Miljörapport 2010 Skarpnäck värmeverk

Miljörapport 2010 Skarpnäck värmeverk

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 2 1.1 VERKSAMHETENS INRIKTNING... 2 1.1.1 Lokalisering... 3 1.1.2 Teknisk beskrivning av produktionsanläggningar... 3 1.1.3 Bränslelager... 3 1.2 FÖRÄNDRINGAR AV VERKSAMHETEN UNDER ÅRET... 3 2 VERKSAMHETENS MILJÖPÅVERKAN... 4 2.1 UTSLÄPP TILL LUFT... 4 2.2 UTSLÄPP FRÅN TRANSPORTER... 4 2.3 UTSLÄPP TILL VATTEN... 5 3 GÄLLANDE TILLSTÅND... 5 3.1 ANMÄLDA ÄNDRINGAR UNDER ÅRET... 5 3.2 FÖRELÄGGANDE OCH FÖRBUD... 5 3.3 TILLSYNSMYNDIGHETER... 6 4 VILLKORSEFTERLEVNAD... 6 4.1 TILLSTÅNDSGIVEN OCH FAKTISK PRODUKTION... 6 4.2 VILLKOR I MILJÖTILLSTÅND... 7 4.3 EFTERLEVNAD AV NFS-FÖRESKRIFTER... 8 4.3.1 NFS 2002:26... 8 5 UTFÖRDA MÄTNINGAR OCH BESIKTNINGAR UNDER ÅRET... 8 5.1 SAMMANFATTNING AV RESULTATET AV MÄTNINGAR... 8 6 BETYDANDE ÅTGÄRDER GÄLLANDE DRIFT OCH UNDERHÅLL... 9 6.1 FORTUM VÄRME... 9 6.2 SKARPNÄCKS VÄRMEVERK... 9 7 TILLBUD OCH STÖRNINGAR, SAMT VIDTAGNA ÅTGÄRDER... 9 8 ÅTGÄRDER SOM HAR VIDTAGITS FÖR ATT MINSKA MILJÖPÅVERKAN... 10 8.1 ÅTGÄRDER FÖR ENERGIHUSHÅLLNING/EFFEKTIVISERING... 10 8.1.1 Fortum Värme... 10 8.1.2 Skarpnäcks värmeverk... 11 8.1.3 Projektets omfattning... 12 8.2 ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA RÅVARUFÖRBRUKNINGEN... 13 9 KEMISKA PRODUKTER...13 9.1 FORTUM VÄRME... 13 9.2 SKARPNÄCKS VÄRMEVERK... 14 10 AVFALLSMÄNGDER... 14 11 RISKHANTERING... 15 11.1 FORTUM VÄRME... 15 11.2 SKARPNÄCKS VÄRMEVERK... 15 12 MILJÖPÅVERKAN FRÅN VERKSAMHETENS PRODUKTER... 15 13 ÖVRIG INFORMATION... 16 14 UNDERSKRIFT... 16

1 Verksamhetsbeskrivning 1.1 Verksamhetens inriktning Skarpnäcks värmeverk är en av flera produktionsenheter för fjärrvärme i Södra fjärrvärmenätet. Anläggningen används för spetslast och som reserv för övriga anläggningar inom nätet där Hammarbyverket och Högdalenverket utgör baslastanläggningar. I nätet ingår vidare t.ex. Liljeholmens HVC, Ludvigsbergs värmeverk, Årsta värmeverk, Långe Jan HVC, Krigsrådet HVC samt Energianläggning Södersjukhuset. Skarpnäcks värmeverk är en oljeeldad anläggning där det under året har förbränts eldningsolja 5. Den miljöaspekt som för anläggningen är betydande är utsläpp till luft av svavel. Detta utsläpp övervakas för att förebygga oplanerad miljöpåverkan, minska befintlig miljöpåverkan samt ge underlag för ständig förbättring. Hantering och förvaring av bränsle och kemikalier utgör en potentiell risk för olyckor och som kan få konsekvenser för miljön. Det finns tydliga rutiner för kontroller, rapportering och övningar för hantering av dessa risker. 2(16)

