Innehåll. Innehållet i denna bok har sammanställts och redigerats av Arbetspensionsförsäkrarna TELA

Arbetspension och övrig sosialförsäkring 2012

Innehåll Sida Vad ersätter försäkringen?... 2 Var söks ersättningen?... 4 ArPL = Pension för arbetstagare... 5 FöPL = Pension för företagare... 31 LFöPL = Pension för lantbruksföretagare och stipendiater... 38 AvSL = Avträdelsestöd... 46 KomPL = Kommunala pensioner... 51 StaPL = Statens pensioner (pension för riksdagsledamot, statsrådsmedlem och europarlamentariker)... 62 KyPL = Evangelisk-lutherska kyrkans pensioner... 71 ORT = Ortodoxa kyrkans pensioner... 74 SjPL = Sjömanspension... 76 FPL = Folkpension, familjepension och förmåner för handikappade... 91 SFL = Sjukförsäkring... 109 SFLA = LPA-sjukdagpenning... 124 OlyFL = Olycksfallsförsäkring... 127 Olycksfalls- och pensionsförsäkring för idrottsmän... 136 OFLA = Olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare... 141 PSL = Patientförsäkring... 144 TFL = Trafikförsäkring... 149 MiOL = Olycksfall i militärtjänst... 155 MiSL = Skada ådragen i militärtjänst... 158 AGL = Grupplivförsäkring för arbetstagare... 162 LGL = Grupplivförsäkring för lantbruksföretagare... 166 UAL = Arbetslöshetsskydd... 168 Arbetslöshetsskydd för företagare... 181 Vuxenutbildningsstöd och yrkesexamensstipendium... 184 Utl = Arbetspension från arbete utomlands... 187 Beskattning av pensionen... 193 Socialförsäkringsavgifterna 2012... 194 Nyckeltal i arbetspensionslagarna... 198 De viktigaste ändringarna i arbetspensionslagarna... 210 Viktiga adresser... 221 Pensionsskydd i arbetet 31.12.2011... 226 Innehållet i denna bok har sammanställts och redigerats av Arbetspensionsförsäkrarna TELA

Arbetspension och övrig socialförsäkring 2012 1

VAD ERSÄTTER FÖRSÄKRINGEN? Ålderdom Kortvarig sjukdom Långvarig sjukdom Arbetsolycksfall Trafikolycksfall Övriga olycksfall Arbetslöshet Dödsfall 2

Lagstadgad Arbetspension Folkpension Pensionsskydd för idrottsmän Frivillig Tilläggsförsäkring för arbetspension Individuell pensionsförsäkring Livförsäkring Allmän sjukförsäkring LPA-sjukdagpenning Patientförsäkring Arbetspension Folkpension Patientförsäkring Olycksfallsförsäkring Arbetspension Folkpension Olycksfallsförsäkring för idrottsmän Trafikförsäkring Olycksfallsförsäkring Arbetspension Folkpension Särskild personförsäkring Resenärförsäkring Tilläggsförsäkring för arbetspension Särskild personförsäkring Tilläggsförsäkring för arbetspension Särskild personförsäkring Privat olycksfallsförsäkring Tilläggsförsäkring för arbetspension Livförsäkring Privat olycksfallsförsäkring Arbetspension Folkpension Ersättning för skada i militärtjänst Fritidsolycksfallsförsäkring Tilläggsförsäkring för arbetspension Livförsäkring och dess tilläggsförsäkring Resenärförsäkring Arbetslöshetsdagpenning Arbetsmarknadsstöd Arbetspension Folkpension Vuxenutbildningsstöd Yrkesexamensstipendium Arbetspension Folkpension Olycksfallsförsäkring Trafikförsäkring Ersättning för skada i militärtjänst Grupplivförsäkring Patientförsäkring Tilläggsförsäkring för arbetspension Individuell familjepensionsförsäkring Privat olycksfallsförsäkring Livförsäkring Fritidsolycksfallsförsäkring 3

