Nr 3 Årgång 47 Augusti 2010 medlemsavgift på plusgiro

Nr 3 Årgång 47 Augusti 2010 medlemsavgift på plusgiro 60 47-5 Ordföranden har ordet Till minne av Stig Lindström och Ingrid Cederquist Hembygdens dag, Årsmötet Hälsning från styrelsen, Täby vapen Kulturminnesvård på hög nivå, Utgrävningarna vid Broby bro Arkeologisk besiktning av Kvighagen Föreningens och sektionernas höstprogram

Ordföranden har ordet Hej alla vänner inom hembygdsrörelsen i Täby (och landet i övrigt om ni flyttat ut ). Hembygdsrörelsen är egentligen värd ett eget kapitel någon gång. I korthet var det en fornminnesrörelse under slutet av 1800-talet. Det gick väl inte så bra för Sverige så det gällde att minnas våra storhetstider. Historikerna glorifierade och naturromantiken blommade. Man ville bevara de rester av vår forntid som fanns kvar - runstenar, hällar, gravar och byggnader (mer slott än koja, förstås). Det var under denna period som en rad felaktiga föreställningar om vikingarna grundades. Bland annat fick de horn på hjälmarna och utmålades som resande i stridskraft och plundring. Verkligheten var långt mer nyanserad! Vid sekelskiftet vidgades hembygdsrörelsen till att slå vakt även om sedvänjor och miljöer. Samhället utvecklades snabbt och man ville bevara en del av sitt ursprung. Sådana exempel finns överallt i vår egen hembygd. Artur Hazelius Skansen är känt på riksplanet. I dag tror jag hembygd har fått mer av hemkänsla, identitet och trygghet över sig. Det är där jag hör hemma, där jag trivs, dit jag längtar Kanske mer med gemenskap och samhörighet med att höra ihop med ett område, med grannarna, med naturen. Eller också är det bara jag som tänker så! För Täbys del växte hembygdsrörelsen upp ur en grupp som på 30-talet kallade sig Kvarntorps vänner. Nr 3 Augusti 2010 Bild på framsidan: Våra vackra hembygdsdräkter. Fr.v: Marja Bernblad i en dräkt från Karelen i Finland, Kajsa Pehrsson har en dräkt från Fors socken i Jämtland, Mari- Anne Lundroth bär en dräkt från Björnlunda socken och Birgitta Segerström har en dräkt från Hedemora. Foto: Leif Grönwall De höll naturligtvis till på Kvarntorp och ägnade sig åt att vårda bygden men även åt social verksamhet för barn- och ungdomars fostran och utveckling. Det var skola för barn och folkbildning för vuxna. Många kända namn har besökt Täby inom ramen för denna verksamhet. Viktiga inslag var också fester till midsommar, barnens dag och i samband med Luciafirandet. Gruppen var sammansatt av affärsmän, bankfolk, skolfolk och kommunalmän (jo, det var mest män). En viktig person var dock Sophie-Louise Alexandersson som bodde på Kvarntorp. Hon var lärarinna i en privat flickskola i Stockholm, men hon hade själ, hjärta och händer med i det mesta - först i Kvarntorps vänner och sedan i Täby Sockens Hembygdsförening som det kom att heta vid bildandet 1942. Hur kom jag in på det här? Jo, ytterligare två av vår tids stora hembygdare har gått bort Stig Lindström och Ingrid Cederquist. Stig var med i styrelsen även under min tid. Noggrann, kanske lite formell, men med en rikedom av kunskap och en särskild lite finurlig och underfundig humor. Tack Stig för ett jättejobb med arkiv, förlag och som stugfogde för Ytterbystugan under många år. Ingrid har jag aldrig haft nöjet att jobba med, men vi har träffats med anledning av hennes böcker om runskrift och dramatisering av vår egen forntid. Hon läste egna dikter för mig närmast naturlyrik. En ynnest Ingrid. Tack! Lothar Lammertz Nr 3 Augusti 2010. Årgång 47 Postadress, Östra Banvägen 78, 183 30 Täby Besöksadress. Ytterbystugan, Östra Banvägen 78 Tel 08-758 14 04 (telefonsvarare) Framför ditt ärende. Vi ringer upp dig. Tala tydligt! E-post: leona.jagerclarstedt@ebrevet.nu Medlemsavgift: Kr 150 per familj insättes på Plusgiro 60 47-5 Hembygd i Täby är medlemstidning för Täby Hembygdsförening och utkommer med 4 nr per år, i januari, april, augusti och november. Utgivare och produktion Ansvarig utgivare: Lothar Lammertz Redaktör: Leona Jäger Clarstedt, Kjulauddsvg. 20 183 60 Täby, tel 08-756 14 92, 076-814 14 92 Foto: Leif Grönwall om inte annat anges Illustrationer: Tord Tordmar om inte annat anges Layout & Produktion: Leif Grönwall - Tidningen HEMBYGD I TÄBY får citeras som källa. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera och stryka i alla texter. Anonyma skrivelser publiceras ej. Hemsida: www.hembygd.se/stockholm/taby Glöm inte att anmäla flyttning! Anmäl till hembygdsförenigen när du flyttar. Adressen: se ovan. Det går också att anmäla per telefon till 08-758 14 04 (telefonsvarare). Tryck: Stockholms Läns Grafiska 2