1.1.1 Lokalisering Skarpnäcks värmeverk är beläget i en bullrig miljö mellan Flatenvägen och Tyresövägen, omkring 300 meter från närmaste bebyggelse i Skarpnäcks gård. 1.1.2 Teknisk beskrivning av produktionsanläggningar Värmeverket består av 5 oljepannor, tre med effekten 10 MW vardera och två med effekten 5 MW. Dessutom finns två elpannor på totalt 50 MW som är avställda och en tills vidare avställd värmepumpanläggning för uteluft på 4,5 MW. På tomten finns dessutom byggnader för transformatorer, elpannor mm samt värmepumpens kompressorer och förångare samt en hetvattenackumulator som rymmer 850 m 3 för utjämning av variationer i värmebehovet. Rökgaserna från värmeverket avleds i fyra separata rökrör till en 47 meter hög skorsten. Oljepannorna är direktkopplade till fjärrvärmenätet och således sker ingen matarvattenberedning. Det vatten som åtgår används huvudsakligen till rengöring och personalutrymmen. Regnvatten från ytor runt ställverket leds till oljeavskiljare som är försedd med oljelarm. Den eventuellt avskiljda oljan skickas till destruktion medan vattnet från oljeavskiljaren går till stadens spillvattennät. Dessutom går vatten från sanitära utrymmen och vatten från regenerering av avhärdningsanläggningen tillhörande elpannorna till spillvattennätet. 1.1.3 Bränslelager Skarpnäcks värmeverk har en fristående cistern för tjockolja på 600 m3. Cisternen är inte invallad. Lagring medför mycket begränsad miljöpåverkan. Besiktning av cisternerna görs minst vart tolfte år, då dessa uppfyller SÄIFS 1997:9 krav på korrosionsskydd. Oljan i cisternen varmhålls med hjälp av rundpumpning av oljan genom pannornas oljeförvärmare. 1.2 Förändringar av verksamheten under året En organisatorisk förändring har skett under 2009 hos Fortum värme. Spetslast ingick organisatoriskt tidigare i respektive nätdel (geografiskt indelat); PoD södra, PoD city, PoD nordvästra och PoD Sverige. För att lägga mer fokus och för att kunna förbättra och utveckla anläggningarna som ingår i spetslast placeras dessa numera organisatoriskt i PoD distribution. I denna organisation ingår även, närvärme/kyla, pumpstationer och fjärrvärme-/fjärrkylanätet. Ingen förändring har skett personalmässigt eftersom personal som tidigare arbetade på spetsanläggningarna har placerats i den nya organisationen. Under 2010 har inte skett någon förändring i organisationen. Elpannorna har tagits ur drift. Elpannorna har inte varit varmhållna utan endast uppfyllda med vatten. Det innebär en minskad drift och underhållsarbete av pannorna, elförbrukning och åtgång av vatten. 3(16)

2 Verksamhetens miljöpåverkan 2.1 Utsläpp till luft Eftersom anläggningen inte är utrustad med någon svavelrening kan svavelutsläppen beräknas utifrån svavelhalten i oljan. Övriga utsläpp beräknas med schablon. I tabellen nedan redovisas utsläppen till luft från Skarpnäck värmeverk. Parameter Enhet Utsläppspunkter Delflöde Totalt Utsläpp mängd till luft Metod* Beräknings- /Mätmetod Kommentar NO x kg OP1-5 5763 C NRB Beräkning av utsläpp görs utefter mg/ MJ 150 bränslets egenskaper samt emissionsfaktorer. Svavel kg OP1-5 2678 C NRB Beräkning av utsläpp görs utefter mg/ MJ 69,7 bränslets egenskaper samt emissionsfaktorer. Stoft kg OP1-5 461,5 C NRB Beräkning av utsläpp görs utefter mg/ MJ 12 bränslets egenskaper samt emissionsfaktorer. CO 2fossilt ton OP1-5 2896 C NRB Beräknas med hjälp av gr/ MJ 238,4 bränsleförbrukningen, som fastställts med massbalans. *M, C eller E för metod om hur värdet tagits fram, där M = kontinuerlig mätning (av föroreningshalter och flöden) C = beräkning (kombination av schablonvärden eller periodiskt uppmätta värden med förbrukning eller produktion, massbalanser) och E = uppskattning (expertbedömning eller gissning). 2.2 Utsläpp från transporter Utsläpp från transporter har beräknats utifrån förbrukad mängd bränsle och kemikalier samt den mängd aska som uppkommit i produktionen. Färdsträckan och transportslag har uppskattats och värden har avrundats. Utsläppsvärden per tonkm har hämtats från Nätverket för Transporter och Miljön (http://www.ntm.a.se). Utsläpp från transporter vid Skarpnäck värmeverk 2010 Bränsletransp orter Asktransporter Transporter med kemikalier (inkl sand) Transporter totalt CO2 (ton) 10 0 0 10 NO x (kg) 213 0 0 213 S (kg) 112 0 0 112 PM (kg) 11 0 0 11 Drivmedel (m3) 4 0 0 4 Drivmedel (Mwh) 36 0 0 36 4(16)

