Arbetstagarens och företagarens pensionsskydd

2015 Arbetstagarens och företagarens pensionsskydd NÄR FÅR MAN ARBETSPENSION? HUR BILDAS PENSIONEN? Pensionsskyddscentralen ELÄKETURVAKESKUS

Pensionsskyddscentralen Arbetspensionssystemets servicecentral Kundtjänst och besöksadress: Bokhållargatan 3, Östra Böle, Helsingfors Postadress: 00065 PENSIONSSKYDDSCENTRALEN Telefon: 029 411 20 Arbetspensionsrådgivning: 029 411 2820 Utländska pensionsärenden: 029 411 2818 Försäkring av utlandsarbete: 029 411 2816 Fax: (09) 148 1172 www.etk.fi www.arbetspension.fi www.pensionsreformen.fi Pensionsskyddscentralens broschyrer Anvisningar om arbetspensionsförsäkringen för arbetsgivare och företagare (finska, svenska, engelska) Arbetstagarens och företagarens pensionsskydd (finska, svenska, engelska) Så här söker du pension från utlandet (finska, svenska, engelska, ryska, estniska) Arbeta utomlands (finska, svenska) Broschyrerna är gratis och tillhandahålls av Pensionsskyddscentralen, FPA, arbets- och näringsbyråerna samt NTM-centralerna.

Till läsaren 5 Arbetspensionslagarna för den privata sektorn 6 Pension tjänas in för arbetsinkomster 6 Pensionstillväxt för oavlönade förmåner 6 Livslängdskoefficienten 6 Pensioner på basis av ålder 7 Flexibel ålderspension 7 Förtida ålderspension 7 Ålderspension för långtidsarbetslösa som fyllt 62 år 8 Uppskjuten ålderspension 8 Annan pension ändras till ålderspension 8 Ålderspensionens belopp 9 Fler år i arbete med deltidspension 9 Rätt till deltidspension 10 Deltidspension efter heltidsarbete 10 Krav på deltidsarbetet 10 Deltidspensionens belopp 11 Deltidspension och permittering 11 Deltidspension beviljas på nytt 12 Arbetsoförmåga eller arbetslöshet 12 Ekonomisk trygghet om arbetsförmågan blir sämre 12 Yrkesinriktad rehabilitering 13 Ekonomiskt stöd under rehabiliteringen 13 Rehabiliteringspenning 13 Rehabiliteringspenning som betalas till arbetsgivaren 14 Rehabiliteringsunderstöd 14 Kostnaderna för rehabiliteringen 14 Pensioner som beviljas på grund av arbetsoförmåga 14 Invalidpension 14 Delinvalidpension 15 Hur arbetsoförmågan bedöms 15 Invalidpensionens belopp 16 Pension för återstående tid 16

Trygghet för dem som är arbetslösa 16 Rätt till ålderspension vid 62 års ålder om du är arbetslös 17 Familjepension ger ekonomisk trygghet för familjen 17 Den efterlevande makens rätt till familjepension 17 Barns rätt till familjepension 18 Hur familjepensionen fastställs 18 Beloppet på efterlevandepensionen 18 Beloppet på barnpensionen 19 Utbetalningen av familjepensionen 19 Annan trygghet för familjen 19 Utan ansökan ingen pension 20 Pensionsbeslut 21 Utbetalning av pensionen 21 Betalning i ett för allt och dröjsmålsförhöjning 21 Ändringar och avbrott i pensionsutbetalningen 21 Ansökan om pension från utlandet och bilaga U 22 Pensionen är skattepliktig inkomst 22 Arbete vid sidan av pensionen 23 Folkpension som komplement till en liten arbetspension 24 Garantipension 24 Barntillägg från FPA 24 Pensionsreformen 2017 24 Kontrollera ditt arbetspensionsutdrag 25 SIFFERBILAGA 2015 26

Arbetstagarens och företagarens pensionsskydd 2015 5 Till läsaren Pensionssystemet i Finland består av arbetspensionen, som baserar sig på sysselsättning, och folkpensionen, som baserar sig på bosättning samt garantipensionen. Arbetspensionerna sköts av arbetspensionsförsäkringsbolagen, pensionskassorna, pensionsstiftelserna och inom den offentliga sektorn av Keva. För folkpensionen och garantipensionen svarar FPA. Den lagstadgade arbetspensionsförsäkringen ger trygghet under ålderdomen, vid arbetsoförmåga och vid familjeförsörjarens frånfälle. Arbetspension tillväxer på basis av arbete som anställd eller företagare. Pension tjänas också in under till exempel mamma- och föräldraledigheter samt under perioder med sjukdagpenning. Arbetslöshetsdagpenning för tilläggsdagar ger också pension, liksom studier som leder till examen och vårdledighetstid för vård av egna barn under 3 år. Om din arbetspension är liten, kan du utöver den få folkpension och garantipension. Om dessa ger FPA mer information. I denna broschyr presenteras den privata sektorns pensionsförmåner och förutsättningarna för att de ska beviljas enligt den gällande lagstifningen. Pensionsförmånerna är lika för arbetstagare och företagare. Pensionsförmånerna för lantbruksföretagare och för sjömän har vissa särdrag som kan skilja sig från övriga pensioner inom den privata sektorn. Du får veta mera om lantbruksföretagarnas pensioner hos Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt (LPA) och om sjömanspensioner hos Sjömanspensionskassan (SPK). Mellan den privata och den offentliga sektorns pensioner finns vissa detaljskillnader. Du får veta mera om dessa hos Keva, som sköter om pensionsärenden för dem som är anställda av kommunerna, staten, kyrkan och FPA. I den här broschyren får du också information om hur man tjänar in och ansöker om pension. I slutet av broschyren finns en sifferbilaga, i vilken det finns samlad information om försäkringsavgifter, index och beskattning för år 2015. Den innehåller också tabeller över folkpension, minskad efterlevandepension, familjepensionens fördelning mellan förmånstagare samt pensionsgrundande socialförmåner. Eurobeloppen i broschyren är enligt 2015 års indexnivå. Broschyren är översiktlig och ska inte betraktas som lagtext. Du får personlig pensionsrådgivning från din egen pensionsanstalt eller Pensionsskyddscentralen. Om pensionsreformen som träder i kraft år 2017 får du veta mera på webbplatsen www.pensionsreformen. fi. Webbplatsen upprätthålls av Pensionsskyddscentralen.

