen. 3 Standardkostnaden ger en indikation på om en kommun har högre eller lägre kostnader än det som motiveras av den egna strukturen enligt det kommunalekonomiska kostnadsutjämningssystemet. Exempel på strukturer är åldersstruktur, invånarnas sociala bakgrund och bebyggelsestruktur. Skillnaden mellan kommunens kostnad och den beräknade strukturkostnaden kan utgöra skillnader i effektivitet eller ambitionsnivå. 6
Ekonomisk hållbarhet 1. Nyregistrerade företag kommun, antal/1000 invånare U Antalet nyregistrerade företag i kommunen dividerat med antal invånare 31/12. Avser aktiebolag, enskilda näringsidkare, handelsbolag och kommanditbolag. Källa: Bolagsverket och SCB. Kolada N00941 andra kommuner: 51 av 290 27 av 290 24 av 290 Faluns mål är att varje år öka nettosiffran för antal företag och jobb. Detta diagram visar konjunktursvängningars påverkan på antalet nystartade bolag. Trenden från 2012 och fram till idag är uppåtgående. Falun håller en hög nivå jämförbart med andra kommuner och riket vilket till viss del kan bero på att Lagerbolaget AB Grundstenen har sin hemvist här och som bildar nya bolag och säljer dem till företagare här och i andra delar av landet. Både uppgångar och nedgångar förstärks därmed. Falun har ett diversifierat näringsliv vilket gör oss mindre sårbara vid konjunktursvängningar. Kommunen arbetar aktivt med att förbättra möjligheterna för företagande och har ett nära samarbete med exempelvis Nyföretagarcentrum, Ung Företagsamhet, Roligaste sommarjobbet etc. Publicering i Kolada under februari. Linda Norén, tel: 023-868 88 e-post: linda.noren@falun.se 7
2. Demografisk försörjningskvot, kommun U Den demografiska försörjningskvoten beräknas som summan av antal personer 0-19 år och antal personer 65 år och äldre dividerat med antal personer 20-64 år. Källa: SCB. Kolada N00927 44 av 290 54 av 290 61 av 290 Falun har relativt bra förutsättningar att bära det samlade ekonomiska ansvaret för personer 0 19 och äldre än 65 år. Diagrammet visar att en falubo (20 64 år) år ska försörja ytterligare 0.79 person (0 19, >65år). I jämförelse med liknande kommuner har Falun en större andel i åldersgruppen 20 64 år, (se nyckeltal 22 sid 28). Förutsatt att alla faktorer är jämförbara med de andra kommunerna avseende arbetsmarknad, arbetslöshet, utbildningsnivå och lön etc. har en arbetande falubo en lägre försörjningskvot. Publicering i Kolada under februari. Linda Norén, tel: 023-868 88 e-post: linda.noren@falun.se 8
3. Förvärvsarbetande invånare 20-64 år, andel (%) Antal förvärvsarbetande i åldern 20-64 år dividerat med antal invånare i åldern 20-64 år den 31/12. Med förvärvsarbetande avses personer med löneinkomst av anställning under november månad, och personer med inkomst av aktiv näringsverksamhet. Källa: SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). Kolada N00914 2012 123 av 290 115 av 290 109 av 290 Falun ligger relativt bra till när det gäller andelen förvärvsarbetande invånare i målgruppen 20 64 år i jämförelse med liknande kommuner och Dalarnas län. Sedan krisåret 2009 då andelen förvärvsarbetande i målgruppen 20 64 år rasade kraftigt i hela landet kopplat till finanskrisen har Falun haft en positiv trend. Vi ser inte något tecken på att trenden planar ut. Snarare ser vi indikation på att gapet till liknande kommuner ökar, det vill säga Falun ökar andelen förvärvsarbetande i målgruppen 20 64 år snabbare än jämförbara kommuner. Bra att veta att andelen förvärvsarbetande i åldern 20 64 år påverkas av en rad faktorer såsom: Antalet anställda minskar/ökar på befintliga arbetsplatser Antalet arbetsställen tillkommer eller läggs ner Antalet med sjukpenning minskar/ökar Antalet studerande minskar/ökar Unga vuxnas flytt till studier och arbete Publicering i Kolada under februari. Linda Norén, tel: 023-868 88 e-post: linda.noren@falun.se 9
4. Invånare 25-64 år med eftergymnasial utbildning, andel (%) U Invånare med eftergymnasial utbildning 25-64 år, andel (%). Eftergymnasial avser: eftergymnasial utbildning kortare än 3 år, längre än 3 år samt forskarutbildning. Källa: SCB. Kolada N01982 40 av 290 40 av 290 40 av 290 Falun har en hög andel invånare med eftergymnasial utbildning viket ökar möjligheterna för befolkningen att ta förvärvsarbete eller ha egen förvärvsinkomst. På så vis påverkar denna indikator arbetsmarknaden och den värdeskapande tillväxten i Falun. Publicering i Kolada under Linda Norén, tel: 023-868 88 e-post: linda.noren@falun.se 10
