Sid 1(14) LINKÖPINGS UNIVERSITET BESLUT Dnr: LiU 589/03-10 Universitetsstyrelsen 2003-04-14 ANTAGNINGSORDNING FÖR LINKÖPINGS UNIVERSITET AVSEENDE GRUNDLÄGGANDE HÖGSKOLEUTBILDNING Enligt högskoleförordningens 6 kap 3 skall universitetet ha en antagningsordning som skall finnas tillgänglig för de studerande. Med antagningsordning avses de regler för grundläggande högskoleutbildning som högskolan tillämpar dels i fråga om ansökan samt behörighet och urval, dels i fråga om hur beslut om antagning fattas och hur beslut om behörighet överklagas. Universitetsstyrelsen har tidigare fastställt universitetets antagningsordning den 25 februari 1997, den 17 juni 1998 och den 16 december 1998. På delegation av universitetsstyrelsen Har rektor beslutat om revidering av universitetets antagningsordning 2002-09-20. Den nya antagningsordningen, som gäller fr o m 15 april 2003, är framför allt kompletterad med bestämmelser rörande reell kompetens. Tillträde till grundläggande högskoleutbildning Bestämmelser avseende tillträde till grundläggande högskoleutbildning indelas nedan i allmänna bestämmelser, grundläggande behörighet, särskild behörighet, urval, antagningsförfarande, anstånd med studier för antagna samt studieuppehåll, överklagande samt övrigt. Bestämmelser ur högskolelag, högskoleförordning samt lokala bestämmelser grupperas inom dessa rubriker. Därvid är bestämmelser ur högskolelagen skrivna med normalt typsnitt i fet stil, bestämmelser i högskoleförordningen med normalt typsnitt (utan fet stil) samt lokala bestämmelser med kursiv stil. I denna antagningsordning avseende grundläggande högskoleutbildning inkluderar begreppet fakultetsnämnd även nämnden för utbildningsvetenskap. Högskoleförordningens bilaga 3 om meritvärdering av betyg medföljer universitetets antagningsordning som bilaga 1. (Värdering av betyg från folkhögskola Waldorfskola och utländsk gymnasieutbildning (motsv.) finns i Högskoleverkets författningssamling (Webbadress: www.hsv.se). Bilaga 2 innehåller en sammanställning över anmälningsmaterial i vilka antagningsordningens regler tillämpas m m. Aktuella behörighetskrav och urvalsregler för universitetets utbildningsprogram framgår av bilaga 3. är, där det är möjligt, inarbetade under relevant paragraf. I annat fall finns hänvisning till Högskoleverkets författningssamling (Webbadress: www.hsv.se). Aktuella standardbehörigheter finns i Högskoleverkets författningssamling.
Sid 2(14) Allmänna bestämmelser 1. I högskolornas verksamhet skall jämställdhet mellan kvinnor och män alltid iakttas och främjas. Högskolorna bör vidare i sin verksamhet främja förståelsen för andra länder och för internationella förhållanden. Högskolorna skall också aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan. (1 kap. 5 HL) 2. Bestämmelser om likabehandling av studenter och sökande till högskolan oavsett deras könstillhörighet, etniska ursprung, sexuella läggning eller funktionshinder finns i lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan (1 kap. 9 HF) 3. Antagning till grundläggande högskoleutbildning skall avse en kurs eller ett utbildningsprogram. (7 kap. 1 HF) 4. För att bli antagen till grundläggande högskoleutbildning krävs det att sökanden har grundläggande behörighet och dessutom den särskilda behörighet som kan vara föreskriven. (7 kap. 2 HF) 5. Om det finns särskilda skäl får högskolan besluta om undantag från något eller några behörighetsvillkor. En högskola skall göra undantag från något eller några behörighetskrav om sökanden har förutsättningar att tillgodogöra sig den sökta utbildningen utan att uppfylla behörighetskraven. (7 kap. 3 HF) 6. Behörighet samt urvals- och antagningsregler skall utformas utifrån respektive utbildnings behov. Behörighet samt urvals- och antagningsregler skall vidare utformas så att de främjar goda studieresultat och premierar de studenter som tidigare uppvisat goda studieresultat inom den grundläggande högskoleutbildningen. Behörighet samt urvals- och antagningsregler skall vara lättöverskådliga, tydliga och informativa för den studerande. 7. Prövning av grundläggande och särskild behörighet avseende poänggivande uppdragsutbildning skall följa samma regler som gäller för grundläggande högskoleutbildning. Grundläggande behörighet 1. Den grundläggande högskoleutbildningen skall väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella eller specialutformade program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Regeringen får dock medge undantag när det gäller konstnärlig utbildning. (1 kap. 8 HL, delvis) 2. Grundläggande behörighet har den som 1. fått slutbetyg från ett nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan och har lägst betyget Godkänd på kurser som omfattar minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program,