Var söks ersättningen? Arbetspension Pensionsanstalterna Pensionsförsäkringsbolagen och försäkringsbolagens kontor Pensionsstiftelser och -kassor Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt och dess ombudsmän Keva Sjömanspensionskassan FPA Pensionsskyddscentralen Folkpension FPA Arbetspensionsanstalternas serviceställen Sjukförsäkring FPA Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt Olycksfallsförsäkring Olycksfallsförsäkringsbolagen Statskontoret Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt Grupplivförsäkring Olycksfallsförsäkringsbolagen eller annat försäkringsbolag Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt Statskontoret Keva Trafikförsäkring Trafikförsäkringsbolagen Statskontoret Trafikförsäkringscentralen Ersättning för olycksfall i militärtjänst Statskontoret Arbetslöshetsdagpenning och arbetsmarknadsstöd Arbetslöshetskassorna FPA Vuxenutbildningsstöd och yrkesexamensstipendium Utbildningsfonden Patientförsäkring Patientförsäkringscentralen 4

Lagen om pension för arbetstagare (ArPL) Lagen gäller arbetstagare i anställningsförhållande hos privat arbetsgivare arbetstagare i åldern 18 67 år (försäkringsskyldigheten gäller från början av den månad som följer efter fyllda 18 år och upphör i slutet av den månad arbetstagaren fyller 68 år), vars inkomster från samma arbetsgivare är minst 54,08 euro per kalendermånad. Också pensionstagares förvärvsarbete bör försäkras och utökar pensionen tidigast från 1.1.2005. Försäkringstagaren kan frivilligt ombesörja ett pensionsskydd enligt ArPL för en sådan person som valts till ett förtroendeuppdrag för viss tid eller tillsvidare. Förtroendeman som står i anställningsförhållande till försäkringstagaren försäkras inte separat utan arvodet läggs till ArPLlönen. Försäkring av arbete utomlands se sidan 187. Försäkring av utlänningars arbete i Finland Arbete som utförs i Finland försäkras i regel i Finland. Sådana arbetstagare som sänts till Finland från ett EU- eller EES-land, Schweiz eller något annat avtalsland som utsända arbetstagare och som har ett s.k. utsändningsintyg försäkras däremot inte i Finland. Arbetstagare som sänds från ett företag i ett land utan avtal om social trygghet ska försäkras i Finland, om arbetet varar över två år. Pensionsskyddscentralen kan på ansökan bevilja den utländska arbetsgivaren befrielse från försäkringsskyldigheten för högst fem år. En förutsättning för be- 5

frielse är att den utsändande arbetsgivaren kan uppvisa en utredning över att pensionsskyddet för den utsända arbetstagaren har ordnats någon annanstans. Rätt till pension Arbetstagaren kan avgå med ålderspension flexibelt i åldern 63 68 år en förutsättning är dessutom att det anställningsförhållande från vilket personen går i pension har upphört. Anställningsförhållandet behöver inte upphöra, om arbetstagaren går i pension efter fyllda 68 år (uppskjuten ålderspension). Ålderspensionen börjar från ingången av den månad som följer efter att förutsättningarna för pension har uppfyllts, tidigast från början av den månad som följer efter fyllda 63 år. Ålderspension kan beviljas retroaktivt högst för tre månader som föregår ansökan om pension, av giltig orsak också för längre tid. Uppskjuten ålderspension börjar från ingången av den månad som följer efter ansökan. Om arbetstagaren har t.ex. två parallella arbeten och han går i ålderspension eller förtida ålderspension från ett av dem, sjunker pensionstillväxten efter att pensionen börjat för det arbete som fortgår till 1,5 % om året. Arbetstagaren kan avgå med förtida ålderspension i åldern 62 63 år en förutsättning är dessutom att det anställningsförhållande från vilket han går i pension upphör. Pensionen begynner tidigast från början av den månad som följer på arbetstagarens 62-årsdag. Den retroaktiva ansökningstiden är densamma som i fråga om ålderspension. Pension som intjänats vid sidan av ålderspension och förtida ålderspension beviljas tidigast vid 68 års ålder. 6