6 Arbetstagarens och företagarens pensionsskydd 2015 Arbetspensionslagarna för den privata sektorn Arbete som utförs i ett anställningsförhållande försäkras enligt lagen om pension för arbetstagare (ArPL). Sjömän på fartyg i utrikesfart försäkras enligt lagen om sjömanspensioner (SjPL). Lagen om pension för lantbruksföretagare (LFöPL) omfattar jordbrukare, renskötare och fiskare samt forskare och konstnärer som får stipendier för sitt arbete. Övriga företagare försäkrar sig enligt lagen om pension för företagare (FöPL). Frilansarbete kan omfattas av ArPL eller av FöPL. Pension tjänas in för arbetsinkomster Arbetstagarens pension räknas per kalenderår enligt årsarbetsinkomsterna och en åldersspecifik intjäningsprocent. Om du är företagare räknas pensionen utgående från den årliga arbetsinkomsten under respektive kalenderår. Pensionen tillväxer enligt din ålder på följande sätt: med 1,5 procent om året i åldern 18 52 år med 1,9 procent om året i åldern 53 62 år med 4,5 procent om året i åldern 63 67 år Pension tjänas också in för arbete och företagarverksamhet som utförs vid sidan av pensionen ända till och med 68 års ålder. Den årliga tillväxtprocenten är under åldersoch invalidpensionen alltid 1,5 procent oberoende av ålder. Under deltidspensionen tjänas pension in enligt den åldersspecifika intjäningsprocenten. Pensionstillväxt för oavlönade förmåner Pension tillväxer även för vissa oavlönade förmåner samt för studier som lett till examen och för vård av egna barn under tre år. Förutsättningen för pensionstillväxten är att förmånstagaren förvärvsarbetat före pensioneringen. Under arbetslivet måste arbetsinkomster på sammanlagt minst 17 128,41 euro ha tjänats in. I sifferbilagan i slutet av broschyren finns en tabell över oavlönade förmåner som ger pensionstillväxt. Grunden för tillväxten, alltså utifrån vad pensionen räknas, bestäms på olika sätt beroende på förmån. Pensionens årliga tillväxtprocent är oberoende av förmån alltid 1,5. Livslängdskoefficienten Pensionsbeloppen anpassas till förändringen av livslängden med livslängdskoefficienten. Syftet med koefficienten är att

Arbetstagarens och företagarens pensionsskydd 2015 7 hålla pensionskostnaderna i styr trots att livslängden ökar. Livslängdskoefficienten fastställs för varje årskull när den uppnår 62 års ålder. Koefficienten fastställs utgående från dödlighetsstatistiken under de fem föregående åren. Om den genomsnittliga livslängden ökar, minskar livslängdskoefficienten den intjänade månatliga pensionen. Du kan minska livslängdskoefficientens sänkande effekt på pensionen genom att arbeta längre. Pensioner på basis av ålder Flexibel ålderspension Du kan gå i ålderspension enligt eget val från och med 63 års ålder. Om du fortsätter arbeta kan du tjäna in pension ända tills du fyller 68 år. När du vill gå i ålderspension, kom överens med din arbetsgivare om när ditt anställningsförhållande ska upphöra. Din ålderspension kan börja först när ditt anställningsförhållande har upphört. För att få ålderspension måste du lämna in en ansökan om ålderspension. Det är bra att lämna in ansökan ca två månader före den tidpunkt då du vill gå i pension. Retroaktivt kan ålderspension beviljas för de tre månader som föregår den månad då ansökan lämnats in, av giltigt skäl även för en längre tid. Om du är företagare eller lantbruksföretagare, behöver du inte avsluta företagsverksamheten för att få pension. Om du fortsätter med företagsverksamheten medan du får ålderspension, kan du teckna en frivillig FöPL-/LFöPL-försäkring och tjäna in ny pension vid sidan av ålderspensionen ända till och med 68 års ålder. Om du arbetar på den offentliga sektorn, kan du ha en yrkesbaserad eller personlig pensionsålder. En yrkesbaserad pensionsålder är i allmänhet lägre än 63 år och en personlig pensionsålder ligger mellan 63 och 65 år. Du kan ändå gå i ålderspension före din personliga pensionsålder, men då minskas din pension. Detta gäller inte dem som är födda år 1960 eller senare. I avslutade anställningar inom den offentliga sektorn är pensionsåldern 65 år. Om du tar ut pensionen före 65 års ålder, minskar den del av din pension som tillvuxit före år 1995. Du får veta mer om den offentliga sektorns pensioner från Keva. Förtida ålderspension De som arbetar på den privata sektorn har inte längre rätt till förtida ålderspension. Undantag utgör arbetstagare som omfattas av SjPL, som kan ha rätt till