Sid 3(14) 2. fått slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning eller fått samlat betygsdokument från gymnasial vuxenutbildning och har lägst betyget Godkänd på kurser som omfattar minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för ett slutbetyg, 3. har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i 1 eller 2, 4. genom någon annan verksamhet än utbildning har förvärvat kunskaper som motsvarar dem som utbildningar i 1 eller 2 ger, eller 5. är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är behörig till högre utbildning, eller 6. genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig grundläggande högskoleutbildning. Högskoleverket meddelar närmare föreskrifter om kraven i första stycket 3 och 4. (7 kap. 4 HF) Svensk eller utländsk utbildning - Den som har gått igenom sådan svensk utbildning som anges i bilaga har grundläggande behörighet. Regler om vem som skall anses ha grundläggande behörighet finns även i ikraftträdandebestämmelserna till förordningen (1996:984) om ändring i högskoleförordningen (1993:100). - Den som har gått igenom utbildning vid folkhögskola har grundläggande behörighet om han har gått 1. en treårig utbildning, eller 2. en tvåårig utbildning som bygger på minst ett års studier vid gymnasieskolan eller på grundskolan och minst ett års yrkesverksamhet, eller 3. en ettårig utbildning som bygger på minst två års studier vid gymnasieskolan, samt har av folkhögskolan intygade kunskaper motsvarande godkänd nivå på gymnasieskolans kärnämnen svenska eller svenska som andraspråk, engelska, samhällskunskap, religionskunskap, matematik och naturkunskap. - Den som har gått igenom en utländsk gymnasieutbildning (motsvarande) har grundläggande behörighet om utbildningen ger behörighet att bedriva högskolestudier eller motsvarande studier i det land, där han har gått igenom gymnasieutbildningen och har kunskaper i engelska som motsvarar ett fullföljt nationellt program i gymnasieskolan. 3. Övergångsbestämmelser i högskoleförordningen Grundläggande behörighet skall den anses ha som - har fullföljt ett nationellt eller ett specialutformat program i gymnasieskolan och som i sitt avgångsbetyg eller slutbetyg helt eller delvis har betyg enligt de bestämmelser som gällde före den 1 juli
Sid 4(14) 1994 eller har fullföljt motsvarande utbildning och har motsvarande betyg från gymnasial vuxenutbildning, - uppfyller kraven på allmän behörighet enligt föreskrifter som gällde öre den 1 juli 1993 och har avgångsbetyg från fyra-, tre-, eller tvåårig linje i gymnasieskolan eller från sådan tvåårig specialkurs i gymnasieskolan som till sitt innehåll i huvudsak motsvarar minst tvåårig linje i gymnasieskolan eller har motsvarande betyg från statlig eller kommunal vuxenutbildning, eller - före den 1 juli 1998 har fått intyg från en folkhögskola om allmän behörighet för högskolestudier. 4. Den som har annat modersmål än svenska, danska, färöiska, isländska eller norska skall ha de kunskaper i svenska som behövs. Högskoleverket meddelar närmare föreskrifter om kravet i första stycket. Den som har finska som modersmål och har haft svenska som ämne i finskt gymnasium eller motsvarande finsk skolform under tre år eller mer skall dock anses ha de kunskaper i svenska som behövs. (7 kap. 5 HF) Kunskaper i svenska - Den som har annat modersmål än svenska, danska, färöiska, isländska eller norska skall ha 1. lägst betyget Godkänd i kärnämnet svenska kurs B eller kärnämnet svenska som andraspråk kurs B vid gymnasial vuxenutbildning, eller 2. gått igenom av högskolorna anordnad undervisning i svenska för utomnordiska gäststudenter och invandrarstudenter med godkänt resultat, eller 3. godkänt resultat på prov i svenska som avslutar den undervisning som avses i punkt 2, eller 4. motsvarande kunskaper. 5. Utan hinder av 4 och 5 skall också den anses ha grundläggande behörighet som 1. fyller 25 år senast under det kalenderår då utbildningen börjar, 2. har arbetat under sammanlagt minst fyra år före det kalenderår då utbildningen börjar eller på något annat sätt har förvärvat motsvarande erfarenhet, och 3. har kunskaper i svenska och engelska som motsvarar ett fullföljt nationellt program i gymnasieskolan. Högskoleverket meddelar närmare föreskrifter om beräkning av arbetslivserfarenhet. (7 kap. 6 HF).