ArPL Deltidspension kan utbetalas åt 60 år fyllda arbetstagare. För personer födda före 1953 är åldersgränsen 58 år. Den som är född år 1947 eller senare kan avgå med deltidspension upp till 68 års ålder, och före år 1947 född upp till 65 års ålder. Ytterligare villkor är att arbetstagaren övergår från heltidsarbete till deltidsarbete inkomsterna minskar så att de utgör 35 70 % av den tidigare nivån, dvs. de stabiliserade inkomsterna; inkomsterna av deltidsarbetet ska motsvara arbetstiden deltidsarbetet har ordnats så att det inte förekommer sammanhängande avbrott som är längre än 6 veckor; i denna tid inräknas inte semester eller den tid för vilken sjukdagpenning eller motsvarande förmån betalas ut arbetstagaren under de senaste 18 månaderna har varit minst 12 månader i heltidsarbete; vissa förmåner som baserar sig på sjukdom förlänger denna tidsfrist med högst 6 månader arbetstagaren under de senaste 15 åren har förvärvsinkomster som berättigar till arbetspension och som motsvarar minst 5 år i arbete arbetstagaren inte får annan egen arbetspension eller motsvarande förmån från utlandet arbetstagaren efter att ArPL-anställningsförhållandet upphört inte har rätt till deltidspension med stöd av en heltidsanställning inom den offentliga sektorn. Deltidspensionen börjar från ingången av den månad som följer efter det att alla villkor för pensionen uppfyllts, tidigast dock från början av den månad som följer efter ansökan om pension. Eftersom pension inte beviljas retroaktivt, ska ansökan om pension göras senast under den månad som föregår pensioneringen. Deltidspensionen indras, om pensionstagaren oavbrutet är borta från deltidsarbetet över sex veckor (semester och sjukfrånvaro räknas inte hit) eller 7

villkoren i fråga om deltidsarbetets arbetstid och lön inte längre uppfylls eller pensionstagaren beviljas någon annan egen pension. Utbetalningen av deltidspension kan också avbrytas. Pensionen avbryts, om villkoren för deltidspension inte längre uppfylls och orsaken är en tillfällig förändring i inkomsterna eller frånvaro från arbetet. Invalidpension kan beviljas arbetstagare i åldern 18 62 år, som har en sjukdom som nedsätter arbetsförmågan och vars arbetsoförmåga beräknas fortgå minst ett år utan avbrott. Vid bedömningen av i vilken mån arbetsförmågan är nedsatt beaktas arbetstagarens återstående förmåga att skaffa sig förvärvsinkomster genom sådant tillgängligt arbete som han skäligen kan förutsättas utföra. Härvid beaktas också arbetstagarens utbildning, tidigare verksamhet, ålder, boningsort och andra därmed jämförbara omständigheter. Vid bedömningen av rätten till invalidpension för en arbetstagare som fyllt 60 år och som förvärvsarbetat länge betonas arbetsoförmågans yrkesmässiga karaktär. Full invalidpension utbetalas om arbetsförmågan nedgått med minst 3/5. Delinvalidpension utbetalas om arbetsförmågan nedgått med 2/5 3/5. Full invalidpension börjar i allmänhet utbetalas först efter det att dagpenning enligt sjukförsäkringslagen har betalats för 300 dagar. Dagpenningen är således primär i förhållande till arbetspensionen. Om dagpenning inte söks, kan invalidpensionen börja från ingången av den månad som följer efter att arbetsoförmågan började. Delinvalidpension börjar från ingången av den månad som följer efter att arbetsoförmågan började. 8

ArPL Retroaktivt kan invalidpension beviljas för sex månader före ansökan om pension. Av giltigt skäl kan pensionen beviljas retroaktivt också för en längre tid än så. Invalidpension beviljas tills vidare. Full invalidpension ändras till delinvalidpension, om förvärvsinkomsterna överstiger 40 % men är högst 60 % av de stabiliserade medelinkomsterna. Återgången till arbetet underlättas med en tillfällig lag. Fram till utgången av 2013 kan man tjäna 713,13 euro i månaden, även om den gräns som beräknats utifrån den tidigare inkomstnivån skulle vara lägre. Utbetalningen av pension kan inställas, om inkomsterna överstiger inkomstgränsen. Pensionen kan inställas för minst tre månader och högst två år. Efter inställningen börjar pensionen utbetalas på nytt utan ny bedömning av arbetsförmågan, då arbetet har upphört eller inkomsterna sjunkit under gränsen. Om pensionen varit inställd i över två år dras pensionen in. För avbrottstiden intjänas pension för arbetet med 1,5 % per år, och för tiden efter indragningen enligt den normala pensionstillväxten för tiden i arbete. Rehabiliteringsstöd betalas till arbetsoförmögen person, vars skada eller sjukdom sannolikt kan lindras genom vård eller rehabilitering. Beviljandet förutsätter minst ett års arbetsoförmåga och en vård- eller rehabiliteringsplan. Rehabiliteringsstöd betalas för en så lång period, som personen antas vara förhindrad att utföra förvärvsarbete på grund av arbetsoförmåga. Rehabiliteringsstödet omvandlas till ålderspension efter fyllda 63 år. Stödmottagaren kan ansöka om att ålderspensionen dras in. Ansökan ska göras inom en månad från det att arbetsoförmågan uppskattats upphöra. Pensionen indras till denna dag. Efter att pensionen indragits, intjänas pension med 4,5 % om året i arbete. 9

