Effektiv elanvändning i olika branscher och processer minskar kostnader och utsläpp

Relevanta dokument
Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning

Industrins elanvändning och samspelet med lokala energileverantörer Louise Trygg

Stärk konkurrenskraften med miljöanpassade besparingsåtgärder. Energihushållning i industrier

Simulering av Sveriges elförsörjning med Whats Best

Ett projekt om energieffektivisering av halländska företag

Systemperspektiv på energieffektivisering i industrin Louise Trygg Tekn. Dr.

El till vad och hur mycket i svensk industri

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR

Basindustrin finns i hela landet

SYSTEMFÖRÄNDRINGAR AV INDUSTRIELL ENERGIANVÄNDNING - OSKARSHAMN -

Vita certifikat nyckeln till ett stabilt energisystem. Louise Ödlund (fd Trygg) professor Energisystem, Linköpings universitet

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Förnybarenergiproduktion

100% FÖRNYBART MED FJÄRRVÄRME OCH KRAFTVÄRME

Energiförbrukning 2010

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA maj /10/2014

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland

Rapporteringsformulär Energistatistik

Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Energiskaffning och -förbrukning

Blankett. Energikartläggning & Energiplan. Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post:

A 1. Totalt tillförd energi fördelad på olika energibärare

Energiskaffning och -förbrukning 2012

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

Energiläget 2018 En översikt

Energiskaffning och -förbrukning 2011

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1998, TWh

Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation

Finsk energipolitik efter 2020

Energiskaffning och -förbrukning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Ökad fjärrvärmeleverans till industrin

Energikartläggning. Företag: Edita Bobergs AB

Elproduktionskostnader nya anläggningar?

myter om energi och flyttbara lokaler

Elåret Diagram ur rapporten

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

Energiläget En översikt

Klimatsmart lönsam energistrategi. Anna Jungmarker Processägare Ekologisk hållbarhet

Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik & Automation

Projekt BETTI Bättre energiråd till tillverkningsindustrin. Samarbete med Peter Karlsson, Linköpings Universitet och Energikontor Sydost

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Biokraftvärme isverigei framtiden

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1999, TWh

Energiskaffning och -förbrukning

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2000, TWh

Varför räkna med primärenergi? Louise Trygg

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm

POTENTIAL ATT UTVECKLA VATTENKRAFTEN - FRÅN ENERGI TILL ENERGI OCH EFFEKT

Färdplan Nuläget - Elproduktion. Insatt bränsle -Elproduktion. Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS

Vattenfall Värme Uppsala

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Klimat- bokslut 2010

Energihushållning. s i handboken

El från förnybara källor. Den nya torktumlaren

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2001, TWh

El- och värmeproduktion 2010

Varifrån kommer elen?

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad

Köparens krav på bränsleflis?

Energigas en klimatsmart story

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Elåret Diagram ur rapporten

Skånes Energiting tisdag 11 april, 2013 Malmömässan i Hyllie. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH

%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning

El- och värmeproduktion 2012

Användningen av energigaser inom industrin. Stockholm 30 januari 2018

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken.

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Vindkraften en folkrörelse

Industriprojekt Oskarshamn. Energisystemanalys. För företag och kommuner i samverkan kring energiförsörjning.

Hej och välkomna KVÄLLSTRÄFF SAMFÄLLIGHETER

Mars En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

2017 DoA Fjärrvärme. Växjö Energi AB. Prisområde 1

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2015 DoA Fjärrvärme. Växjö Energi AB. Prisområde 1

Naturskyddsföreningen

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

SÅ PLANERAS KRAFTVÄRMEVERKET MODERNISERAS OCH UTVECKLAS

Växjö

Energisituation idag. Produktion och användning

Energianskaffning, -förbrukning och -priser

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

2015 DoA Fjärrvärme. Växjö Energi AB. Prisområde 2

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming

Energiförbrukning 2009

Energimål Byggnader och industri. Peter Åslund Energikontoret

Så skapade vi resurseffektiv fjärrvärme i Gävle. SVEBIO den 14 november 2017 Inger Lindbäck

Kraftbalansen i Sverige under timmen med högst elförbrukning

2015 DoA Fjärrvärme. Övik Energi AB. Centrum

Energianvändningens klimatpåverkan. Energimyndigheten Tobias Persson

2017 DoA Fjärrvärme. E.ON Värme Sverige AB. Norrköping-Söderköping

Energiskaffning och -förbrukning

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden

Transkript:

Effektiv elanvändning i olika branscher och processer minskar kostnader och utsläpp El till vad och hur mycket i svensk industri IKP Energisystem Sven-Olof Söderberg, Louise Trygg, Peter Karlsson, Alemayehu Gebremedhin, Göran Nilsson, Björn Karlsson, Thomas Franzén

Överblick Energikartläggningar, energihushållningsmöjligheter i industrier Hela branscher Påverkan på elproduktionen Effektivisering Eltillförsel Elbehov Konvertering

Studerade branscher SNI-kod Bransch Studerade företag, exempel 15 Livsmedel Cloetta, Ljungsbro, Norrköping 2 Trävaror Bohmans Fanérfabrik, Oskarshamn 21.12 Papper Fiskeby Board, Norrköping 21.2 Pappersvaror OP Kuvert, Oskarshamn 28 Metallvaror Emballator, Ulricehamn 29 Maskiner Hägglunds Drives, Örnsköldsvik 31 Elektro SAFT, Oskarshamn 32 Tele Sanmina, Örnsköldsvik 34 Fordon Alvis Hägglund, Örnsköldsvik 35 Andra transportmedel SAAB, Linköping 36 Övrigt Liljeholmens Stearinfabrik, Oskarshamn

Andra Livsmedel Trävaror Papper Pappersvaror Metallvaror MaskinerElektro Tele Fordon transportmedel Övrigt Elanvändning för branscher och processer 36 Övrigt Transportmedel Fordon Tele Elektro Maskiner Metallvaror Pappersvaror Papper Trävaror Livsmedel 35 34 32 31 29 28 21.2 21.12 2 15 % 2% 4% 6% 8% 1% Belysning Ventilation Tryckluft Pumpning Lokalvärme Komfortkyla Varmvatten Interntransport Ånga Påläggning Formning Värmning Smältning Torkning Förpackning Sönderdelning Blandning Avverkning Hopfogning Frysning Ospecificerat

36 35 34 32 31 29 28 21.2 21.12 Värmning Belysning Tryckluft Lokalvärme Tele Påläggning Övrigt Andra transportmedel Elektro Förpackning Avverkning Formning Pappersvaror Fordon Maskiner Metallvaror Pumpning Elanvändning i olika branscher Stödprocesser Produktionsprocesser Stor del av branschens elförbrukning Papper 2 15 Ventilation Sönderdelning Livsmedel Trävaror 1 2 3 4 5 6 7 8 TWh/år

Elanvändning för olika processer Kylning, frysning Hopfogning Avverkning Belysning Sönderdelning Ventilation Förpackning Torkning, koncentration Tryckluft Värmning, smältning Pumpning, interntransporter Formning Påläggning, blandning Ånga Komfortkyla Lokalvärme, tappvarmvatten Svensk industri utom stål, kemi, massa m m

Möjlig elhushållning Svensk industri utom stål, kemi, massa m m 12 1 8 Effektivisering Konvertering till fjärrvärme TWh/år 6 Övrig konvertering 4 2 Elanvändning efter hushållning Stöd- produktionsprocesser

5 45 4 35 3 vinter vardag dag vår & höst vardag dag sommar vardag dag vinter vardag kväll Elbehov Studerade industribranscher 25 2 15 vardag nätter helger 1 MW 5 2 4 6 8 h befintligt efter effektivisering efter effektivisering och konvertering

35 3 25 MW Elbehov Bransch SNI 15 Livsmedel 2 15 1 5 1 2 3 4 5 6 7 8 h befintligt efter effektivisering efter effektivisering och konvertering

Vattenkraft Kärnkraft Vindkraft Elimport export Elbehov lokaler hushåll övrig industri Sveriges elförsörjning Kondenskraft Gasturbiner Eldistribution Elbehov industri Effektivisering Kraftvärme Bransch 1, 2,... Process a, b,... Olje-, gaspannor Olje-, biopannor Fjärrvärme nät Konvertering Biopannor Studerade branscher och processer

MODEST-modellen Indata Anläggningar Tidsindelning Tillförsel Hushållning Energibehov Kostnader och andra egenskaper Optimering Resultat Total kostnad Investeringar Drift Marginalkostnader Utsläpp