Sid 5(14) Arbetslivserfarenhet - Med arbetslivserfarenhet förstås följande verksamhet på minst halvtid, 1. arbete i en eller flera anställningar, 2. arbete i eget företag eller som fri yrkesutövare, 3. arbete i eget hem med vård av barn under tio år, 4. arbete i eget eller den vårdbehövandes hem med vård av en eller flera personer som på grund av sjukdom, ålder eller handikapp är i behov av särskild omvårdnad, samt 5. värnplikt och civilplikt. Arbetslivserfarenhet tillgodoräknas från och med det kalenderår den sökande fyller 16 år. Arbete parallellt med studier i grund- eller gymnasieskolan tillgodoräknas endast om det gäller arbete under sommarlovet. Arbetslivserfarenhet skall dokumenteras av den sökande med intyg eller annan godtagbar handling. 6. Med kunskaper i svenska och engelska som motsvarar ett fullföljt nationellt program i gymnasieskolan (punkt 5 under rubriken Grundläggande behörighet ovan) avses att den sökande - har kunskaper i svenska som motsvarar kurs B - har kunskaper i engelska som motsvarar kurs A. 7. StudentCentrum beslutar om en person har (eller inte har) grundläggande behörighet i de fall detta inte sker av Verket för högskoleservice (VHS). 8. En person, som genom beslut av annat universitetet eller högskola i Sverige bedöms ha grundläggande behörighet utifrån en bedömning av personens reella kompetens, skall anses ha grundläggande behörighet även vid Linköpings universitet. Särskild behörighet 1. Om inte annat följer av föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, avgör den högskola som anordnar en utbildning vilka behörighetsvillkor som skall gälla för att bli antagen till utbildningen. (4 kap. 2 HL, delvis) 2. De krav på särskilda förkunskaper som ställs skall vara helt nödvändiga för att studenten skall kunna tillgodogöra sig utbildningen. Kraven får avse 1. kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolans nationella eller specialutformade program eller motsvarande kunskaper, 2. kunskaper från en eller flera högskolekurser,
Sid 6(14) 3. andra villkor som betingas av utbildningen eller är av betydelse for det yrkesområde som utbildningen förbereder för. Särskild behörighet har också den som genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig den sökta utbildningen. Högskolan bestämmer vilka krav som skall ställas enligt första stycket i fråga om utbildningar som inte vänder sig till nybörjare i högskolan. (7 kap. 7 HF) 3. Fakultetsnämnd fastställer de krav på särskilda förkunskaper som skall gälla för utbildningar som inte vänder sig till nybörjare i högskolan 4. Fakultetsnämnd beslutar om en person har (eller inte har) särskild behörighet genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig den sökta utbildningen. 5. Beslut av en fakultetsnämnd som innebär att en person bedöms ha särskild behörighet utifrån en bedömning av personens reella kompetens är giltigt till utgången av det kalenderhalvår som infaller fem år efter prövningstillfället. 6. En person, som genom beslut av annat universitetet eller högskola i Sverige bedöms ha särskild behörighet till viss (a) utbildning (ar) utifrån en bedömning av personens reella kompetens, skall anses ha reell kompetens för motsvarande utbildning (ar) även vid Linköpings universitet. 7. Fakultetsnämnd beslutar om undantag från något eller några behörighetsvillkor. Undantag från något eller några behörighetskrav skall göras om den sökande har förutsättningar att tillgodogöra sig den sökta utbildningen utan att uppfylla behörighetskraven. 