Inga direkta åtgärder har vidtagits för att minska på utsläppen från transporterna då Skarpnäcks värmeverk inte har ett fast antal transporter då det är en spetsanläggning och enbart är aktivt vid kall väderlek. 2.3 Utsläpp till vatten Vid normal drift sker inget utsläpp till vatten. Men risk finns för utsläpp av olja och andra oönskade föroreningar till avloppssystemet finns Vatten från ytor varifrån olja kan förekomma, avleds via oljeavskiljare till avloppssystemet. På verket finns en oljeavskiljare för att säkra oplanerade utsläpp till spill- och dagvattennät. Den är placerad i anslutning till transformatoranläggningen/ställverket och betjänar transformatoranläggningen/ställverket. Efter oljeavskiljaren leder avloppet till spillvattennätet. Oljeavskiljaren har som funktion att skilja oljan från vattnet så att oljan inte kommer med ut i spillvattennätet. Det oljeblandade vattnet passerar så långsamt genom oljeavskiljaren att den inblandade oljan stiger uppåt på grund av skillnaden i densitet mellan olja och vatten. Det avskilda vattnet passerar genom en öppning i behållarens underkant och rinner sedan till det kommunala avloppsnätet. 3 Gällande tillstånd Bolaget har fördelat den tillförde effekten på fem oljeeldadepannor varav tre av pannorna har en effekt på 10 MW och de två övriga pannorna en effekt på 5 MW vardera. Detta får anses vara i huvudsaklig överensstämmelse med gällande tillstånd som är daterat 1992-09-30. Datum Tillståndsgivande myndighet Tillstånd enligt 1992-09-30 Länsstyrelsen Miljöskyddslagen (1969:387) 2009-07-10 Länsstyrelsen Lagen (2004:1199) om utsläpp av koldioxid Beslut avser Tillstånd enl. miljöskyddslagen till utbyggnad och drift av Skarpnäcks värmeverk på fastigheten Solvärmen 1 id Flatenvägen 15 i Enskede installera och driva 4 oljeeldade pannor om vardera 10 MW tillförd bränsleeffekt. Tillstånd för utsläpp av koldioxid 3.1 Anmälda ändringar under året Datum Tillståndsgivande myndighet Anmälan enligt 21 förordningen Beslut avser Inga ändringar under 2010. 3.2 Föreläggande och förbud Varken föreläggande eller förbud vilar över anläggningen i dagsläget. 5(16)

3.3 Tillsynsmyndigheter Tillsynsmyndighet Miljöförvaltningen Länsstyrelsen Tillsyn avser Miljötillstånd Utsläpp av koldioxid 4 Villkorsefterlevnad 4.1 Tillståndsgiven och faktisk produktion Den totala värmeproduktionen vid Skarpnäcks värmeverk under år 2010 uppgick till 10,0 GWh. Bränsleförbrukning vid Skarpnäck värmeverk jämfört med föregående år. Bränsle 2009 2010 Mängd/Volym MWh Mängd/Volym MWh Eldningsolja 5, Nm3 319 3040 996 10003 Drifttid för de olika anläggningsdelarna vid Skarpnäcks värmeverk under 2010 Anläggningsdel Drifttid (h) OP1 396 OP2 347 OP3 353 OP4 350 OP5 361 EP 0 6(16)