8 Arbetstagarens och företagarens pensionsskydd 2015 ålderpension innan de uppnår den sänkta pensionsåldern. Närmare upplysningar ger Sjömanspensionskassan. Om du arbetar på den offentliga sektorn och du är född före år 1960, kan du ha rätt till en förtida ålderspension. Närmare upplysningar ger Keva. Ålderspension för långtidsarbetslösa som fyllt 62 år Om du är född 1957 eller tidigare och om du efter 500 dagar med arbetslöshetsdagpenning även får ersättning för tilläggsdagar, kan du om du så vill ansöka om att ålderspensionen börjar redan vid 62 års ålder. Till din ålderspensionsansökan ska du bifoga ett intyg om tilläggsdagarna av den som betalar dagpenningen. Pensionen som tjänats in till och med pensionens begynnelse förtidsminskas inte. På pension som tjänats in på den offentliga sektorn före år 1995 görs ändå en minskning. Noggrannare uppgifter om minskningar som görs på pensionen får du från Keva. Företagare kan inte få pension som grundar sig på arbetslöshet, eftersom de inte har rätt till tilläggsdagar. Närmare upplysningar om utkomstskyddet för arbetslösa får du från din arbetslöshetskassa, Arbetslöshetskassornas samorganisation och FPA. Uppskjuten ålderspension Du kan skjuta upp ålderspensionen ännu efter 68 års ålder. Då höjs din pension med 0,4 procent för varje månad som pensionen skjuts upp. Uppskjuten ålderspension kan beviljas utan att personen slutar arbeta. Annan pension ändras till ålderspension Om du får invalidpension förändras din pension automatiskt till ålderspension vid 63 års ålder förutsatt att din arbetsoförmåga har börjat år 2006 eller senare. Om din arbetsoförmåga börjat år 2005 eller tidigare, ändras din pension till ålderspension vid 65 års ålder. Om du har arbetat medan du har fått invalidpension år 2005 eller senare, har det tillvuxit ny pension av arbetet. Denna del av pensionen betalas inte automatiskt, utan du måste ansöka om den. Ansökan kan göras tidigast när invalidpensionen förändras till ålderspension, förutsatt att arbetet har avslutats. Som deltidspensionär kan du gå i ålderspension enligt eget val i åldern 63 68 år. Din ålderspension börjar betalas efter att deltidsarbetet upphört. Du måste själv ansöka om att ålderspensionen ska börja. En företagare eller lantbruksföretagare behöver däremot inte upphöra med företagsverksamhet för att ålderspensionen ska beviljas.

Arbetstagarens och företagarens pensionsskydd 2015 9 Ålderspensionens belopp Som ålderspension får du den pension som du har tjänat in under din arbetshistoria. När ålderspensionen räknas beaktas både arbetsinkomster och de inkomster som ligger till grund för sociala förmåner under oavlönade perioder fram till slutet av den månad som föregår pensionens början. Ett undantag är arbetslöshetsdagpenning för tilläggsdagar, för vilken pension tillväxer högst till slutet av den månad då du fyller 63 år, även om dagpenningen betalas för en längre tid. Den pension som tjänats in före pensionens början justeras med den livslängdskoefficient som fastställts för det år då pensionssökanden fyller 62 år. Social- och hälsovårdsministeriet har bekräftat att koefficienten för år 2015 är 0,97200, och den används för ålderspensionen som inleds för de som fötts år 1953. för dig, men du kan också börja arbeta deltid hos någon annan arbetsgivare eller arbeta deltid som företagare. Om du är företagare eller lantbruksföretagare och vill gå i deltidspension, måste du halvera din arbetsinsats, vilket i praktiken innebär att du halverar din FöPL-/ LFöPL-arbetsinkomst. Du ska ge en utredning om hur detta sker i praktiken till ditt pensionsbolag. Sjömännens deltidspensioner har vissa särdrag, om vilka du kan fråga Sjömanspensionskassan. Inom den offentliga sektorn är villkoren för deltidspension litet annorlunda än inom den privata sektorn. Du får närmare information om dem från Keva. Folkpension betalas inte som deltidspension. Fler år i arbete med deltidspension Syftet med deltidspensionen är att lätta på arbetsbördan innan pensioneringen. Som deltidspensionär arbetar du deltid, så du måste diskutera med din arbetsgivare om du vill gå i deltidspension. Arbetsgivaren är inte skyldig att ordna med deltidsarbete

