Författningar som styr avveckling och rivning av kärnkraftverk eller annan kärnreaktor Miljöbalken (1998:808) - förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd - förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar Lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet (kärntekniklagen) - Statens kärnkraftinspektions föreskrifter (SKIFS 2004:1) om säkerhet i kärntekniska anläggningar Strålskyddslagen (1988:220) - Statens strålskyddsinstituts föreskrifter (SSI FS 2002:4) om planering inför och under avveckling av kärntekniska anläggningar Euratomfördraget - anmälningsplikt enligt artikel 37 1
Andra författningar av intresse Lagen (1997:1320) om kärnkraftens avveckling (avvecklingslagen) - med stöd av 2 avvecklingslagen får regeringen beträffande varje kärnkraftsreaktor besluta att rätten att driva reaktorn för att utvinna kärnenergi skall upphöra att gälla vid den tidpunkt som regeringen anger, - regeringens beslut enligt avvecklingslagen innebär endast att rätten att driva en kärnkraftsreaktor för att utvinna kärnenergi upphävas, tillståndet enligt kärntekniklagen kvarstår oförändrat (Se prop. 1996/97:176), - några krav på att regeringens beslut skall grundas på en miljökonsekvensbeskrivning ställs inte i avvecklingslagen. 2 2007-12-20
Avveckling: åtgärder som vidtas av tillståndshavaren efter slutlig avställning av en anläggning för att på ett säkert sätt nedmontera och riva anläggningen samt hantera det kärnämne och det kärnavfall som finns på anläggningsplatsen (SKI:s föreskrifter SKIFS 2004:1) Avveckling: sammanfattande benämning på de åtgärder som tillståndshavaren vidtar efter slutlig avställning för att minska mängden av radioaktiva ämnen i mark och byggnader till sådana nivåer som möjliggör friklassning av anläggningen (SSI:s föreskrifter SSI FS 2002:4) Avställningsdrift avser den del av avvecklingsperioden då kärnbränsle finns kvar i kraftverket och med (prop. 1999/2000:63, s. 19) Servicedrift avser den period då kärnbränslet avlägsnats (Prop. 1999/2000:63, s. 19) Rivning avser fullständig demontering och bortforsling 3
Kärntekniklagen Kärntekniklagen gäller kärnteknisk verksamhet Kärnteknisk verksamhet inte får bedrivas utan tillstånd. Tillståndet gäller enbart tillståndsinnehavaren och ingen annan. 4
Allmänna skyldigheter för tillståndshavare 10 Den som har tillstånd till kärnteknisk verksamhet skall svara för att de åtgärder vidtas som behövs för 1. att med hänsyn till verksamhetens art och de förhållanden under vilka den bedrivs upprätthålla säkerheten, 2. att på ett säkert sätt hantera och slutförvara i verksamheten uppkommet kärnavfall eller däri uppkommet kärnämne som inte används på nytt, och 3. att på ett säkert sätt avveckla och riva anläggningar i vilka verksamheten inte längre skall bedrivas. I skyldigheten ingår en fullständig demontering och bortforsling av reaktorn och övriga anordningar som ingår i reaktoranläggningen (prop. 1983/84:60, s. 90f.) 5
Tillståndshavarens skyldigheter är långsiktiga och kvarstår till dess att skyldigheterna enligt 10 kärntekniklagen fullgjorts (jmf 14 kärntekniklagen) (Jämför också efterbehandlingsansvaret enligt miljöbalkens regler) Även om en tillståndshavare har beslutat att avveckla verksamheten kvarstår tillståndet enligt kärntekniklagen oförändrat. Tillståndet enligt kärntekniklagen fortsätter att gälla i fråga om alla andra förutsättningar för verksamheten. Kärntekniklagens bestämmelser innebär således att reaktorinnehavarens tillstånd att inneha och driva en reaktor kan komma att kvarstå under många år kanske flera decennier - efter ett beslut om avveckling. 6