8. Med "kurs som vänder sig till nybörjare i högskolan" menas i antagningssammanhang 1. helfartskurs om 20 poäng på nivån 1-20 poäng i ett fastställt examensämne och som ej har akademiska förkunskapskrav, eller 2. kurs om fattande mer än 20 poäng som innehåller en startkurs på helfart om 20 poäng på nivån 1-20 poäng i ett fastställt examensämne och som ej har akademiska förkunskapskrav, eller 3. kurs omfattande mindre än 20 poäng (oavsett studietakt) om denna utgör enda möjliga startkurs i fastställt examensämne aktuell termin och som ej har akademiska förkunskapskrav 9. I fråga om en utbildning som vänder sig till nybörjare i högskolan anges de krav som avses i 7 första stycket i en s.k. standardbehörighet. Högskoleverket meddelar föreskrifter om vilka standardbehörigheter som finns. (7 kap. 8 HF) Se Högskoleverkets författningssamling.
Sid 7(14) 10. Högskoleverket skall meddela föreskrifter om vilken standardbehörighet som skall gälla för en utbildning som leder till en sådan yrkesexamen enligt bilaga 2 (HF) som inte har en konstnärlig inriktning. Högskolan skall bestämma vilka standardbehörigheter som skall gälla för övriga utbildningar som vänder sig till nybörjare i högskolan. Om det finns särskilda skäl får Högskoleverket medge att högskolan för tillträde till en viss utbildning ställer upp andra krav enligt 7 första stycket än de som följer av standardbehörigheter som behövs för utbildningen. (7 kap. 9 HF) Se Högskoleverkets författningssamling. 11. Fakultetsnämnd fastställer vilka standardbehörigheter som skall gälla för andra utbildningar än de som leder till sådan yrkesexamen som anges i bilaga 2 i HF. I förekommande fall inhämtar fakultetsnämnd Högskoleverkets tillstånd att ställa andra krav på särskilda förkunskaper än sådana som anges i standardbehörigheter. Fakultetsnämnds begäran om tillstånd skall anmälas till rektor. Urval 1. Så långt det kan ske med hänsyn till kvalitetskravet i 1 kap. 4 första stycket skall högskolorna som studenter ta emot de sökande som uppfyller behörighetskraven för studierna. (4 kap 1 HL) 2. Kan inte alla behöriga sökande till en utbildning tas emot, skall urval göras bland de sökande. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om urval ( 4 kap. 3 HL) 3. Vid urval skall hänsyn tas till de sökandes meriter. Vid urvalet används urvalsgrunderna 1. betyg, 2. högskoleprov som avses i 7 kap 17 HF, 3. andra särskilda prov, 4. tidigare utbildning, 5. arbetslivserfarenhet, och 6. särskilda skäl. Vid i övrigt likvärdiga meriter får urval också göras med hänsyn till kön i syfte att förbättra rekryteringen av studenter från det underrepresenterade könet. Vid sådana meriter får vidare lottning användas, om urval med hänsyn till kön inte kan göras. I fråga om utbildningar som vänder sig till nybörjare i högskolan får en högskola i den omfattning som framgår av 16 c bestämma urvalsgrunder som innefattar vissa förkunskaper eller andra sakliga omständigheter. Högskolan får bestämma att urvalsgrunder som anges i andra stycket skall användas. I fråga om utbildningar som inte vänder sig till nybörjare skall högskolan bestämma vilka urvalsgrunder enligt andra stycket som skall användas. (7 kap. 10 HF)