4.2 Villkor i miljötillstånd Villkor nr Villkorstext 1. Installation och drift sker utan väsentligt avsteg från beskrivning i bolagets ansökan jämte kompletteringar. Kommentar: Verksamheten har bedrivits enligt beskrivning i bolagets ansökan. 2. Vådliga kemikalier och lösningsmedel förvaras så att de vid olyckshändelse eller felmanöver svårligen kan komma att tillföras avloppsnätet eller omgivningen i övrigt. Kommentar: De kemikalier och lösningsmedel som finns i anläggningen förvaras på ett säkert sätt. 3. Eventuell förvaring på bolagets fastighet av miljöfarligt avfall sker på ett ändamålsenligt sätt (torrt och slätt). Kommentar: Ingen förvaring av miljöfarligt avfall sker på anläggningen. 4. Kemikalier märkes tydligt i överensstämmelse med till envar tid gällande föreskrifter (idag KIFS 1986:3) Kommentar: De kemikalier som används inom verksamheten är märkta på ett lagligt sätt. 5. Halten av mineralolja i verkets avloppsvatten till spillvattennätet är högst 50 g/m 3 (övre gränsvärde). Ändamålsenliga dropp- och spillskydd, som förebygger stötutsläpp av olja, finns. Kommentar: Dropp- och spillskydd är installerade vid bränslemottagning samt vid pannor för att förhindra att olja når spillvattennätet. 6. Skorstenen har fyra separat rökrör. Dess höjd över mark är minst 47 m. Kommentar: Skorstenen är 47 meter hög och rökgaserna leds i fyra separata rökrör. 7. Stoftutsläppet är som riktvärde högst 1,0 g per kg olja. Kommentar: Eldningsolja 5 med ett beräkningsvärde av 0,5 g stoft per kg olja används. Röktäthetsmätare övervakar så att inga höga stoftutsläpp kan ske. 8. Övre gränsvärde för oljans svavelhalt är 0,4 %. Kommentar: Oljans svavelinnehåll är <0,3 %. 9. Sådana möjligheter att reducera utsläppet av kväveoxider, som erbjuder låg gränskostnad, tages tillvara. Kommentar: Några ombyggnader av brännare har ej varit aktuell under året. 7(16)

Villkor nr Villkorstext 10. Eventuellt buller begränsas inom följande gränsvärden för ekvivalenta ljudnivåer intill närmasta bostad eller rekreationsytor i bostäders grannskap. dagtid, kl. 07.00-18.00 55 db(a) kvällstid, kl. 18.00-22.00 50 db(a) sön- och helgdag 07.00-18.00 50 db(a) nattetid, kl 22.00-07.00 45 db(a) momentana ljud får nattetid (kl 22.00-07.00) uppgå till max 55 db(a) Om ljud förekommer med impulser eller hörbara tonkomponenter eller bådadera, skall riktvärdena för de ekvivalenta nivåerna sänkas med 5 db(a)-enheter Kommentar: Buller från anläggningen överskrider ej värdena i villkoret. 11. Pannanläggningen drivs endast för att täcka spets och reservbehov. Kommentar: Anläggningens drifttid har varit förlagd till den kalla årstiden. 12. Pannanläggningen tas i drift före den 1 juli 1995. Kommentar: Pannanläggningen togs i drift under åren 1992-1994 4.3 Efterlevnad av NFS-föreskrifter 4.3.1NFS 2002:26 Skarpnäcks värmeverk har endast en installerad tillförd effekt på 40 MW och utsläpp redovisas därför under punkt 2. 5 Utförda mätningar och besiktningar under året Datum Utförare Uppdrag 2010-06-30 ÅF-Kontroll Periodisk besiktning Externa mätningar utfördes inte under 2010 5.1 Sammanfattning av resultatet av mätningar Periodisk besiktning utförts vid anläggningen om drifttiden överstiger 2000 timmar per år och panna, eller vart 5:e år. Senaste periodiska besiktningen genomfördes juni 2010 av ÅF-Kontroll. Några synpunkter som kom fram vid den periodiska besiktningen: Miljöinstruktionen för bränslehantering vid Skarpnäcks värmeverk (802) bör uppdateras med avseende på lossningsinstruktion. Oljelarm saknas under brännarna på Skarpnäck. Åtgärderna kommer att slutföras i samband med bränslebyte under hösten 2011. 8(16)