10 Arbetstagarens och företagarens pensionsskydd 2015 Rätt till deltidspension Du kan få deltidspension, om du har fyllt 61 år har arbetat heltid i 12 månader under de senaste 18 månaderna (denna granskningstid på 18 månader kan förlängas med högst sex månader, om du under denna tid fått sjukdagpenning, sjuklön eller ersättning för inkomstbortfall eller dagpenning enligt trafikförsäkringslagen eller lagen om olycksfallsförsäkring) har tjänat in arbetspension i minst fem år under de senaste 15 åren (i denna tid medräknas arbete i Finland, i övriga EUoch EES-länder, i Schweiz eller i andra länder med vilka Finland ingått en överenskommelse om social trygghet) inte får annan egen arbetspension eller motsvarande förmån från utlandet. Familje- eller folkpension är dock inget hinder för deltidspension. Pension som har betalats allt i ett är inte heller något hinder för deltidspension. Däremot är avträdelsestöd som betalas till lantbruksföretagare ett hinder för deltidspension. Deltidspension efter heltidsarbete Som heltidsarbete för en arbetstagare betraktas heltidsarbete enligt branschens kollektivavtal. Du kan också gå i deltidspension efter att du haft samtidiga deltidsarbeten, om arbetstiden i dem sammanlagt har varit minst 35 timmar i veckan. Kravet på heltidsarbete för företagare bedöms utgående från FöPL-/LFöPL-arbetsinkomsten som ligger till grund för försäkringsavgifterna. FöPLarbetsinkomsten måste vara minst 15 004,29 euro om året och LFöPLarbetsinkomsten 7 502,14 euro om året före deltidspensionen börjar. Du kan inte få deltidspension om du inte förvärvsarbetar eller om du endast arbetar tillfälligt. Krav på deltidsarbetet När du börjar arbeta deltid, ska inkomsterna minska till 35 70 procent av din stabiliserade inkomst av heltidsarbetet. Inkomstbortfallet ska motsvara förkortningen av arbetstiden. Din personliga inkomstgräns fastställs när pensionen börjar. Inkomsterna kan sporadiskt övereller underskrida gränsen med högst 15 procent per månad. Om lönen för deltidsarbetet ändras mer än 15 procent i den ena eller den andra riktningen, omräknas din pension. Om du är företagare ska din halverade FöPL-/LFöPL-

Arbetstagarens och företagarens pensionsskydd 2015 11 arbetsinkomst vara minst lika stor som den nedre gränsen. Den nedre gränsen för FöPL-arbetsinkomst är 7 502,14 euro om året och den nedre gränsen för LFöPL-arbetsinkomst är 3 751,07 euro om året. Du kan också lägga ner företagsverksamheten och övergå till annat deltidsarbete. Du kan deltidsarbeta i Finland eller något annat EU-land. Det får inte förekomma över sex veckors avbrott i ditt deltidsarbete. Semester eller sjukledighet är inte sådana avbrott, men t.ex. permittering är det. Deltidspensionens belopp Deltidspensionen uppgår till hälften av skillnaden mellan lönen i heltidsarbetet och lönen i deltidsarbetet. Som lön för heltidsarbetet betraktas den stabiliserade inkomsten, som beräknats utgående från lönen under en längre tid. I regel beräknas den stabiliserade inkomsten på basis av lönerna under de fem senaste kalenderåren före pensionen. Företagares och lantbruksföretagares deltidspension är hälften av skillnaden mellan arbetsinkomsten för heltidsarbete och arbetsinkomsten för deltidsarbete som företagare. Den stabiliserade arbetsinkomsten räknas utifrån arbetsinkomsterna under de fem senaste kalenderåren. Deltidspensionen kan vara högst 75 procent av den pension som företagaren har tjänat in fram till deltidspensioneringen. Den här gränsen kan bli aktuell till exempel om den som söker deltidspension inte har arbetat länge. Livslängdskoefficienten inverkar inte på deltidspensionens belopp. Du kan be din pensionsanstalt om en uppskattning av beloppet på din deltidspension. Deltidspension och permittering Om du blir permitterad medan du får deltidspension, ska du meddela om permitteringen till din pensionsanstalt genast när du får veta om den. Meddela också om det sker ändringar i permitteringen och om permitteringen upphör. Permittering på högst sex veckor leder i allmänhet inte i sig till att deltidspensionen dras in. Om permitteringen pågår mer än sex veckor, trots att den enligt det ursprungliga beskedet skulle vara kortare, dras deltidspensionen in sex veckor efter det att permitteringen började. En permittering kan också vara partiell eller återkommande. Då bedöms förutsättningarna för deltidspension utgående från situationen som helhet. Pensionsanstalten bedömer det utgående från permitteringsbeskedet eller uppgifter som den begär från arbetsgivaren. Deltidspensionen dras in om det inte längre finns förutsättningar för den.