En arbetstagare har rätt att få yrkesinriktad rehabilitering för förhindrande av arbetsoförmåga eller förbättrande av arbets- eller förvärvsförmågan. En förutsättning är att sjukdomen kan leda till arbetsoförmåga och beviljande av pension inom de närmaste åren, inom cirka 5 år arbetstagaren under de 5 senaste åren har tjänat sammanlagt minst 32 447,22 euro arbetstagaren redan har skaffat sig ett yrke och förvärvsarbetat en stor del av sitt vuxna liv arbetstagaren inte kan få rehabilitering med stöd av olycksfalls- eller trafikförsäkringen. Den som ansöker om yrkesinriktad rehabilitering har rätt att få ett förhandsbeslut om huruvida han uppfyller förutsättningarna att få rehabilitering. Beslutet är i kraft 9 månader. Sökanden har rätt att söka ändring i beslut som gäller rehabilitering från besvärsnämnden för arbetspensionsärenden. Arbetspensionsrehabiliteringen omfattar bl.a. arbetsprövning, arbetsträning och utbildning som leder till arbete eller yrke. Arbetslöshetspension kunde beviljas en före år 1950 född arbetstagare som fyllt 60 år och som fått arbetslöshetsdagpenning under maximitiden. Om villkoren för att få arbetslöshetspension uppfylldes efter 62 års ålder, beviljades personen i stället för arbetslöshetspension ålderspension. Utbetalningen av arbetslöshetspensionen avbryts, om pensionstagaren förvärvsarbetar och tjänar minst 675,98 euro per månad är förhindrad att ta emot arbete t.ex. genom att vistas över en månad utomlands; vistelse i ett EU- eller EESland avbryter emellertid inte utbetalningen av pensionen vägrar ta emot arbete som sträcker sig över minst en månad. Pensionen bör sökas på nytt om arbetslöshet igen inträder efter avbrott i pensionen. 10

ArPL Arbetslöshetspensionen upphör, om inte ansökan om fortsatt pensionsbetalning görs inom ett år efter avbrottet. Arbetslöshetspensionen omvandlas till ålderspension vid 63 års ålder. Arbetslöshetsskydd för personer födda år 1950 och senare En arbetstagare som är född år 1950 och senare har inte rätt till arbetslöshetspension. Han kan under vissa förutsättningar få arbetslöshetsdagpenning utöver de 500 dagpenningsdagarna upp till 65 års ålder. Den som får tilläggsdagpenning kan om han så önskar efter att ha fyllt 62 år övergå till ålderspension. Pensionen är då lika stor som den intjänade pensionen. Familjepension betalas då en person (= förmånslåtaren) som omfattas av ArPL eller en pensionstagare enligt ArPL har avlidit. Familjepensionen kan utbetalas till barn, efterlevande make, förmånslåtarens tidigare make och efterlevande part i registrerat partnerskap. Vad som nedan konstateras om efterlevande make, gäller även efterlevande part i registrerat partnerskap. Sambo har inte rätt till familjepension. Barn har rätt till familjepension, om det vid förmånslåtarens död var yngre än 18 år. Till familjepension berättigade barn är förmånslåtarens eget barn barn till vilket förmånslåtaren var skyldig att betala underhållsbidrag förmånslåtarens eller den efterlevande makens adoptivbarn och den efterlevande makens barn, som vid förmånslåtarens död bodde i samma hushåll som förmånslåtaren och den efterlevande. Barn till efterlevande part i registrerat partnerskap får barnpension, om barnet bodde tillsammans med parterna. 11

