Måndagen den 13 oktober 2014, kl Kommungården, Bennäs

PEDERSÖRE KOMMUN Kommunfullmäktige PROTOKOLL 13.10.2014 95 Sammanträdestid: Sammanträdesplats: Måndagen den 13 oktober 2014, kl. 20.00-21.20. Kommungården, Bennäs Beslutande Back, Eivor Backlund, Christian Berger, Helena Björklund, Mats Björkskog, Nils-Erik Boström, Kaj Dahlin, Christian Eriksson, Roger Finne, Per-Erik Forsblom, Greger Forsblom, Susanne Forsström-Fellman, Anette Hjulfors, Bernhard Holmqvist-Nybacka, Karin Holmäng, Johanna Häggblom, Carola Häggman, Roger Häll, Tarja Käcko, Guy Käldman, Leif Källman, Carl-Johan Lindfors, Ralf Nylund, Mats Nylund, Tommy Pettersson, David Pettersson, Roger Roslund-Nordling, Camilla Sandberg, Henrik Snellman, Matts Stenmark, Tore Sundkvist, John Wiklund, Senja Wärn, Mathias Östman, Majvor Överfors, Johanna Ersättare Borgmästars, Yvonne Ede, Torbjörn Käld, Markus Närvarande ersättare Borgmästars, Görel Hagman, Joel Kock, Viktor Övriga närvarande Svenfors, Stefan, kommundirektör Löf, Gundel, kanslichef Wärn, Carina, kanslisekreterare Paragrafer 74-85 Underskrifter Kaj Boström ordförande Carina Wärn sekreterare Protokolljustering Pedersöre.2014 John Sundkvist Senja Wiklund Protokollet framlagt Protokollet har varit framlagt till påseende i kommungården i Bennäs 21.10.2014, intygar Gundel Löf, kanslichef

PEDERSÖRE KOMMUN Kommunfullmäktige PROTOKOLL 13.10.2014 96 74 Sammanträdets öppnande Kommunfullmäktiges ordförande öppnade sammanträdet, hälsade medlemmarna välkomna samt konstaterade att sammanträdet var lagligt sammankallat och beslutfört. 75 Val av två protokollsjusterare Till protokollsjusterare valdes: John Sundkvist och Senja Wiklund. Protokolljusterarnas initialer Utdragets riktighet intygar

PEDERSÖRE KOMMUN Kommunfullmäktige PROTOKOLL 13.10.2014 97 Dnr: 75/2014 76 Utlåtande över utkast till regeringens förslag till lag om ordnandet av socialoch hälsovården Social- och hälsovårdsministeriet har begärt utlåtande av Pedersöre kommun över utkastet till regeringens förslag till lag om ordnandet av socialoch hälsovården. Begäran om utlåtande ska besvaras genom en elektronisk enkät och svarstiden går ut den 14 oktober 2014. Enligt ett avtal av den 23 mars 2014 mellan riksdagspartiernas ordföranden grundar sig de nya socialoch hälsovårdsområdena (sote-områdena) på de nuvarande specialupptagningsområdena. Varje kommun ombeds genom denna begäran om utlåtande ta ställning till vilken samkommun, som bildas på basen av specialupptagningsområdena, den anser det befogat att höra till. Därför har begäran till kommunerna riktats till respektive fullmäktige. De svar som ges i enkäten beaktas som kommunens officiella ståndpunkt, varvid en beslutshandling angående fullmäktiges ställningstagande om kommunens placering i ett socialoch hälsovårdsområde bör lämnas in till socialoch hälsovårdsministeriet. Bakgrund Den parlamentariska styrgruppen för strukturreformen inom socialoch hälsovården, som tillsatts av socialoch hälsovårdsministeriet, har upprättat ett utkast till regeringens proposition till riksdagen med förslag till ordnandet av socialoch hälsovården och till vissa lagar som hänför sig till den. Propositionen grundar sig på regeringsprogrammet samt på avtalet mellan riksdagspartiernas ordföranden om huvudprinciperna kring ordnandet av socialoch hälsovården. Centrala förslag i utkastet: - Från och med den 1 januari 2017 ordnas alla offentliga tjänster inom social-, hälsooch sjukvården av fem socialoch hälsovårdsområden. Geografiskt baserar sig socialoch hälsovårdsområdena på de nuvarande specialupptagningsområdena, men gränserna kan avvika från de nuvarande specialupptagningsområdenas. Socialoch hälsovårdsområdet är en samkommun dit alla kommunerna i området hör. - Kommunerna och samkommunerna erbjuder också i fortsättningen tjänster för invånarna. Social- och hälsovårdsområdet fattar beslut om vilka kommuner och samkommuner som har produktionsansvar. En produktionsansvarig kommun eller samkommun ska ha förmåga att ansvara för förebyggande, korrigerande, vårdande och rehabiliterande tjänster samt övriga socialoch hälsovårdstjänster som en enhetlig helhet. - Vart fjärde år ska socialoch hälsovårdsområdet fatta ett beslut om hur verksamheten ska ordnas. Beslutet sammanställs i samarbete mellan de kommuner och samkommuner som har produktionsansvar. Beslutet om ordnande behandlas och Protokolljusterarnas initialer Utdragets riktighet intygar

PEDERSÖRE KOMMUN Kommunfullmäktige PROTOKOLL 13.10.2014 98 godkänns i socialoch hälsovårdsområdets och socialoch hälsovårdsministeriets förhandlingsförfarande. - Beslutet om ordnande innehåller också riktlinjer för vilka tjänster en kommun eller samkommun med produktionsansvar står för själv och till vilka delar den kan skaffa tjänster av organisationer, av företag och genom servicesedlar. De tjänster som köps av organisationer och företag ska konkurrensutsättas enligt upphandlingslagen. - Kommunerna finansierar socialoch hälsovårdsområdets verksamhet. Kommunens finansieringsandel påverkas dels av invånarantalet och dels av åldersstrukturen och sjukdomsfrekvensen bland invånarna. Social- och hälsovårdsområdet betalar en ersättning till de kommuner och samkommuner som producerar tjänster åt området. - Social- och hälsovårdstjänsterna ska finnas nära användarna. Det betyder att de i allmänhet ska vara belägna rätt nära de flesta människor. Alternativt ska de tillhandahållas i människornas dagliga liv med elektroniska medel eller som mobila tjänster. Social- och hälsovårdsområdet ska i sitt beslut om ordnande fastställa hur närtjänster garanteras för alla invånare på lika grunder och så tillgängligt som möjligt. - På socialoch hälsovårdsområdets samkommun och styrelse tillämpas i regel kommunallagen. Varje medlemskommun har minst en representant i det högsta beslutande organet. Det politiska styrkeförhållandet påverkar sammansättningen. De kommunala representanternas röstetal i beslutsfattandet baserar sig på invånarantalet i kommunen. Röstetalet för representanterna i en kommun får emellertid inte överstiga 50 %. - Social- och hälsovårdspersonalen i de nuvarande kommunerna och samkommunerna övergår administrativt till de kommuners och samkommuners tjänst som har produktionsansvar. Arrangemangen för den egendom som ska användas inom socialoch hälsovården ska kommunerna komma överens om sinsemellan. Om kommunerna inte avtalar om egendomsarrangemangen stannar egendomen hos de nuvarande ägarna. Förslag till Pedersöre kommuns utlåtande bifogas. Kommundirektörens förslag: Kommunstyrelsen föreslår för kommunfullmäktige att - kommunfullmäktige meddelar som sin åsikt att det är ändamålsenligt att Pedersöre kommun hör till det socialoch hälsovårdsområde som eventuellt inrättas baserat på specialupptagningsområdet för Åbo universitets centralsjukhus - kommunfullmäktige avger bifogade utlåtande om utkastet till regeringens förslag till lag om ordnandet av socialoch hälsovården. Protokolljusterarnas initialer Utdragets riktighet intygar