12 Arbetstagarens och företagarens pensionsskydd 2015 Deltidspension beviljas på nytt Om din deltidspension har dragits in på grund av överskriden inkomstgräns, permittering eller någon annan orsak, kan pensionen börja på nytt, när du igen uppfyller villkoren. Om din deltidspension har varit indragen i högst sex månader och du blir deltidspensionerad på nytt, får du samma pension som tidigare. Då utgår pensionen fortfarande från den stabiliserade inkomstnivå som fastställdes för dig när deltidspensionen beviljades föregående gång. I dessa situationer förutsätts inte en ny ansökan om deltidspension. Du ska ändå be din pensionsanstalt om att deltidspensionen börjar betalas på nytt inom sex månader från det att din pension indragits. Om din deltidspension är indragen mer än sex månader, kan du inte få samma pension på nytt. Du kan bli deltidspensionerad på nytt först när du igen uppfyller alla krav för att beviljas deltidspension. I praktiken betyder det att du måste arbeta heltid i minst 12 månader. Då uträknas deltidspensionens belopp på nytt. En ny pensionsansökan behövs också. Arbetsoförmåga eller arbetslöshet Om du blir sjuk medan du får deltidspension, betalar FPA dagpenning till dig medan du är sjukskriven. Dagpenningen räknas utifrån inkomsten av deltidsarbetet. Sjukledigheten leder inte till att utbetalningen av din deltidspension avbryts. Om du är arbetsoförmögen i minst ett år, kan du få invalidpension eller tidsbundet rehabiliteringsstöd när dagpenningen inte längre betalas. Då upphör din deltidspension. Deltidspensionen upphör också om du blir arbetslös. Anmäl dig då som arbetslös arbetssökande hos arbets- och näringsbyrån. Du kan få arbetslöshetsdagpenning, om du uppfyller villkoren för det. Om du är medlem i en arbetslöshetskassa, bestäms din inkomstrelaterade dagpenning i allmänhet enligt inkomsterna av heltidsarbetet. Om du inte är medlem i någon arbetslöshetskassa, kan du få grunddagpenning från FPA. Ekonomisk trygghet om arbetsförmågan blir sämre Om din arbetsförmåga har försämrats, kan rehabilitering stödja dig så att du kan klara av ditt arbete. Syftet med rehabiliteringen är också att göra det lättare att återvända till arbetet till exempel efter en lång sjukledighet. Rehabiliteringen kan vara yrkesinriktad, social eller medicinsk. Med den yrkesinriktade rehabiliteringen som ordnas och finansieras av

Arbetstagarens och företagarens pensionsskydd 2015 13 arbetspensionsanstalterna förbättrar man förutsättningarna för att arbeta. Arbetspensionsanstalterna stöder också förebyggande verksamhet som ska förbättra arbetshälsan. Yrkesinriktad rehabilitering Arbetstagare och företagare som inte har fyllt 63 år har rätt till yrkesinriktad rehabilitering, om det finns en överhängande risk för arbetsoförmåga under de närmaste fem åren. Initiativet till rehabilitering kan komma från dig själv, företagshälsovården eller chefen. Yrkesinriktad rehabilitering ska förbättra dina förutsättningar att arbeta, om du av hälsoskäl inte kan fortsätta med ditt tidigare arbete. Den yrkesinriktade rehabiliteringen har som mål att skjuta upp eller motverka risken för arbetsoförmåga och att hjälpa dig att stanna kvar i arbetslivet trots sjukdom. Arbetspensionsanstalterna ordnar rehabilitering för personer som är etablerade i arbetslivet. För att du ska kunna få rehabilitering ska dina arbetsinkomster under de senaste fem åren ha uppgått till minst 34 256,82 euro. Den yrkesinriktade rehabiliteringen är individuell. Den genomförs enligt en rehabiliteringsplan som utgår från dina behov. I den beaktas din ålder, ditt yrke, din tidigare verksamhet och din utbildning. I allmänhet utreds det först om du kan fortsätta i ditt tidigare arbete om det läggs om på något sätt, eller om du kan övergå till andra uppgifter på din arbetsplats. Den yrkesinriktade rehabiliteringen kan bestå av till exempel arbetsprövning, arbetsträning eller utbildning. Du kan få näringsstöd för att grunda ett eget företag eller utöva ditt yrke. Det är också möjligt att få rehabiliteringsunderstöd under den första tiden, om du startar ett företag. Rehabiliteringsunderstödet är beroende av prövning. FPA ordnar yrkesinriktad rehabilitering i synnerhet för personer som står utanför arbetslivet, ungdomar och personer med nedsatt funktionsförmåga. FPA ansvarar också för medicinsk rehabilitering. Närmare information om yrkesinriktad rehabilitering får du från din arbetspensionsanstalt. Ekonomiskt stöd under rehabiliteringen Rehabiliteringspenning Du får rehabiliteringspenning under den tid då du får yrkesinriktad rehabilitering. Den är lika stor som invalidpensionen höjd med 33 procent. Om du arbetar medan du får rehabilitering, kan din rehabiliteringspenning ändras till

