Färre nybörjare i högskolan för femte året i rad

Relevanta dokument
Antalet nybörjare i högskolan fortsätter att minska

Nybörjare i högskolan 2017/18: Antalet nybörjare i högskolan ökar

Nybörjare i högskolan 2015/16: Färre svenska högskolenybörjare, men fler inresande högskolenybörjare

Nyckeltal för yrkesexamensprogram

Nyckeltal för yrkesexamensprogram

Nyckeltal för yrkesexamensprogram

TEXTILHÖGSKOLANS EXAMENSUTSTÄLLNING EXIT16 DESIGN AV STATIRA JAZAYERI UKÄ ÅRSRAPPORT 2018 NYCKELTAL FÖR YRKESEXAMENSPROGRAM

Fortsatt färre nybörjare i högskolan

Nybörjare i högskolan 2016/17: Svenska nybörjare fortsätter minska, men inresande nybörjare ökar

Antalet examinerade fortsatte att öka läsåret 2013/14

Onni Tengner

Behöriga förstahandssökande och antagna

Kvalitetsdeklaration. har lämnat uppgifter till SCB som motsvarar uppgifterna från de statliga lärosätena. De uppgifter som hämtats från

Föregående års minskning av antalet nybörjare i högskolan avstannar

Områdesbehörigheter och meritpoäng till högskolan, GY11 Gäller fr.o.m. höstterminen 2013

UKÄ ÅRSRAPPORT

Färre examinerade jämfört med föregående läsår

Könsuppdelningen bland de examinerade i högskolan består

Områdesbehörigheter och meritpoäng till högskolan, GY11 Gäller fr.o.m. höstterminen 2013

TEXTILHÖGSKOLANS EXAMENSUTSTÄLLNING EXIT14 DESIGN AV STELLA KATSAROU UKÄ ÅRSRAPPORT 2018 TABELLER

Universitets- och högskolerådets författningssamling

14 Universitet och högskolor Grundnivå och avancerad nivå

Övertäckning i statistiken avseende registrerade och nybörjare på grundnivå och avancerad nivå läsåren 2006/ /12

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Universitets- och högskolerådets författningssamling

14 Universitet och högskolor Grundnivå och avancerad nivå

Bor ressitam velliquas nobis sedi ut quia que quo ium voluptatur rem que autam ipsum el mo volupta spisitae net vollupition ese magnis et alitem

Rekordmånga tog examen i högskolan läsåret 2012/13

Universitets- och högskolerådets föreskrifter om särskild behörighet;

Studenternas prestationsgrad fortsätter att öka

Universitets- och högskolerådets författningssamling

Områdesbehörighet A1 Humaniora/Juridik/Teologi. Områdesbehörighet A2 Humaniora/Juridik/Teologi. Områdesbehörighet A3 Arkitektur/Naturresurser

Årsrapporten på webben uka.se/arsrapport UKÄ ÅRSRAPPORT 2019 UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

Statistisk analys. Antalet nybörjare i högskolan minskar

Stor ökning av antal examinerade på avancerad nivå

Högskoleverkets utvärderingar vid Linnéuniversitetet fr o m 2011

Områdesbehörighet A1 Humaniora/Juridik/Teologi. Områdesbehörighet A2 Humaniora/Juridik/Teologi. Yrkesexamina: Juristexamen

Behörighets- och meritkurser

Fler sökande, antagna och nybörjare på lärarutbildningarna

I korta drag Stor variation i examensfrekvens på yrkesexamensprogram

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2016

Genomströmning på grundnivå och avancerad nivå till och med 2013/14

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2015

Områdesbehörigheter gällande för kursplaner i gymnasieskolan

Områdesbehörigheter gällande för kursplaner i gymnasieskolan

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2012

Områdesbehörigheter gällande för kursplaner i gymnasieskolan

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2013

Universitet och högskolor, enskilda examensanordnare enligt sändlista

Fortsatt många examina i högskolan läsåret 2011/12

Rapport 2009:29 R. Mått för genomströmning i utbildning på grund- och avancerad nivå

TEXTILHÖGSKOLANS EXAMENSUTSTÄLLNING EXIT16 DESIGN AV CAISA NORDENSTÅHL UKÄ ÅRSRAPPORT 2018 UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