PEDERSÖRE KOMMUN Kommunfullmäktige PROTOKOLL 13.10.2014 99 Kst 217 Kommunstyrelsens beslut: Kommunstyrelsen beslutade enhälligt omfatta kommundirektörens förslag med några smärre ändringar och preciseringar i förslaget till utlåtande. Kfge 76 Kommunfullmäktiges beslut: Under diskussionen framfördes två ändringsförslag: Greger Forsblom framförde SFP-gruppens förslag att svaret på fråga 40 (Har personalens ställning reglerats på ett lämpligt sätt?) ändras från Nej till Ja samt att första meningen i fråga 44 stryks (Kommunal personal bör behandlas jämlikt och samma uppsägningsskydd ska gälla som i kommunstrukturlagen). Vid verkställd omröstning mellan kommunstyrelsens förslag och Greger Forsbloms (SFP-gruppens) förslag fick kommunstyrelsens förslag 5 röster och Forsbloms förslag 30 röster. Ordförande konstaterade därefter att fullmäktige beslutat omfatta Greger Forsbloms (SFP-gruppens) ändringsförslag. Mats Nylund föreslog följande ändringar i förslaget till utlåtande: - i svaret på fråga 19 ändras första meningen (Förslaget till organisering av vården strider mot grundlagen gällande den kommunala självstyrelsen) till att lyda: Förslaget till organisering av vården kan anses strida mot grundlagen gällande den kommunala självstyrelsen. - i svaret på fråga 35 ändras första meningen (Förslaget är inte förenligt med den grundlagsenliga kommunala självstyrelsen som innebär att kommunerna har rätt att bestämma om sin förvaltning och ekonomi) till att lyda: Det kan ifrågasättas, huruvida förslaget är förenligt med den grundlagsenliga kommunala självstyrelsen som innebär att kommunerna har rätt att bestämma om sin förvaltning och ekonomi. - i fråga 47, motiveringar, punkt 1 ändras första meningen (Den föreslagna socialoch hälsovårdsmodellen är inte förenlig med den grundlagsenliga kommunala självstyrelsen 121 ) till att lyda: Det måste noggrant prövas, huruvida den föreslagna socialoch hälsovårdsmodellen är förenlig med den grundlagsenliga kommunala självstyrelsen 121. Mats Nylunds förslag understöddes av alla fullmäktigegrupper och fullmäktige beslutade enhälligt omfatta detta förslag. Protokolljusterarnas initialer Utdragets riktighet intygar

PEDERSÖRE KOMMUN Kommunfullmäktige PROTOKOLL 13.10.2014 100 Ordförande konstaterade därefter, att kommunfullmäktige beslutat - meddela som sin åsikt att det är ändamålsenligt att Pedersöre kommun hör till det socialoch hälsovårdsområde som eventuellt inrättas baserat på specialupptagningsområdet för Åbo universitets centralsjukhus - godkänna kommunstyrelsens förslag till utlåtande om utkastet till regeringens förslag till lag om ordnandet av socialoch hälsovården med de ändringar som föreslagits av Greger Forsblom (SFP-gruppen) och Mats Nylund. Protokolljusterarnas initialer Utdragets riktighet intygar

Begäran om utlåtande SHM Svarstid 14.10.2014 14:20:45 Begäran om utlåtande SHM 1. Den svarande instansens officiella namn Namn Pedersöre kommun 2. Namn på den person som registrerat svaren Namn Carola Backman 3. Kontaktuppgifter för den person som ansvarar för enkäten Namn Ställning i organisationen Mobiltelefon E-post Stefan Svenfors kommundirektör 050-5120420 stefan.svenfors@pedersore.fi 4. Datum för behandling av begäran om utlåtande 13.10.2014 5. Instansens namn Namn Kommunfullmäktige i Pedersöre 6. Är den svarande 7. Kommunnummer 020 Akaa 0

005 Alajärvi 0 009 Alavieska 0 010 Alavus 0 016 Asikkala 0 018 Askola 0 019 Aura 0 035 Brändö 0 043 Eckerö 0 046 Enonkoski 0 047 Enontekis 0 049 Esbo 0 050 Eura 0 051 Euraåminne 0 052 Evijärvi 0 060 Finström 0 061 Forssa 0 062 Föglö 0 065 Geta 0 069 Haapajärvi 0 071 Haapavesi 0 072 Karlö 0 074 Halsua 0 075 Fredrikshamn 0 076 Hammarland 0 077 Hankasalmi 0 078 Hangö 0 079 Harjavalta 0 081 Hartola 0 082 Hattula 0 086 Hausjärvi 0 111 Heinola 0 090 Heinävesi 0 091 Helsingfors 0 097 Hirvensalmi 0 098 Hollola 0 099 Honkajoki 0 102 Huittinen 0 103 Humppila 0 105 Hyrynsalmi 0 106 Hyvinge 0 283 Hämeenkoski 0 108 Tavastkyro 0 109 Tavastehus 0 139 Ii 0 140 Idensalmi 0 142 Iitti 0 143 Ikalis 0

145 Ilmajoki 0 146 Ilomants 0 153 Imatra 0 148 Enare 0 149 Ingå 0 151 Storå 0 152 Storkyro 0 164 Jalasjärvi 0 165 Janakkala 0 167 Joensuu 0 169 Jockis 0 170 Jomala 0 171 Jorois 0 172 Joutsa 0 174 Juankoski 0 176 Juuka 0 177 Juupajoki 0 178 Juva 0 179 Jyväskylä 0 181 Jämijärvi 0 182 Jämsä 0 186 Träskända 0 202 S:t Karins 0 204 Kaavi 0 205 Kajana 0 208 Kalajoki 0 211 Kangasala 0 213 Kangasniemi 0 214 Kankaanpää 0 216 Kannonkoski 0 217 Kannus 0 218 Bötom 0 224 Högfors 0 226 Karstula 0 230 Karvia 0 231 Kaskö 0 232 Kauhajoki 0 233 Kauhava 0 235 Grankulla 0 236 Kaustby 0 239 Keitele 0 240 Kemi 0 320 Kemijärvi 0 241 Keminmaa 0 322 Kimitoön 0 244 Kempele 0 245 Kervo 0 249 Keuruu 0

250 Kihniö 0 256 Kinnula 0 257 Kyrkslätt 0 260 Kitee 0 261 Kittilä 0 263 Kiuruvesi 0 265 Kivijärvi 0 271 Kumo 0 272 Karleby 0 273 Kolari 0 275 Konnevesi 0 276 Kontiolahti 0 280 Korsnäs 0 284 Koski Tl 0 285 Kotka 0 286 Kouvola 0 287 Kristinestad 0 288 Kronoby 0 290 Kuhmo 0 291 Kuhmoinen 0 295 Kumlinge 0 297 Kuopio 0 300 Kuortane 0 301 Kurikka 0 304 Gustavs 0 305 Kuusamo 0 312 Kyyjärvi 0 316 Kärkölä 0 317 Kärsämäki 0 318 Kökar 0 319 Kjulo 0 398 Lahtis 0 399 Laihela 0 400 Laitila 0 407 Lappträsk 0 402 Lapinlahti 0 403 Lappajärvi 0 405 Villmanstrand 0 408 Lappo 0 410 Laukaa 0 413 Lavia 0 416 Lemi 0 417 Lemland 0 418 Lempäälä 0 420 Leppävirta 0 421 Lestijärvi 0 422 Lieksa 0