5. Utrikes födda vuxna invånare, andel (%) U Andel av kommunens invånare i åldern 20-64 år den 31/12 som är födda i annat land än Sverige. Källa: SCB. Kolada N01950 199 av 290 212 av 290 218 av 290 Nya nyckeltal för Faluns mottagande av nyanlända med uppehållstillstånd innebär en ökning från 152 till 167. Vid september månads ingång är antalet nyanlända med uppehållstillstånd i Falun totalt 240. Integrationsenheten räknar med att antalet nyanlända som får Falun som vistelsekommun innevarande år kommer att ligga på ca 300 personer. Asylboenden har startat och stängts under året. Det gäller både kommunens tillfälliga evakueringsboenden och privata anläggningsboenden som Migrationsverket upphandlat. Antalet ensamkommande som kommit till Falun under året är 5 personer varav två överförts till anläggningsboende då de fyllt 18 år strax efter ankomsten. Det kan jämföras med år då det totala antalet ensamkommande var 163 personer, av vilka en majoritet anlände under perioden september december. innebar ett hårt tryck på boenden för ensamkommande. Nu är situationen den omvända. Nya regler för kommunernas ersättning för asylsökande ensamkommande innebär en åtstramning och behov av förändring av boenden från HVB hem till stödboenden med lägre kostnad. Den nya ersättningen föreslås gälla fr o m 1 juli 2017. Omställningsarbetet har påbörjats. De nya reglerna och minskningen av antalet flyktingar innebär också att ensamkommande som placerats i andra kommuner kan komma att tas hem till Falun. I statistiken för utrikes födda finns också personer, som kommunens flyktingmottagande inte har kontakt med. Det handlar om arbetskraftsinvandrare, kärleksinvandrare, d.v.s. utrikes födda partners till falubor. Eftersom Falun har högskola omfattar statistiken sannolikt även utländska studenter, som studerar på Högskolan i längre eller kortare perioder. Publicering i Kolada under februari. Laila Edholm, tel: 023-860 26, epost: laila.edholm@falun.se 11
6. Utrikes födda invånare 0-19 år, andel (%) U Andel av kommunens invånare i åldern 0-19 år som är födda i annat land än Sverige. Beräknas som antal invånare 0-19 år som är födda i annat land än Sverige dividerat med totalt antal invånare 0-19 år, multiplicerat med 100. Avser 31/12. Källa: SCB. Kolada: N02900 88 av 290 84 av 290 79 av 290 Under tog Falu kommun emot 238 nyanlända med uppehållstillstånd, varav 94 barn. Därutöver fick 163 asylsökande ensamkommande ungdomar Falu kommun som vistelsekommun. Totalt har socialförvaltningen idag ansvaret för totalt ca 189 ensamkommande barn (september 2016), Ett 80 tal av dessa är placerade i andra kommuner, företrädesvis i familjehem. Barn som inte har svenska som modersmål går först till Centrum för flerspråkighet om de är mellan 6 och 15 år, dvs. i grundskoleålder, där de stannar sex månader innan de slussas ut till olika skolor. Barn från 16 år och uppåt går vanligen till IM programmet på Lugnetgymnasiet. År var 70 procent av de 163 000 flyktingarna, som anlände till Sverige män eller pojkar. Detta påverkar nu antalet nyanlända flyktingar med uppehållstillstånd som får Falun som vistelsekommun. Enligt Migrationsverket kommer 8 av 10 nyanlända med uppehållstillstånd vara ensamstående män. Allt fler nyanlända kommer att få Falun som vistelsekommun. Det är dock osäkert hur de vuxna männens familjeåterförening kommer se ut de närmaste åren. Den nya migrationspolitiken som infördes 20 juli 2016 samt fortsatta gränskontroller innebär begränsat flyktingmottagande. Dessutom innebär lagändringarna krav på försörjning för att få hit anhöriga samt tidsbegränsade uppehållstillstånd. Lagändringarna gäller alla som kom efter den 24 november. De som kom före 25 november skulle söka om uppehållstillstånd för sina familjer före den 20 juli. Hur detta kommer att påverka antalet barn i skolan är idag svårt att förutsäga. Antalet ensamkommande barn ser ut att ligga på nivåer som närmar sig 2007 års antal, dvs sex sju personer. De två privata anläggningsboenden som Migrationsverket har upphandlat är nerlagda och det gör att antalet asylsökande med barn också kommer att minska i förhållande till våren 2016 Publicering i Kolada under februari. Laila Edholm, tel: 023-860 26, epost: laila.edholm@falun.se 12
7. Skattesats, totalt kommun (%) U Skattesats, totalt. Källa: SCB. Kolada N00900 242 av 290 234 av 290 2016 216 av 290 Skattesatsen i Falun ligger högt i likhet med andra kommuner i Dalarna. Kommunalskatt: 22,31 % Landstingsskatt: 11,16 % Begravningsavgift: 0,29 % En hög skattesats påverkar indirekt andra indikatorer såsom Svenskt Näringslivs mätning av det lokala företagsklimatet där skattesatsen är en parameter. Landstinget höjde landstingsskatten mellan 2012 med 50 öre. I Svenskt Näringslivs mätning är skattesatsen inräknad tillsammans med fem andra faktorer som tillsammans ger ett värde och slutligen bidrar med 1/3 av den totala rankingen. Alltså betyder skattesatsen inte allt för mycket av den totala rankingen. Publicering i Kolada under februari. Linda Norén, tel: 023-868 88 e-post: linda.noren@falun.se 13