6 Betydande åtgärder gällande drift och underhåll 6.1Fortum Värme Main-X utgör samlingsnamn för ett stort antal pågående initiativ inom enheten Produktion och Distribution, dit vära större produktionsanläggningar hör. Det yttersta syftet med Main-X är att uppnå maximal tillgänglighet på våra produktionsenheter och distributionssystem - på lönsamma grunder. Main-X-programmet för även med sig spin off såsom bättre arbetsmiljö, yttre miljö, sänkta kostnader och bättre kultur i form av personligt ansvarstagande och helhetstänkande. Genom bättre underhåll och planering minskas stopptider pga tekniska störningar, något som leder till bättre miljöprestanda. Stora framsteg har skett. Utmärkande är det systematiska arbetet med att åtgärda grundorsakerna till störningar, så att förmågan till förebyggande underhåll ökas. Inte minst har en ny modell för att undersöka grundorsaken till allvarliga tillbud, olyckor och miljöstörningar och sprida erfarenheterna börjat tillämpas över hela verksamheten. Under 2010 genomfördes 852 förbättringsförslag. Systematiskt arbete för att utveckla och uppdatera rutiner pågår hela tiden, och ett omfattande koncept för att rondera och åtgärda olika brister som kan utgöra potentiella miljörisker är i bruk. 6.2 Skarpnäcks värmeverk Anläggningen ronderas varje dag. Vid rondering kontrolleras pannornas status för eventuellt uppstart. Vid rondering identifieras också eventuella störande bullerkällor. Större och mer omfattande skyddsronder utgörs minst en gång per år. Några direkta åtgärder i anläggningen under 2010 som underlättar drift och underhåll. Sotning av P1-P5 har inte genomförts under året Inre besiktning P1-P5 Inspektioner på oljepannor Kontroll av murverk Reparera brännardysa Åtgärd av eloljevärmare 7 Tillbud och störningar, samt vidtagna åtgärder Driftstörningar och avvikelser från normaldrift samt eventuella klagomål från allmänheten journalföres rutinmässigt i verksamhetens avvikelserapporteringssystem. Under året har klagomål avseende svartrök från skorstenen inkommit. Regulatorerna fungerade dåligt och har bytts ut under 2011 kommer större åtgärder att genomföras för att bygga om till en stabilare regelering 9(16)

Under året uppstod ett tillbud, som kunde ha lett till en explosion. Ett läckage av olja på magnetventilerna i en av pannorna i Skarpnäck. Läckaget, upptäcktes i tid. Om inte läckaget åtgädats fanns det stor risk för explosion när brännaren startades. Ventilen byttes ut och under sommaren 2011 kommer övriga magnetventiler(två st/panna) att bytas ut. 8 Åtgärder som har vidtagits för att minska miljöpåverkan Fortum Värme är miljöcertifierat enligt ISO 14001 och miljöledningssystem finns för anläggningen. Företaget revideras årligen med avseende på ISO 14001. För att utveckla våra rutiner och förbättringar ytterligare har Fortum Värme under år 2010 arbetat med att införa även OHSAS 18001, arbetsmiljöledningssystem. Certifiering kommer att ske under år 2011. Verksamhetsplanen för Skarpnäcks värmeverk baseras på Fortums övergripande miljömål och anläggningens betydande miljöaspekter. Bland de betydande miljöaspekterna återfinns bland annat utsläppen av fossil koldioxid, utsläpp av kväveoxider, miljöstörningar och klagomål. Verksamhetsplanen fastställs en gång per år och följs upp på månadsbasis i form av övergripande nyckeltal. 8.1 Åtgärder för energihushållning/effektivisering 8.1.1 Fortum Värme Energieffektivisering är ett prioriterat område inom Fortum Värmes verksamhet, dels hjälper vi våra kunder att spara energi och dels finns fokus på ständig förbättring av den egna verksamheten. Företagets policy är att Alla samhällen där Fortum Värme finns har en uthållig energiförsörjning. Det innebär att Fortum Värme arbetar aktivt för och med: Energieffektivisering (i hela värdekedjan) Tillvaratagande av energi som annars går förlorad Minskad miljöbelastning i alla led Att nå CO 2 neutralitet Att energibranschen utvecklas inom hela CSR området I det dagliga arbete utförs åtgärder som påverkar och höjer effektiviteten i verksamheten. Exempel på detta är optimering av förbränningsprocessen bränsleval där faktorer som bl a förnyelsebarhet, värmevärde, utsläpp, utnyttjande av reningsutrustning, sotning av pannor och varmhållning vägs in 10(16)