Sid 8(14) 4. Urvals- och antagningsregler för antagning till kurs/utbildningsprogram bör utformas så att förtur ges till sökande av underrepresenterat kön när meriterna i övrigt är likvärdiga. 5. Urvalsregler bör utformas så att den studerande ges möjlighet till kontinuitet i sina studier. 6. Fakultetsnämnd fastställer vilka urvalsgrunder som skall användas i fråga om utbildningar som inte vänder sig till nybörjare i högskolan. 7. Vid urval till en utbildning som vänder sig till nybörjare i högskolan gäller 12-16 b (HF). Detta hindrar emellertid inte att det vid antagning till en kurs ges förtur åt sökande som redan är studenter vid högskolan. (7 kap. 11 HF) 8. Fakultetsnämnd beslutar om det vid antagning till en kurs skall ges förtur åt sökande som är studerande vid Linköpings universitet 9. Urvalsgrunderna skall vara betyg och resultat från högskoleprovet i kombination med arbetslivserfarenhet. Om det inte finns synnerliga skäl skall av platserna fördelas 1. minst en tredjedel på grundval av betyg, och 2. minst en tredjedel på grundval av resultat från högskoleprovet i kombination med arbetslivserfarenhet. Av de platser som avses i första stycket 2 skall hälften fördelas på grundval av poäng for såväl högskoleprovet som arbetslivserfarenhet och hälften på grundval av poäng för enbart högskoleprovet. Första stycket hindrar inte att samtliga platser på en utbildning med konstnärlig inriktning fördelas på grundval av andra särskilda prov än högskoleprovet, eventuellt i kombination med andra urvalsgrunder. (7 kap. 12 HF) 10. Fakultetsnämnd avgör, med beaktande av bestämmelserna i punkt 9, fördelningen av platser mellan urvalsgrunderna betyg och resultat från högskoleprovet i kombination med arbetslivserfarenhet. 11. Vissa bestämmelser om hur betyg skall värderas finns i bilaga 3 i HF( = bilaga 1 till denna antagningsordning). I övrigt meddelar Högskoleverket föreskrifter om värdering av betyg. Högskoleverket skall också meddela föreskrifter om fördelningen av de platser som avses i 12 första stycket 1 mellan olika grupper av sökande. Högskoleverket skall meddela föreskrifter om vad avgångsbetyg för elever som påbörjade gymnasiestudier före 1994, samlat betygsdokument med sifferbetyg eller blandbetyg från gymnasial vuxenutbildning eller utländsk förutbildning skall anses motsvara i förhållande till slutbetyg från gymnasieskolans program, gymnasial vuxenutbildning eller samlat betygsdokument från gymnasial vuxenutbildning. (7 kap. 13 HF) avseende värdering av betyg Se Högskoleverkets författningssamling.
Sid 9(14) avseende fördelning av platser Fördelning av platser vid urval på betyg - Vid urval på betyg skall platserna fördelas i förhållande till antalet behöriga sökande i var och en av följande tre grupper, Grupp I: sökande som har grundläggande behörighet på grund av att han eller hon har 1. slutbetyg från program i gymnasieskolan som har endast bokstavs betyg, eller 2. slutbetyg eller samlat betygsdokument från gymnasial vuxenutbildning och som har endast bokstavsbetyg, eller 3. slutbetyg från svensk Waldorfskola. Grupp II: sökande som har grundläggande behörighet på grund av att han eller hon har 1. sådana slutbetyg och samlade betygsdokument från gymnasial vuxenutbildning som inte hänförs till grupp I, eller 2. avgångsbetyg enligt punkt 2 övergångsbestämmelserna till förordningen (1994:35) om ändring i gymnasieförordningen (1992:394), eller 3. motsvarigheter till slutbetyg från äldre utbildningar i gymnasieskolan och statlig eller kommunal vuxenutbildning, eller 4. avgångsbetyg från svensk Waldorfskola, eller 5. avslutat en utländsk gymnasieutbildning (motsvarande), och Grupp III: sökande som har grundläggande behörighet på grund av att han eller hon har avslutat en utbildning vid folkhögskola och erhållit studieomdöme. avseende vad avgångsbetyg för vissa elever motsvarar Se Högskoleverkets författningssamling. 12. Poäng för arbetslivserfarenhet ges efter fem års arbete på minst halvtid och med en fjärdedel av maximal poäng för högskoleprovet. Högskoleverket meddelar närmare föreskrifter om beräkning av arbetslivserfarenhet. (7 kap. 14 HF) Arbetslivserfarenhet - Poäng för arbetslivserfarenhet erhålls genom