Högskolenybörjare 2015/16 och doktorandnybörjare 2014/15 efter föräldrarnas utbildningsnivå

Svensk och utländsk bakgrund för studenter och doktorander 2014/15

Utländsk bakgrund för studerande i högre utbildning 2008/09

Svensk och utländsk bakgrund för studenter och doktorander 2016/17

Områdesbehörighet 1. Humaniora/Juridik/Undervisning/Teologi. Yrkesexamina: Juristexamen Lärarexamen

Områdesbehörighet 1. Humaniora/Juridik/Teologi. Kurser för särskild behörighet: Yrkesexamina: Meritkurser: Områdeskurser: Historia A Samhällskunskap A

Genomströmning och resultat på grundnivå och avancerad nivå till och med 2007/08

Genomströmning och resultat på grundnivå och avancerad nivå till och med 2009/10

Genomströmning och resultat på grundnivå och avancerad nivå till och med 2011/12

Studenter och examinerade på grundnivå och avancerad nivå 2017/18. Higher Education. Students and graduates at first and second cycle studies 2017/18

Årsrapporten på webben uka.se/arsrapport

Studenter och examinerade på grundnivå och avancerad nivå 2015/16. Higher Education. Students and graduates at first and second cycle studies 2015/16

Studenter och examina på grundnivå och avancerad nivå 2011/12. Higher Education. Students and graduates at first and second cycle studies 2011/12

Studenter och examinerade på grundnivå och avancerad nivå 2013/14. Higher Education. Students and graduates at first and second cycle studies 2013/14

Studenter och examinerade på grundnivå och avancerad nivå 2014/15. Higher Education. Students and graduates at first and second cycle studies 2014/15

Studenter och examinerade på grundnivå och avancerad nivå 2012/13. Higher Education. Students and graduates at first and second cycle studies 2012/13

Fortsatt ökning av antalet nybörjare vid universitet och högskolor

Föräldrarnas utbildningsnivå påverkar. Även inriktningen för nybörjarna i högskolan påverkas av föräldrarnas utbildningsnivå.

Över nya examinerade vid universitet och högskolor

Inresande studenters prestationsgrad fortsätter att öka En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /13.

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Halverad andel av befolkningen påbörjar en forskarutbildning

Grundutbildning: Sökande och antagna till universitet och högskolor höstterminen 2001

Det första året med ny utbildnings- och examensstruktur

Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor

Trenden med sjunkande prestationsgrader har stannat av

Universitet och högskolor Grundutbildning

FÖRKUNSKAPSKRAV

Trender och tendenser i högskolan

Lärarstudenternas gymnasiebetyg, avhopp och studieprestation

Bilaga 1. Avdelning A

Avhopp från lärarutbildningen

Stöd till författare av kurs- och utbildningsplaner.

Svensk författningssamling

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2010

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 17

Individuellt val för dig på Sågbäcksgymnasiet

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2009

Över nya examinerade under läsåret 2005/06

Svensk författningssamling

Högskoleverkets författningssamling

Social bakgrund och genomströmning i högskolan

Vem kommer in, vem kommer ut?

Uppgången för inresande studenters prestationsgrad fortsätter En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /14

Studenter och examina på grundnivå och avancerad nivå 2010/11

Högskolenybörjare 2009/10 och doktorandnybörjare 2008/09 efter

Ökande men inte tillräckligt stort intresse för lärarutbildning

Satsning på sommarkurser har gett effekt

Transkript:

STATISTISK ANALYS 1(8) Avdelning /löpnummer 215-12-8/7 Analysavdelningen Handläggare Niklas Karlsson 8-563 87 88 niklas.karlsson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av formerna för att löpande redovisa utvecklingen inom utbildningen på grundnivå och avancerad nivå samt på forskarnivå. Analyserna innefattar även utvecklingen inom personalområdet och högskolans ekonomi. Färre nybörjare i högskolan för femte året i rad Läsåret 214/15 började 86 nya studenter studera vid svenska universitet och högskolor. Trenden är dock nedåtgående, med en minskning för femte året i rad. Läsåret 214/15 minskade antalet högskolenybörjare med 2 procent, och sedan toppåret 29/1 har antalet högskolenybörjare minskat med nästan 2 procent. Preliminära uppgifter för hösten 215 visar att minskningen fortsätter, men med aviserade satsningar från regeringen kan antalet högskolenybörjare komma att öka under de närmaste läsåren. I denna analys redovisas statistik över inflödet av nya studenter i högskolan läsåret 214/15 samt preliminära uppgifter för höstterminen 215. Det totala antalet högskolenybörjare minskade med knappt 2 procent, eller 1 7, mellan läsåren 213/14 och 214/15 (figur 1). Svenska högskolenybörjare 1 har minskat i antal varje år sedan läsåret 29/1, och läsåret 214/15 var minskningen 3 procent, eller 2 studenter, i förhållande till läsåret före. Antalet inresande högskolenybörjare är det högsta sedan året efter införandet av studieavgifter, och läsåret 214/15 ökade de med något mer än 3 studenter, motsvarande 1,5 procent. Antalet är dock fortfarande lägre jämfört med läsåren precis före införandet. Andelen inresande högskolenybörjare av samtliga 12 1 Svenska nybörjare Inresande nybörjare Totalt 8 6 4 2 Figur 1: Antalet högskolenybörjare under de senaste 1 läsåren, 25/6 214/15. 1 Begreppet Svenska högskolenybörjare är ett brett begrepp som här inkluderar alla högskolenybörjare som inte har kunnat identifieras som inresande i Universitets- och högskoleregistret. POSTADRESS Box 773 SE-13 95 Stockholm BESÖKSADRESS Löjtnantsgatan 21 Stockholm TELEFON +46 8 563 85 FAX +46 8 563 85 5 ORGANISATIONSNR 221-6495 KONTAKT registrator@uka.se www.uka.se

2(8) högskolenybörjare sjönk när studieavgifterna infördes, från 28 procent till knappt 23 procent. Därefter har andelen ökat varje läsår och 214/15 utgjorde de drygt 25 procent av högskolenybörjarna. Antalet kvinnor bland de svenska högskolenybörjarna minskade något mindre än antalet män, 2,7 procent jämfört med 3,5 procent, läsåret 214/15. Könsfördelningen bland högskolenybörjarna består dock; under de senaste läsåren har andelen kvinnor varit 58 procent och andelen män 42 procent. Bland de inresande högskolenybörjarna var mönstret ett annat: både antalet män och kvinnor ökade, och männen ökade mer än kvinnorna, 2,7 procent jämfört med,5 procent. Andelen kvinnor bland de inresande sjönk något som en följd av detta, till 52 procent jämfört med 53 procent föregående läsår. Preliminära uppgifter för hösten 215 visar att förändringarna fortsätter. De inresande högskolenybörjarna fortsätter att öka samtidigt som svenska högskolenybörjare fortsätter att minska. Totalt har antalet högskolenybörjare minskat med drygt 1 procent jämfört med hösten 214. Regeringen har dock i de senaste budgetpropositionerna aviserat satsningar på högre utbildning som kan påverka antalet högskolenybörjare de kommande läsåren. Förändrad åldersfördelning bland högskolenybörjarna Drygt 78 procent av högskolenybörjarna var 24 år eller yngre läsåret 214/15. Denna grupp har minskat med knappt 1 procentenhet sedan föregående läsår, men är fortfarande hög ur ett historiskt perspektiv. Andelen har ökat sedan läsåret 22/3, från knappt 66 procent, till 79 procent läsåret 213/14. Ökningen har berott på att andelen som varit 19 år ökat kraftigt samtidigt som andelen som varit 3 år eller äldre minskat. Detta har lett till en föryngring av högskolenybörjarna. Minskningen läsåret 214/15 berodde på att de 19-åriga högskolenybörjarna blev färre samtidigt som de äldre åldersgrupperna ökade något. Åldersfördelningen för högskolenybörjarna läsåren 2/1 214/15 framgår av figur 2. 35 % 3 % 25 % 2 % 15 % 1 % 5 % -19 2-21 22-24 25-29 3- % Figur 2: Åldersfördelningen för högskolenybörjarna läsåren 2/1 214/15.