byta ut glödlampor till lågenergilampor Energihjälpen energirådgivning genom aktiv hjälp till kunder att använda energi effektivare och på så sätt minska miljöpåverkan åtgärder som ger ökad tillgänglighet i basproduktionsanläggningarna I Fortum Värmes strategi ingår begreppet Energieffektivitet i alla led som ett prioriterat område för verksamheten. Ett mått på den egna energieffektiviteten kan sägas vara nyckeltalet Systemverkningsgrad. Denna verkningsgrad mäter på ett övergripande sätt hur väl insatta resurser i form bränslen omvandlas till nyttigheter el, värme och kyla som levereras till sina respektive slutkunder. Från år 2011 följs systemverkningsgraden i samband med ledningens genomgång av verksamheten. Som första steg krävs därför att mätningen av systemverkningsgraden kvalitetssäkras. Detta pågår i ett separat projekt där anläggningen i Brista utgör ett pilotprojekt. Med en kvalitetssäkrad mätning av systemverkningsgraden är det vår bedömning att delmål kan sättas på respektive verksamhet som ingår i systemverkningsgraden. Till exempel kan anläggningen i Brista ha som långsiktigt mål att öka sin verkningsgrad med 2 %-enheter. Detta kan då ske antingen genom att minska sin egenförbrukning av el, eller genom åtgärder i själva pannan. Dessa förslag ställs sedan i relation till den nytta de genererar. Målsättningen under 2011 är att nyckeltalet systemverkningsgrad ska vara kvalitetssäkrat för de tre system som finns i Stockholm; Södra, Central och Nordvästra. Med dessa som grund kommer handlingsplaner att utarbetas på både central och lokal nivå. Energieffektiviseringsåtgärder vidtas där de har bäst effekt och där de är som mest lönsamma, åtgärderna varierar således mellan produktionsanläggningarna inom Fortum Värmes olika fjärrvärmenätet. 8.1.2 Skarpnäcks värmeverk Inga större och omfattande åtgärder har vidtagits under året för energieffektivisering för anläggningen i Skarpnäck. Energiförbrukningen på anläggningen uppnådde 1,3 GWh. Elpannorna har tagits ut drift. Elpannorna har inte varit varmhållna utan endast uppfyllda med vatten. Det innebär en minskad drift samt minskat underhållsarbete av pannorna. Driftprover behöver inte göras vilket i sin tur leder till en delvis minskad elförbrukning för just det specifika tillfället då driftproven genomförs. Det blir även en minskad åtgång av vatten eftersom det inte längre behöver göras en inre besiktning av elpannorna som medför att pannorna behöver tappas på vatten och efter besiktning fyllas på med vatten. Följden blir även minskning av kemikalieanvändningen, eftersom det inte behövs regenereringskemikalier eller neutraliseringskemikalier. I dagsläget redovisas inte lokal energiförbrukning vid spetsanläggningarna. Vi har inte prioriterat att redovisa energiförbrukning för spetsanläggningar och per anläggningsdel. Det görs ingen mätning på respektive anläggningsdel. Effektivisering och utbyggnad av basproduktionen gör att vi kan avveckla spetsanläggningar, vilket ger mer energieffektivisering totalt sett. 11(16)

Energislag redovisas redan idag för hela anläggningen. Fortum Värme har beslutat att starta ett projekt under år 2011 för energikartläggning av spetsanläggningarna. Kartläggningarna kommer att genomföras utifrån en prioriteringsordning. Ordning beror på om anläggningen ska vara kvar eller om den kommer att avvecklas till fördel för basproduktionen vid de större anläggningarna. 8.1.3Projektets omfattning Energikartläggning ska göras på spetsverken och pumpstationerna i syfte att karlägga energianvändningen och dess kostnad samt energioptimera anläggningarna. Ta fram lösningar, förslag och kostnader på att effektivisera energianvändningen så mycket som möjligt. Klargöra direktiv och myndighetskrav. Följande mål förväntas uppnås inom ramarna för detta projekt: 1. Ta fram vilka direktiv, lag och myndighetskrav som gäller och beskriva hur de påverkar karläggningen. 2. Ta fram en plan för energikartläggningen för samtliga spetsanläggningar och Pumpstationer. 3. Börja energikartlägga spetsanläggningarna och pumpstationerna enligt framtagen plan. 4. Ta fram hur mycket energi varje anläggning drar. 5. Föreslå tekniska lösningar och kostnader för att effektivisera/optimera energianvändningen. 6. Beräkna kostnadsbesparingar på energin för varje enskilt förslag. 7. Beräkna den minskade miljöpåverkan för varje enskilt förslag. 8. Ta fram en prioriteringslista på förslagen med hänsyn tagen till största ekonomiska besparingen och största minskningen av miljöpåverkan. Projektet startar med energikartläggning vid Årsta och Akalla, vilket genomförs under hösten 2011. I projektet kommer en plan tas fram för i vilken ordning energikartläggningarna ska genomföras. Returtemperaturåtgärder Trots en kall vinter så har returtemperaturen sjunkit i prioriterade områden. Över 50 FVC och 25 rundgångar är åtgärdade hittills i år. Den största var i en tom lokal i Akalla som förbrukade ett flöde som motsvarar behovet för ett flerbostadshus med 300 lägenheter. Värdet har hittills gjorda åtgärder 2010 är över 7 MSEK. Åtgärder är också planerade på 12(16)