Sid 10(14) 1. arbete i en eller flera anställningar, 2. arbete i eget företag eller som fri yrkesutövare, 3. arbete i eget hem med vård av barn under tio år, 4. arbete i eget eller den vårdbehövandes hem med vård av en eller flera personer som på grund av sjukdom, ålder eller handikapp är i behov av särskild omvårdnad, samt 5. värnplikt och civilplikt. 13. Andra särskilda prov än högskoleprovet får användas som urvalsgrund endast i fråga om 1. utbildningar som förbereder för yrkesområden som ställer krav på vissa personliga egenskaper eller särskild kompetens, och 2. utbildningar med konstnärlig inriktning. I fråga om utbildningar som avses i första stycket 1 beslutar Högskoleverket om tillstånd för högskolan att använda proven och om de villkor som skall gälla för användningen. Högskoleverket kan därvid besluta om undantag från 12 första stycket andra meningen. (7 kap. 15 HF) 14. Fakultetsnämnd ansöker i förekommande fall hos Högskoleverket om tillstånd att använda andra särskilda prov än högskoleprovet som urvalsgrund till utbildningar som förbereder för yrkesområden. Fakultetsnämnds begäran skall anmälas till rektor. 15. Högskoleverket meddelar föreskrifter om användningen av urvalsgrunden särskilda skäl enligt 10 andra stycket 6. (7 kap. 16 HF) - Särskilda skäl som urvalsgrund kan avse t.ex. funktionshinder eller annan synnerlig omständighet eller att den sökande har kunskaper eller erfarenheter som är särskilt värdefulla för den sökta utbildningen och/eller är särskilt värdefulla för det yrkesområde som utbildningen förbereder för. 16. Om det finns särskilda skäl, får Högskoleverket medge att en högskola vid urval till en viss utbildning får tillämpa annan urvalsgrund eller göra annan platsfördelning än som avses i 12. Ett medgivande skall avse ett eller flera antagningstillfällen. (7 kap. 16 a HF) 17. En högskola får i enstaka fall göra avsteg från 12. Detta får dock ske bara om en sökande genom tidigare utbildning, arbetslivserfarenhet eller någon annan omständighet har särskilda kunskaper eller annars särskilda förutsättningar för den sökta utbildningen. (7 kap. 16 b HF) 18. En högskola får bestämma urvalsgrunder för nybörjare i högskolan enligt 10 fjärde stycket beträffande högst 10 procent av platserna. (7 kap. 16 c HF) 19. Rektor beslutar på förslag av fakultetsnämnd om urvalsgrunder för nybörjare i högskolan enligt 10 fjärde stycket (HF) beträffande högst 10 procent av platserna.
Sid 11(14) 20. Fakultetsnämnd beslutar i övrigt vid behov och med iakttagande av gällande bestämmelser om tillämpning av urvalsregler, dvs vilka urvalsgrunder som skall användas, grund för meritvärdering, indelning i urvalsgrupper, fördelning av platser mellan urvalsgrupper, inplacering av sökande i urvalsgrupper samt om avsteg från 7 kap 12 HF med beaktande av bestämmelserna i 7 kap. 16 b HF). 21. Fakultetsnämnd ansöker i förekommande fall hos Högskoleverket om tillstånd att vid urval till viss utbildning få tillämpa annan urvalsgrund eller göra annan platsfördelning än som avses i 7 kap 12 HF. Fakultetsnämndens begäran skall anmälas till rektor. 