Marx, socialismens utveckling och rötter Politisk teori A Jörgen Hermansson September 2013
Disposition 1. Socialismen och bofinken 2. Två olika ansatser politisk teori och idéhistoria 3. Marx 4. Socialismens artlära
Socialismen och bofinken I Socialismen före Marx olika tendenser Blanqui Babeufs arvtagare Saint-Simon socialism som upplysning Owen och Fourier socialism som självstyrelse Proudhon syndikalismens teoretiker
Socialismen och bofinken II Marx och den organiserade marxismen
Socialismen och bofinken III Modern socialdemokrati Funktionssocialismen i Sverige Demokratisk socialism eller välfärdskapitalism Gustav Möller Ernst Wigforss
Socialismen och bofinken III Bolsjevism marxism-leninism rysk kommunism Imperialismen som kapitalismens högsta stadium Vad bör göras? Kominterns 21 teser Stalins bidrag: Socialism i ett land
Socialismen och bofinken IV s.k. teoretiska avvikelser Rosa Luxemburg (Polen, Tyskland) Antonio Gramsci (Italien) Lev Trotsky (Ryssland/Sovjet) Mao Zedong (Kina) Josef Broz Tito (Jugoslavien) Eurokommunism (främst Italien)
Intellektuella slagrutor Verktyg för att förstå idéerna som sådana, men också ett analytiskt förhållningssätt för att förstå idéerna i sitt historiska sammanhang.
Socialismen som idé en vag föreställning om kollektivt agerande och jämlikhet med många uttryck I spåret av den franska revolutionen dominerade ett slags jakobinskegalitär form av socialism. Felet med 1789 års revolution var att den förråddes, att den inte var tillräckligt radikal. Omkring 1850 och med Marx förkunnades i stället att socialismen skulle bygga på vetenskaplig grund. Den rationalistiska socialismen kan sägas bygga på ett arv från upplysningen. Det var den form av socialism som dominerade inom den tyska socialdemokratin och inom den Andra internationeln i slutet av 1800-talet. Den socialism som satte sin prägel på den kommunistiska rörelsen kan ses som en variant. När den moderna socialdemokratin träder in på den politiska scenen, särskilt i den norra delen av Europa, handlade det om en sorts socialism som först av allt betonade social rättvisa, ett slags moralisk form av socialism. Den fjärde och sista typen av socialism satte sin prägel på studentrevolten 1968. Socialismen var här snarast en extremt individualistisk frihetslära. Vi kan här tala om en frihetlig eller romantisk form av socialism.
Forts. 1 Ett förslag på politisk teoretisk slagruta (Berki 1975) Modern Anti-modern Moderat Rationalism Moralism Radikal Frihetlig/ Jakobinsk/ romantisk egalitär
Socialismens realpolitiska historia (idéutvecklingens bakgrund) Den industriella revolutionen (England) 1789 Franska revolutionen Babouvism Blanqui Saint-Simon Owen; Fourier Proudhon 1848 Revolutioner i Paris m.m. Kommunistiska manifestet 1864 Första internationalen bildas 1871 Pariskommunen; Tysk-franska kriget Internationalen vittrar sönder 1889 Andra internationalen sammanslutning av socialistiska arbetarpartier Marx konflikt mellan Marx och Anarko-syndikalism (Bakunin) Den organiserade marxismen (Kautsky) Lassalles statssocialism
Rösträttsreformer Forts 2 SD-partier vinner terräng i parlament 1914 Första världskriget Internationalen faller sönder 1917 Ryska revolutionen Kommunistiska internationalen (1921) 1920 Socialistiska partier vinner demokratiska val och bygger välfärdsstat, t.ex. Sverige I Sovjetunionen byggs socialism i ett land Anti-fascistisk motståndskamp och avkolonisering Socialistisk international (rekonstruktion av Andra internationalen) Kommunismen förökar sig genom delning Revisionism (Bernstein) Brittisk fabianism (1883) Austro-marxism Zimmerwaldrörelsen (vänstersocialister, bolsjeviker) Marxism-Leninism Modern socialdemokrati Stalinism Trotskism Maoism Titoism m.fl. 1953, 1956, 1968 1980 Arbetaruppror i DDR Polen och Ungern Pragvåren, studentuppror Solidaritet i Polen, murens fall och kommunismens sammanbrott Avstalinisering Humanistisk marxism Akademisk marxism Eurokommunism och?