423 Lundo 0 425 Limingo 0 426 Liperi 0 444 Lojo 0 430 Loimaa 0 433 Loppi 0 434 Lovisa 0 435 Luhanka 0 436 Lumijoki 0 438 Lumparland 0 440 Larsmo 0 441 Luumäki 0 442 Luvia 0 475 Malax 0 476 Maaninka 0 478 Mariehamn 0 480 Marttila 0 481 Masku 0 483 Merijärvi 0 484 Sastmola 0 489 Miehikkälä 0 491 S:t Michel 0 494 Muhos 0 495 Multia 0 498 Muonio 0 499 Korsholm 0 500 Muurame 0 503 Mynämäki 0 504 Mörskom 0 505 Mäntsälä 0 508 Mänttä-Vilppula 0 507 Mäntyharju 0 529 Nådendal 0 531 Nakkila 0 532 Nastola 0 535 Nivala 0 536 Nokia 0 538 Nousis 0 541 Nurmes 0 543 Nurmijärvi 0 545 Närpes 0 560 Orimattila 0 561 Oripää 0 562 Orivesi 0 563 Oulainen 0 564 Uleåborg 0 309 Outokumpu 0

576 Padasjoki 0 577 Pemar 0 578 Paltamo 0 445 Pargas 0 580 Parikkala 0 581 Parkano 0 599 Pedersöre 1 583 Pelkosenniemi 0 854 Pello 0 584 Perho 0 588 Pertunmaa 0 592 Petäjävesi 0 593 Pieksämäki 0 595 Pielavesi 0 598 Jakobstad 0 601 Pihtipudas 0 604 Birkala 0 607 Polvijärvi 0 608 Påmark 0 609 Björneborg 0 611 Borgnäs 0 638 Borgå 0 614 Posio 0 615 Pudasjärvi 0 616 Pukkila 0 619 Punkalaidun 0 620 Puolanka 0 623 Puumala 0 624 Pyttis 0 625 Pyhäjoki 0 626 Pyhäjärvi 0 630 Pyhäntä 0 631 Pyhäranta 0 635 Pälkäne 0 636 Pöytyä 0 678 Brahestad 0 710 Raseborg 0 680 Reso 0 681 Rantasalmi 0 683 Ranua 0 684 Raumo 0 686 Rautalampi 0 687 Rautavaara 0 689 Rautjärvi 0 691 Reisjärvi 0 694 Riihimäki 0 697 Ristijärvi 0 698 Rovaniemi 0

700 Ruokolahti 0 702 Ruovesi 0 704 Rusko 0 707 Rääkkylä 0 729 Saarijärvi 0 732 Salla 0 734 Salo 0 736 Saltvik 0 790 Sastamala 0 738 Sagu 0 739 Savitaipale 0 740 Nyslott 0 742 Savukoski 0 743 Seinäjoki 0 746 Sievi 0 747 Siikainen 0 748 Siikajoki 0 791 Siikalatva 0 749 Siilinjärvi 0 751 Simo 0 753 Sibbo 0 755 Sjundeå 0 758 Sodankylä 0 759 Soini 0 761 Somero 0 762 Sonkajärvi 0 765 Sotkamo 0 766 Sottunga 0 768 Sulkava 0 771 Sund 0 777 Suomussalmi 0 778 Suonenjoki 0 781 Sysmä 0 783 Säkylä 0 831 Taipalsaari 0 832 Taivalkoski 0 833 Tövsala 0 834 Tammela 0 837 Tammerfors 0 838 Tarvasjoki 0 844 Tervo 0 845 Tervola 0 846 Östermark 0 848 Tohmajärvi 0 849 Toholampi 0 850 Toivakka 0 851 Torneå 0

853 Åbo 0 857 Tuusniemi 0 858 Tusby 0 859 Tyrnävä 0 886 Ulvsby 0 887 Urjala 0 889 Utajärvi 0 890 Utsjoki 0 892 Uurainen 0 893 Nykarleby 0 895 Nystad 0 785 Vaala 0 905 Vasa 0 908 Valkeakoski 0 911 Valtimo 0 092 Vanda 0 915 Varkaus 0 918 Vehmaa 0 921 Vesanto 0 922 Vesilahti 0 924 Vetil 0 925 Vieremä 0 927 Vichtis 0 931 Viitasaari 0 934 Vimpeli 0 935 Virolahti 0 936 Virdois 0 941 Vårdö 0 946 Vörå 0 976 Övertorneå 0 977 Ylivieska 0 980 Ylöjärvi 0 981 Ypäjä 0 989 Etseri 0 992 Äänekoski 0 8. I 5 regleras tillgången till tjänster och tjänsternas tillgänglighet. Enligt bestämmelsen ska tjänsterna med hänsyn till befolkningens behov tillhandahållas nära dem som anlitar tjänsterna, men tjänsterna får centraliseras förutsatt att villkoren i bestämmelsen uppfylls. Är bestämmelsen ändamålsenlig?

9. I 7 regleras språk som tjänster ska ordnas på. Tryggar bestämmelsen de språkliga rättigheterna för dem som anlitar tjänsterna på ett tillbörligt sätt? 10. I 8 och 9 regleras främjande av välfärd och hälsa. Ansvaret för främjande av välfärd och hälsa ligger främst hos kommunerna. Social- och hälsovårdsområdet (s.k. sote-området) samt kommunerna och samkommunerna med produktionsansvar bör i sina beslut beakta beslutens effekt på befolkningens välfärd och hälsa samt ge kommunerna experthjälp. Är arbetsfördelningen i bestämmelsen ändamålsenlig? 11. Övriga anmärkningar angående bestämmelserna i 1 kap. Förslaget strider enligt Pedersöre kommuns uppfattning mot den nya kommunallagen som för närvarande är under behandling. Enligt nya kommunallagen 1 skall kommunen [] främja sina invånares välfärd och sitt områdes livskraft samt ordna tjänsterna för sina invånare på ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart sätt. Sote-lagen innebär att kommunerna de facto inte kan påverka sina invånares välfärd i en tillräcklig bemärkelse. Till följd av socialoch hälsovårdsområdenas storlek får ett enskilt kommunfullmäktige ett mycket svagt inflytande i praktiken. De flesta kommuner och vissa befolkningsgrupper kan räkna med att inte vara representerade överhuvudtaget i styrelsen. Därför innebär SOTE-förslaget ett väsentligt och icke-acceptabelt avsteg från nuvarande självstyrelsemodell Förslaget i 5 bygger på jämlikhetsprincipen, likställigheten inom ett socialoch hälsovårdsområde. Distinktionerna mellan begreppen tillhandahållande, ordnande och produktion av tjänster, som finns senare i lagen, är oklara och det är omöjligt att bedöma inverkan av reformen som helhet på individernas rättigheter utifrån denna allmänna paragraf. Tillgängligheten är dessutom mångtydig och svårtolkad: tjänsterna ska med hänsyn till befolkningens behov tillhandahållas nära dem som anlitar tjänsterna. Då måste man fråga sig vilken princip är det som råder: ta hänsyn till befolkningens behov eller närheten till de som anlitar tjänsterna? Risken för motstridiga tolkningar är uppenbar. De språkliga tjänsternas kvalitet är avhängiga av såväl en tillräcklig egen beslutsmakt, ett servicenät som beaktar de språkliga kraven som av att det finns en förvaltning som har kunskapen att planera för detta. Kommunernas egna beslutsmakt försvinner enligt lagförslaget nästan helt och hållet och Pedersöre kommun ser inte i lagförslaget tillräckliga kompenserande mekanismer som skulle trygga språklig service på nuvarande nivå. (se också pkt47/4) Kommunerna kan inte ansvara för välfärd och hälsa ifall lagen godkänns. Lagen innebär att nästan all beslutanderätt gällande socialoch hälsovård försvinner från kommunen. Kommunerna kan inte ta ansvar för sådant som de inte har reella redskap att påverka. På ett allmänt plan är det inte heller logiskt att kommunen ansvarar för de årliga välfärdsberättelserna framöver ifall inga reella redskap finns att påverka en stor del av välfärdsfrågorna. 12. I 11 regleras organiseringsansvaret för socialoch hälsovården. Anser ni att organiseringsansvaret i bestämmelsen är ändamålsenligt?