Stig Lindström gick efter en längre tids sjukdom bort den 10 maj, saknad av sina närmaste och många vänner inom hembygdsrörelsen. Stig var född den 22 juli 1926 och växte upp i Stockholm. Efter studentexamen på Norra Real utbildade han sig till landsfiskal och byggde sedan på sin utbildning med praktik och en period på polishögskolan. Stig verkade en tid i Västernorrlands län men sökte och fick, när polisväsendet förstatligades och landsfiskalerna försvann, en tjänst som distriktsåklagare i Danderyds distrikt. Han var en tid placerad som åklagare på polisstationen i Täby men tjänstgjorde sedan åter i Danderyd, där han blev kvar till sin pensionering 1991. Stig värvades till Täby Hembygdsförening midsommaren 1990 och invaldes 1992 som suppleant i styrelsen för att året därpå bli ordinarie ledamot. 1994 valdes han till vice ordförande, en post som han behöll fram till 2004. Stig avgick ur styrelsen 2007 efter 15 år av aktivt arbete och belönades 2002 med Hembygdsförbundets förtjänstnål med lagerkrans och året därpå med Hembygdsförbundets hedersdiplom. Stig kom redan från början att energiskt delta i olika sektioners och kommittéers verksamhet. Han arbetade bl a i redaktionskommittén och med förlagsverksamheten och skrev när tillfälle gavs olika artiklar i föreningens tidning Hembygd i Täby. Fornminnesvården och Naturvårdssektionen låg honom varmt om hjärtat och han var även en längre tid styrelsens representant i Täby Föreningsråd. 1996 fick Stig ansvaret för föreningens arkiv vilket han skötte med stor noggrannhet och han var även i många år ansvarig stugfogde för Ytterbystugan. En verklig eldsjäl och stöttepelare har gått ur tiden och vi är många som minns honom med stor värme. TILL MINNE AV STIG LINDSTRÖM OCH INGRID CEDERQUIST Endast en månad senare nåddes vi av budet att Ingrid Cederquist, även hon mångårig ledamot av styrelsen i Täby Hembygdsförening, gått bort den 7 juni efter en tids svår sjukdom. Ingrid Cederquist var född den 12 oktober 1917 i Hudiksvall. Som barn fick hon ofta följa med sin far på resor i landsbygden varvid hennes intresse för runstenar och hembygdshistoria väcktes. Efter studentexamen blev det en postexpeditörsexamen och så småningom även en fil. mag i språk och litteraturhistoria. Som nygift bosatte hon sig 1944 i Näsbypark, där hon bott alltsedan dess och fick med tiden en stor familj med sex barn. Ingrid hade lätt för att skriva och hennes specialintresse för runologi inspirerade henne att tidigt gå med i hembygdsföreningen där hon 1978 blev invald i styrelsen och snart kom att ingå i tidningens redaktionskommitté. Hon blev en mycket flitig medarbetare som genom sitt stora historiska kunnande under en lång rad av år kom att sätta en tydlig prägel på hembygdstidningens innehåll. 1984 erhöll hon som erkänsla för sitt arbete Hembygdsförbundets hedersdiplom. 1991 utgav hon boken Tio utflykter till runristningar i Uppland och 1995 publicerades hennes två pjäser När kristendomen kom till Täby och Familjen på Skålhamra. Pjäserna uppfördes bl a i hörsalen på biblioteket i Täby Centrum och i Rönninge by med Ingrid som regissör och hon spelade själv rollen som Estrid. Men Ingrid hade även en poetisk ådra som visade sig i de många dikter hon publicerade i Hembygd i Täby, ofta av naturlyrisk karaktär. 2006 utkom i samarbete med Föreningen Norden och Historiska museet i Stockholm ytterligare en bok I vänners sällskap på slingrande höstliga vägar bestående av noveller och dikter med bl a Täbymotiv, en sammanställning av upplevelser och intryck från ett helt liv men inte minst från de resor hon gjorde med Historiska museet och cirkelverksamheten för synskadade. Ingrid lämnade föreningens styrelse 1999 och utnämndes samma år till hedersledamot. Man kan med fog säga att hennes insatser för Täby Hembygdsförening lämnat djupa spår efter sig. Säkerligen finns det ett samband mellan allt som hon genom sina många artiklar om just runstenarna i Täby och vad de kunde berätta, lärde ut till skolorna och föreningens medlemmar och dagens intresse för utgrävningarna i Broby. Varmt tack för allt du delade med dig av ditt stora kunnande och din mänskliga värme Redaktionen 3

Hälsning från styrelsen Styrelsen efter årsmötet: Åke Arell, planfrågor 758 36 78 Marja Bernblad, hembygdsmuséet 768 85 86 Bror-Arne Ersson, sekreterare 758 58 05 Kerstin Gräns, vice ordförande 510 129 69 Leif Grönwall, Fornminnesnytt 756 07 22 Leona Jäger Clarstedt, redaktör 756 14 92 Lothar Lammertz, ordförande 732 60 06 Mari-Anne Lundroth, Slöjdgillet 510 500 75 Per-Henrik Malmros, arkivet 768 38 75 Mary Modin, kassör 070-547 47 69 Alois Nagel, företagskontakter 768 16 06 Jan Rosenberg, fornminnesvård 510 516 13 Birgitta Segerström, församlingen 510 116 34 Kurt Svedros, fastighetsskötsel 599 986 16 Inger Tillas, skolfrågor 758 74 72 Lennart Wallerman, hembygds- 756 49 53 och släktforskning Gåvor med anledning av Stig Lindströms bortgång Styrelsen vill uttrycka sitt djupt kända tack för de penninggåvor