interna värmesystemen i produktionsanläggningar, t ex Årsta Värmeverk som även den liksom Bredäng ligger i det södra nätet. Värdet är sänkt returtemperatur kommer från förbättrad prestanda i produktionsanläggningar, lägre värmeförluster i nätet och mindre pumpel till distributionspumparna. Lägre värmeförluster leder till att vi inte behöver producera lika mycket i våra anläggningar. Reglerförbättringar Söder Energi-Fortum För att möjliggöra större värme utbyte har flera korrigerande åtgärder genomförts, bl. a. ny framledningstemperatur från Igelstaverket samt förändrad styrning och ombyggnad av pumpstationer. 8.2 Åtgärder för att minska råvaruförbrukningen De stora råvaruförbrukningarna som finns inom Fortum Värmes anläggningar är främst bränslen, driftkemikalier och för vissa anläggningar även bäddsand (gäller så kallade CFB-pannor). Fortum Värme arbetar ständigt för att öka andelen förnybara bränslen i produktionen av värme och el. En del i arbetet med att öka andelen förnybara energikällor är att ersätta fossila oljor med förnybara biologiska oljor. Vid upphandling av bränsle ställs hållbarhetskrav (FSC-krav), när så är möjligt, på fasta biobränslen. Ett ständigt pågående förbättringsarbete är att optimera förbränningen, vilket ger en lägre bränsleförbrukning, minskade utsläpp och en högre anläggningsprestanda. Optimering sker även vid dosering av driftkemikalier genom att använda rätt mängd kemikalie. Så långt det är möjligt, återanvänds också askorna från förbränning genom att bland att användas som täckmaterial för sluttäckning av deponier och jordförbättringsmedel. 9 Kemiska produkter 9.1 Fortum Värme Fortum Värme arbetar kontinuerligt med att söka ersätta skadliga kemiska produkter med miljömässigt bättre alternativ. För inköp och hantering av kemiska produkter så tillämpas de instruktioner som ingår i Fortum Värmes miljöledningssystem samt kemikaliehanteringssystemet Chemsoft. Instruktionerna syftar till att så långt som möjligt ersätta skadliga kemiska produkter med miljöanpassade sådana. Under året har vi även tagit angreppssättet genom att minska antalet unika kemikalier för att minska både antalet skadliga kemikalier samt att kunna jämföra kemikalier inom företaget för att styra att vi använder mindre skadliga kemikalier. Arbetet kommer att fortgå under år 2011. Vi har även köpt in en modul till Chemsoft som ska göra det lättare att genomföra riskbedömningar av kemikalier på ett tydligare och likartat sätt inom företaget. 13(16)