Ett barn har rätt till familjepension efter endast två förmånslåtare samtidigt. Efterlevande make (änka eller änkling) som ingått äktenskap innan förmånslåtaren fyllde 65 år, har rätt till familjepension, om den efterlevande har eller har haft ett gemensamt barn med förmånslåtaren; även ett gemensamt adoptivbarn medför rätt till familjepension för den efterlevande gemensamt barn inte finns eller inte har funnits, men äktenskapet hade ingåtts innan den efterlevande maken fyllde 50 år, äktenskapet hade fortsatt minst 5 år och den efterlevande hade vid förmånslåtarens död fyllt 50 år eller lyft invalidpension utan avbrott i minst tre år; om en efterlevande make som redan får familjepension ingår nytt äktenskap efter fyllda 50 år, har denna inte rätt till efterlevandepension efter den nya makens död, även om de skulle ha gemensamma barn i det nya äktenskapet. Efterlevande part i registrerat partnerskap kan få familjepension, om partnerskapet hade registrerats innan förmånslåtaren hade fyllt 65 år och den efterlevande parten 50 år, den efterlevande parten vid förmånslåtarens frånfälle är minst 50 år eller har fått invalidpension i minst 3 år och partnerskapet har fortgått minst 5 år från dess registrering. Tidigare make och part som skilt sig från registrerat partnerskap har rätt till familjepension, om förmånslåtaren vid sin död var skyldig att betala underhåll till maken. Familjepensionen börjar från ingången av den månad som följer efter förmånslåtarens död. Pension utbetalas retroaktivt för högst sex månader som föregår ansökan om pension, av giltig orsak även för längre tid än detta. Barnpensionen upphör då barnet fyller 18 år eller då barnet bortadopteras. 12

ArPL Efterlevandepensionen upphör, om den efterlevande maken ingår nytt äktenskap före 50 års ålder. Den efterlevande får då en engångsersättning som motsvarar två eller tre års efterlevandepension. Engångsförhöjning som motsvarar två års efterlevandepension betalas ut om förmånslåtaren har avlidit före 1.7.1990. Ovannämnda regel tillämpas även på familjepension som betalas till efterlevande part i registrerat partnerskap. Pensionens belopp Intjänande av pension i arbete från 1.1.2005 Pension intjänas mellan 18 68 års ålder för inkomsterna under hela tiden i förvärvsarbete. Pensionen beräknas enligt inkomsterna för varje år och den mot åldern svarande intjäningsprocenten. Årsinkomsterna justeras med en lönekoefficient, på vilken förtjänstutvecklingen inverkar med 80 % och prisutvecklingen med 20 %. Från arbetstagarens inkomster avdras för varje år arbetstagarens pensionsavgift, som för 53 år fyllda år 2012 är 6,50 % och för yngre 5,15 %. Intjäningsprocenten, som stiger med åldern, är: i åldern 18 52 år 1,5 % av inkomsterna per år i åldern 53 62 år 1,9 % av inkomsterna per år i åldern 63 67 år 4,5 % av inkomsterna per år. Om pensionstagaren arbetar vid sidan av pensionen, intjänas i arbetet ny pension med 1,5 % av årsinkomsterna. Ett undantag utgör intjänandet under deltidspension. Se sidan 17. Intjänande av pension i arbete fram till 31.12.2004 Före år 2005 räknades APL-pensionen skilt för varje anställningsförhållande. Den pensionsgrundande lönen fastställdes från 1.1.1996 utgående från inkomsterna under högst de 10 senaste åren. KAPL- och KoPL-pensionen räknades utifrån årsinkomsterna redan före år 2005. 13

Pension intjänades i åldern 23 65 år. Den årliga intjäningsprocenten var 1,5 % fram till början av det år när arbetstagaren fyllde 60 år och steg därefter till 2,5 %. För tiden före 1.7.1962 intjänades pension med 0,5 % om året. Den pension som intjänats fram till 31.12.2004 har räknats enligt de tidigare bestämmelserna och sparats i arbetspensionssystemets register. Intjänande för invalidpensionens återstående tid från 1.1.2006 Den återstående tiden, dvs. tiden från början av det år arbetsoförmågan börjar fram till 63 års ålder, räknas med i pensionen om arbetsinkomsterna under de 10 kalenderår som föregår pensionsfallet har varit minst 16 223,61 euro. Den återstående tidens inkomster beräknas utifrån medelinkomsterna under de fem fulla kalenderåren som föregår arbetsoförmågan. Också på sociala förmåner baserade inkomster inkluderas. Om pensionstagaren inte har arbetsinkomster för denna tid, berättigar den återstående tiden inte till pension. Om arbetslösheten har börjat 1.1.2010 eller senare är intjäningsprocenten för återstående tid 1,5 % om året av inkomsterna för den återstående tiden. Tidigare sjönk intjäningsprocenten till 1,3 % per år efter fyllda 50 år. Övergången till 2005 och 2007 års beräkningsmodell Den pension som intjänas under hela arbetshistorien bildas inte enligt 2005 och 2007 års regler. Före år 2005 påbörjade och pågående anställningsförhållanden avslutas tekniskt, och pensionen beräknas skilt för arbetet fram till slutet av år 2004 i enlighet med då gällande regler. Denna pension justeras till nivån vid pensionens begynnande med en lönekoefficient. Den pension som intjänas i förvärvsarbete från 1.1.2005 beräknas enligt 2005 års regler. Från 1.1.2007 fastställs pensionen enligt ArPL. 14