3(8) Färre 19-åriga högskolenybörjare Antalet 19-åriga högskolenybörjare var störst läsåret 29/1, vilket också sammanfaller med ett ovanligt stort antal 19-åringar i befolkningen. Därefter har antalet minskat både bland högskolenybörjarna och i befolkningen. Läsåret 29/1 påbörjade drygt 16 procent av 19-åringarna högskoleutbildning. Andelen har därefter sjunkit och var 14,6 procent under det senaste läsåret (214/15). Inför höstterminen 214 minskade andelen 19-åringar som antogs till högre utbildning, en minskning som även fortsatte hösten 215. 2 25 2 % 2 16 % 15 12 % 1 8 % 5 4 % % Antal 19-åriga högskolenybörjare Andel 19-åringar som påbörjat högre utbildning Figur 3: Antalet 19-åriga högskolenybörjare samt andel av 19-åringarna som påbörjat högre utbildning under de 1 senaste läsåren, 25/6 214/15. Fler nybörjare på yrkesexamensprogram De tidigare uppgifterna som presenterats i analysen har rört antalet högskolenybörjare. Fokus ändras nu till programnybörjare. En programnybörjare kan vara högskolenybörjare, men behöver inte vara det (se även bilaga 2). Antalet nybörjare på program mot yrkesexamen har ökat under de tre senaste läsåren. Läsåret 214/15 ökade antalet sådana nybörjare med 3 procent jämfört med läsåret innan och det är framför allt lärarprogrammen som ökat. Inför hösten 215 skedde en ökning med drygt 1 procent jämfört med hösten 214. Antalet nybörjare på yrkesexamensprogrammen presenteras i bilaga 1. Nybörjare på civilingenjörs- och högskoleingenjörsprogrammen ökade under föregående läsår, men minskade 214/15 med 3 respektive 1 procent (figur 4). Nybörjare på civilekonomprogrammet och juristprogrammet minskade under föregående läsår och minskningen fortsatte 214/15 med 6 respektive 3 procent. Preliminära uppgifter för hösten 215 visar att nybörjarna på ingenjörsprogrammen och civilekonomprogrammet fortsätter att minska medan 2 Universitet och högskolor: Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 215 (UF 46 SM 151, SCB och UKÄ).

4(8) juristprogrammet ökar jämfört med hösten 214. Socionomutbildningen, som tidigare minskat, ökade med 4 procent läsåret 214/15 men minskar med 1 procent hösten 215 jämfört med hösten 214. 8 7 6 5 4 3 2 1 Program mot Civilekonomexamen Civilingenjörsexamen Högskoleingenjörsexamen Juristexamen Socionomexamen 21/11 211/12 212/13 213/14 214/15 Figur 4: Antal nybörjare på program mot civilekonom-, civilingenjörs-, högskoleingenjörs-, jurist- och socionomexamen läsåren 21/11 214/15. Inom de större vård- och medicinutbildningarna ökade antalet nybörjare på sjuksköterskeprogrammet med 1 procent samtidigt som antalet nybörjare på läkarprogrammet och specialistsjuksköterskeprogrammen minskade marginellt. Uppgifter från hösten 215 visar på en fortsatt minskning på specialistsjuksköterskeprogrammen medan läkarprogrammet och sjuksköterskeprogrammet ökar. Regeringen har i budgetpropositionen 216 aviserat en satsning på sjuksköterskeutbildning och specialistsjuksköterskeutbildning, motsvarande 7 respektive 6 nybörjarplatser under 6 5 4 3 2 Program mot Läkarexamen Sjuksköterskeexamen Specialistsjuksköterskeexamen 1 21/11 211/12 212/13 213/14 214/15 Figur 5: Antal nybörjare på program mot läkar-, sjuksköterske- och specialistsjuksköterskeexamen läsåren 21/11 214/15.