3. Marx som teoretiker och socialism hos Marx Ekonomisk teori om kapitalismen med teori om alienation (självförverkligande) med teori om expoatering (rättvisa) Samhälls- och historieteori (Historisk materialism) Idén om olika produktionssätt (periodiserirng; bas och överbyggnad; produktivkrafternas utveckling och produktionsförhållandenas begränsande roll); Till kritiken av den politiska ekonomin (Förordet) Idén om klasskamp med en bestämd uppfattning om sociala klasser, om politik och statens klasskaraktär och om ideologins roll (t.ex. Manifestet) * Filosofi (Dialektisk materialism)
Forts. 3; Marx bidrag Marx kritik av kapitalismen: Ett inhumant system Ett orättvist system Ett irrationellt system Marx vision av det kommunistiska samhället Ett klasslöst samhälle (proletariatet är en klass med universella intressen) där staten (åtminstone dess repressiva del) gradvis vittrar bort Ett samhälle där alla medverkar till gemenskapen och där alla ges möjlighet till sin fria individuella utveckling
Forts. 3. Marx bidrag Marx teori om revolutionen Kommunismen är ett möjligt alternativ när produktivkrafterna har nått en tillräcklig utvecklingsnivå. Arbetarklassen (och dess allierade) errövrar den politiska makten och upprättar kommunistiska produktionsförhållanden För det senare fordras 2a. Att arbetarna har tillfälle att gripa den politiska makten 2b. Att arbetarna är motiverade (missnöjda med rådande förhållanden och/eller önskan och tilltro till ett bättre alternativ)
Forts. 3; Socialism hos Marx Marx var definitivt påverkad av den jakobinska traditionen. Och Marx var som sagt en tydlig exponent för den rationalistiska, vetenskapliga socialismen. Vi har därtill konstaterat att det hos Marx finns en tydlig undertext som framhåller kapitalismens orättvisor, dvs en form av moralisk socialism. Och i en av ungdomsskrifterna (Ekonomisk-filosofiska manuskriptet) möter ni den frihetliga socialismen i sin prydno.
3. Den organiserade marxismen Kautsky Marxism under Andra internationalen Kapitalismens inneboende tendenser, särskilt kapitalets koncentration, leder med nödvändighet förr eller senare till socialism. Socialism innebär offentligt ägande av produktionsmedel, därmed avskaffande av exploatering och av ojämlikhet baserad på ojämlikt ägande. All diskreminering avskaffas. Yrkesmilitären likaså, Alla skall ha lika möjlighet till utbildning och fullständiga demokratiska rättigheter. Socialism ligger i allas intresse, men arbetarklassen är bärare av den särskilda historiska uppgift att förverkliga socialismen. För att nå socialismen måste arbetarklassen organisera sig både ekonomiskt och politiskt, och kämpa både för kortsiktiga och långsiktiga mål. Socialismen kan inte nås genom gradvisa reformer, men kampen för dessa är ändå viktig eftersom de gör tillvaron drägligare samt bidrar till klassolidariteten.
Forts. 3. Kautsky och den organiserade marxismens lära Kapitalismen kommer så småningom att avskaffas genom en revolution när de ekonomiska förutsättningarna finns och när arbetarnas klassmedvetande har nått en tillräckligt hög nivå. Denna revolution kommer dock inte ha formen av en statskupp utan måste bygga på stöd från en överväldigande majoritet av befolkningen. Arbetarklassens intressen är identiska över hela världen och den socialistiska revolutionen kommer att vara en global företeelse, i alla fall en företeelse som drabbar hela den industrialiserade världen. Teknisk utveckling är den drivande kraften i världshistorien. Socialism är inte bara ett politiskt program. Det är också en världsåskådning baserad på vetenskap. Religion däremot är ett uttryck för falskt klassmedvetande.
3. Teoretiska avvikelser Bernsteins revisionism Fabianernas socialism Austro-marxism Gemensamt ersatte eller kompletterade marxismen med etiska principer
4. Bidrag till socialismens artlära dimension I Socialismens teoretiska grundval Vetenskap Både vetenskap och moral Moral Saint-Simon (Proudhon) Utopiska socialister i gemen Marx Kautsky Austro-marxism Bernsteins revisionism Marxism-leninism Socialdemokrati
Forts. 4. Bidrag till socialismens artlära dimension II Socialismens ledande aktör Partiet annan Arbetarklassen Marx Saint-Simon, även övriga utopister Babouvister Kautsky, Bernstein Marxist-leninister Socialdemokrati Mao Luxemburg
Forts. 4. Bidrag till socialismens artlära dimension III Revolution statskupp Hur nå socialismen? Revolution annan form Reformer (gradvis) Babouvisterna Marx Kautsky Självförvaltningsutopister Marxism-leninism Austro-marxism Bernsteins revisionism Gramsci Socialdemokrati
Forts. 4. Bidrag till socialismens artlära dimension IV Socialismens institutionalisering Statssocialism Stat och rörelse Rörelsesocialism Babouvisterna Marx Kautsky, Bernstein Marxism-leninism Gramsci, Tito Självförvaltningsutopister Syndikalister, Gillesocialism Socialdemokrati