som influtit till föreningen till minne av Stig Lindström. Museet i Rönninge by, öppet kl 12-15 varje söndag maj, juni och augusti-oktober Vi söker personer som kan hjälpa till i museet några söndagar/år. Det räcker att du tycker det är intressant och roligt att prata med våra besökare. Vi lär av varandra och har trevligt tillsammans. Vi behöver också hjälp med att registrera föremål. Kajsa Pehrsson lär gärna ut sitt kunnande till någon som sedan kan ta över detta. Ring Marja Bernblad 08-768 85 86 marja.bernblad@hotmail.com eller till Kajsa Pehrsson, tel 08-756 36 58. Befästningsgruppen har börjat arbeta Den under våren nystartade befästningsgruppen har haft sina första arbetsträffar dels i Ytterbystugan och dels i naturen för att undersöka tillståndet för den del av fortifikationslinjen från i huvudsak 1:a världskriget, den s k Norra Fronten, som går genom Täby. Fronten sträckte sig i sin helhet från Vaxholm i öster till Stäket i väster och hade sin motsvarighet söder om Stockholm i Södra Fronten Målet med befästningsgruppens arbete är givetvis att 4 vidmakthålla, fördjupa och sprida kunskaperna kring Täbylinjen samt att i mån av tillgång till medel hjälpa till med att återställa objekten i säkert och sevärt skick. Att se över och bevaka deras skyddsklassning är en annan målsättning. Tyvärr har resultatet av besiktningarna hittills varit något nedslående, då några objekt varit föremål för vandalisering och klotter. Drivande krafter i arbetet är Staffan Leijon, tel 070-719 48 19 och Anders Lövegard, tel 073-513 62 66. Du är välkommen att kontakta dem om du vill hjälpa till i det fortsatta arbetet. Leona J Clarstedt Foto: A. Lövegard, S. Leijon Arkeologerna från Stockholms läns museum berättar och svarar på frågor om utgrävningarna vid Broby bro 2010 söndagen den 14 november kl 19.00 i Täby Centrums bibliotek, Hörsalen Täby kommun har sedan något år tillbaka en ny grafisk profil där liksom tidigare kommunens vapen ingår som en framträdande beståndsdel. Vapensköldens form och färg har ändrats något och de silverfärgade korsarmarna på Dagmarskorset har blivit vita. Det kan i detta sammanhang vara anledning att påminna litet om själva vapnets tillkomst. 1937 ansökte Täby municipalsamhälle om Riksheraldikerämbetets medverkan för att åstadkomma det stadsvapen som municipalfullmäktige beslutat anskaffa. Man övervägde den gången även att som motiv låta ett stiliserat vikingaskepp eller en bild av Täby kyrka ingå i vapnet. I blått fält ett korsat kors med avrundade armar av silver. Vapnet fastställdes 1937 i sin nuvarande form med korset på Risbylestenen som förebild minnande om de många runristningarna i trakten som berättar om de första kristna. Korset är ett s k Dagmarskors, ett rysk-bysantinskt kors som bl a återfanns i den danska drottningen Dagmars grav i Ringsted. Vapnet och kommunens flagga övertogs sedan av Täby köping, när denna bildades 1948 genom sammanslagning av muncipalsamhälle, landskommun och stadsdelen Lahäll. Vapenskölden förändrades i samband med köpingens tillkomst och. övertogs sedan i sin tur av kommunen 1971. Täby kommun lät registrera det hos Patent- och registreringsverket 1974. Lennart Wallerman/ Leona Jäger Clarstedt

Täby Kyrkokör sjunger in våren Nyvalde styrelseledamoten Leif Grönwall beskriver sitt arbete med att ta fram föreningens storsäljare Täby i Vikingatid med referat från fjolårets seminarium på Såstaholm Göran Rydergren, arkitekt med mångårig erfarenhet från arbete med kulturhistorist värdefulla byggnader, beskriver hur en tillbyggnad på museet i Rönninge by skulle kunna ta sig ut. Tre vise män, sekreteraren, mötesordföranden och revisorn Hans-Erik Nordin erhåller föreningens finaste utmärkelse, förtjänstplaketten, ur instiftarens Jan Rosenberg hand för sitt mångåriga arbete för naturvården i Täby Årsmötet 23 april 2010 i Tibblekyrkan leddes för tredje året i rad av Bo Gustafsson Grip som också valdes till sammankallande i valberedningen. Vid stämman antogs en verksamhetsplan med bl a följande punkter: att till nästa årsmöte verka för att ta fram byggnadslovshandlingar för en tillbyggnad av museet i Rönninge by att fortsätta satsningen på barn-och skolungdomar via resestipendier från Stipendiefonden och olika projektarbeten samt att via modersmålslärarna nå ut till nyinflyttade från andra kulturer, såväl ungdomar som äldre personer THF:s webb-ansvarige, Gösta Enberg avtackas efter 14 år i styrelsen. Han fortsätter dock att bistå vår redaktör med hemsidan Hembygdsförbundets hedersnål med krans delades ut till Margaretha Handberg, Slöjdgillet, och styrelsens sekreterare Alios Nagel. Förbundets hedersnål utan krans utdelades till Ulla Johnson och Birgit Olsson, båda från Slöjdgillet och till föreningens bildarkivarie Per-Henrik Malmros (ej med på bilden).

