Seminsäsongen 2010 VAD HÄNDER MED DITT STO? -PÅ MARKEBÄCKS SEMINSTATION Markebäcks Seminstation Vet. Lotten Bäckgren
Vägen från att man bestämmer sig för att betäcka sitt sto till dess man får ett föl kan kännas lång och oviss, det är en hel del att tänka på och många beslut som skall fattas. För att underlätta för dig som stoägare har vi här sammanfattat vad som sker med ditt sto när du väl bestämt dig för att komma till oss på Markebäcks seminstation. När ditt sto anländer När du skall komma till oss på Markebäck med ditt sto är det första som händer att du får lämna en del uppgifter om hästen och dig själv. Dels skall ASVH:s blankett anmälan till betäckning fyllas i med uppgifter om stoets registreringsnummer, härstamning, ålder samt vilken hingst stoet skall semineras med. På blanketten skall även en del information om dig som ägare lämnas. Blanketten finns att hämta på ASVH:s webbplats (http://www.asvh.se/blanketter/anm_t_betackn.pdf) och kan med fördel fyllas i innan du kommer till oss. Från och med seminsäsongen 2010 introducerar ASVH ett internetbaserat språngrullesystem. I detta system kan man anmäla sitt sto för betäckning och det ersätter därmed ovan nämnda blankett. Fördelen med den nya internetbaserade blanketten är att man i lugn och ro kan fylla i uppgifterna på nätet. Man ser även när stationen har accepterat anmälan samt att man under hela tiden enkelt kan ha kontroll på var blanketten finns. För att använda sig av det nya systemet går man in på länken: http://www.sprangrulla.se/ och följer instruktionerna. På ASVHs webbplats finns även faktablad för samtliga halvblodshingstar som finns att tillgå för avel under året, informationen som finns på dessa faktablad, priser m.m, är det som gäller under säsongen. Om ditt sto skall gå kvar hos oss under inseminationsperioden vill vi även veta foderstat samt om hon skall gå ensam i hagen eller kan gå i en större hage tillsammans med andra. Vi vill veta hur stoet är i samband med undersökningar, om hon är lugn eller kan vara orolig av sig samt om det är något speciellt man bör tänka på i hanteringen. Det är också bra för oss att veta hur hon brukar vara brunstig, om hon visar tydliga tecken eller om hon vanligen inte visar några tecken alls. Alla ston är olika och hur de beter sig under brunsten är individuellt. Om stoet har haft föl förut är det väsentligt för oss att veta om det varit problem att få henne dräktig. Om stoet
har föl vid sidan vill vi också veta hon hade en normal fölning eller om några komplikationer uppstod. All denna information är viktig för att vi skall kunna sköta ditt sto på ett bra och säkert sätt och därmed ge så goda förutsättningarna som möjligt för dräktighet. Undersökning, provtagning och insemination Vid första undersökningen med ultraljud görs en bedömning av livmoder och äggstockar för att avgöra var stoet ligger i sin brunstcykel. Vi tittar på hur livmoderslemhinnan ser ut, om den är tjock som i högbrunst eller tunnare och mindre aktiv som den är mellan brunsterna. Vi tittar även på hur äggblåsorna (folliklarna) ser ut. Om det finns någon follikel som kan vara aktuell att seminera på eller om det är mindre folliklar som håller på att växa till. Folliklarna mäts och diametern på dem noteras för att se hur mycket de växer till nästa undersökning. All information från undersökningen vägs samman och en bedömning om hur stoet ligger i brunst kan göras. Antingen bedöms stoet vara redo för insemination, annars avvaktar man tills rätt tid i brunsten infinner sig. Vid nästa undersökning, efter insemination, kontrolleras om den follikel som man seminerat på finns kvar eller om den har ovulerat, det vill säga släppt från äggstocken. Sitter follikeln kvar och har växt ytterligare behöver stoet semineras igen, har follikeln släppt är stoet färdigseminerat. Det kan även vara så att ett bakterieprov från livmodern behöver tas. Skälet till detta kan vara att stoet haft problem med infektioner under