ArPL SOCIALFÖRSÄKRINGSFÖRMÅNER SOM GER RÄTT TILL PENSION För sociala förmåner som betalas ut under oavlönade perioder tillväxer pensionen med 1,5 % om året från 1.1.2005. Pensionstillväxten börjar från ingången av den månad som följer efter fyllda 18 år. De förmånsgrundande inkomsterna beaktas i allmänhet fram till utgången av det år som föregår pensionsfallet, i fråga om ålderspensioner emellertid fram till pensionens begynnande. De förmånsgrundande inkomsterna ger rätt till pension endast, om inkomsterna under hela arbetshistorien är minst 16 223,61 euro. Som pensionsgrundande inkomst beaktas i allmänhet den förvärvsinkomst som ligger till grund för socialförsäkringsförmånen eller ett fast belopp i euro enligt tabellen. Vid beräkning av pensionen för återstående tid beaktas de inkomster som ligger till grund för dagpenningen i allmänhet i sin helhet (100 %). För grunddagpenning och arbetsmarknadsstöd i enlighet med lagen om utkomstskydd för arbetslösa intjänas pension motsvarande en månadsinkomst på 1 351,96 euro endast vid beräkning av pensionen för återstående tid. Också vissa utbildningsfömåner som utbetalas av Folkpensionsanstalten beaktas på samma sätt. Föräldraförmåner Förmånen beviljas av Intjänande av pension Moderskapspenning, FPA 117 % av den specialmoderskaps- förmånsgrundande penning, faderskaps- arbetsinkomsten, penning, föräldra- alltid minst penning, partiell 675,98 e/mån. föräldrapenning Stöd för hemvård FPA Som inkomst beaktas av barn 675,98 e/mån. för under 3 år de månader hemvårdsstöd beviljas Sjuk- och rehabiliteringsförmåner Rehabiliterings- Arbetspensions- 65 % av den inkomst penning enligt anstalterna som ligger till grund arbetspensions- för återstående tid lagarna Rehabiliterings- FPA 65 % av den inkomst penning enligt som ligger till grund lagen om rehabili- för rehabiliteringsteringspenning penningen 15

Dagpenning som Olycksfallsbolagen 65 % av den arbetsinbeviljats med stöd komst som ligger till av olycksfallsför- grund för ersättsäkringen ningen Ersättning för in- Trafikförsäkrings- 65 % av den arbetskomstbortfall som bolagen inkomst som ligger beviljats med stöd till grund för av trafikförsäkringen ersättningen Dagpenning med Statskontoret 65 % av den arbetsstöd av olycksfall i inkomst som ligger militärtjänst till grund för ersättningen 16 Sjukdagpenning FPA 65 % av den arbetsinkomst som ligger till grund för sjukdagpenningen Specialvårdspenning FPA 65 % av den arbetsinkomst som ligger till grund för sjukdagpenningen Partiell sjukdag- FPA 65 % av halva den penning arbetsinkomst som ligger till grund för sjukdagpenningen Arbetslöshetsförmåner Alterneringsersättning Arbetslöshetskassorna 55 % av den arbetsinkomst som ligger till grund för den inkomstrelaterade alterneringsersättningen Inkomstrelaterad Arbetslöshetskassorna 75 % av den inkomst dagpenning enligt som ligger till grund lagen om utkomst- för den inkomstrelaskydd för arbetslösa terade arbetslöshetsoch arbetslöshetsför- dagpenningen mån för den som deltar i sysselsättningsfrämjande åtgärder Utbildningsförmåner Förtjänststöd enligt Arbetslöshetskassorna 65 % av den inkomst lagen om offentlig som ligger till grund arbetskraftsservice för förtjänststödet som beviljats före 1.1.2010