Hembygdens dag 18 april 2010 i Viggbyholms kyrka Den lilla, vackra kyrkan i Viggbyholm var fylld av förväntansfulla besökare inställda på att fira Hembygdens dag i sin kommundel. Många av dem hade tillbringat sin ungdom, ja till och med hela sitt liv här och ville nu träffa gamla bekanta och berätta om hur det var en gång. Andakten leddes insiktsfullt av Monika Sigberg och det till trängseln fyllda samkvämsrummet sorlade sedan av ivriga röster. Kyrkkaffet med gott bröd hjälpte till att höja stämningen. Först ut att tala var två representanter för den en gång så välbekanta Viggbyholmsskolan, ett internat för både flickor och pojkar, vars pedagogik bl a byggde på en värdegrund med lika uppskattning av huvudets och handens färdigheter. Inga Sundberg-Michaeli och Ingela Sjöblom Sternberg, döttrar till skolans grundare Per Sundberg och hans efterföljare Sten Sternberg berättade med stor inlevelse om skolan som existerade mellan 1928 och 1972. Många kända kulturpersonligheter som Karin Boye, Rolf Björling, Sandro Key-Åberg, Jan Guillou, Lill Lindfors, Anders Linder, Michael Meschke för att nämna några har en gång gått här. Den särskilda pedagogik som Per Sundberg inspirerats till från studier i Tyskland, England och USA och nu ville genomföra på sitt internat, byggde på stor hänsyn till elevernas individuella färdigheter och krävde insatser av lärarna dels som pedagoger och dels i föräldrars ställe som husfar och husmor på sina respektive elevhem. Pengar fanns aldrig i överflöd. Flera av lärarna var flyktingar undan den i Mellaneuropa annalkande nazismen, och fick här en ny start i livet. Idag minner bara Tegelhögen d v s Drakskeppsskolan, de underbara skulpturerna av Einar Lutherkort och? Berggren samt en del till villor ombyggda elevhem om det som en gång var. Borta är skolans hjärta med matsalen och gymnastiksalen som sett så många elever komma och gå och upplevt teaterföreställningar, maskerader, skoldanser och säkert en och annan romans. Sina sista år framlevde skolan under kommunens beskydd men lades ner då kommunen anlade eget gymnasium. Vänföreningen har tagit fram en bok En otrolig tigerkaka där elever skrivit om sina olika erfarenheter och minnen och som fortfarande går att köpa. Ring undertecknad. Tyvärr kunde inte Kerstin Lillenborg, ägare till Viggbyholms gård medverka på grund av sjukdom. Ordföranden Lothar Lammertz fick i hennes ställe berätta om gårdens och stadsdelens utveckling. Viggan var en gång ett så gott som självförsörjande samhälle med jordbruk/gårdar, affärer och hantverkare för flesta dagliga behov, brädgård, deltidsbrandkår, 7-årig folkskola, järnvägstrafik in till Stockholm och ångbåtstrafik från Viggbyholms gård. Ett särskilt hedrande omnämnande fick naturligtvis Viggans egna Sven Tumba Johansson och Åke Rydberg som hjälpt till att bygga upp idrottsintresset och stötta Viggbyholms IK genom tiderna. Festplatsen med den fina dansbanan, som de sista åren drevs av idrottsklubben, försvann till mångas sorg när motorvägsbygget i slutet på 50-talet drogs fram just där den låg. Många hade träffat sina blivande partners på dansbanan och hade kära minnen därifrån. Kanske inte lika kära men dock minnen hade man även från den gamla bemannade telefonstationen. Sannolikt förekom väl en viss medhörning. Och vinterbadaren Oskarsson som en morgon fann en kvinna liggande död i sin vak och drog upp henne, lade henne på isen, tog sitt vanliga dopp och därefter larmade polisen. Skröna? Nej, polisen ifråga kunde till allas häpnad verifiera det under samkvämet. Det finns en sammanslutning gamla Viggbyholmare som man kan vända sig till om man vill höra mer, ring i så fall Bengt Hallsten tel 08-756 09 41. Röster hördes om att allt detta borde tecknas ner. Hembygdsföreningen får kanske åta sig detta som ett specialprojekt, men mycket står också att läsa i dess skrift nr 22 där Eric Jarneberg tecknar en ingående bild av Viggbyholms historia Ett bildspel med foton från förra sekelskiftet och tidigt 1900-tal hjälpte till att sätta fart på minnena och Bengt Hallsten, Ove Sjöblom, Kocke Demsell, Olle Strandberg och Charlie Andersson turades om att berätta om hur samhället en gång sett ut, om vilka affärer som fanns, om idrottshjältar, dansbanan och olika original, ivrigt påhejade av övriga närvarande. 6