8. Företagsklimat/Serviceundersökning (Nöjd kund-index) - Totalt, NKI U Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Nöjd Kund Index, Företagsklimat - Totalt: Kommunrankning, enkätundersökningen Insikt, företagarnas helhetsbedömning av servicen i myndighetsutövningen (skala 0-100)\n. Källa: SKL. Kolada U07451 2011 181 av 290 194 av 290 Denna mätning kallad Insikt görs genom enkätundersökning hos företag som haft ärenden som beslutats av kommunen under verksamhetsåret. Mätningarna 2011 och uppvisade liknande värden på översiktlig nivå. På underliggande nivåer kan de verksamhetsområden som ingår se mer detaljerade uppgifter. På grund av tekniska problem i Kolada kunde data ej visas i diagrammet. års värde för Nöjd Kund Index (NKI) hamnade på 67. Vilket även är medelvärdet för samtliga deltagande kommuner. De verksamhetsområden som mäts är miljö och hälsoskydd, serveringstillstånd, brandtillsyn samt bygglov och markupplåtelse. Publicering i Kolada under februari. Linda Norén, tel: 023-868 88 e-post: linda.noren@falun.se 14
Ekologisk hållbarhet 9. Miljöbilar, andel av kommunens personbilar och lätta lastbilar enligt MFS, (%) Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Andel personbilar och lätta lastbilar som uppfyller miljöbilskrav enligt förordning. För fordon registrerade före 1 jan används tidigare miljöbilsdefinition (SFS 2004:1364). För fordon registrerade från 1 januari används ny miljöbilsdefinition (Vägtrafikskattelagen SFS 2006:227). Avser bilar som enligt vägtrafikregistret är registrerade på kommunen och dess majoritetsägda bolag. Miljöfordon Syd har gett möjlighet till kommuner och landsting att komplettera med fordon i operationell leasing samt justera för andra avvikelser. Källa: Miljöfordon Syd (MFS). Kolada U00437 130 av 290 130 av 290 132 av 290 Nyckeltalet för andelen miljöbilar fortsätter sjunka. I toppnoteringen 2011 ingår endast kommunorganisationen och den speglar ett kraftigt genomslag för resepolicyn. Från 2012 ingår Kopparstadens bilar och från även Falu Energi & Vattens. Kopparstaden har endast några fåtal miljöbilar. Falu Energi och Vatten har köpt ett antal elbilar. I övrigt är deras bilar i huvudsak miljöbilar enligt 2007 års definition vilket innebär att de inte bidrar till att höja nyckeltalet. Bolagens bilar är också i första hand servicefordon för vilka det finns ett mer begränsat utbud av funktionella miljöfordon. Kopparstadens miljöbilsandel är år 16 procent och FEV 24 procent. Kommunorganisationens miljöbilsandel har också sjunkit till 40 procent. Många bilar har införskaffats under året som inte uppfyller gällande rekommendationer och det finns anledning att se över styrningen av bilvalen. Detta för att få ett större genomslag för resepolicyns rekommendationer och öka både andelen miljöbilar och antalet elbilar inom hela kommunkoncernen. Publicering i Kolada under november. Ola Bergeå, tel: 023 821 15 e post: ola.bergea@falun.se 15
10. Byggnader, andel förnybar energi samt restvärme enl. EES, (%) Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Mängd energi från förnybara källor samt restvärme i fjärrvärmen delat med total mängd energi i lokaler och bostäder som ägs av kommunen eller dess majoritetsägda bolag. Inkluderar förnybara andelar av el, fjärrvärme, fjärrkyla, samt biobränslen. Källa: Inrapportering för energieffektiviseringsstödet (EES), bearbetat av Energimyndigheten och SKL. Kolada U00464 2012 152 av 268 131 av 269 224 av 270 Diagrammets fina värden för beror tyvärr på en felrapportering. Den verkliga andelen kvar på 80 procent. Den förnybara energi som används är främst den biobränslebaserade fjärrvärmen som värmer de flesta av Kopparstadens hyresfastigheter och kommunen lokaler. Kopparstaden förser också de flesta av sina fastigheter med verksamhetsel från sina två vindkraftverk. Solceller på en del av kommunens byggnader bidrar också. Den återstående andelen ej förnybar energi är den el som används av kommunorganisationen. Det finns även en liten mängd oljeeldning i några fastigheter där det sker en succesiv konvertering. Den påverkar dock inte andelen med mer än någon tiondels procent. Byggnader som används för så kallad industriliknande verksamhet som Falu Energi & Vattens avfallshantering, VA och kraftverksamhet ingår inte i nyckeltalet. Till den verksamheten används deras egen förnybara el. Publicering i Kolada under november. Ola Bergeå, tel: 023-821 15 e-post: ola.bergea@falun.se 16