22. För alla högskolor i landet skall det finnas ett gemensamt högskoleprov. Högskoleverket svarar för att provet framställs. De högskolor som skall använda provet som urvalsgrund skall anordna provet. Så får ske i samverkan mellan högskolorna. Resultatet av högskoleprovet är giltigt till utgången av det kalenderhalvår som infaller fem år efter provtillfället. (7 kap. 17 HF) 23. Den som vill delta i högskoleprovet skall betala en avgift på 300 kronor i samband med anmälan till provet. (7 kap. 18 HF) 24. StudentCentrum administrerar högskoleprovet. Antagningsförfarande 1. Den som vill antas till grundläggande högskoleutbildning skall anmäla det inom den tid och i den ordning som högskolan bestämmer. Frågor om antagning avgörs av högskolan. Därvid gäller ett maskinellt framtaget besked om antagning såsom högskolans beslut. (7 kap. 19 HF) 2. Rektor fastställer anmälnings- och kompletteringstid. 3. Fakultetsnämnd fastställer vilka utbildningar som skall ha samordnad central respektive samordnad lokal antagning. 4. Lokal antagning som innebär ett urvalsförfarande sker normalt samordnat inom universitetet. Rektor kan i särskilda fall och efter framställan från fakultetsnämnd medge undantag. Rektor beslutar vid samordnad lokal antagning om det administrativa antagningsförfarandet och det tekniska antagningssystemets tillämpning. StudentCentrum ansvarar för den tekniska delen av antagningen. Fakultetsnämnd avgör i de fall ett urvalsförfarande inte skall tillämpas och efter samråd med respektive institution, om institutionsanmälan/institutionsantagning skall ske. 5. Institution ansvarar för sådan kompletterande antagning som inte innebär ett urvalsförfarande till fortsättnings- och fördjupningskurser inom de verksamhetsområden som hör till Filosofiska fakultetsnämnden, Tekniska fakultetsnämnden respektive Nämnden för utbildningsvetenskap. Inom Hälsouniversitetet svarar fakultetsnämnden för motsvarande antagning.
Sid 12(14) 6. Fakultetsnämnd ansvarar för - behörighetsprövning, motsvarande bedömning, tillgodoräknande av tidigare utbildning, dispens - meritvärdering - rangordning, prövning av särskilda skäl och handikappade sökandes särskilda behov - kompletterande antagning av nybörjare Registrering Student som påbörjar utbildning på program eller kurs skall registrera sig och i förekommande fall avregistrera sig enligt bestämmelser som utfärdas av rektor och fakultetsnämnd. Anstånd med studier för antagna samt studieuppehåll 1. Om det finns särskilda skäl, får en högskola medge att den som är antagen till grundläggande högskoleutbildning vid högskolan 1. får anstånd med att påbörja studierna, eller 2. får fortsätta sina studier efter studieuppehåll.. Högskoleverket meddelar närmare föreskrifter om anstånd och om studieuppehåll. (7 kap. 20 HF) 1. Anstånd med studier för antagna - Särskilda skäl för anstånd med att påbörja studierna kan vara sociala, medicinska eller andra särskilda omständigheter som t.ex. vård av barn, värnplikts- eller civilpliktstjänstgöring, studentfackliga uppdrag eller uppskjuten ledighet enligt lagen (1974:981) om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning. - Anståndstiden får uppgå till högst 18 månader om det inte finns synnerliga skäl för en längre tid. Ett beslut om anstånd får förenas med villkor om anmälan inför den tidpunkt som studierna skall påbörjas. 2. Studieuppehåll - Med studieuppehåll avses ett uppehåll i studierna som anmälts till högskolan av studenten. - Särskilda skäl för att få fortsätta studierna efter studieuppehåll kan vara sociala, medicinska eller andra särskilda omständigheter som t.ex. vård av barn, värnplikts-eller civilpliktstjänstgöring eller studentfackliga uppdrag. - Högskolans medgivande om att en student får fortsätta sina studier efter studieuppehåll skall lämnas för en bestämd tid.