13. I 12 regleras beslutet om att ordna socialoch hälsovård. Syftet med beslutet om att ordna socialoch hälsovård är att fastställa hur socialoch hälsovårdsområdet ombesörjer genomförandet av organiseringsansvaret. Social- och hälsovårdsområdet beslutar om innehållet i beslutet om att ordna socialoch hälsovård på basis av förhandlingar mellan socialoch hälsovårdsområdet och kommuner samt samkommuner med produktionsansvar. Är förfarandet för utarbetande av beslutet om att ordna socialoch hälsovård ändamålsenligt? 14. Anser ni det vara ändamålsenligt, att alla punkter i bestämmelsen (punkt 1 13) fastställs i beslutet om att ordna socialoch hälsovård? 15. Om ni svarade nej på den föregående frågan, välj från listan de punkter i bestämmelsen, som ni anser att inte ska fastställas i beslutet om att ordna socialoch hälsovård.

16. Borde man i beslutet om att ordna socialoch hälsovård besluta om något annat än vad som nämns i bestämmelsen? 17. I 13 regleras socialoch hälsovårdsområdets övriga uppgifter (utöver det som står i beslutet om att ordna socialoch hälsovård), vars syfte är särskilt att ge socialoch hälsovårdsområdet befogenheter att planera, samordna och utveckla den

verksamhet som nämns i bestämmelserna. Anser ni det vara ändamålsenligt, att ett socialoch hälsovårdsområde har alla de uppgifter som nämns i bestämmelsen? 18. Om ni svarade nej på den föregående frågan, välj från listan de uppgifter, som ni anser att socialoch hälsovårdsområdet inte ska ha. 19. Övriga anmärkningar angående 2 kap. Förslaget till organisering av vården kan anses strida mot grundlagen gällande den kommunala självstyrelsen. Enskilda kommunfullmäktige får p.g.a. socialoch hälsovårdsområdets storlek obetydligt inflytande över ordnandet av vården som omfattar upp till 60 % av de kommunala utgifterna. Beslutet om att ordna socialoch hälsovård enligt 12 utarbetas dessutom endast med kommuner och samkommuner med produktionsansvar, vilket inte uppfyller kraven på jämlikhet mellan de olika kommunernas invånare. Det är inte ändamålsenligt att organiseringsansvaret skulle omfatta hela socialoch hälsovården. Det obligatoriska, interkommunala samarbetet blir oerhört omfattande. Också med tanke på effektiviteten och resursanvändningen finns det inga klara fakta som skulle säga att socialoch hälsovården i Finland skulle bli mera fördelaktig eller bättre med en så invecklad organisering. Lagförslaget strider mot den grundlagsenliga principen om att kommunernas uppgifter skall bestämmas i lag. Viktiga kommunala uppgifter skulle i stället fördelas till olika producenter genom beslut av socialoch hälsovårdsområdena. Det är också anmärkningsvärt att förslaget innebär att en liten privat producent kan få rätt att producera t.ex. hemvård, men den lokala kommunen skulle nödvändigtvis inte få det. En kommun ska bevaka kommuninvånarnas levnadsförhållanden, välfärd och hälsa. Bestämmelserna i 2 kap. ger dock inte klarhet i hur sambanden och styrmekanismerna ska fungera mellan socialoch hälsovårdsområdena och kommunerna i främjandet av befolkningens hälsa och välfärd. Lagförslaget beskriver inte i tillräcklig grad hur finansieringen av socialoch hälsovården skall fungera. Av den anledningen är det omöjligt att ta ställning till reformens de facto ekonomiska konsekvenser.

Uppgifterna för och organiseringen av specialupptagningsområdena är överdimensionerad. För ett land av Finlands storlek skall en myndighet räcka för att koordinera den mest avancerade vården. I övrigt bör befogenheterna, finansieringen och beslutsmakten ligga så nära verksamheten som möjligt. Vi ifrågasätter även starkt att bara kommuner och samkommuner med produktionsansvar är med i förhandlingar med SOTE-området om innehållet i beslutet enligt 12. Det är fullständigt orimligt att SOTE-området enligt lagförslaget ska kunna begränsa produktionsuppgifter för kommuner samtidigt som SOTE har befogenhet att besluta om anskaffning av tjänster eller användning av servicesedlar. Hur motiverar regeringen sådana situationer som gör att små lokala, privata tjänsteproducenter lokalt kan utföra exempelvis hemservice, medan den lokala kommunen inte ska kunna göra det? Vi motsätter oss ändamålsenligheten i att reformens genomförande kräver att organiseringsansvaret bygger på hela socialoch hälsovården. Det är inte bevisat att effektiviteten ökar för att hela kedjan integreras i ett område. 20. I 14 regleras produktionsansvaret som kommunal verksamhet. Enligt bestämmelsen beslutar socialoch hälsovårdsområdet om att ge produktionsansvaret till en kommun och samkommun som har den personal och de övriga resurser som produktionsansvaret för socialoch hälsovården förutsätter. Ansvaret för den egna personalen omfattar emellertid inte den del av verksamheten som genomförs t.ex. som köptjänst. Har produktionsansvaret reglerats på ett ändamålsenligt sätt? 21. I 15 regleras socialoch hälsovårdsområdets produktionsansvar. Social- och hälsovårdsområdet har produktionsansvar för de stödtjänster som fastställs i områdets beslut om att ordna socialoch hälsovård, såsom t.ex. uppgifter inom informationsförvaltning. Är det ändamålsenligt att socialoch hälsovårdsområdet i enlighet med bestämmelsen kan besluta att åta sig produktionsansvaret för stödtjänster? 22. Övriga anmärkningar angående 3 kap. No answers. 23. Enligt 19 tillämpas på en samkommun inom ett socialoch hälsovårdsområde och samkommunens förvaltning vad som föreskrivs i 10 kap. i kommunallagen, om inte något annat föreskrivs genom lag. Är detta ändamålsenligt? 24. I 23 regleras beslutsfattandet i en samkommuns organ. Enligt bestämmelsen grundar sig kommunernas röstetal på kommunens invånarantal. Om kommunerna inte har avtalat om någonting annat, ska det sammanlagda röstetalet för en kommuns representanter dock vara under 50 procent av samkommunens röstetal. Är detta acceptabelt?