11. Utsläpp av växthusgaser inom kommunens gränser, ton CO2-ekv/inv. Utsläpp av växthusgaser inom kommunens geografiska gränser, ton CO2-ekvivalenter/invånare. Ibland kan enskilda industriverksamheter leda till höga utsläpp inom en kommuns gränser. Källa: RUS (Regional utveckling och samverkan i miljömålssystemet) samt Nationella emissionsdatabasen. Kolada N00401 2012 26 av 290 26 av 290 26 av 290 hade utsläppen minskat till 67 procent av utsläppen 1990 vilken är en god bit på väg mot miljöprogrammets mål på 60 procent minskning. Det har uppnåtts genom att oljeeldning har minskat till förmån för biobränslebaserad fjärrvärme och värmepumpar och att pappersbruket i Grycksbo bytt ut oljan mot biobränslen. Falun har heller inte någon annan riktigt stor processindustri. Av de återstående utsläppen svarar transporterna för närmare 60 procent och uppvärmning och arbetsmaskiner för 11 procent vardera. För fortsatt minskning av utsläppen av växthusgaser är det viktigt att främja och underlätta ett mer hållbart resande. Publicering i Kolada under november. Ola Bergeå, tel: 023-821 15 e-post: ola.bergea@falun.se 17
Social hållbarhet 12. Sjukpenningstalet bland kommunens invånare, antal dagar U Antal utbetalda dagar med sjukpenning och rehabiliteringspenning per registrerad försäkrad i åldrarna 16-64 år exklusive försäkrade med hel sjukersättning eller aktivitetsersättning (före år 2003 hel förtidspension eller helt sjukbidrag). Alla dagar är omräknade till nettodagar. Källa: Försäkringskassan. Kolada N00938 99 av 290 98 av 290 109 av 290 Sjukpenningtalet minskade betydligt mellan åren 2002 och 2010. Från 2010 då sjukpenningtalet låg som lägst har sjukfrånvaron stadigt ökat. Samtliga ohälsomått pekar mot en fortsatt ökad sjukfrånvaro i såväl Falun, liknande kommuner, länet och riket. Kvinnor har en betydligt högre sjukfrånvaro än män. Det totala antalet sjukpenningdagar per person i Falun låg på 10,6 dagar (jmf 9,6 dagar ), Skillnaden mellan riket och Falun var 0,8 dagar (jmf 0,9 dagar ). Det totala antalet sjukpenningdagar bland kvinnor i Falun ökade från 13,3 till 15 dagar. Vi ser samma ökningstakt i sjukpenningtalet för män däremot så är antalet dagar i snitt betydligt lägre bland män. Några av Försäkringskassans förklaringar till den nuvarande uppgången i sjukpenningtalet: De förändrade sjukersättningsreglerna 2008 med borttagande av tidsbegränsad sjukersättning och striktare regler har lett till att fler blir kvar med sjukpenning istället för sjukersättning. Sjukskrivningslängden bland anställda ökar sedan oavsett diagnos, kön eller sysselsättning. Ökad sysselsättning bidrar till ökningen eftersom antalet som potentiellt kan bli sjukskrivna blir fler. Regeringens mål är att sjukpenningtalet ska uppgå till högst 9 dagar i december 2020. Insatserna handlar om: Att hälso och sjukvården i arbetet med sjukskrivningar måste få ett fokus på arbetsåtergång. Att arbetsgivare tar ansvar för att hitta lösningar på arbetsplatserna som underlättar arbetsåtergång. Att arbetsförmedlingens verksamhet som måste förstärka möjligheterna till omställning där detta krävs för att bryta en pågående sjukskrivning. Publicering i Kolada under mars. Cecilia Berg, tel: 023-867 96 e-post: cecilia.berg@falun.se 18
13. Anmälda våldsbrott i kommunen, antal/100 000 inv. U Avser summering av: Dödligt våld, Försök till mord eller dråp, Misshandel inkl. grov, Våldtäkt inkl. grov, Grov kvinnofridskränkning, Grov fridskränkning, Olaga förföljelse, Våld mot tjänsteman och Rån inkl. grovt, antal/100 000 inv. Källa: BRÅ. Kolada N07403 183 av 290 157 av 290 120 av 290 I Falun minskar antalet anmälda brott generellt så också antalet anmälda våldsbrott. Antalet anmälda brott i länet Dalarna som helhet uppvisar dock en negativ trend som också kan komma att påverka Falun på olika sätt. Den tidigare positiva trenden med en minskning av det dödliga våldet i Sverige som helhet verkar nu bruten. För nästan alla typer av brott finns det ett s.k. mörkertal, d.v.s. brott som begåtts men som inte anmälts. För att få en tydligare bild av om brottsstatistiken stämmer behöver man därför också söka annan information än just anmälda brott. Varje år gör t ex BRÅ en nationell trygghetsundersökning. Där får man svar på också vad befolkningen svarat om brott som inte anmälts. I BRÅ:s Rapport 2016:02, Nationella trygghetsundersökningen 2006 framgår att Dalarna är ett av de län i landet där befolkningen över tid tycks vara mindre utsatta för våldsbrott (misshandel, hot