Vuxenutbildnings- Utbildningsfonden 65 % av inkomst som stöd enligt lagen ligger till grund för om vuxenutbild- vuxenutbildningsningsstöd stödet, för företagare beaktas som inkomst 675,98 e/mån. Avlagd examen Meddelaren Yrkesinriktad grund- FPA Som inkomst beaktas examen, yrkeshög- 675,98 e/mån. för skoleexamen eller den tid som fastställs högskoleexamen utifrån examen (3, 4 eller 5 år) ArPL Förtida ålderspension Arbetstagaren kan avgå med förtida ålderspension vid 62 års ålder. Den intjänade pensionen minskar då varaktigt med 0,6 % för varje kvarvarande månad till 63 års ålder. Nedsättningen av pensionen är högst 7,2 %. Den förtida ålderspensionen betalas varaktigt till nedsatt belopp. Också familjepensionen bestäms enligt den förtida pensionen. Deltidspension Deltidspensionen är 50 % av skillnaden mellan de stabiliserade inkomsterna och inkomsterna av deltidsarbetet. De stabiliserade inkomsterna bestäms från 1.1.2006 på samma sätt som invalidpensionens inkomst för återstående tid. Ett undantag är att inkomsten under det senaste fulla kalenderåret beaktas när arbetstagaren övergår till deltidsarbete och börjar få deltidspension i början av nästa år. Deltidspensionen får dock uppgå till högst 75 % av den pension som intjänats fram till deltidspensioneringen. Deltidspensionstagare kan avgå med ålderspension tidigast från början av den månad som följer på fyllda 63 år. Förutsättningen är att ansökan om pension görs och att deltidsarbetet upphör. I ålderspension betalas summan av 17

den pension som intjänats fram till deltidspensioneringen, pensionen som intjänats i deltidsarbete och den pension som intjänats i deltidspension. För deltidsarbete intjänar år 1947 och senare födda personer pension enligt 2005 års regler och år 1946 och tidigare födda pension enligt 2004 års regler. För personer födda 1953 eller senare inflyter inte pension på skillnaden mellan de stabiliserade inkomsterna och inkomsterna av deltidsarbetet. För personer födda 1952 eller tidigare är intjäningsprocenten för tiden med deltidspension 0,75 % per år på skillnaden mellan de stabiliserade inkomsterna och inkomsterna av deltidsarbetet. För personer födda 1946 eller tidigare inflyter 1,5 % per år i pension på skillnaden mellan de stabiliserade inkomsterna och inkomsterna av deltidsarbetet. Delinvalidpension Delinvalidpension utgör hälften av den fulla invalidpensionen. När ålderspension beviljas ändras delinvalidpensionen till samma belopp som den fulla invalidpensionen. Härvid läggs till pensionen den pension som intjänats i arbete under pensionstiden. Familjepension Grunden för familjepensionen utgörs av förmånslåtarens ålderspension, förtida ålderspension, fulla invalidpension eller arbetslöshetspension, i vilken ingår pensionsdelen för återstående tid, om förmånslåtaren var berättigad till sådan. Om han ännu inte var pensionerad, utgörs grunden av den pension, som han skulle ha fått, om han hade blivit arbetsoförmögen på sin dödsdag. Familjepensionen (efterlevandepensionen och barnpensionerna sammanlagt) kan vara högst så stor som förmånslåtarens pension. Eventuell barnförhöjning i förmånslåtarens pension och avdrag av primära förmåner slopas från den 18