18 TWh/år Eltillförsel samt elhushållning i studerade branscher 16 Import 14 12 KV fossil Vindkraft KV bio 4 TWh/år 1 Kärnkraft 3 8 6 2 Import KV kol, gas 4 2-2 Vattenkraft varav export Effektivisering Konvertering 1-1 Vindkraft KV torv, avfall Ny KV bio KV bio Effektivisering Konvertering kraftvärme-värme biobränsle gas seltv91-2 Utan vattenkraft och kärnkraft

Eltillförsel och elhushållning 3 2 Effekt MW vardag dag vinter vardag dag vår höst vardag dag sommar nätter o helger Elproduktion Vindkraft Vattenkraft Import Import 1 KV KV Import Kärnkraft Effektivisering varav export -1 Konvertering Elhushållning -2 1 2 3 4 5 6 7 8 876 h/år seltv91

Varifrån kommer elen? 35 3 25 2 Kolkondensförluster Kärnkraftsförluster 15 Kärnkraftsel 1 Vattenkraft 5 El Tillförd el Svensk mix Kolkondens

Koldioxidutsläpp 15 15 1 Import 1 5 5 Import -5 Sverige Export Netto -5 Sverige Export Netto -1-1 Utan Med elhushållning Mton / år Seltv 69,91

Kostnadsminskning p g a 28 Konvertering uppvärmning, tappvarmvatten 27 Konvertering tillverkningsprocesser Övrig effektivisering 26 25 Effektivisering belysning, tryckluft, ventilation Kostnad att tillgodose energibehovet när alla åtgärder vidtagits Mkr/år 24

12 Utbudskurva för svensk eltillförsel SEK/MWh GT 1 8 6 Kondens 4 2 Vattenkraft Avfalls-KV Kärnkraft Vindkraft 5 1 15 2 25 KV Import Bef elbehov efter hushållning TWh/år

Slutsatser Elanvändningen i de studerade branscherna kan minska med 4 % genom effektivisering och konvertering. Det skulle minska kostnaderna för energitillförseln med 2 miljarder kr per år och kan bidra till att minska EU:s CO 2 -utsläpp med 6 miljoner ton per år. Effektivisering Eltillförsel Elbehov Konvertering

18 16 14 Elanvändning per invånare och hur elen produceras 12 1 8 6 4 2 kwh/person,år Sverige EU (15) Import, netto Biobränsle Fossil Kärnkraft Vattenkraft 22

Energihushållning Effektivisering minskar energibehovet Laststyrning minskar effektbehovet Byte av energibärare (konvertering) t ex från el till bränsle eller fjärrvärme

8 7 6 5 MW Elbehov Bransch SNI 28 Metallvaror 4 3 2 1 1 2 3 4 5 6 7 8 h befintligt efter effektivisering efter effektivisering och konvertering

MODESTmodell av Sveriges elförsörjning VATTEN VATTENKRAFT KÄRNKRAFT VINDKRAFT STAMNÄT EXPORT EXPORT NORDEN EUROPA ELBEHOV ÖVRIG INDUSTRI REGIONNÄT ÖVRIG ELLAST ELTILLFÖRSEL KOL TORV AVFALL NATURGAS TRÄ KV KV KV KV MOTTRYCK KV MOTTRYCK KV IMPORT N IMPORT E KV KONDENS GASTURBINER OLJA PANNOR PANNOR EFFEKTIV- ISERING STÖDPROCESS EFFEKTIV- ISERING PROD.PROCESS TOMGÅNGSMINSKN KONVERTERING TILLVERKNING KONVERTERING TILLVERKNING KONVERTERING VÄRME ELTILLFÖRSEL ELBEHOV STUDERADE BRANSCHER OLJA NY KV PANNOR KONVERTERING TILLVERKNING NY KV KONVERTERING VÄRME PANNOR PANNOR FJÄRR- -VÄRME KONVERTERING TILLVERKNING KONVERTERING KYLA

Elproduktion utan hushållning SEK/MWh 45 35 Effekt MW 3 Kondenskraft vardag dag vår höst vardag dag sommar nätter o helger 3 25 25 vardag dag vinter Marginalkostnad 2 Import Vattenkraft 15 Import Import Vattenkraft 1 KV Vindkraft Kraftvärme o mottryck Import 5 KV Kärnkraft varav export 1 2 3 4 5 6 7 8 seltv69 h/år