och personrån) än riket som helhet. I Falun bedrivs ett brottsförebyggande arbete av många olika aktörer t ex kommunala förvaltningar, kommunala bolag, privata aktörer, frivilligorganisationer, föreningar, samfund och polisen både separat och i samverkan. Samverkan mellan olika aktörer t ex skolan, socialtjänsten och polisen har under de senaste åren utökats och förbättrats i många avseenden. För att Faluns positiva utveckling skall fortsätta behövs fortsatta gemensamma och separata insatser på det brottsförebyggande området. Viktiga faktorer för att fortsätta den fina utvecklingen på kort och lång sikt i Falun är t ex förbättrade skolresultat, ökad trygghet i hemmen genom t ex minskat missbruk och våld samt ökad trygghet i offentlig miljö. Publicering i Kolada under mars. Ulrika Gustafsson-Lindberg, tel: 023-861 70 e-post: Ulrika.Gustafsson-Lindberg@falun.se 19
14. Invånare 0-19 i ekonomiskt utsatta familjer, andel (%) U Antal invånare 0-19 år i ekonomiskt utsatta hushåll dividerat med totalt antal invånare 0-19 år, multiplicerat med 100. Med ekonomiskt utsatta avses hushåll med låg inkomst eller socialbidrag. Med låg inkomst avses lägsta utgiftsnivå baserad på den socialbidragsnorm, som fastställdes på 1980-talet (med inflationsuppräkningar) och en norm för boendeutgifter. Om inkomsterna understiger normen för dessa utgifter definieras detta som låg inkomst. Med socialbidrag menas att sådant erhållits minst en gång under året. Källa: SCB (LISA). Kolada N02904 2012 177 av 290 160 av 290 182 av 290 Andelen barn i Falun som levde i familjer med låg inkomststandard år var 10 procent och statistiken visar att Falun legat relativt stabilt på den nivån de senaste 10 åren. Enligt Barnombudsmannens analyser är det framför allt barn med utländsk bakgrund och kort vistelsetid i Sverige samt barn vars föräldrar har förgymnasial utbildning som lever i familjer med låg inkomststandard. Även många barn till ensamstående föräldrar lever med låg inkomststandard, enligt rapporten. Publicering i Kolada under februari. Cecilia Berg, tel: 023-867 96 e-post: cecilia.berg@falun.se 20
15. Elever i åk. 9 som är behöriga till yrkesprogram, kommunala skolor, andel (%) N Antal elever i årskurs 9 som är behöriga till ett yrkesprogram dividerat med antal elever som fått eller skulle ha fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. För att ha gymnasiebehörighet till ett yrkesprogram krävs godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik och i minst fem andra ämnen från grundskolan. Fram t.o.m. 2011 krävdes godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik för att uppnå lägsta behörighet till gymnasiet. Uppgiften avser elever i kommunala skolor i kommunen oavsett folkbokföringsort. Uppgiften avser läsår. Källa: SCB och Skolverket. Kolada: N15436 107 av 288 133 av 289 134 av 289 Falun har tidigare legat långt över liknande kommuners resultat i fråga om behörighet till gymnasieskolans nationella program. Andelen elever i åk.9 med behörighet till gymnasiet sjunker kontinuerligt i hela landet. Sedan har gymnasiebehörigheten i Falun minskat i en snabbare takt än för jämförelsegrupperna, och Falu kommun är numera på samma nivå som liknande kommuner. Publicering i Kolada under september. Mätning i samband med skolavslutning. Tomas Olsson, tel. 023-829 55 e-post tomas.olsson@falun.se 21
16. Ungdomar som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter avslutad gymnasieutbildning, andel (%) U Andel av eleverna folkbokförda i kommunen som erhållit slutbetyg eller motsvarande år T-2 som påbörjat studier på universitet/högskola eller börjat arbeta år T, oberoende var arbetet ligger. Även andra utbildningar som berättigar till studiebidrag räknas in som studier. Exempel på detta är KY-utbildningar och Komvux. Källa: SCB och Skolverket. Kolada N17434 2012 181 av 290 158 av 290 155 av 290 Andelen ungdomar i Falun som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter avslutad gymnasieutbildning har ökat kraftigt sedan 2010, och är nu i nivå med samtliga jämförelsegrupper. Publicering i Kolada under maj. Jonatan Block, tel: 023-825 20 e-post: jonatan.block@falun.se 22