25. Övriga anmärkningar angående 4 kap. Endast en del av kommunerna och samkommunerna skulle få möjlighet att ta ansvar för produktion av uppgifter och tjänster enligt 14. Kraven är så höga, att nästan ingen kommun ensam skulle vara berättigad att producera socialoch hälsovårdstjänster. Bestämmelserna överensstämmer inte med målsättningen att tjänsterna ska tillhandahållas nära dem som anlitar tjänsterna. Av det som framgår i 2 mom. 14, enligt vilket socialoch hälsovårdsområdet även kan ge produktionsansvar som är snävare och i 16 om produktionen av uppgifter och tjänster förblir det oklart vem som egentligen kan producera socialoch hälsovårdstjänster. Bestämmelserna bör ändras så att kommunerna eller samarbetsområdena som bildats enligt kommun- och servicestrukturreformen får rätt att producera tjänster inom den basala socialoch hälsovården. Pedersöre kommun påpekar att värdkommunmodellen, hänvisande till områdenas storlek, inte skall tillämpas inom de föreslagna socialoch hälsovårdsområdena eller inom områden med produktionsansvar. 26. I 28 regleras förhandlingsförfarandet mellan staten och socialoch hälsovårdsområdet. Syftet med de förhandlingar som förs är att styra socialoch hälsovårdsområdets verksamhet inom utvecklingen av servicestrukturen samt att främja samarbetet mellan ministeriet och socialoch hälsovårdsområdet. Anser ni att förhandlingsförfarandet i enlighet med bestämmelsen är ändamålsenligt? 27. I 29 regleras resultatstyrningen mellan ett socialoch hälsovårdsområde och en kommun eller samkommun med produktionsansvar. Anser ni det vara ändamålsenligt att resultatstyrning tillämpas mellan ett socialoch hälsovårdsområde och ett område med produktionsansvar? 28. Tryggar 30 på ett tillbörligt sätt invånarnas möjligheter att delta i och påverka utarbetandet av och beslutandet om ordnande av tjänster?

29. Övriga anmärkningar angående 5 kap. Befogenheter, finansiering och demokratisk beslutsmakt bör ligga så nära verksamheten som möjligt. Lagförslaget motsvarar inte detta, utan gör ansvaret mellan stat, socialoch hälsovårdsområden och kommuner otydligt. Invånarnas möjligheter att delta och påverka bör främst stärkas genom att bibehålla de demokratiska organ som finns idag eller ersätta dem med något som motsvarar dem. Lagförslaget bygger på att minimera det demokratiska inflytandet och ersätta det med långtgående administrativa förhandlingar. 30. I 33 regleras finansieringen av socialoch hälsovårdsområden och fördelningen av kostnader. Enligt bestämmelsen bygger avgiften på kommunens invånarantal, som har viktats med ålder och sjukfrekvens, vilka beaktas vid beräkningen av statsandelar. Kommunerna kan i grundavtalet för ett socialoch hälsovårdsområde komma överens om att beakta även andra faktorer som påverkar statsandelens kalkylmässiga kostnader. Anser ni det vara ändamålsenligt, att kommunerna har beslutanderätt i enlighet med bestämmelsen? 31. I 34 regleras finansieringen av en kommun och samkommun med produktionsansvar. I beslutet om att ordna socialoch hälsovård fastställs enhetliga ersättningsgrunder för alla produktionsområden. Vid finansieringen av ett område med produktionsansvar bör man emellertid beakta de effekt- och effektivitetskrav på tjänsteproduktionen som fastställs i beslutet om ordnande, varvid ersättningsgrunderna kan variera mellan produktionsområden. Anser ni att detta är ändamålsenligt? 32. I 36 regleras ersättning av kostnaderna för vård och omvårdnad i vissa situationer. Är ersättningsprincipen i bestämmelsen ändamålsenlig? 33. I 37 39 regleras statens utbildningsersättning. Förutsättningarna för utbetalning av utbildningsersättning förblir enligt bestämmelserna oförändrade. Är bestämmelserna ändamålsenliga?

34. I 40 46 regleras statlig finansiering av forskningsverksamhet. Principerna för riktandet av forskningsfinansiering förblir enligt bestämmelserna oförändrade. Är bestämmelserna ändamålsenliga? 35. Övriga anmärkningar angående 6 kap. Det kan ifrågasättas huruvida förslaget är förenligt med den grundlagsenliga kommunala självstyrelsen som innebär att kommunerna har rätt att bestämma om sin förvaltning och ekonomi. Kommunerna skulle enligt förslaget stå för finansieringen utan att ha något egentligt inflytande över ordnandet eller produktionen av tjänsterna, vilket inte står i samklang med att ansvaret för vården och finansieringen bör finnas hos samma organisation. Att avgiften bygger på kommunens invånarantal som viktas med ålder och sjukfrekvens kan leda till att de kommuner som har producerat socialoch hälsovårdstjänsterna effektiv hittills skulle få betydligt högre vårdkostnader genom reformen. Viktiga incentiv för att effektivera verksamheten försvinner därmed. Betalningsandelar bör basera sig på användning och utjämningen bör i huvudsak genom statsandelssystemet. I Finland bör man tillåta olikheter och att kommuner och regioner gör egna prioriteringar. Genom olikhet skapas dynamik och konkurrens som Finland som helhet gagnas av. 36. Anmärkningar angående bestämmelserna i 7 kap. No answers. 37. Anmärkningar angående bestämmelserna i 8 kap. No answers. 38. Fråga riktad endast till kommunernas fullmäktige: Det är meningen att 3 i lagen om införande ska reglera de kommuner som hör till en samkomun inom ett socialoch hälsovårdsområde. Varje kommun ska höra till en av fem samkommuner inom ett socialoch hälsovårdsområde. Enligt avtalet av den 23 mars 2014 mellan riksdagspartiernas ordförande grundar sig de nya socialoch hälsovårdsområdena på de nuvarande specialupptagningsområdena. Om socialoch hälsovårdsområdena bildas av de kommuner som hör till de nuvarande specialupptagningsområdena, kommer er kommun då att höra till ett lämpligt socialoch hälsovårdsområde med tanke på ordnandet av tjänster? (Bilaga: Kommuner som hör till specialupptagningsområden)

39. Fråga riktad endast till kommunernas fullmäktige: Om er kommun inte anser det befogat att höra till det socialoch hälsovårdsområde som bildas utifrån det nuvarande specialupptagningsområdet, vilket socialoch hälsovårdsområde som grundar sig på ett specialupptagningsområde anser kommunen då det vara befogat att höra till? 40. I 8 regleras personalens ställning. I paragrafen ingår inte personalens femåriga uppsägningsskydd enligt kommunstrukturlagen. Har personalens ställning reglerats på ett lämpligt sätt? 41. I 9 regleras egendomsförhållanden. Har egendomsförhållandena reglerats på ett lämpligt sätt? 42. I 11 regleras övergången av finansieringen av socialoch hälsovårdsområdet. I bestämmelsen ingår en treårig övergångsperiod för kommunens finansieringsandel ifall den ändrar från nuvarande nivå. Är den treåriga övergångsperioden för finansieringsandelen tillräcklig?