14 Arbetstagarens och företagarens pensionsskydd 2015 partiell rehabiliteringspenning. Den uppgår till hälften av full rehabiliteringspenning. Rehabiliteringspenning som betalas till arbetsgivaren Om din yrkesinriktade rehabilitering är arbetsprövning och din arbetsgivare betalar lön till dig för den här tiden, betalas rehabiliteringspenningen till arbetsgivaren till den del som den motsvarar lönen. Om lönen är mindre är rehabiliteringspenningen betalas skillnaden till dig. Rehabiliteringsunderstöd Om du inte har andra inkomster medan du väntar på att rehabiliteringsplanen görs och rehabiliteringen kommer i gång, kan du få rehabiliteringsunderstöd, som är beroende av prövning. Rehabiliteringsunderstödet har samma belopp som invalidpensionen. Kostnaderna för rehabiliteringen Kostnaderna för rehabiliteringen kan ersättas separat. Den som deltar i utbildning kan till exempel få ersättning för resekostnader, böcker och annat studiematerial. Rekommendationerna för ersättning av kostnader som föranletts av deltagande i rehabilitering finns på www.tela.fi. Pensioner som beviljas på grund av arbetsoförmåga Om du blir sjuk och inte heller med hjälp av rehabilitering kan fortsätta i ditt arbete, kan du få invalidpension (sjukpension enligt folkpensionslagen). Du kan få invalidpension om du är 18 62 år gammal. Pensioner som beviljas på grund av arbetsoförmåga är rehabiliteringsstöd och partiellt rehabiliteringsstöd som beviljas på viss tid och invalidpension och delinvalidpension som beviljas tills vidare. Förutsättningarna för att invalidpension ska beviljas är ungefär lika inom alla sektorer. I en del skiljer sig den offentliga sektorns pensioner. Du får veta mer om dessa särdrag hos Keva. Invalidpension Du kan få invalidpension om din arbetsförmåga är nedsatt med minst 60 procent till följd av sjukdom, handikapp eller skada i ett års tid. Arbetspensionsanstalten måste vid handläggningen av pensionsansökan reda ut den sökandes rätt till arbetspensionsrehabilitering. Om den sökande har rätt till arbetspensionsrehabilitering, ger arbetspensionsanstalten ett förhandsbeslut utan separat ansökan. Förhandsbeslutet är i kraft i nio månader.

Arbetstagarens och företagarens pensionsskydd 2015 15 I allmänhet får man sjukdagpenning från FPA under ca ett års tid innan man får invalidpension. Invalidpensionen betalas tills du börjar få ålderspension, om det inte sker förändringar i din arbetsförmåga. Om det finns hopp om att arbetsförmågan kan återställas, beviljas pensionen som rehabiliteringsstöd på viss tid. Om du ska få rehabiliteringsstöd görs en särskild vård- och rehabiliteringsplan upp för dig. Utgående från din utbildning och tidigare yrkesbana utreds det hurdant arbete som kan vara lämpligt för dig med hänsyn till din återstående arbetsförmåga. Delinvalidpension Du kan få delinvalidpension, om din arbetsförmåga har försämrats, men du trots det klarar av deltidsarbete eller lättare arbetsuppgifter än tidigare. Du kan gå i delinvalidpension direkt från ditt tidigare arbete. Du har möjlighet att ansöka om ett förhandsbeslut om din rätt till delinvalidpension medan du fortfarande arbetar. Ett beviljande förhandsbeslut är i kraft nio månader, och under den tiden kan du överväga när du går i pension. En förutsättning för att få pension är att din inkomstnivå minskar med minst 40 procent jämfört med den tidigare stabiliserade genomsnittliga inkomsten. Inkomsterna minskas vanligtvis genom att minska på arbetstiden eller genom att ändra på arbetsuppgifterna. För att få delinvalidpension ska företagaren minska på sin företagsverksamhet och arbetsinkomst med minst 40 procent. Du kan emellertid få delinvalidpension även om du inte har ett deltidsarbete. Om du är arbetslös, kan du anmäla dig som arbetssökande vid arbets- och näringsbyrån och få minskad arbetslöshetsdagpenning som tillskott till din pension. Arbetslöshetsdagpenningen minskas med delinvalidpensionens belopp. Delinvalidpension som beviljas på viss tid kallas partiellt rehabiliteringsstöd. Hur arbetsoförmågan bedöms Om du ansöker om invalidpension bedöms din arbetsförmåga utgående från Läkarutlåtande B. Beslutet baseras både på en medicinsk och på en socioekonomisk bedömning. Den senare går ut på att bedöma din återstående arbetsförmåga och möjligheter att skaffa dig förvärvsinkomster. Dessutom beaktas din ålder, din utbildning samt din tidigare arbetserfarenhet. Om du har fyllt 60 år kan du få invalidpension på lindrigare villkor.

16 Arbetstagarens och företagarens pensionsskydd 2015 Din pensionsanstalt ger dig närmare information om invalidpensionen. Även Pensionsskyddscentralen och FPA ger råd i pensionsfrågor. Invalidpensionens belopp Din invalidpension består av pension som du tjänat in som anställd och som företagare. Dessutom tillkommer en pensionsdel för återstående tid. Återstående tid är tiden från början av det år som arbetsoförmögenheten börjat till 63 års ålder. Din pension höjs med lönekoefficienten till nivån enligt arbetsoförmågans begynnelseår och justeras med livslängdskoefficienten som fastställts för samma år. Beloppet är det samma för invalidpension och tidsbundet rehabiliteringsstöd. Om du får rehabiliteringsstöd får du under aktiv rehabilitering ett tillägg på 33 procent till din pension, om du får yrkesinriktad rehabilitering för att kunna återvända till arbetslivet. Delinvalidpensionen uppgår till hälften av invalidpensionens fulla belopp. En engångsförhöjning i invalidpensionen görs för personer i åldern 24 55 år från och med det årets början när pensionen har fortsatt i fem kalenderår. Förhöjningen är desto större ju yngre pensionstagaren varit vid arbetsoförmögenhetens inträde. Pension för återstående tid Du har rätt till pension för återstående tid, om dina arbetsinkomster under de tio sista kalenderåren före det år då du blev arbetsoförmögen har sammanlagt uppgått till minst 17 128,41 euro. Om arbetsinkomsterna är lägre, får du den pension som du tjänat in innan du blev arbetsoförmögen, utan pension för återstående tid. För den återstående tiden är den årliga pensionstillväxten 1,5 procent av den stabiliserade inkomst du hade före pensioneringen. I regel bestäms den stabiliserade inkomsten utgående från arbetsinkomsterna under de fem sista åren före arbetsoförmågans inträde. När inkomsten för återstående tid fastställs beaktas arbetsinkomsterna och inkomster som ligger till grund för sociala förmåner. Sociala förmåner är bland annat sjukdagpenning, arbetslöshetsdagpenning och föräldradagpenning samt alterneringsersättning. Pensionsdelen för återstående tid påverkas inte av livslängdskoefficienten. Trygghet för dem som är arbetslösa Om du blir arbetslös, anmäl dig då som arbetslös arbetssökande hos arbets- och näringsbyrån. Som