tidigare säsonger, att hon inte blivit dräktig trots flera försök eller att livmodern inte ser ren ut vid ultraljudsundersökningen. Normalt ska livmodern vara helt ren och fri från bakterier men det händer att det kommer in bakterier som kan växa till och orsaka infektion, så kallad endometrit. Det kan till exempel röra sig om bakterier som normalt finns i hästens tarmsystem. Bakterieprovet tas med en speciell provtagare direkt från livmoderslemhinnan och skickas till labb för odling och resistensbestämning. Labbproverna är viktiga för att veta vilken typ av behandling man ska använda för en eventuell infektion. Behandling kan göras lokalt i livmodern eller allmänt via
perorala preparat eller injektioner. Infektioner av det här slaget är inte ovanliga och man märker det oftast inte alls på stoet. Insemination Om stoet ska semineras med en hingst som står på stationen sker inseminationen vanligen på eftermiddagen samma dag som hingstarna är samlade. Ska stoet semineras med en hingst som inte står på stationen beställs sperman från den aktuella hingststationen, sperman skickas med postfrakt och inseminationen görs på morgonen dagen efter. I Sverige har man utarbetat ett system som bygger på att hingstarna samlas varannan vardag dag under säsong. Det bedöms vara optimalt för hingsten att inte samlas varken oftare eller mer sällan. Därför undersöks stona med ultraljud måndag, onsdag och fredag morgon. Hingstarna samlas på samma veckodagar och seminering med transportsperma görs då tisdag, torsdag och lördag morgon. När transportsperman anländer görs en bedömning i mikroskop gällande hur den ser ut, hur motila (rörliga) spermierna är samt hur koncentrationen ser ut. Med varje spermaskick följer en journal där det står när hingsten är samlad samt hur motiliteten och koncentrationen var vid samlingstillfället. Motiliteten anges i procent, det vill säga hur många procent av spermierna som rör sig. Koncentrationen, antalet miljoner spermier per ml, räknas ut med hjälp av speciell utrustning. Genom att titta på spermierna när det kommit fram till mottagarstationen kan man se hur väl de klarat frakten. De flesta hingstar fungerar bra att skicka på men det finns de vars sperma klarar transporten sämre. Undersökningar efter insemination Efter att stoet är färdigseminerat räknar man 16 dagar framåt och bestämmer en tid för första dräktighetskontrollen. Har allt gått som det ska kan man då se en vätskeblåsa med tillhörande embryo, blåsan brukar vara 3-4 cm i storlek men kan variera något. Om man inte hittar någon blåsa nu har stoet av någon anledning inte blivit dräktigt. Då görs en ny kontroll av livmoder och äggstockar för att på nytt bedöma var i sin brunstcykel stoet är. Om inget bakterieprov tagits vid tillfället före första insemineringen så bör detta göras nu för att utesluta en eventuell infektion som orsak till utebliven dräktighet.
Är stoet däremot dräktigt räknar man ytterligare i almanackan och nästa dräktighetskontroll görs vanligen efter dag 40 i dräktigheten. Mellan dag 30-40 bör stoet inte utsättas för onödig stress. Det är under den här perioden av dräktigheten som embryot skall fästa mot livmoderslemhinnan och hitta sin plats att växa på under resten av dräktigheten. Det är viktigt att göra även denna kontroll då det händer att ston som varit dräktiga vid 16 dygnskontrollen av olika anledningar släppt sitt embryo. Sista dräktighetskontrollen görs vanligen efter 90 dagar. Om allt går som det ska och ditt sto blir dräktigt är det sedan bara att vänta på fölning cirka elva månader senare! Inför att stoet ska semineras samt under hela dräktigheten är det viktigt att hon mår bra och är i god kondition. Har ni frågor gällande ert sto, seminering, val av hingst eller frågor gällande avel eller vår seminstation i största allmänhet är det bara att ringa eller skicka e-post till oss! Ansvarig veterinär Markebäck Gård Lotten Bäckgren 073-9858359 lotten@markeback.se www.markeback.se