jämlik hälsa social hållbarhet uppväxtvillkor utbildning arbete delaktighet levnadsvanor välfärd Dokumentation från förankringskonferensen 3 februari 2012 Samling för social hållbarhet Handlingsplan för jämlik hälsa i hela Västra Götaland 1
Innehåll Inledning...2 Regionen tappar årligen 0,5% i tillväxt på grund av dålig hälsa Gert-Inge Andersson (S), regionstyrelsen ordförande, Västra Götalandsregionen Det internationella perspektivet...4 Health equity it is time to act Erio Ziglio, chef för World Health Organization (WHO) European Office for investment for Health and Development Det nationella perspektivet...6 Vi har stora påverkansmöjligheter och kan göra skillnad Jonas Frykman, projektledare på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Det kommunala perspektivet...8 Min roll som politiker är viktig att ha ett ansvar för jämlik hälsa. Anna-Karin Skatt (S), ordförande i kultur och fritidsnämnden i Tidaholms kommun Det kommunala perspektivet...9 Ohälsans klasstrappa hur tänker Göteborg? Anna Johansson (S), kommunalråd i Göteborg jämlik hälsa social hållbarhet uppväxtvillkor utbildning arbete delaktighet levnadsvanor välfärd Inledning Gert-Inge Andersson (S), regionstyrelsen ordförande, Västra Götalandsregionen: Regionen tappar årligen 0,5% i tillväxt på grund av ojämlikhet i hälsa Gert-Inge inleder med att tala om Alice, som Radio Väst brukar ringa upp för att fråga hur hon mår. Alice är 105 år. Hon är blind och går som en spänd pilbåge. Men hon är inte sjuk. Det är hennes syn på tillvaron. Men det är inte den synen vi utgår från när vi bedömer hälsan i Västra Götaland. Vi utgår från folkhälsorapporten, ny kunskap och talande fakta. Det handlar om förväntad livslängd, skillnader mellan städer och landsbygd, skillnader mellan olika stadsdelar i Göteborg spårvagnsresan mellan nordost och sydväst. I Västra Götalandsregionen har vi ett gemensamt mål: Alla ska kunna leva ett gott liv. Regionen kan tillsammans med de 49 kommunerna skapa en förändring. För detta krävs att vi tar fram en konkret handlingsplan. Det är en fördel att Västra Götalandsregionen hanterar effekterna av ojämlikhet. Ett liv i ohälsa ger behov av sjukvård. Ett samhälle där klyftorna ökar är inte hållbart. Regionen tappar årligen 0,5% i tillväxt på grund av ojämlikhet i hälsa. Det samhällsproblemet har vi inte råd med. Arbetslösheten ser jag som det främsta problemet. Dagens seminarium är slutet på första kapitlet i arbetet för en jämlik hälsa. Det handlar om hur vi ska kunna utveckla hela vårt samhälle, där har vi alla ett stort ansvar. Alla har rätt att leva ett gott liv. Nu behövs en rivstart i arbetet för en jämlik hälsa. Vi har miljarder att spara på minskade hälsoklyftor. Därför måste vi använda våra resurser på ett mer effektivt sätt. Det regionala perspektivet...11 Ambitionen är 100 konkreta insatser för en jämlik hälsa Jan Alexandersson (V), ordförande i styrgruppen för regionfullmäktigeuppdraget att ta fram en handlingsplan för jämlik hälsa i hela Västra Götaland Handlingsplan för jämlik hälsa i hela Västra Götaland...13 Organisering och tid- och aktivitetsplan Bilder från seminariet...14 2 3
Det internationella perspektivet Erio Ziglio, chef för World Health Organization (WHO) European Office for investment for Health and Development: Health equity it is time to act Erio inleder med att berätta att hälsoklyftorna ökar över hela Europa. Han betonar vikten av samarbete och en gemensam strategi nationellt, regionallt och lokalt. Han gratulerar Västra Götalandsregionen för att man agerar och att politikerna är engagerade och ser fram mot ett eventuellt framtida samarbete. Erio tar upp tre punkter: Det europeiska sammanhanget Principer för att agera Exempel från andra länder i Europa som arbetar med samma frågor Det europeiska sammanhanget I Europas 53 länder bor det 900 miljoner människor. Europa håller på att förändras snabbt. Mål för WHO hälsa 2020 för Europa är att alla invånare ska ha förutsättningar att uppnå välbefinnande och sin fulla hälsopotential, där länder var för sig och tillsammans arbetar mot att reducera ojämlikheter i hälsa inom och bortom Europa. Att främja hälsa och minska ojämlikhet i hälsa har ett starkt samband med regional och nationell utveckling. Erio berättar att det pågår försök att ta fram riktlinjer som kan fungera oavsett var man är i Europa. Den måste finnas gemensamma riktlinjer för att kunna jämföra olika länders hälsa med varandra. Detta är också väsentligt om hälsa inte ska bli ett isolerat ämne i regeringsarbetet. Erio visar exempel på hur livet kan utvecklas för barn