43. I 12 regleras stöd för förändring för kommuner och samkommuner. Är bestämmelsens stöd för förändring tillräckligt? 44. Övriga anmärkningar om lagen om införande Regleringen av egendomen så att det är skilda, främst kommunala organisationer som äger fastigheterna och som bedriver verksamheten inom socialoch hälsovården leder till konflikter bl.a. om användning och ombyggnad av fastigheterna och om hyrorna. Arrangemanget kan innebära att kommuner blir kvar med omfattande egendomsmassor som den nya organisationen med produktionsansvar väljer att inte använda. Det här kan absolut inte anses som effektiv resursanvändning. Tidtabellen för genomförande av reformen är alldeles för pressad och i praktiken omöjlig att genomföra, ifall det är tänkt att en någorlunda acceptable demokratisk process ska kunna äga rum. 45. Anser ni att bestämmelserna angående en temporär ändring av lagen om överlåtelseskatt är ändamålsenliga? 46. Vad bör man särskilt beakta vid verkställandet av reformen? No answers. 47. Ni kan som avslutning lyfta fram allmänna synpunkter angående utkastet till regeringens proposition. Nämn först de tre synpunkter ni anser vara viktigast. Förslaget är för dåligt utrett för att kunna genomföras som sådant. Bl.a. en ekonomisk analys bör göras speciellt som en av grunderna till reformen är begränsade resurser. Reformen innebär att ansvaret för all närservice inklusive äldreomsorg, hemvård och hemsjukvård förflyttas till synnerligen avlägsna organ. Det är i grunden en oönskad utveckling. Det är sannolikt att de önskade fördelarna kommer att utebli. Om förslaget verkställs, är det mycket viktigt att möjligheterna att söka vård över vårdområdets gränser samt finansieringsprinciper för detta, regleras i sote-lagen. En regeringsproposition enligt utkastet till lagändring, som anhållan om utlåtande avser, bör inte avges till riksdagen. Om regeringspropositionen avges till riksdagen i den form som utkastet innebär, bör den behandlas i grundlagsordning eller genomgå grundläggande förändringar. Motiveringar: 1) Det måste noggrant prövas, huruvida den föreslagna socialoch hälsovårdsmodellen är förenlig med den grundlagsenliga kommunala självstyrelsen 121. Modellen strider också mot Europarådets stadga om lokal självstyrelse, artiklarna 3, 4, 6 och 11. Finland ratificerade den år 1991. Den stadgar bl.a. om det lokala självstyrets rätt och möjlighet att inom lagens gränser reglera och sköta en väsentlig del av de offentliga angelägenheterna på eget ansvar och i den lokala befolkningens intresse samt att rätten [skall] utövas av fullmäktige som skall bestå av ledamöter valda genom sluten omröstning i fria direkta val på grundval av allmän och lika rösträtt. Förslaget till lag om ordnande av socialoch hälsovård strider även mot grundlagsutskottets vedertagna praxis om den kommunala självstyrelsen (bl.a. GrUU 29/1992, GrUU 65/2002). Lagförslaget fyller inte kravet att de allmänna grunderna för kommunernas förvaltning ska utfärdas genom lag. (bl.a. GrUU 11/1984; RP 1/1998, s. 175) Det skall heller inte gå att genom vanliga lagar göra sådana ingrepp i självstyrelsens mest centrala särdrag att den urholkas i sak (GrUU 37/2006). Enskilda kommunfullmäktiges inflytande inom socialoch hälsovårdsområdet blir enligt lagförslaget minimalt. Åtminstone bör 14 utvidgas så att det finns möjlighet för alla redan bildade samarbetsområden att producera, finansiera och besluta om tjänster. 2) Förslaget till finansiering fyller inte demokratiska principer och skulle leda till ineffektivitet i tjänsteproduktionen. Kommunerna kan inte stå som betalare av kostnader som de inte förmår påverka varken vid ordnandet eller vid produktionen av tjänsterna. Grunderna för att bestämma kommunens avgift till socialoch hälsovårdsområdet

leder till att kommunerna försätts i olika ställning i förhållande till de verkliga vårdkostnaderna. Då förutom kommunernas invånarantal även åldersstruktur och sjukfrekvens föreslås beaktas i betalningen leder det till att kommuner som skött vården effektivt påförs betydligt högre avgifter än före reformen. Betalningsandelarna bör i stället basera sig på användning. Eventuella utjämningar bör i huvudsak ske genom statsandelssystemet. 3) De föreslagna socialoch hälsovårdsområdena bygger inte på områden som invånarna känner som naturliga. Ordnandet och produktionen av vårdtjänster ska bygga på kommuner och regionalt samarbete mellan dem. Det är inte befogat att hela socialoch hälsovården underordnas enbart fem distrikt i hela Finland. Uppgifterna för och förslaget till organisering av specialupptagningsområdena är i utkastet överdimensionerade. För ett land av Finlands storlek skall en nationell myndighet räcka för att koordinera den mest avancerade vården. Pedersöre kommun anser att man i stället bör utveckla nuvarande sjukvårdsdistrikt och befintliga samarbetsområden så att verksamheten hos dem bibehålls på en kvalitativt sett hög nivå och att kostnadsutvecklingen är acceptabel. 4) Lagförslaget innebär att det i fortsättningen inte mera skulle finnas ett enda kommunalt beslutsorgan inom socialoch hälsovården i Finland med svenska som majoritetsspråk. Det här slår speciellt hårt ut mot kommuner i områden som Österbotten, vars allra flesta kommuner inte kommer att vara representerade i styrelsen för socialoch hälsovårdsområdets samkommun. I lagförslaget finns ingen språklig konsekvensbedömning vare sig på kort eller lång sikt. Det är av yttersta vikt att en så omfattande ändring av språklig majoritet inom ett så vitt kommunalt verksamhetsområde bör granskas extra noggrant i en konsekvensbedömning. Förslaget är tvivelaktigt med tanke på Europarådets ramkonvention om skydd av nationella minoriteter, artikel 16 Parterna skall avhålla sig från åtgärder vilka ändrar befolkningsproportionerna i områden som bebos av personer som tillhör nationella minoriteter och vilka syftar till att inskränka de rättigheter och friheter som härrör från principerna i denna ramkonvention. Ytterligare bör lagförslaget bedömas i ljuset av grundlagsutskottets utlåtande i samband med reformen av statens regionalförvaltning (GrUU 21/2009) och mot justitiekanslerns uttalande att språkliga rättigheter har en särställning framom t.ex. administrativ ändamålsenlighet och ekonomiska synpunkter (OKV/1370/1/2009, OKV/1349/1/2009, OKV/1354/1/2009).

PEDERSÖRE KOMMUN Kommunfullmäktige PROTOKOLL 13.10.2014 101 Dnr: 264/2014 77 Inköp av fastighet i Bennäs; Anderssén Kommunens markförhandlare har diskuterat med Christian Anderssén gällande möjligheten att inköpa fastigheten Grevebo Rnr 1:118 i centrum av Bennäs by jämte på området befintlig bostadsbyggnad och ekonomibyggnad med tillhörande anslutningar. Området utgörs av tomt nr 2 i kvarter Y-1 26. En fastighetsvärdering av AB Mäklarbyrå J. Riska daterad den 27 juni 2013 ger ett gängse värde på 53 000 för helheten. Kommundirektörens förslag: Kommunstyrelsen föreslår för kommunfullmäktige att Pedersöre kommun inköper fastigheten Grevebo Rnr 1:118 i Bennäs by jämte på fastigheten befintliga byggnader med tillhörande anslutningar för en summa på 53 000. Säljare är Christian Anderssén. Kst 199 Kommunstyrelsens beslut: Kommunstyrelsen beslutade enhälligt omfatta kommundirektörens förslag. Kfge 77 Kommunfullmäktiges beslut: Kommunfullmäktige beslutade enhälligt omfatta kommunstyrelsens förslag och köper fastigheten Grevebo Rnr 1:118 i Bennäs by jämte på fastigheten befintliga byggnader med tillhörande anslutningar för en summa på 53 000. Säljare är Christian Anderssén. Protokolljusterarnas initialer Utdragets riktighet intygar