5(8) perioden 215 217. En satsning har också aviserats på barnmorskeutbildning med 25 nybörjarplatser. Antalet nybörjare på de nya lärarprogrammen ökade läsåret 214/15 med undantag för yrkeslärarprogrammet som minskade med 4 procent (figur 6). Förskollärarprogrammet och grundlärarprogrammet ökade med 3 respektive 6 procent, samtidigt som ämneslärarprogrammet och speciallärarprogrammet ökade med 18 respektive 16 procent. Uppgifter för hösten 215 visar att antalet nybörjare på dessa program fortsätter att öka. Det äldre lärarprogrammet har minskat varje läsår sedan införandet av den nya lärarutbildningen 211/12, men under läsåret 214/15 skedde en kraftig ökning med 43 procent. I huvudsak rör detta sig om lärare som behöver komplettera sin utbildning för att få lärarlegitimation. Även för vissa lärarutbildningar har regeringen aviserat en satsning: förskollärarutbildningen med 8 nybörjarplatser, grundlärarutbildningen med 7 platser, samt speciallärarutbildning och specialpedagogutbildning med 3 platser under 215 16. En mer utförlig analys av nybörjarna på lärarutbildning kommer att publiceras av UKÄ i början av 216. 4 5 4 3 5 3 2 5 2 1 5 1 5 21/11 211/12 212/13 213/14 214/15 Program mot Förskollärarexamen Grundlärarexamen Yrkeslärarexamen Ämneslärarexamen Lärarexamen Figur 6: Antal nybörjare på lärarutbildningarna läsåren 21/11 214/15. Antalet inresande studenter på yrkesexamensprogrammen är litet, men har ökat årligen sedan läsåret 211/12. Läsåret 214/15 var det 671 inresande studenter på yrkesexamensprogrammen, en ökning med 8 procent jämfört med läsåret 213/14. Färre nybörjare på generella program men masterprogrammen ökar Bland de generella programmen är det på program mot högskoleexamen som antalet nybörjare minskat mest, procentuellt sett, under de senaste läsåren. Läsåret 214/15 minskade antalet nybörjare på program mot högskoleexamen med 14 procent jämfört med föregående läsår (figur 7 samt bilaga 1). Uppgifterna för hösten 215 tyder på att minskningen fortsätter. Programmen mot kandidatexamen och magisterexamen minskade läsåret 214/15 med 2 respektive 4 procent. Såväl svenska studenter som inresande studenter minskade, men procentuellt sett minskade inresande mer på program mot kandidatexamen och svenska studenter mer på program mot magisterexamen. De

6(8) preliminära uppgifterna för höstterminen 215 visar på en fortsatt minskning på kandidatprogrammen och en ökning på magisterprogrammen. Masterexamen infördes i den svenska högskolan 27 och fram till läsåret 21/11 ökade antalet nybörjare på dessa program. Ökningen har dock dämpats av att antalet studenter från länder utanför EU/EES minskat kraftigt sedan studieavgifter infördes 211. Läsåret 214/15 ökade antalet nybörjare med 4 procent. Ökningen utgjordes av inresande studenter som ökade med 16 procent, samtidigt minskade de svenska studenterna med 3 procent. Uppgifterna för hösten 215 visar på en fortsatt ökning av antalet nybörjare jämfört med hösten 214. Antalet nybörjare på program mot generell examen är fortfarande mindre jämfört med läsåret innan studieavgifter infördes, 21/11. 3 25 2 15 1 Program mot Högskoleexamen Kandidatexamen Magisterexamen Masterexamen 5 21/11 211/12 212/13 213/14 214/15 Figur 7: Antalet nybörjare på program mot generell examen läsåren 21/11 214/15.