ArPL pension som står till grund för familjepensionen. De familjepensioner som motsvarar den primära förmånen och som betalas till den efterlevande maken och barnen dras av från ArPL-pensionen. Den familjepension som beviljas efter förmånslåtare som åtnjutit delinvalidpension eller deltidspension, beräknas utgående från förmånslåtarens fulla invalidpension. Den efterlevande makens pension inverkar inte på barnpensionens storlek. Barnpensionernas totala belopp delas jämnt mellan barnen. Då antalet familjepensionstagare ändras, justeras familjepensionens belopp och fördelningen av denna mellan förmånstagarna. Familjepensionen för förmånslåtarens tidigare make uträknas även utgående från efterlevandepensionen efter förmånslåtaren, men på denna inverkar även underhållets storlek. Den efterlevandes egen arbetspension eller arbetsinkomst kan minska familjepensionen (sänkning av efterlevandepensionen). Som den efterlevande makens egna arbetspensioner beaktas antingen de pensioner den efterlevande får vid vederbörande tidpunkt eller den invalidpension, som den efterlevande skulle få om han hade blivit arbetsoförmögen vid tidpunkten för makens dödsfall. Eventuell tillläggspension beaktas inte i detta sammanhang. I vissa fall kan man i stället för pensionen använda den efterlevandes verkliga inkomster som grund. Den efterlevande makens pension minskas, om den efterlevandes egna arbetspensioner överstiger den grund för minskningen som fastställs i lagen och som är 645,50 euro per månad. 19

Om den efterlevandes egna arbetspensioner överstiger grunden för minskningen, minskar den överstigande delen efterlevandepensionen med 50 %. Efterlevandepensionen minskas inte, om det i samma hushåll med förmånslåtaren och den efterlevande vid dödsfallet bodde barn, som är berättigade till barnpension. Då det yngsta av dessa barn fyller 18 år, minskas efterlevandepensionen. Den efterlevandes arbetspensioner beaktas då till den storlek, som de har då barnet fyller 18 år. För barnlös änka eller änkling som är under 65 år och som inte får arbetspension, minskas efterlevandepensionen från ingången av den sjunde månaden som följer efter dödsfallet. För barnlös efterlevande som är över 65 år eller som får pension görs minskningen då efterlevandepensionen börjar. Exempel på minskningen av efterlevandepensionen Förmånslåtarens egna arbetspensioner är 1 400 euro per månad, och den efterlevandes arbetspension uppgår till 1 200 euro per månad. Efterlevandepensionen (inga barn) är före minskningen 6/12 1 400 euro = 700 euro per månad. Förmånslåtarens egen pension jämförs med grunden för pensionsminskningen. 1 200 euro 645,50 euro = 554,50 euro. 50 % av denna överstigande summa avdras från den fulla efterlevandepensionen. Efterlevandepensionen är alltså 700 euro (0,5 554,50 euro) = 422,75 euro per månad. Rehabiliteringsstöd Rehabiliteringsstödet är lika stort som invalidpensionen. Om arbetspensionsanstalten stöder yrkesinriktad rehabilitering, betalas stödet förhöjt med 33 %. Rehabiliteringspenning Rehabiliteringspenningen är lika stor som personens fulla invalidpension, förhöjd med 33 %. 20

ArPL Partiell rehabiliteringspenning Den partiella rehabiliteringspenningen utgör hälften av beloppet för full rehabiliteringspenning. Den betalas om förvärvsinkomsterna under rehabiliteringstiden överstiger hälften av inkomsten för återstående tid. Rehabiliteringsunderstöd enligt prövning Rehabiliteringsunderstödet enligt prövning är lika stort som den fulla invalidpensionen. Den kan betalas för väntetiden inför rehabiliteringen och tiden för uppgörande av rehabiliteringsplanen, om klienten inte har annan utkomst under denna tid. Förutom utkomsten under rehabiliteringstiden betalas övriga nödvändiga kostnader för rehabiliteringen enligt rekommendation av Arbetspensionsförsäkrarna TELA t.ex. för skolavgifter, inköp av böcker och studiematerial samt resekostnader. Uppskovsförhöjning Om ålderspensionen börjar efter fyllda 68 år, höjs pensionen med 0,4 % för varje månad varmed pensionen skjuts fram. Livslängdskoefficient Syftet med livslängdskoefficienten är att skapa beredskap för att livslängden ökar ytterligare. Om den genomsnittliga livslängden alltjämt har ökat, minskar livslängdskoefficienten beloppet av de begynnande pensionerna. Genom att fortsätta längre i arbete kan man uppnå ett pensionsskydd av samma nivå som det skulle vara utan inverkan av livslängdskoefficienten. Livslängdskoefficienten tillämpas på invalidpensioner, om invaliditeten börjat år 2010 eller senare. I invalidpensionerna inverkar livslängdskoefficienten endast på den intjänade pensionen, inte på andelen för återstående tid. 21