Arbetstagarens och företagarens pensionsskydd 2015 17 arbetslös arbetssökande kan du få arbetslöshetsdagpenning antingen som grunddagpenning eller som inkomstrelaterad dagpenning beroende på om du hör till en arbetslöshetskassa eller inte. Dessa dagpenningar betalas i högst 500 dagar. Efter detta har du rätt till tilläggsdagar, om du har varit anställd i ett pensionsberättigand arbete i minst fem år under de senaste 20 åren. Om du är född 1950 1954 kan du få tilläggsdagar om du fyllt 59 år innan maximitiden på 500 arbetslöshetsdagar. De som är födda 1955 1956 har rätt till tilläggsdagar vid 60 års ålder och de som fötts 1957 eller senare vid 61 års ålder. Dagpenning för tilläggsdagar kan du få högst till utgången av den månad då du fyller 65 år. Företagare har inte rätt till arbetslöshetsdagpenning för tilläggsdagar. I ärenden om utkomstskydd för arbetslösa får du i första hand råd från din arbetslöshetskassa, Arbetslöshetskassornas samorganisation och FPA. Rätt till ålderspension vid 62 års ålder om du är arbetslös Om du är född år 1957 eller tidigare och du får arbetslöshetsdagpenning för tilläggsdagar, kan du ansöka om ålderspension redan vid 62 års ålder. Om detta berättas närmare i delen Pensioner på basis av ålder. Familjepension ger ekonomisk trygghet för familjen Familjepensionen som betalas till den efterlevande maken och barnen tryggar inkomsten efter att den andra maken eller en förälder avlidit. Familjepensionen indelas i efterlevandepension och barnpension. Rätt till familjepension har barn under 18 år och den efterlevande maken. Under vissa förutsättningar kan också en tidigare make få familjepension. En registrerad partner har rätt till efterlevandepension under samma förutsättningar som en äkta make. Den efterlevande makens rätt till familjepension Den efterlevande maken, dvs. änkan eller änklingen, har rätt till efterlevandepension, om makarna har eller har haft ett gemensamt barn. Det krävs dessutom att makarna var gifta med varandra när förmånslåtaren avled. En efterlevande make utan barn får efterlevandepension, om alla följande villkor uppfylls: äktenskapet hade ingåtts innan den efterlevande maken hade fyllt 50 år och förmånslåtaren 65 år. äktenskapet hade varat i minst fem år före förmånslåtarens frånfälle

18 Arbetstagarens och företagarens pensionsskydd 2015 den efterlevande var minst 50 år vid sin makes frånfälle eller har fått invalidpension enligt arbetspensionslagarna eller sjukpension enligt folkpensionslagen i minst tre år. Barnlösa efterlevande makar (änka) som är födda före 1.7.1950 kan få efterlevandepension på lindrigare villkor, om äktenskapet ingåtts före 1.7.1990. Också förmånslåtarens tidigare make har rätt till efterlevandepension, om förmånslåtaren var skyldig att betala underhåll till henne eller honom. Underhållsskyldigheten ska ha fastställts genom domstolens eller en socialmyndighets beslut. Sambor har inte rätt till efterlevandepension enligt arbetspensionslagarna. Barns rätt till familjepension Barn under 18 har rätt till familjepension i form av barnpension. Barnpension betalas till förmånslåtarens egna barn och adoptivbarn. Barnpension betalas också till den efterlevandes barn och adoptivbarn, som vid förmånslåtarens frånfälle bodde i samma hushåll som den efterlevande maken och förmånslåtaren. Detsamma gäller barn som lever i samma hushåll med en förälder som lever i ett registrerat partnerskap. Fosterbarn får inte familjepension enligt arbetspensionslagarna. Hur familjepensionen fastställs Familjepensionen bestäms utgående från förmånslåtarens pension. Om förmånslåtaren inte var pensionerad vid sin död, räknas familjepensionen enligt den invalidpension som han eller hon skulle ha fått vid tidpunkten för dödsfallet. Livslängdskoefficienten tillämpas inte skilt på familjepension, eftersom familjepensionen beräknas på basis av förmånslåtarens pension, där livslängdskoefficienten redan har tillämpats. Beloppet på efterlevandepensionen Den efterlevande maken kan få högst hälften av förmånslåtarens pension. Efterlevandepensionens storlek påverkas av antalet barn under 18 år och den efterlevande makens egna pensioner och arbetsinkomster. Som den efterlevandes pension används antingen den pension som betalas till den efterlevande eller en s.k. kalkylerad pension, som bestäms på samma sätt som invalidpensionen. Den efterlevande makens egna pensioner och inkomster inverkar dock inte på efterlevandepensionen förrän det yngsta barnet fyller 18 år. Den efterlevandepension som betalas till änkan eller änklingen påverkas också av efterlevandepension som eventuellt betalas till en tidigare make.