födda på samma dag i olika delar av Europa. Ojämlikheter i hälsa kan ärvas och utvecklas under livscykeln. Medan ett barn fött i en familj med goda socioekonomiska förutsättningar får möjligheter att utbilda sig, ta sig ut på arbetsmarknaden och kan se fram emot ett fortsatt meningsfullt liv även efter 60, så kan ett barn fött i en familj med svagare socioekonomiska förutsättningar få svårigheter i skolan, sakna fast arbete och inte att leva längre än till 60. Den senare gruppen växer. Idag är det sex till tio års skillnad i förväntad livslängd i olika europeiska städer, säger han. Hur agerar olika länder när de konfronteras med detta? Länder agerar enligt Erio på två sätt. Antingen förnekar de det eller är de likgiltiga. Eller så bryr de sig. Att bry sig kan i sin tur kan leda till en mental blockering, eller till viljan att agera. Att agera genom isolerade projekt räcker inte, det krävs ett strukturerat tillvägagångssätt. Erio säger att vi måste ha förståelse för problemet. Att ha en strategisk plan för arbetet lokalt, regionalt och nationellt är oerhört viktigt. Nu ställer han ett antal frågor: Var producerar vi hälsa? Vilka strategier levererar största hälsovinster för befolkningen? Vilka strategier leder till att minska hälsoklyftorna och bidrar till den regionala utvecklingen? Hur kan man stärka det regionala styret så att det kan ta itu med dessa frågor? Ekonomi och hälsa hänger ihop. Genom att göra hälsan mer jämlik uppskattas att vi skulle kunna spara 141 miljarder Euro i Europa. Det handlar om satsa på utbildning så att vi får bättre tillgång till arbetskraft, får fler arbetstillfällen och därigenom en bättre ekonomi. Det är viktigt att man har god sammanhållning bland sektorerna på regional nivå. Den lokala nivån måste backas upp av den regionala. Hållbarhet, den fysiska miljön, resurser och ekonomisk trygghet, leder alla till ökat socialt kapital, medan social utstötning och stämningar av misslyckanden inom samhället leder till ökad ojämlikhet. Erio visar några bilder som illustrerar vikten av att ro åt samma håll. Man kommer en bit på väg i var sin båt, men gör större framsteg om man sitter i samma båt. Däremot hjälper det inte att ro i samma båt om man ror åt olika håll. Tänk på era tillgångar Som exempel nämnde Erio den blinde Ray Charles som gav pengar till forskning om hörsel, eftersom det var viktigt för honom att hörseln fungerade. Han menar att det generellt sett finns för mycket forskning kring det som är fel. Det vi måste göra är att titta mer på vilka tillgångar och förmågor som kan maximeras. Det handlar om att förstärka tillgångarna, definiera nuläget, vad som ska göras och av vem och vad som blir nästa steg. Ni är inte ensamma i Europa i ert arbete, påpekade Erio. Han sa också att den regionala nivån är nyckeln till framsteg där kunskap, know how, och styrning är nycklar till arbetets framgång. Erio betonade vikten av gemensamma riktlinjer, långsiktiga investeringar, förstärkta regionala hälsovårdssystem, kunskapsutbyten och att ge hälsa en ny plats inom regional utveckling. Han tar Skottland som exempel. I Skottland har fem prioriterade mål identifierats: Grönare, rikare, rättvisare, smartare och friskare. I Skottland försöker man göra stora förändringar inom sin byråkrati. Sektorer som hälsa och miljö med mera, redovisar nu mot andra sektorer. De olika sektorerna ställer krav på varandra vilket förändrar dynamiken. I Norge antogs en ny folkhälsolag 2011 och i Slovenien satsar de på sina tillgångar inom hälsa, jordbruk och turism. Erio hoppas i framtiden kunna sammanföra dessa olika erfarenheter och bilda ett nätverk. Sammanfattning Erio betonade den betydelse jämlik hälsa har för utveckling och ställde frågan: Hur vill ni uppfattas? till deltagarna. Han avslutade med orden: Ni börjar på en ny väg och jag vill följa er på vägen. Vägen kanske visar sig vara en lugn promenad genom en trädgård, eller så kanske ni måste bestiga berg. Men då är det bara en fråga om att vara rätt utrustad. 4 5