Något krav på tillstånd för att riva en kärnteknisk anläggning finns inte enligt kärntekniklagen En kärnteknisk anläggning som tas ur drift och skall rivas är fortfarande att betrakta som en kärnteknisk anläggning och står således under myndigheternas tillsyn. Tillsynsmyndigheterna har därvid möjlighet att ställa upp närmare villkor och ge föreskrifter i fråga om säkerhet och strålskydd vid anläggningen, exempelvis vad gäller sättet för anläggningens avveckling och nedmontering. Det finns därför ingen anledning att ta upp begreppet rivning av en anläggning som kärnteknisk verksamhet. (Prop 1983/84:60, s 73) 7
Miljöbalken Enligt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd är det förbjudet att utan tillstånd enligt miljöbalken nedmontera eller avveckla ett kärnkraftverk eller annan kärnreaktor. Kravet på tillstånd gäller från det att reaktorn stängs av till dess att reaktorn upphört genom att allt kärnbränsle och annat radioaktivt kontaminerat material varaktigt har avlägsnats från anläggningsplatsen (bilagan A e 85/337-1 45.10). Det är miljödomstolen som beslutar om tillstånd. Miljödomstolen kan i samband med det besluta om villkor för tillståndet En miljökonsekvensbeskrivning skall upprättas och bifogas ansökan till miljödomstolen. 8
Miljöbalken Enligt 3 förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar skall nedmontering och avveckling av en reaktor alltid antas medföra en betydande miljöpåverkan. Det innebär att ett förfarande med miljökonsekvensbedömning skall genomföras enligt 6 kap miljöbalken. Vid ett sådant förfarande skall sökanden samråda med de statliga myndigheter som berörs, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. Samrådet skall avse verksamhetens eller åtgärdens lokalisering, omfattning, utformning och miljöpåverkan samt innehåll och utformning av miljökonsekvensbeskrivningen 9
Strålskyddslagen (1988:220) Strålskyddslagen har som syfte att skydda människor, djur och miljö mot skadlig verkan av strålning. Lagen gäller såväl joniserande som icke-joniserande strålning. Strålskyddslagen är en skyddslag som reglerar vad som kallas verksamhet med strålning. Till begreppet "verksamhet med strålning" hänförs t.ex. innehav och drift av kärntekniska anläggningar. Strålskyddslagen har karaktären av ramlag och får i många avseenden sitt konkreta innehåll genom föreskrifter meddelade av SSI 10
SKI:s föreskrifter SKIFS 2004:1 9 kap 2 Innan nedmontering och rivning av anläggningen får påbörjas skall avvecklingsplanen vara kompletterad och inarbetad i anläggningens Säkerhetsredovisning. Den omarbetade säkerhetsredovisningen skall vara säkerhetsgranskad samt prövad och godkänd av Statens kärnkraftinspektion. Till den omarbetade säkerhetsredovisningen enligt första stycket skall fogas den miljökonsekvensbeskrivning som ges in till miljödomstolen enligt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. SSI:s föreskrifter SSI FS 2002:4 9 Senast ett år efter den slutliga avställningen av anläggningen skall tillståndshavaren till Statens strålskyddsinstitut översiktligt redovisa och motivera mål, åtgärder och en tidsplan för avvecklingen. 10 Innan demontering och rivning av system eller anläggningsdelar innehållande radioaktivt material påbörjas, skall tillståndshavaren till Statens strålskyddsinstitut redovisa 11
SKI ståndpunkt i yttrande till miljööverdomstolen rörande rivningen av Barsebäcksreaktorerna Rivning av kärnkraftreaktorerna bör inte påbörjas förrän det finns lämpliga slutförvarsanläggningar med tillstånd för rivningsavfall för kärntekniska anläggningar. För att bästa möjliga teknik skall kunna användas i samband med slutförvaringen av rivningsavfallet bör det behandlas och förpackas med hänsyn till den miljö som kommer att gälla för slutförvarsanläggningen. SKI konstaterar att några mellanlager eller slutförvar för att ta om hand rivningsavfallet finns inte tillgängliga för närvarande. Några medel för att uppföra ett mellanlager för rivningsavfallet från Kärnkraftverken finns inte fonderade i Kärnavfallsfonden. 12