Arbetstagarens och företagarens pensionsskydd 2015 19 Efterlevandepensionen betalas till den efterlevande maken utöver hans eller hennes egna pensioner eller löneinkomster. Se uppskattning av beloppet på efterlevandepensionen i sifferbilagan. Beloppet på barnpensionen Barnpensionen påverkas av förmånstagarnas antal. När det finns flera barn, får varje barn en egen lika stor andel av familjepensionen. Utbetalningen av familjepensionen Familjepension betalas från början av månaden efter förmånslåtarens frånfälle. Om ansökan om familjepension fördröjs, betalas pensionen retroaktivt för högst sex månader och av giltig orsak även för en längre tid. Efterlevandepension kan betalas till den efterlevande maken till hans eller hennes död. Om den efterlevande maken ingår nytt äktenskap före 50 års ålder, upphör efterlevandepensionen. Då utbetalas ett engångsbelopp som motsvarar tre års efterlevandepension. Om den efterlevande maken ingår nytt äktenskap efter 50 års ålder, påverkas utbetalningen inte. Barnpension upphör när barnet fyller 18 år eller om barnet bortadopteras. Annan trygghet för familjen Familjens försäkringsskydd kan också förbättras genom en tilläggspension som arbetsgivaren bekostat, en privat pensionsförsäkring eller en livförsäkring. FPA kan betala efterlevandepension till en make som inte fyllt 65 år och barnpension till barn som inte fyllt 18 år. Barnpension kan även betalas till 18 20-åringar som studerar. Du får utförligare information från FPA. Om förmånslåtaren har arbetat eller varit bosatt i ett annat EU-, EES-land, Schweiz eller i något land med vilket Finland har en överenskommelse om social trygghet, kan familjen har rätt till familjepension från landet i fråga. De anhöriga till en arbetstagare som avlidit före 65 års ålder kan få ersättning på grundval av en grupplivförsäkring. Närmare information ger Arbetstagarnas grupplivförsäkringspool (Livförsäkringsbolaget Retro). Anhöriga till företagare har ingen motsvarande rättighet. Familjepensioner betalas också på basis av obligatoriska olycksfallsoch trafikförsäkringar (LITA). Även en sambo kan vara förmånstagare. Dessa pensioner är primära i förhållande till familjepensioner enligt arbetspensionslagarna, så de dras av familjepensioner enligt arbetspensionslagarna. Ofta är LITA-förmånerna större än arbetspensionen och därför blir det

20 Arbetstagarens och företagarens pensionsskydd 2015 inte kvar någon arbetspension att betala. Utan ansökan ingen pension Alla pensioner måste sökas genom att göra en ansökan. Ansökan om folkpension och arbetspension görs på samma blankett. Du kan välja mellan en tryckt blankett och en elektronisk blankett som du fyller i på nätet och skriver ut. Ansökningsblanketter och anvisningar för ansökan finns på www.arbetspension.fi. På samma webbplats finns också en e-tjänst för ansökan om ålderspension. Även vissa pensionsanstalter har en egen elektronisk ansökningstjänst. Du kan lämna in din ansökan hos vilken pensionsanstalt som helst inom den privata eller den offentliga sektorn, på Pensionsskyddscentralen, hos ett ombud för Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt eller på FPA:s byråer och serviceställen. Alla dessa tillhandahåller ansökningsblanketter och ger också anvisningar och råd i fråga om ansökan om pension. Lämna gärna in ansökan om ålderspension ca två månader före den tidpunkt då du vill gå i pension. Uppge i ansökan vilket datum du vill att pensionen ska börja. Innan du ansöker om deltidspension, ta reda på din rätt till deltidspension och deltidspensionens belopp hos ditt arbetspensionsbolag. Förhandla med din arbetsgivare om arbetstiden, lönen för deltidsarbetet och tidpunkten för övergången till deltidspension. Ansökan om invalidpension och rehabiliteringsstöd har ett samband med sjukförsäkringsdagpenningen. Om du inte får eller inte ansöker om sjukdagpenning, kan du ansöka direkt om pension eller rehabiliteringsstöd. Som bilaga till ansökan om invalidpension behöver du ett läkarutlåtande B om ditt hälsotillstånd. Du ansöker om yrkesinriktad rehabilitering med ansökan om yrkesinriktad rehabilitering. Bifoga ett läkarutlåtande B till ansökan. Om du ska ansöka om efterlevandepension som änka eller änkling, ska du fylla i en blankett för ansökan om efterlevandepension. Om det också finns barn för vilka du söker pension, ska du för varje barn fylla i en blankett för ansökan om barnpension. Om du söker pension från utlandet ska du också fylla i bilaga U, där du antecknar uppgifterna om ditt arbete och din bosättning utomlands. Om du är fast bosatt utomlads, ska du lämna in pensionsansökan hos den pensionsanstalt som fungerar som förbindelseorgan och förmedlar din ansökan till Finland.