Men det var inte bara historia denna dag. Församlingen hade genom Birgitta Segerström ställt ut en modell av Täby kyrka och de båda brudkronorna tillhörande Täby kyrka och Viggbyholms kyrka. Stefan Paulin, ornitolog från Naturskyddsföreningen, ledde en vandring med ett tiotal deltagare längs Värtans strand på jakt efter vårens övervintrare och eventuella nykomlingar. Inger Johnsson, trädgårdsmästare med gröna fingrar, berättade om vad man skall tänka på så här års inför sommaren och gav goda råd om lämpliga växter både för inomhus- och utomhusbruk. Slöjdgillet ställde som alltid mangrant upp med olika prov på sina näst intill konstnärliga alster och korvgrillningsexperterna Jan Lundgren och Kent Bergquist såg till att kommersen så småningom tog fart. Kerstin Gräns och Mary Modin sålde skrifter ur Hembygdsföreningens rika sortiment och Jean-Louis Sainz hjälpte till att med sin kamera dokumentera dagen. Leona Jäger Clarstedt 7

Kulturminnesvård på hög höjd Vi har frågat Christer Nordin, Täby församlings kyrkogårds- och fastighetschef, vad det är som pågått på taket till Täby kyrka. Under tiden 19 april till 26 maj har utvändiga underhållsarbeten genomförts på Täby kyrka. Det är det södra takfallets spån som efter nästan 90 år har bytts ut. Senast södra takfallet lades om var 1922. Däremellan har taket tjärats vid några tillfällen, tyvärr någon gång felaktigt med billig stenkolstjära Kulturminnesvård på hög höjd. istället för trätjära. Vid den besiktning som gjordes för några år sedan konstaterades att en omläggning av det södra takfallet var helt nödvändig, men att det norra var i gott skick. Skillnaden beror på att det norra inte utsatts för väder, vind och framför allt sol och att man på norra sidan använt det hållbarare huggna spånet i stället för som på södra, det känsligare sågade spånet Den här gången har huggna och tjärdoppade spån med fyra olika skärningar använts. Detta för att de olika skärningarna ska kunna skapa ett mönster på taket. Det har gått åt 10 15 tusen spån på det 390 m2 stora taket. Med en tjärning vart 4-5 år ska förhoppningsvis taket hålla ytterligare minst 90 år innan en ny omläggning blir nödvändig Arbetet har genomförts av Hälsingland Takspån AB från Bollnäs och följs upp av länsstyrelsen som också givit tillstånd för omläggningen. Reparationerna är kostnadsberäknade till 1,5 miljoner kronor och Täby församling har sökt och fått kyrkoantikvarisk ersättning och bidrag om ca en miljon kronor. Med en ömsesidig anpassning har förrättningar i kyrkan kunnat genomföras som vanligt under tiden som arbetet pågått. En smal vindlande tegeltrappa Ett modernt inslag i den 800-åriga miljön har varit den WEB-kamera med vilken reparationerna dokumenteras. I samband med att arbetet pågick utvändigt på taket fick Leif Grönwall och jag möjlighet att besöka utrymmet mellan kyrkans valv och yttertaket. En smal vindlande tegeltrappa leder oss den första delen. I den västra kyrkväggen sitter en svartbränd förkolnad regel, troligen rester efter branden på 1400-talet som ödelade det platta trätak som man anser fanns före valven. Den brand som ledde till att valv slogs och att Albertus Pictor fick i uppdrag att smycka kyrkan med sina målningar. Den sista biten klättrar vi på stegar via ett antal avsatser och kommer slutligen så högt upp att vi kan se över valven till den östra kyrkväggen. Luktar det inte fortfarande av bränt trä? Tjärdoften från det nylagda spåntaket är i alla fall tydlig. På några tvärgående reglar ligger en grov gammal stock som ser ut att inte ha med takkonstruktionen att göra. Det ser i stället ut som om man helt enkelt lämnat den kvar i stället för att med stora ansträngningar transportera ner den. Vad har den använts till och när och var är den huggen? Är det flera än vi som skulle vilja veta det? Bror-Arne Ersson Foto: Leif Grönwall Här kan vi se över valven till den östra kyrkväggen. I den västra kyrkväggen sitter en svartbränd, förkolnad regel..