Sid 13(14) 2. Fakultetsnämnd avgör när medgivande skall lämnas till den som är antagen till grundläggande högskoleutbildning inom respektive fakultetsområde om dels anstånd med att påbörja studierna, dels fortsättning av studier efter studieuppehåll. Anm: Universitet och högskolor har inte rätt att besluta om regler som innebär att anstånd inte beviljas. Överklagande 1. För prövning av överklaganden av vissa beslut på högskoleväsendets område svarar en särskild överklagandenämnd. Nämndens beslut med anledning av ett överklagande dit får inte överklagas. ( 5 kap. 1 HL) 2. Till Överklagandenämnden för högskolan får följande beslut av en högskola överklagas, nämligen 1. beslut om anställning vid en statlig högskola med undantag av anställning som doktorand, som professor eller lektor vid anställning enligt 4 kap. 11, 13 och 13a eller som lektor eller adjunkt vid anställning enligt 30 5 tredje meningen. 2. beslut enligt 4 kap. 28 andra stycket att avslå en ansökan om befordran, 3. beslut enligt 4 kap. 28 tredje stycket att avslå en begäran om anställning som professor, 4. beslut enligt 4 kap. 28 fjärde stycket att avslå en begäran om anställning tills vidare av en lektor eller en adjunkt, 5. beslut om att en sökande inte uppfyller kraven på behörighet för att bli antagen till grundläggande högskoleutbildning och beslut att inte göra undantag från behörighetsvillkoren i fall som avses i 7 kap. 3 andra meningen, 6. beslut om tillgodoräknande av kurs, 7. avslag på en students begäran om befrielse från ett obligatoriskt utbildningsmoment, 8. beslut att dra in resurser för en doktorands forskarutbildning enligt 8 kap. 10 och beslut att en doktorand inte skall få tillbaka resurserna enligt 8 kap. 11, och 9. avslag på en students begäran att få examensbevis eller utbildningsbevis. Om någon som sökt en anställning som lektor med stöd av första stycket 1 överklagar ett beslut av högskolan att anställa någon annan och överklagandenämnden bifaller överklagandet, skall det ske på så sätt att den klagande anställs som professor, om det yrkas i överklagandet. Detta gäller dock bara om den klagande har behörighet för en sådan anställning och begärt prövning av detta enligt 4 kap. 23. Ett överklagande enligt första stycket 3 skall inte prövas om överklagandenämnden beslutar att någon annan skall ges anställningen på grund av ett överklagande enligt första stycket 1. (12 kap. 2 HF)
Sid 14(14) 3. Att beslut av en disciplinnämnd om avstängning och varning får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol följer av 22 a förvaltningslagen (1986:223). Andra beslut av en disciplinnämnd får inte överklagas (12 kap. 3 HF) 4. Beslut av en högskola i annat fall än som nämns i detta kapitel får överklagas endast om det är medgivet i annan författning än förvaltningslagen (1986:223). (12 kap. 4 HF) 5. Högskoleverkets beslut enligt högskolelagen (1992:1434) och denna förordning (Högskoleförordningen) får inte överklagas. (12 kap. 5 HF) 6. Fakultetsnämnd ansvarar för omprövning av ärenden i samband med överklagande (behörighet, tillgodoräkning, befrielse från obligatoriskt utbildningsmoment och avslag på begäran om examensbevis eller utbildningsbevis). Övrigt 1. Fakultetsnämnd ansvarar för att varje antagningsomgång åtföljs av uppföljning och utvärdering. 2. StudentCentrum ansvarar i övrigt för erforderlig administration i samband med antagning av studerande. Beslut i detta ärende har fattats vid universitetsstyrelsens sammanträde 2003-04-14. I beslutet har deltagit ordföranden Hans Sandebring, prorektorn Christer Knuthammar och övriga ledamöterna Karin Aronsson, Britt-Marie Danestig, Cecilia Engblom, Bernt Ericson, Nina Gustafsson Åberg, Lennart Ljung, tjänstgörande suppleanten Mary Rudner, Olle Stendahl, Agneta Westerdahl och Conny Öhman. Vidare har närvarit personalföreträdarna Per Larsson och Marianne Plymoth, mötets sekreterare Gun Mannervik, informationschefen Lars Holberg, universitetsdirektören Curt Karlsson samt planeringschefen Lars Rydberg, den sistnämnde föredragande. Hans Sandebring Lars Rydberg Kopia till: Fakultetsnämnderna Nämnden för utbildningsvetenskap Institutionerna Rektorskansliet (CK, MA, GH, IBG) StudentCentrum (GN, TM) LUST StuFF LinTek Consensus De fackliga organisationerna Informationsavdelningen (LH)