PEDERSÖRE KOMMUN Kommunfullmäktige PROTOKOLL 13.10.2014 102 Dnr: 300/2014 78 Inköp av markområde i Lillby; Östman Kommunen har underhandlat med Jim Östman kring möjligheten att inköpa mark i anslutning till skolområdet i Lillby. Området som diskuterats är totalt ca 4,66 ha. Åkermarken utgör ca 2,8 ha och ca 1,86 ha är skogsmark. Skogsbeståndet har av skogsvårdföreningen värderats till 13 000 euro. Två byggrätter finns reserverade på området i den delgeneralplan som uppgjorts över centrumområdet i Lillby. Området på 4,66 ha består av lägenheten Ivars Rnr 26:1 (0,32 ha) i Nederpurmo by samt ca 4,34 ha av lägenheten Älvstrand Rnr 3:120 i Överpurmo by. Den del som utgör skogsmark samt delar av odlingen kan planeras för boende. Eventuell omplacering av mark i nyskiftet kunde ge ytterligare möjligheter vid planering av boendeområdet i anslutning till skolan och centrum. Kommundirektörens förslag: Kommunstyrelsen föreslår för kommunfullmäktige att kommunen inköper ca 2,8 ha åkermark och ca 1,86 ha skogsmark intill Purmo skola av Jim Östman. Köpesumman utgör totalt 120 000 euro. Området på 4,66 ha består av lägenheten Ivars Rnr 26:1 (0,32 ha) samt ca 4,34 ha av lägenheten Älvstrand Rnr 3:120. Kst 219 Kommunstyrelsens beslut: Kommunstyrelsen beslutade enhälligt omfatta kommundirektörens förslag. Vid kommunfullmäktiges sammanträde föreslog kommunstyrelsens ordförande Henrik Sandberg att ärendet remitteras till beredningen i väntan på kommande miljölagstiftning gällande skyddszoner för djurgårdar. Kfge 78 Kommunfullmäktiges beslut: Kommunfullmäktige beslutade enhälligt omfatta Henrik Sandbergs förslag att remittera ärendet. Protokolljusterarnas initialer Utdragets riktighet intygar

PEDERSÖRE KOMMUN Kommunfullmäktige PROTOKOLL 13.10.2014 103 Dnr: 301/2014 79 Anhållan om kommunborgen; Fab Pedersöre bostäder Kommunfullmäktige beviljade bolaget ett kapitallån om 150 000 euro för byggande av ett nytt radhus och ett bidrag om 53 000 euro för återbetalning av nuvarande lån i 60/2014. Samtidigt gavs bolaget ett bidrag om 35 000 euro för rivning av den befintliga fastigheten. Som en följd av detta anhåller bolaget nu om kommunborgen för att finansiera byggandet av ett nytt radhus på Aspegrensvägen i Sisbacka. Projektet omfattar 4 lokaler om 55 kvadratmeter, sammanlagt 220 kvadratmeter bostadsyta. Bolagets styrelse föreslår att projektet finansieras genom att bolaget emitterar kommunföretagscertifikat. Kommunfinans har erbjudit Fab Pedersöre bostäder en finansieringslimit om 600 000 euro med kommunborgen som säkerhet. För att genomföra projektet kommer bolaget sannolikt att behöva utnyttja 365 000 euro av limiten. Finansieringsalternativen framgår av bifogade offertjämförelse. (beredning: ekonomi- och utvecklingsdirektör) Kommundirektörens förslag: Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beviljar Fab Pedersöre bostäder kommunborgen för emittering av kommunföretagscertifikat. Certifikaten emitteras via Kommunfinans. Beloppet av utelöpande certifikat får uppgå till högst 600 000 euro. Kst 222 Kommunstyrelsens beslut: Kommunstyrelsen beslutade enhälligt omfatta kommundirektörens förslag. Kfge 79 Kommunfullmäktiges beslut: Kommunfullmäktige beslutade enhälligt omfatta kommunstyrelsens förslag och beviljar Fab Pedersöre bostäder kommunborgen för emittering av kommunföretagscertifikat. Certifikaten emitteras via Kommunfinans. Beloppet av utelöpande certifikat får uppgå till högst 600 000 euro. Protokolljusterarnas initialer Utdragets riktighet intygar

PEDERSÖRE KOMMUN Kommunfullmäktige PROTOKOLL 13.10.2014 104 80 Anhållan om tilläggsanslag för köp av ny bil till hemservicen Dnr: 266/2014 Hemservicen i Esse-Kållby distrikt anhåller om att kommunen skulle anskaffa ytterligare en bil för hemservicens behov. Efter den omstrukturering av arbetet som gjordes för två år sedan körs mera kilometer per år och hemvårdsledarens bedömning är att det skulle vara lönsamt att anskaffa en bil till. Både den nuvarande bilen och den som anskaffas kommer att användas under två arbetsskift per dag. Enligt anhållan är behovet akut. Bifogas statistik över kostnadsutvecklingen inom hemservicen i Pedersöre. (beredning: ekonomi- och utvecklingsdirektör) Kommundirektörens förslag: Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beviljar ett tilläggsanslag på 25 000 euro i årets budget för anskaffning av ytterligare en bil till hemservicen i Pedersöre. Samtidigt uppmanas de ansvariga att organisera verksamheten så att körsträckorna minimeras. Kst 202 Kommunstyrelsens beslut: Kommunstyrelsen beslutade enhälligt omfatta kommundirektörens förslag. Kommunstyrelsen beslutade samtidigt att inför nästa bilanskaffning låta utreda alternativet med leasing. Kfge 80 Kommunfullmäktiges beslut: Kommunfullmäktige beslutade enhälligt omfatta kommunstyrelsens förslag och beviljar ett tilläggsanslag på 25 000 euro i årets budget för anskaffning av ytterligare en bil till hemservicen i Pedersöre. Protokolljusterarnas initialer Utdragets riktighet intygar

PEDERSÖRE KOMMUN Kommunfullmäktige PROTOKOLL 13.10.2014 105 Dnr: 235/2013 81 Fastställande av tomtpriser för år 2015 Efterfrågan på kommunens arrendetomter för egnahemshus har stagnerat, däremot är efterfrågan på parhustomter fortsatt stabil. Det är främst i Sandsund och Ytteresse som tomter har getts ut. På Sandsund Södra-området finns 20 tomter kvar att ge ut. På övriga detaljplaneområden i kommunen är läget gott, lediga tomter finns. De flesta byggloven ges dock fortsättningsvis ut på landsbygden utanför kommunens detaljplaneområden. Kostnader för utbyggnad av detaljplaneområden följer inflationstakten, dvs. materialoch lönekostnader stiger. Behov av en prisförhöjning finns således. Senaste år höjdes markpriserna med ca 2 %. Chefen för tekniska verket: Tekniska nämnden föreslår för kommunstyrelsen att tomtpriserna höjs med ca 2 % fr.o.m. 1.1.2015 enligt nedan nämnda. Arrendeprocenten föreslås förbli oförändrad, dvs. 6 % av tomtens kvadratmeterpris. Senaste år erhöll kommunen ca 254 580 i arrendeintäkter av sammanlagt ca 340 arrendetagare. För det nya industri- och affärsområdet i Edsevö fastställs inga tomtpriser eftersom området utbjuds i ett större sammanhang. 2014 2015 Egnahemshus-, parhus- och radhustomter - Sandsund 7,80 /m 2 7,96 /m 2 - Kållby, Edsevö, Överesse, Ytteresse, Bennäs, Sisbacka, Slätkulla, Forsby, Lillby, Sundby, Lepplax 5,60 /m 2 5,71 /m 2 - Lappfors, Storbacka, Bäckby (kom.teknik ej utbyggd) 4,34 /m 2 4,43 /m 2 Affärstomter 7,52 /m 2 7,67 /m 2 Industritomter 3,00 /m 2 3,06 /m 2 Farmtomter 1,00 /m 2 1,02 /m 2 Vägunderhållet tillkommer och fördelas per år enligt verkliga kostnader. Protokolljusterarnas initialer Utdragets riktighet intygar