7(8) Bilaga 1 Nybörjare på program Programnybörjare Preliminära uppgifter programnybörjare Program mot 213/14 214/15 Förändring HT 214 HT 215 Förändring Yrkesexamen, totalt 46 79 48 11 3% 37 632 38 191 1% Agronomexamen 162 168 4% 166 152-8% Apotekarexamen 3 292-3% 191 193 1% Arbetsterapeutexamen 57 554 9% 358 348-3% Arkitektexamen 345 335-3% 333 318-5% Audionomexamen 115 19-5% 18 94-13% Barnmorskeexamen 288 326 13% 133 193 45% Biomedicinsk analytikerexamen 641 619-3% 574 521-9% Brandingenjörsexamen 82 77-6% 77 77 % Civilekonomexamen 1 481 1 398-6% 1 242 1 244 % Civilingenjörsexamen 7 343 7 128-3% 7 44 6 985-1% Dietistexamen 122 14-15% 49 52 6% Folkhögskollärarexamen 56 51-9% 4 41 2% Fysioterapeutexamen 687 692 1% 372 376 1% Förskollärarexamen 3 633 3 73 3% 2 622 2 692 3% Grundlärarexamen 3 389 3 58 6% 2 764 3 195 16% Hortonomexamen 14 14 % 12 2 67% Högskoleingenjörsexamen 4 747 4 712-1% 4 63 4 41-4% Juristexamen 1 767 1 717-3% 1 15 1 169 6% Jägmästarexamen 86 78-9% 78 6-23% Landskapsarkitektexamen 118 119 1% 119 117-2% Landskapsingenjörsexamen 45 45 % 45 45 % Lantmästarexamen 5 51 2% 5 Logopedexamen 189 29 11% 169 163-4% Läkarexamen 1 617 1 614 % 815 83 2% Lärarexamen 89 1 154 43% 627 558-11% Officersexamen 11 111 1% 97 15 8% Optikerexamen 78 81 4% 81 83 2% Ortopedingenjörsexamen 38 33-13% 33 4 21% Psykologexamen 78 725 2% 468 56 8% Psykoterapeutexamen 227 193-15% 114 81-29% Receptarieexamen 322 338 5% 257 25-3% Röntgensjuksköterskeexamen 251 258 3% 23 24 4% Sjukhusfysikerexamen 57 67 18% 68 5-26% Sjuksköterskeexamen 5 385 5 44 1% 2 794 2 869 3% Sjöingenjörsexamen 135 12-11% 12 85-29% Sjökaptensexamen 16 151-6% 149 137-8% Skogsmästarexamen 5 54 8% 54 53-2% Skogsteknikerexamen 25 Socionomexamen 2 46 2 51 4% 1 61 1 593-1% Specialistsjuksköterskeexamen 2 283 2 272 % 1 831 1 772-3% Speciallärarexamen 526 68 16% 594 63 6% Specialpedagogexamen 399 531 33% 527 514-2% Studie- och yrkesvägledarexamen 265 279 5% 279 37 1% Tandhygienistexamen 242 266 1% 266 218-18% Tandläkarexamen 353 351-1% 214 224 5% Tandteknikerexamen 77 8 4% 8 68-15% Veterinärexamen 1 98-2% 98 1 2% Yrkeslärarexamen 641 615-4% 366 436 19% Ämneslärarexamen 3 623 4 281 18% 3 69 3 966 7% Programnybörjare Preliminära uppgifter programnybörjare Program mot 213/14 214/15 Förändring HT 214 HT 215 Förändring Högskoleexamen 2 97 2 56-14% 2 434 1 986-18% Kandidatexamen 26 278 25 724-2% 26 153 25 922-1% Magisterexamen 4 41 3 866-4% 3 489 4 92 17% Masterexamen 12 396 12 835 4% 12 283 12 919 5%

8(8) Bilaga 2 - Information om uppgifterna samt begrepp Högskolenybörjare Högskolenybörjare avser studenter som för första gången registrerats i högre utbildning. En person som återkommer till studier räknas inte som högskolenybörjare och en person som avbrutit studierna tidigt inkluderas inte heller. Programnybörjare eller nybörjare på program Med programnybörjare avses en student som för första gången är registrerad på ett specifikt program. Personen behöver inte vara högskolenybörjare, men kan vara det. I denna analys sker nettoräkning på varje program. Summeringen kan medföra att studenter dubbelräknas eftersom de kan vara registrerade på mer än ett program samtidigt. Yrkesexamen, total som presenteras i tabell 1, är nettoräknad på denna nivå. Preliminära uppgifter De preliminära uppgifterna för höstterminerna avser personer som registrerat sig senast i mitten på oktober. Personer som registrerat sig senare är inte inkluderade i de preliminära uppgifterna, men täcks in i läsårsuppgifterna. Personer som avbrutit studierna tidigt kan, beroende på lärosätenas rutiner kring avregistrering, vara inkluderade i de preliminära uppgifterna. Om dessa personer avregistrerats ingår de inte i läsårsuppgifterna. För några program varierar andelen som antas på hösten respektive på våren mellan åren och då kan de preliminära uppgifterna vara missvisande. Även uppgifter för program som det skett satsningar kring kan vara missvisande