17. Återstående medellivslängde vid födseln (kvinnor) kommun, år U Beräknad återstående medellivslängd i antal år vid födelsen perioden T-4 till år T för kvinnor födda i Sverige, kommun. Källa: SCB. Kolada N00925 59 av 290 66 av 286 78 av 286 Medellivslängd och självskattat hälsotillstånd är två mått som ofta används för att beskriva hälsa övergripande och som ger en bild av hälsoutvecklingen. I Falun är medellivslängden för kvinnor 84 år (män 81 år) vilket är något högre än riket, länet och liknande kommuner. Enligt rapporten Öppna jämförelser folkhälsa fortsätter medellivslängden i Sverige att öka och under de senaste decennierna är det den minskade dödligheten i hjärt och kärlsjukdomar som bidragit mest till ökningen. Förbättrade levnadsvanor och bättre behandlingsmetoder har också bidragit. Den höjda utbildningsnivån i befolkningen som helhet är förmodligen också en viktig orsak till att medellivslängden ökat. Även om medellivslängden i sig har ökat för både män och kvinnor så finns skillnader mellan könen och mellan olika utbildningsnivåer. Kvinnor lever generellt längre än män och det finns stora skillnader i återstående medellivslängd mellan individer med olika utbildningsnivå. De som har högre utbildning lever längre än de med lägre utbildning. Skillnader i livslängd mellan individer med kort respektive lång utbildning är sammanlagt cirka fem år. Publicering i Kolada under maj. Cecilia Berg, tel: 023-867 96 e-post: cecilia.berg@falun.se 23
18. Återstående medellivslängd vid födseln (män) kommun, år U Beräknad återstående medellivslängd i antal år vid födelsen perioden T-4 till år T för män födda i Sverige kommun. Källa: SCB. Kolada N00923 39 av 290 43 av 290 49 av 290 Medellivslängd och självskattat hälsotillstånd är två mått som ofta används för att beskriva hälsa övergripande och som ger en bild av hälsoutvecklingen. I Falun är medellivslängden för män 80,9 år (kvinnor 84,2 år) vilket är något högre än riket, länet och liknande kommuner. Enligt rapporten Öppna jämförelser folkhälsa fortsätter medellivslängden i Sverige att öka och under de senaste decennierna är det den minskade dödligheten i hjärt och kärlsjukdomar som bidragit mest till ökningen. Förbättrade levnadsvanor och bättre behandlingsmetoder har också bidragit. Den höjda utbildningsnivån i befolkningen som helhet är förmodligen också en viktig orsak till att medellivslängden ökat. Även om medellivslängden i sig har ökat för både män och kvinnor så finns skillnader mellan könen och mellan olika utbildningsnivåer. Kvinnor lever generellt längre än män och det finns stora skillnader i återstående medellivslängd mellan individer med olika utbildningsnivå. De som har högre utbildning lever längre än de med lägre utbildning. Skillnader i livslängd mellan individer med kort respektive lång utbildning är sammanlagt cirka fem år. Publicering i Kolada under maj. Cecilia Berg, tel: 023-867 96 e-post: cecilia.berg@falun.se 24
19. Invånare 16-84 år med bra självskattat hälsotillstånd, andel (%) U Antal som i Nationella folkhälsoenkäten svarat "Bra" eller "Mycket bra" på frågan "Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd?" dividerat med antal som besvarat frågan. Avser år T-3 till T. För kommuner används tilläggsurval vilka förekommer oregelbundet, därför viktas andelarna efter antal svar per år. Källa: Folkhälsomyndigheten, Hälsa på lika villkor (HLV). Kolada U01405 30 av 237 41 av 261 26 av 243 Medellivslängd och självskattat hälsotillstånd är två mått som ofta används för att beskriva hälsa övergripande och som ger en bild av hälsoutvecklingen. Majoriteten av Faluborna skattar sitt hälsotillstånd som bra. Enligt forskning har frågan, hur man skattar sin hälsa, en koppling till utbildningsnivå; större andel av personer med eftergymnasial utbildning skattar sitt hälsotillstånd som gott jämfört med personer med förgymnasial och gymnasial utbildning. Studier visar att personer som skattar sin hälsa som god lever längre än de som skattar sin hälsa som dålig. Publicering i Kolada under maj. Anna Perols, tel: 023-829 33 e-post: anna.perols@falun.se 25
20. Invånare 16-84 år med låg tillit till andra, andel (%) U Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Andel (%) invånare 16-84 år med låg tillit till andra. Resultatet baseras på data från de fyra befolkningsenkäterna Hälsa på lika villkor (Statens folkhälsoinstitut) år T-4 till år T, Liv & hälsa år T, Folkhälsa i Skåne år T samt Hälsoenkät Stockholms län frågan; Tycker du att man i allmänhet kan lita på de flesta människor? Indikator redovisar låg tillit, det vill säga andel (%) personer som svarat nej på frågan. Kolada U01413 16 av 237 36 av 260 28 av 243 Falun ligger bra till i jämförelse med riket, länet och liknande kommuner. Forskningen påvisar att en låg nivå av tillit i samhället hänger samman med en ökad risk för ohälsa. Publicering i Kolada under maj. Anna Perols, tel: 023-829 33 e-post: anna.perols@falun.se 26