Stockholms Läns Museums utgrävningar 2010 vid Broby bro. Med Lars Andersson från Länsmuseet som grävledare startade 2010 års grävningar den 24 maj i strålande väder. Planen var att tre gravar som hittades förra året skulle grävas ut. Genom fynd som gjordes förra året kunde skellett utlovas. Redan första dagen kom de första besökarna och andra dagen kom de första skolklasserna och de blev ett stående inslag under hela grävperioden. Totalt besökte 380 elever och lärare utgrävningen och ställde många kluriga frågor till arkeologerna. På tredje dagen har utgrävningarna kommit så långt att man började spekulera vad innehållet i gravarna kan vara. I en grop skiftade idéerna ofta och ingen klar enkel linje kunde skönjas. Kronologin på gravgården är en annan faktor som arkeologerna funderar en hel del över. Lördagen den 29 maj genomfördes Runrikets dag och det innebar ett utökat antal besökare. Två bussar med intresserade stannade och blev guidade av Mats Vänehem från Länsmuseet. Totalt hade vi 150 besökare under dagen. I arkeologiskt hänseende hände följande. I barngraven lyftes en stor sten bort och underben och fötter skrapades fram och i de andra groparna fortsatte det mödosamma arbetet att försiktigt skrapa och borsta sig allt djupare. I den förbryllande gropen tror man nu att någon bonde har eldat på en stor sten för att göra den skör, slå sönder den och på så vis ta bort den (tillmakning). Vid två tillfällen hade vi ett TV-team på plats Allt som arkeologerna företog sig filmades och varvades med filmade intervjuer och TV-programmet kommer att visas i november i SVT:s vetenskapsmagasin. Frågan om någon av de två pojkarna som hittades 1995 och 2007 skulle kunna vara Gag fick sin slutliga lösning genom de DNA analyser som Uppsala Universitet genomfört. Resultatet blev det att Estrid inte är mor till någon av pojkarna, men Gag kan fortfarande finnas någonstans på gravgården. På grävperiodens näst, näst sista dag, onsdag den 2 juni, blev den tredje gropen en grav med ett skelett 165 cm långt. Årets resultat blev; ett skelett efter tonåring ca 14 år begravd i svepning och en kistbegravd man 165 cm lång. Två glaspärlor och ett silversmycke. Drygt 700 besök räknades in. Tonåring, svept, med massor av sten ovanpå THF.medlemmarna Catharina Stierngranat Folke, Helen Rasmusson, Lotti Gunér och Mimmi Öberg deltog aktivt i grävandet och bidrog starkt till att utgrävningen kunde genomföras som planerat. Som informatörer och bokförsäljare deltog Alois Nagel och Lars-Åke Eriksson. Leif Grönwall har tagit hundratals fotografier och varje dygn givit ut ett Fornminnesnytt med det allra sista på grävfronten och däremellan värvat nya medlemmar till THF och sålt boken Täby i Vikingatid Min roll har varit att guida besökare och att skriva denna sammanfattning. Vuxen individ, ca 165 cm, lagd i kista med stenpackning ovanpå. Dessa två gravar kan vara gravgårdens äldsta. Bror-Arne Ersson Dag-för-dag-rapportering, med massor av bilder och text hittar du på vår hemsida: www.hembygd.se/stockholm/taby/fornminnesnytt

Arkeologisk besiktning av Skålhamra Kvighage. Tisdagen den 18 maj utförde Margareta Boije, arkeolog vid Stockholms läns museum, på beställning av Täby Hembygdsförening en arkeologisk besiktning av Skålhamra kvighage. Området inventerades av Riksantikvarieämbetet redan på 1970-talet och vår tanke med besiktningen var att få en dagsfärsk utvärdering samt att se om området kan vara av intresse för Runriketprojektet i framtiden. Margareta som aldrig besökt hagen tidigare blev eld och lågor över platsen som ett pedagogiskt landskap Hon var mycket imponerad av det arbete som vår förening utför på platsen, en förlängning av ett minst tvåtusenårigt brukande och ansåg att denna plats är värd en större publik. Stort TACK Margareta för din entusiasm och din generositet med dina kunskaper och idéer. Skålhamra Kvighage vid Kristi födelse (Äldre järnålder) Vid den här tiden kantas vår hage mot norr av en havsvik med utlopp i havet via Vallentunasjön och Edsviken. Precis i strandkanten längst in i viken ringlar sig vägen fram mellan gårdarna Fällbro, Torslunda och Skålhamra och i norr och öster omgärdas hagen av frodiga våtängar. Högre upp består hagen av en fin blandning av odlingsbar jord, skyddande vallar samt platser lämpade för boningshus. Kanske har platsen uppmärksammats långt tidigare; ett större gravröse, specifikt för bronsålder/ tidig järnålder finns på platsen men just runt år 0 händer något med klimatet och vårt sätt att leva i dessa trakter. De frodiga strandängar som genom landhöjningen växer upp ur havet möjliggör en expansion av djurhållningen. Kortlien och räfsan introduceras, fler odlingsytor röjs och brukas mer kontinuerligt. Strandängarna slås med lie och