Vi följer även utvecklingen av Reach-lagstiftningen och rensar ut de produkter som innehåller ämnen som lyfts fram som kandidater för att krävas tillstånd för användning enligt EU:s kandidatförteckning samt bilaga XIV 9.2 Skarpnäcks värmeverk Förbrukning av kemiska produkter på anläggningen är mycket liten. Även på spetsanläggningsnivå arbetas enligt substitutionsmetoden. Om en kemikalie redan används så undersöks möjligheten att byta ut den. Skall en ny kemikalie tas in måste den godkännas i flera led innan inköp. Detta för att dels säkerställa att inga miljöoch hälsofarliga kemikalier köps in och dels är det möjligt att se över om vi redan har en alternativ kemikalie. 10 Avfallsmängder Små mängder avfall bildas på värmeverket och dessa förvaras endast tillfälligt där innan de transporteras bort med hjälp av entreprenör. Under denna förvaringstid skall avfallet stå på sådan plats att det hålls avskiljt från avlopp (för att förhindra läckage till avloppssystemet) samt ej står i vägen för arbetet på verket. Farligt avfall ska märkas och märklappar och förteckning över farligt avfall finns vid den tillfälliga avfallsplatsen. Den som utför aktiviteter som leder till uppkomst av avfall är ansvarig för att det omhändertas på korrekt sätt. Avfallsslag Farligt avfall Förorenad förpackning EWC-kod enl bil 2 AF Mängd/år (ton, kg, st) Transportör Mottagare Bortskaffnings- eller återvinningsförfaranden enl bil 4 och 5 AF 150110 0 kg Ragnsells Högbytorp R13 Absol/Trasor 150202 0 kg Ragnsells Högbytorp D15 Spillolja, tank 130208 125 kg Ragnsells Högbytorp R13 Oljeavfall - fast 130899 48 kg Ragnsells Högbytorp D14 Icke farligt avfall Brännbart avfall 200199 0 kg Ragnsells Länna KC R1 Div. elektronik 200136 0 kg Ragnsells Ragnsells elektronik Lövsta - EWC koderna är framtagna från Avfallsförordningen 2001:1063. - EWC koder markerade med * är enligt Avfallsförordningen farligt avfall. Det har inte gjorts några direkta åtgärder för att minska mängden farligt avfall eftersom att verksamhetens uppkomna mängder inte är stora. R13 14(16)

11 Riskhantering 11.1 Fortum Värme Fortum Värme bedömer miljö- och hälsopåverkan vid såväl normal som onormal verksamhet genom att värdera transporter, användning av insatsvaror och bränslen, utsläpp till mark, vatten och luft samt uppkomst av avfall. Till detta hör också störning av samhälle och natur genom vårt markutnyttjande. Som normala förhållanden räknas planerad verksamhet med kontinuerlig drift, laständringar samt start och stopp. Onormala förhållanden är det som sker oplanerat. För bedömning avseende normala förhållanden görs en bedömning av lokal, regional och global miljöpåverkan samt resursuttaget. Bedömning av onormala förhållanden görs som riskanalys. Fortums verksamheter bedöms mot de totala flöden av ämnen, resurser och restprodukter som förekommer inom ett geografiskt område, vanligtvis ett län. Bedömningen uppdateras vid väsentlig förändring av värderingen av miljöförhållanden i omgivningen eller vid väsentlig förändring av Fortum Värmes verksamhet. Underlag för bedömning av miljöpåverkan är en miljöutredning, inkl. en riskutredning, samt uppgifter om storlek på flöden och miljösituation inom betraktat område. 11.2 Skarpnäcks värmeverk En riskanalys har genomförts för Skarpnäck värmeverk under 2008. I denna riskanalys har identifierats och bedömts skadehändelser med konsekvenser för både yttre miljö och hälsa. Resultatet har dokumenterats i form av åtgärder för att minska risker från sådana skadehändelser. Riskanalysen uppdateras kontinuerligt. En uppdaterad riskbedömning gjordes under år 2010 för Skarpnäck. Inga ändringar av betydelse i verksamheten har skett sedan förra riskbedömningen som har skapat nya risker eller ökat risknivån för befintliga risker. Åtgärder har genomförts, vilket minskat risknivån. Oljeavskiljare finns för avskiljning av transformatorolja, Inbrottslarm finns installerat. I övrigt har inte några förändringar av betydelse genomförts. 12 Miljöpåverkan från verksamhetens produkter Verksamhetens produkt är värme som transporteras i form av varmt vatten. Normalt förekommer ett visst läckage av fjärrvärmevatten. Vattnet är avsaltat eller avhärdat vanligt dricksvatten och utgör i sig inte någon miljöfara. För att hålla förlusterna så små som möjligt sker färgning av vattnet med ett grönt färgämne (Pyranin) vilket underlättar läcksökning. För att minska fjärrvärmeläckaget pågår en kontinuerlig bevakning av mängden tillförd vatten till nätet och insatser görs för att hitta läckage när misstanke om nya läckor uppstår. 15(16)