Övergripande nyckeltal 21. Invånare totalt, antal (index (basår = 100)) U Antal invånare totalt den 31/12. Källa: SCB, SKL, Kolada N01951 40 av 290 41 av 290 41 av 290 Befolkningsökningen i Falun var 0,3 procent vilket var en ökning mot då ökningen var endast 0,2 procent. Inflyttningen till kommunen ökade från 2 610 personer till 2 803 personer samtidigt som utflyttningen var 2 729 personer. Födelseöverskottet var 89 personer vilket var 37 st. färre än Publicering i Kolada under februari. Peter Sjöstrand, tel: 023-867 68 e-post: peter.sjostrand@falun.se 27
22. Åldersstruktur Falun, U Antal invånare, åldersintervall: 0-4, 5-9, 10-14, 15-19, 20-24, 25-30, 31-34, 35-39, 40-44, 45-49, 50-54, 55-59, 60-64, 65-69, 70-74, 75-79, 80-84, 85-89, 90-94, 95-99, 100+ Källa: SCB Med denna indelning ges möjlighet att följa dels de grupper som behöver kommunens stöd, dels en bild av hur många runt pensionsåldern som kan komma att jobba vidare. Falun har en högre andel unga personer mot jämförande kommuner och lägre andel äldre än liknande kommuner och dalakommunerna. Publicering i Kolada under februari. Peter Sjöstrand, tel: 023-867 68 e-post: peter.sjostrand@falun.se 28
23. Förvärvsarbetande per åldersgrupp, andel (%) Förvärvsarbetande invånare, per åldersgrupp Falun Liknande kommuner, övergripande Dalarnas län, ovägt medel Alla kommuner, ovägt medel Andel 16-19 år 17,3 16,6 21,9 21,1 19,1 18,3 20,7 19,9 20-24 år 57,9 58,2 64,0 64,3 64,1 64,3 62,3 62,6 25-34 år 77,2 78,0 77,0 76,8 77,0 77,3 76,3 76,0 35-49 år 87,8 87,7 86,6 86,5 85,9 86,0 85,5 85,3 50-59 år 85,9 86,2 84,3 84,6 84,0 84,5 82,8 83,0 60-64 år 73,2 73,3 69,2 69,6 69,0 69,7 68,6 69,0 Andel 20-64 år 79,7 80,0 79,4 79,6 79,1 79,5 78,5 78,5 Förvärvsarbetande invånare, andel (%) Antal förvärvsarbetande i åldersgrupp dividerat med antal invånare i åldersgrupp den 31/12. Källa: SCB. Kolada N00908, N00909, N00914, N00910, N00911, N00912 och N00913. Källa: SCB Falun har lägre andel förvärvsarbetande i åldern 16 24 år än jämförande kommuner. Detta tyder på att Falun har större andel studerande eftersom även arbetslösheten i åldersgruppen 16 24 år är låg i Falun 6,6 % mot 8,0 som är snittet för Dalarnas län och 9,2 % och 9,1 % för Liknande kommuner respektive Alla kommuner. Publicering i Kolada under december. Peter Sjöstrand, tel: 023-867 68 e-post: peter.sjostrand@falun.se 29
24. Arbetslöshet mars månad, (%) U Antal öppet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd i åldern 18-64 år dividerat med antal invånare 18-64 år. Avser statistik från mars månad år T. Källa: Arbetsförmedlingen och SCB. Kolada N00919 98 av 290 86 av 290 2016 108 av 290 Arbetslösheten i samhället har en mycket tydlig koppling till rådande konjunkturläge. Den låga arbetslösheten under högkonjunkturen 2008 står i skarp kontrast till botten av lågkonjunkturen 2010. Åren därefter har konjunkturläget succesivt återhämtat sig. Faluns lägre arbetslöshet jämfört med andra kommuner under senare år beror på en god arbetsmarknad vilken i sin tur beror på det begynnande generationsskiftet där en hög nivå av ersättningsrekryteringar har lyckats genomföras. Här behöver vi sätta in proaktiva insatser för att försäkra kompetensförsörjningen framgent för vårt näringsliv. Får inte företag tag på rätt kompetens hindras tillväxten. Mätning i mars, publicering i Kolada under april. Linda Norén, tel: 023-868 88 e-post: linda.noren@falun.se 30
25. Långtidsarbetslöshet 25-64 år i kommunen, andel (%) av bef. U Antal personer 25-64 år i kommunen som varit öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd i minst sex månader, dividerat med antal invånare 25-64 år i kommunen den 31/12 år T-1. Arbetslösheten avser statistik från mars månad år T. Källa: Arbetsförmedlingen och SCB. Kolada N00955 109 av 290 101 av 290 2016 102 av 290 Långtidsarbetslösheten visar en fördröjning av arbetsmarknaden vid konjunktursvängningar, Arbetsmarknaden har återhämtat sig efter att konjunkturen vände 2010. Många arbetsgivare har gjort ersättningsrekryteringar beroende av det begynnande generationsskiftet. Publicering i Kolada under april. Linda Norén, tel: 023-868 88 e-post: linda.noren@falun.se 31
26. Skatteintäkter kommunen, kr/inv. U Skatteintäkter kommun, dividerat med antal invånare totalt 31/12. De skatteintäkter som redovisas är kommunens preliminära skatteintäkter baserade på kommunernas egna skatteunderlag. Mellankommunal kostnadsutjämning enligt överenskomna regler inom respektive län redovisas här. Källa: SCB. Kolada N03010 34 av 290 26 av 290 25 av 290 Faluns skatteintäkter per invånare följer samma trend som övriga landets kommuner. Faluns skattesats har varit oförändrad, 22,31 kr, under perioden 2008 2012. Skattesatsen befinner sig i den övre kvartilen av samtliga Sveriges kommuner. Fr.o.m. överfördes ansvaret för hemsjukvården från landstinget Dalarna till Dalarnas kommuner. För Faluns räkning innebar detta en ökning med 0,23 kr till 22,54 kr. Faluns högre skatteintäktsnivå kan delvis förklaras av att medianinkomsten i Falun är betydligt högre än Sverigemedel. Publicering i Kolada under mars. Peter Sjöstrand, tel: 023-867 68 e-post: peter.sjostrand@falun.se 32