man sparar skörden för vinterfoder. Med fler djur och större odlingsytor kan fler människor livnära sig på gårdarna. Behovet att hålla djuren borta från de livsviktiga strandängarna och odlingsytorna löser man genom att bl a bygga stensträngar och effektivt utnyttja topografin till sin fördel. Stensträngarna är, precis som runstenarna ett knappt årtusende senare, speciellt utmärkande för mälarlandskapen och man kan med visst fog påstå att Täby är en centralort vad gäller stensträngar från äldre järnålder. Hur ska vi då läsa och tyda de spår som våra tvåtusen år äldre täbybor lämnat efter sig? Varje försök till svar väcker nya frågor. Några fakta kan man i alla fall utgå ifrån: Man hägnade för att stänga ute djuren från ekonomiskt viktiga ytor. Vissa parallella strängsystem visar att djuren vallats i fägator till och från utmarkerna. Inget gjordes av en slump och man utnyttjade det som naturen skapat på ett maximalt sätt. Att stensträngarna ofta slutar i tomma intet betyder inte att hägnaden slutade där, man har alldeles säkert fortsatt med träkonstruktioner. Spår kan finnas i form av stolphål under torven. Men vi möter fler synliga spår efter våra förfäder här i hagen. Det mest iögonenfallande är det stora gravröset. I närheten finns en flackare, ca 8 meter lång, skeppsliknande grav. Ett antal frågor gör sig snabbt påminda: Om man bott och brukat jorden under kanske ett årtusende, var finns resten av gravarna? Gravfältet lade man nära sin gård. Var bodde man? Inga synliga spår efter någon gård märks. Tre platser med välplanerade terrasseringar finns dock; en i norr, en i söder på en skogsplatå samt en i öster som stensträngarna verkar omgärda och leda in mot från Skålhamravägen.. Svaret finns kanske dolt under torven eller någonstans alldeles utanför hagen. På det platåliknande impedimentet i söder, även det avgränsat av stensträngar, finns ett stort flyttblock som också väcker intresse. Flyttblocken har i folktron getts magiska krafter och det är inte ovanligt att man hittat ben och keramik runt dessa. Kanske finns det skålgropar på blocket? Vad odlade man? Svar på det kan man endast få genom pollenanalyser. I hagen förekommer även flera åsryggar. Dessa är s.k. randmoräner, skapade av inlandsisen och havet. Att dessa randmoräner utnyttjats som vägar för folk och fä är lätt att tänka sig. De har säkert också använts och bearbetats som avgränsare och skydd. En sak är säker: Man har insett värdet av denna plats, röjt och brukat hagens odlingsytor, skördat de oplöjbara strandängarna, utnyttjat naturens topografi, byggt stensträngar, fägator som lett djuren till utmarkerna. Spåren efter fossila odlingsytor är många. Det är mycket som vi inte förstår vad gäller stensträngslandskapen i Mälardalen och forskning pågar kontinuerligt. Förhoppningsvis kommer stensträngarna nu att mätas in noggrant samt sättas in i ett topografiskt sammanhang. Kanske kan några frågetecken då rätas ut eller nya uppkomma. Det ska bli mycket spännande att följa den forskningen och att sätta in vår kvighage i detta sammanhang. Kanske vår hage t.o.m. kan lämna bidrag till sådan forskning i framtiden. Leif Grönwall 10

Sektionen för släkt- och hembygdsforskning Sektionens möten och aktiviteter är öppna för alla medlemmart i Hembygdsföreningen. Du anmäler dig till Mary Modin, carlsson.mary@gmail.com 070-547 47 69 för att delta i aktiviteter som det krävs anmälan till. Tisdagen 7 september kl 18.00 träffas vi i Ytterbystugan för att diskutera kring ett projekt Varifrån kom dom och vart tog de vägen? med utgångspunkt från folkräkningarna 1890 och 1900. Till exempel bodde 1900 åtta personer i Täby som var födda i Blekinge. Avsikten med projektet är att ur olika aspekter och ur olika arkiv sammanställa en bild av Täbyvid sekelskiftena 1800 och 1900. De som deltagit i projektet redovisar sina forskningsresultat vid en brasafton i vår. Tisdagen 12 oktober kl 18.00 i Ytterbystugan. Du som inte har varit på Riksarkivet i Arninge eller inte alls har sysslat med släktforskning men är nyfiken på vad det innebär Detta är ett bra tillfälle att komma till Ytterbystugan. Diskussion inför gemensam forskning på Riksarkivet den 14 oktober och hjälp till problemlösning för de som har kört fast på ett eller annat sätt. Uppföljning av sektionens projekt Varifrån kom dom?. Vad skall sektionens sista träff 9/11 handla om? Kom med förslag! Torsdagen 14 oktober kl 12.00-16.00 Besök på Riksarkivet i Arninge, Mätslingan 17, konf.rummet. Här kan du forska med hjälp. Om du är nybörjare eller erfaren spelar ingen roll. Max 20 personer. Anmälan till Mary, se ovan. Naturvårdssektionen träffas under hösten 9/9, 23/9, 7/10, 21/10, 4/11, 18/11 och 2/12 kl 19.00 i Ytterbystugan. Vi tar som alltid upp aktuella frågor