PEDERSÖRE KOMMUN Kommunfullmäktige PROTOKOLL 13.10.2014 106 2014 2015 KTY-tomter Lövö 5,52 /m 2 5,63 /m 2 1. Skogsbeståndets värde beaktas även vid uträkning av arrendeavgiften. 2. Arrendeprocenten fastställs till 6 %. 3. Reserveringsavgiften för radhustomter är 20 % av gällande arrendeavgift. 4. Annullerings/behandlingsavgift för annullerade tomter fastställs till 100. 5. Då kommunen uppgör detaljplan på basen av markanvändningsavtal för privata markägares räkning är inlösningspriset för grönområdet en avtalsfråga. Likaså är inlösningspriset av mark på befintliga detaljplaneområden en förhandlingsfråga. Tn 84 Tekniska nämndens beslut: Förslaget omfattades och sänds till kommunstyrelsen och -fullmäktige för beslut. Kommundirektörens förslag. Kommunstyrelsen föreslår för kommunfullmäktige att tomtpriserna fastställs enligt tekniska nämndens förslag. Kst 225 Kommunstyrelsens beslut: Kommunstyrelsen beslutade enhälligt omfatta kommundirektörens förslag. Kfge 81 Kommunfullmäktiges beslut: Kommunfullmäktige beslutade enhälligt omfatta kommunstyrelsens förslag och fastställde tomtpriserna för år 2015 enligt följande: 2015 Egnahemshus-, parhus- och radhustomter - Sandsund 7,96 /m 2 - Kållby, Edsevö, Överesse, Ytteresse, Bennäs, Sisbacka, Slätkulla, Forsby, Lillby, Sundby, Lepplax 5,71 /m 2 - Lappfors, Storbacka, Bäckby (kom.teknik ej utbyggd) 4,43 /m 2 Affärstomter 7,67 /m 2 Industritomter 3,06 /m 2 Protokolljusterarnas initialer Utdragets riktighet intygar

PEDERSÖRE KOMMUN Kommunfullmäktige PROTOKOLL 13.10.2014 107 2015 Farmtomter 1,02 /m 2 Vägunderhållet tillkommer och fördelas per år enligt verkliga kostnader. KTY-tomter Lövö 5,63 /m 2 1. Skogsbeståndets värde beaktas även vid uträkning av arrendeavgiften. 2. Arrendeprocenten fastställs till 6 %. 3. Reserveringsavgiften för radhustomter är 20 % av gällande arrendeavgift. 4. Annullerings/behandlingsavgift för annullerade tomter fastställs till 100. 5. Då kommunen uppgör detaljplan på basen av markanvändningsavtal för privata markägares räkning är inlösningspriset för grönområdet en avtalsfråga. Likaså är inlösningspriset av mark på befintliga detaljplaneområden en förhandlingsfråga. Protokolljusterarnas initialer Utdragets riktighet intygar

PEDERSÖRE KOMMUN Kommunfullmäktige PROTOKOLL 13.10.2014 108 Dnr: 359/1998 82 Godkännande av arvodesstadga för kommunens förtroendevalda och tjänstemän Kommunens arvodesstadga har inte genomgått en totalrevidering sedan 2005. Mindre justeringar har dock gjorts senare beträffande ordförandens årsarvoden och ersättningen för förlorad arbetsförtjänst. Den nuvarande arvodesstadgan trädde i kraft 1.9.2009. En jämförelse med grannkommunerna ligger som grund till förslaget till ny arvodesstadga. Det nya förslaget innebär en förhöjning av arvodena och årsarvodena med ca 30 %, med en avrundning uppåt till lämpligt eurotal. Kommundirektörens förslag: Kommunstyrelsen föreslår för kommunfullmäktige att förslaget till ny arvodesstadga godkänns och antecknar tillämpningsdirektiven för kännedom. Arvodesstadgan träder i kraft 1.1.2015. Samtidigt föreslår kommunstyrelsen att arvodesstadgan i fortsättningen ses över åtminstone en gång per fullmäktigeperiod. Revideringen av arvodesstadgan utgör samtidigt svar på Torvald Hjulfors motion om ekonomisk kompensation för skötande av förtroendeuppdrag. Kst 203 Kommunstyrelsens beslut: På förslag av Per-Erik Finne, beslutade kommunstyrelsen enhälligt föreslå för kommunfullmäktige att arvodet för protokollsjustering höjs till 20. Kommundirektören förenade sig också med detta förslag. Till övriga delar omfattades också förslaget till ny arvodesstadga enhälligt och förslaget går nu vidare till kommunfullmäktige för slutligt godkännande. Kfge 82 Kommunfullmäktiges beslut: Kommunfullmäktige beslutade enhälligt omfatta kommunstyrelsens förslag och godkände förslaget till ny arvodesstadga. Arvodesstadgan träder i kraft 1.1.2015. Protokolljusterarnas initialer Utdragets riktighet intygar

PEDERSÖRE KOMMUN Kommunfullmäktige PROTOKOLL 13.10.2014 109 Dnr: 218/2000 83 Revidering av instruktion för ungdomsrådet Kulturnämnden har vid ett par tillfällen diskuterat ungdomsrådet. I samband med prestationsredovisning och verksamhetsberättelse 2013 redogjorde ungdomssekreteraren för en utvärdering av ungdomsråd kontra ungdomsfullmäktige. Ungdomsrådet har periodvis få frågor att ta ställning till och många nämnder glömmer att begära utlåtande av ungdomsrådet i aktuella frågor. Vid ungdomsrådets möte 19.2.2014 diskuterade Ungdomsrådet de nuvarande instruktionerna samt möjligheten att öka sin synlighet. Se bilaga för instruktioner. ------- Ungdomsrådets möte 19.2.2014, 94: Vid första mötet i höstas delades instruktionen för ungdomsrådet ut. Det har varit i kraft sedan 2001 då det första ungdomsrådet startade. Instruktionen är fastställd av fullmäktige. Då det har förflutit snart 14 år och vi har lite mera erfarenhet - åtminstone de som har varit med i fler år - är det kanske på sin plats att diskutera instruktionen. Bifogar den som bilaga. Ungdomssekreterarens förslag: Vi diskuterar instruktionen och ger eventuella ändringsförslag vidare till kommunstyrelsen. Ungdr. 94 Ungdomsrådets beslut: Instruktionen diskuterades punk för punkt. 3-5 Val av medlemmar. En genomgång där alla fick säga sin åsikt om mandatperioden var att 1 år är det bästa alternativet med möjlighet att fortsätta om intresse finns. Enhälligt önskemål! Regelrätta val förkastades av ungdomarna med motiveringen att det blir ungdomar som är populära och har flest kompisar som vågar ställa upp och som har möjlighet att komma med. Dessutom blir det inte geografisk spridning och inte heller åldersspridning vilket gör att kontaktytorna till andra ungdomar minskar. Fördelen med val är naturligtvis att ungdomar skulle kanske veta/minnas att det finns ett ungdomsråd men ungdomarna var helt överens om att nackdelen var större med röstningsval. Det finns andra sätt att upplysa ungdomar om ungdomsrådets existens. Det som ungdomsrådets medlemmar är medvetna om är att ungdomsrådet borde marknadsföras/synas mera bland ungdomar. Ungdomsrådets medlemmar bör diskutera Protokolljusterarnas initialer Utdragets riktighet intygar