27. Skillnad egentlig verksamhet i förhållande till snittet för alla kommuner U Beräkning utifrån måttet Kostnad egentlig verksamhet kr/inv. Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för kommunens löpande egentliga verksamheter (huvudsakligen skattefinansierad) dividerat med antal invånare i kommunen den 31/12. Källa: SCB, Kolada N09102, N10001, N30101, N07036, N09100, N05010, N40001, N10002, N20001. Falu kommun avviker framför allt inom fyra verksamheter: Fritidsverksamheten kostade ca 70 procent (81 procent ) mer per invånare i Falun än vad alla kommuners totala medelvärde (ovägt) per invånare kostar. Framför allt p.g.a. att Falun satsar stort i Lugnetverksamheten och att skid VM drog upp kostnaderna. Kostnaderna för individ och familjeomsorg är fortsatt högre än övriga kommuner i Dalarna, liknande kommuner eller alla kommuners totala medelvärde per invånare. Den trenden håller i sig även, då kostnaderna inom individ och familjeomsorg är 32 procent högre än alla kommuners totala medelvärde (33 procent ). Projekt pågår för att vända trenden gällande kostnaderna inom individ och familjeomsorg. Inom politisk verksamhet och inom särskilt riktade insatser har Falun lägre kostnader än riket och övriga länet. Däremot är skillnaden mindre om man jämför med liknande kommuner. Kostnader för politisk verksamhet innebär medel till nämnd och styrelseverksamhet, stöd till politiska partier, övriga politiska verksamheter samt revision. Särskilt riktade insatser avser medel till flyktingmottagande och arbetsmarknadsåtgärder är ungefär som liknande kommuner. Publicering i Kolada under juni. Peter Sjöstrand, tel: 023-867 68 e-post: peter.sjostrand@falun.se 33
28. Avvikelse redovisad kostnad strukturårsjusterad standardkostnad, (%) U Avvikelse redovisad kostnad och strukturårsjusterad standardkostnad per verksamhet, andel (%). Kolada N10003, N15001, N17001, N30001 och N20900. En positiv avvikelse innebär att kommunen har en kostnadsnivå som är högre än vad kommunens struktur motiverar. En negativ avvikelse visar det omvända. Falu kommun har en för hög kostnadsnivå inom individ och familjeomsorg 20,3 % (16,4 %) och äldreomsorgen 9,8 % (8,4 %). Individ och familjeomsorgens kostnadsavvikelse motiverad av kommunens struktur har så långt det har funnits statistik varit för hög och har ökat varje år 2007 2012, Kostnaderna började gå nedåt. var avvikelsen 16,4 % men har avvikelsen återigen ökat till 20,3 %. Gällande grundskolan har vi en fortsatt låg kostnad 5,7 % ( 5,3 % ). För gymnasieskolan ökade kostnadsavvikelsen mellan 2010 men minskade till 9,1 % och har man nu lägre kostnader 4,0 %. Förskola och skolbarnomsorg ligger ungefär på den kostnadsnivå som kommunens struktur motiverar, 1,5 %. När det gäller äldreomsorgen så har kommunens nettokostnadsavvikelse ökat till 9,8 % (8,4 % ). Förhållandevis stor andel pensionärer beviljas hemtjänst där Falu kommun ligger högre i kostnader för åldersgruppen 80+. Avvikelserna kan bero på att Falu kommun bedriver verksamheten på en annan ambitions eller effektivitetsnivå än riksgenomsnittet. Publicering i Kolada under juni. Peter Sjöstrand, tel: 023-867 68 e-post: peter.sjostrand@falun.se 34
29. Soliditet inklusive pensionsåtagande, kommun (%) U Eget kapital minskat med det pensionsåtaganden som är intjänade före 1998 och som anges som en ansvarsförbindelse kommunen, dividerat med tillgångar kommunen. Källa: SCB. Kolada N03002 255 av 290 258 av 290 249 av 290 Soliditeten kan beskrivas som kommunens långsiktiga ekonomiska ställning och är ett mått på relationen mellan kommunens egna medel och mängden skulder. När man inkluderar pensionsåtagandena intjänade före 1998 i balansräkningen uppvisar Falun negativ soliditet, dvs värdet av kommunens skulder överstiger (det bokförda) värdet av tillgångarna. med, 14,2 % ( 23,4 ). Detta är dock en förbättring mot tidigare år. En negativ soliditet innebär att kommunens långsiktiga förmåga att klara av påfrestningar i ekonomi är svagare än i liknande kommuner. Övriga kommuner i Dalarna sammantaget (ovägt medel) befinner sig i samma situation. Publicering i Kolada under juni. Peter Sjöstrand, tel: 023-867 68 e-post: peter.sjostrand@falun.se 35