om planeringen i Täby och liknande och den 7 oktober kl 19.00 kommer Henrik Block och pratar om framtida kommunikationer i Täby, se nästa sida HJÄLP OSS ATT IDENTIFIERA BILDER Tord Tordmar gick bort förra året och efterlämnade en stor samling diabilder som hans familj skänkt till föreningen. Bilderna saknar motivbeskrivning och kan i många fall vara upp till 30 år och äldre. Under den tiden har mycket förändrats av både natur och bebyggelse. Skogar har röjts och lämnat plats för ny bebyggelse, vägar har dragits om och fått ny sträckning, gamla hus och hela fritidsområden har rivits och ersatts av nya hus. Den. 18 november kl 19.00 har vi bildvisning i Ytterbystugan, se nästa sida. ALLA MEDLEMMAR I HEMBYGDSFÖRENINGEN ÄR VÄLKOMNA! Kontakt: Per-Henrik Malmros, tel 08-768 38 75 phl@bostream.nu eller Gunvor Ekblad, tel 08-758 20 40 20049 Övre bilden föreställer Torslunda, ladugården till mellangården med gravfält i förgrunden. Bilden under visar stallet på Hästängens gård. Tisdagen den 9 november kl 18.00 i Ytterbystugan Sektionens sista träff för säsongen. Vet någon var denna bild är tagen? Möjligen på Karby runt 1900 och finns i så fall bron kvar? Vi vill härmed varmt tacka alla som hört av sig med anledning av bilderna vi publicerade i förra numret; ingen nämnd och ingen glömd. 20309 20333 Bilden ovan föreställer loge och ladugård till torpet Mossen till Löttinge gård. Om du känner igen platsen, ring Gustaf Quennerstedt, tel 073-623 21 66 Till höger ser vi rättarbostaden till Tibble gård. På övervåningen bodde andra anställda. 20231 11

Medlemstidning för Täby Hembygdsförening, Ytterbystugan Östra Banvägen 78, 183 30 Täby B Porto betalt HÖSTPROGRAMMET 2010 Aug-nov 2010 tel 076-814 14 92 leona.jagerclarstedt@ebrevet.nu www.hembygd.se/stockholm/taby Kulturveckan 28/8-3/9 Se särskild annons i Mitt i Täby Föreningen medverkar främst 28/8 och 29/8 i Täby Centrum på Biblioteksgången Stockholms läns hembygdsförbund anordnar i samverkan med Stockholms läns museum ett seminarium 18-19 september på temat BRONSÅLDER I STOCKHOLMS LÄN aktuell forskning Plats: Dieselverkstaden, Markusplatsen 17, Sickla, Nacka Program 18/9 kl 10.00-16.30 FÖRELÄSNINGAR Program 19/9 kl 10.00-13.00 EXCURSION TILL HALLUNDA Buss avgår kl 10.00 från Klarabergsviadukten. Anm. till jan.owe@bredband.net Tel 08-38 71 39 el 0730-894 884 Sätt in 150:- på pg 497 36 80-4 (Sthlms läns hembygdsförbunds arkeologisektion) senast 20/8. Torsdagen den 23 september kl 19.00 Kärleken på Myrängstorpet Elever från Myrängsskolan framför en musikal under ledning av lärarna Barbro Nygren och Camilla Gölstam. Kom och njut av en härlig föreställning om hur livet kunde te sig i Täby för ungefär hundra år sedan. Lokal: Kapellgården invid Gribbylunds kapell Arr: Täby Hembygdsförening i samverkan med Täby Församling Söndagen den 3 oktober kl 14.00 Onsdagen den 6 oktober kl 19.00 TRÄFF FÖR NYA MEDLEMMAR Personlig inbjudan skickas till alla nya medlemmar. Lokal: Ytterbystugan Arr: Täby Hembygdsförening Torsdagen den 7 oktober kl 19.00 i Ytterbystugan Hur blir det med kollektivtrafiken när man planerar för 80 000 invånare i Täby? HENRIK BLOCK, konsult hos SL för bl a Roslagsbanan informerar. Söndagen den 14 november kl 19.00 i Hörsalen, Bibl. Täby C Pärlor och tvinnade fynd vid Broby bro 2010. Arkeologerna från Stockholms läns museum presenterar och kommenterar årets grävningar och fynd vid Broby bro. Arr. Täby Hembygdsförening Torsdagen den 18 november kl 19.00 i Ytterbystugan Tord Tordmars bilder från ett svunnet Täby Hjälp oss identifiera Tords diabilder. Många bilder kan vara 30 år och äldre. ALLA VÄLKOMNA! Arr: Naturvårdssektionen Söndagen den 21 november kl 19.00 i Ytterbystugan Vi återser Magnus Källström från RAÄ som berättar om Bro till evigheten - namn och relationer i broinskrifter. Arr: Sekt. för hembygds- och släktforskning TÄBY SLÖJDGILLE Kontakt: Maud Andersson [maud42@telia.com] Arbetskvällar i Ytterbystugan Varannan måndag, udda veckor med start den 30 augusti fram till 6 december Lokal: Ytterbystugan, Roslags Näsby. Samtliga kvällar kl 19.00. Dagträffar för arbetslediga Varannan tisdag, jämna veckor med start den 7 september Lokal: Ytterbystugan, Roslags Näsby. Tid: kl 13.00-15.00 Lördag - Söndagen 28-29 augusti KULTURVECKAN Se annons i tidningarna Lördag - Söndag 4-5 september kl 11.00-16.00 STORA BYFESTEN i Rönninge By, Slöjdgillet medverkar 4 sept-31 okt kl 12.00-15.00 Handgjorda vantar Utställnin söndagar i drängstugan, Rönninge by Sönd. 31 oktober kl 12.00-16.00 Julförberedelser med LJUSSTÖPNING i Rönninge by Naturskolans lokaler 4-5 december kl 12.00-16.00 JULMARKNAD i Rönninge by Naturskolans lokaler BUTIKEN Butiken i Rönninge by är öppen söndagar 12.00-15.00 från 22 augusti t o m 24 oktober