Det nationella perspektivet Jonas Frykman, projektledare på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL): 21 medlemmar Samlingens medlemmar presenteras. Dessa är Upplands Väsby, Uppsala, Arvika, Göteborg, Örebro, Tidaholm, Limköping, Malmö, Helsingborg, Eskilstuna, Botkyrka, Landstinget Värmland, Örebro läns landsting, Region Halland, Västra Götalandsregionen, Regionförbundet Östsam, Västerbottens läns landsting, Landstinget Sörmland, Region Skåne, Landstinget i Kalmar län samt Landstinget Dalarna. Vi har stora påverkansmöjligheter och kan göra skillnad 6 Jonas inleder med att reflektera över hur många som har kommit till seminariet och tolkar det som att begreppet social hållbarhet drar folk. Han gillar begreppet eftersom det har en vidare innebörd än mångfald, trygghet, jämställdhet och utveckling. Men han menar samtidigt att social hållbarhet behöver förtydligas och konkretiseras. Begreppet behöver ringas in och vi måste göra det tillsammans i kommuner, landsting, regioner, organisationer på alla nivåer, säger han. Han fortsätter att berätta att samling för social hållbarhet kom till mot bakgrund av att Västra Götalandsregionen, Malmö med flera, påbörjat ett lokalt och regionalt arbete i enlighet med rekommendationer i WHO-rapporten Closing the gap in a generation. Inget har dock skett på nationell nivå från regeringen. Statens folkhälsoinstitut fick ett uppdrag att utifrån den svenska folkhälsopolitiken dra lärdomar från WHO-rapporten. Det är snart två år sedan FHI lämnade in sin rapport och inget har skett detta till skillnad från exempelvis Storbritannien, Danmark och Norge som kopplat WHO-rapporten till nationell politik. Frågan är dock aktuell på lokal och regional nivå oavsett politiska majoriteter, säger han. Därför har också SKL engagerat sig i frågan och tycker den är viktig. Jonas visar därefter SKLs kongressmål och kopplar till jämlika välfärdstjänster. Kongressmål SKL:s kongressmål 2012-2016 lyder: SKL ska verka för att kommuner, landsting och regioner får det stöd de behöver för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter och att motverka diskriminering i skolan, i hälso- och sjukvården, i arbetslivet och i samhällslivet i övrigt. SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande arbete för att utjämna hälsoskillnader och långsiktigt säkerställa en effektiv resursanvändning i den offentligt finansierade verksamheten. Jämlika välfärdstjänster Jonas understryker att jämlika välfärdstjänster är en prioriterad fråga inom SKL 2012. Därefter berättar han att SKL tillsammans med 21 kommuner, landsting och regioner gemensamt har bildat delprojektet Samling för social hållbarhet minska skillnader i hälsa. I detta har man gått samman och bildat en plattform med syfte att fastställa de viktigaste insatsområdena, åtgärderna samt aktörerna, som kan påverka att skillnaderna i hälsa minskar. En viktig utgångspunkt i detta arbete är Världshälsoorganisationens (WHOs) rapport från 2008: Closing the gap. Jonas menar att rapporten ger bra vägledning men att det inte finns något facit. Vad ska uppnås? Jonas beskriver samlingen som en arbetsgrupp som under en viss tid ska arbeta fram sina förslag. Samlingen är snarare en arbetsgrupp som under en viss tid sak arbeta fram sina förslag. Deltagarna utgör av politiker tjänstemän och experter. Syftet med samlingen är att: Höja kvaliteten i det lokala och regionala arbetet för att minska skillnader, stärka den sociala hållbarheten och tillgodose de mänskliga rättigheterna. Identifiera åtgärder och aktörer som kan göra skillnad på lokal, regional och nationell nivå. Uppmärksamma staten och EU på de insatsområden, åtgärder och aktörer som finns på nationell och europeisk nivå och som kan påverka förutsättningarna så att skillnaderna i hälsa minskar på lokal och regional nivå. Bland insatsområden, åtgärder och aktörer nämndes övergripande styr- och ledningsnivå, trygga uppväxtvillkor, utbildning och sysselsättning samt en hållbar livsmiljö. Viktiga aktörer i arbetet är kommuner, landsting och regioner. Men också stat och EU, frivilligorganisationer, näringsliv, högskola/universitet. På dagordningen Jonas berättar att samlingens arbete till stor del bedrivs via workshops. Vad som hänt nyligen och vad som väntar inom kort är: Workshop 1 Malmö (fastslog ramar och teman klar) Workshop 2 Örebro (trygga uppväxtvillkor pågår) Workshop 3 Uppsala (utbildning/sysselsättning startat) Workshop 4 Eskilstuna (hållbar livsmiljö ska starta) Workshop 5 Arvika (övergripande samt uppsamlande) Workshop 6 Göteborg (fastställande av resultat) Nationell konferens Stockholm (mars 2013) Spridning till övriga kommuner, landsting och regioner Flera framgångsfaktorer Enligt Jonas finns det flera utmaningar med projektet, som exempelvis att det är 21 olika självständiga organisationer som finns i olika delar av landet, med sina respektive utmaningar. Men det finns samtidigt flera orsaker till att projektet kommer att lyckas. Jonas nämner bottom up som en framgångsrik strategi. Det handlar om lokala och regionala politiska beslut och politiskt deltagande, vilket innebär att arbetet har olika perspektiv och kan tas hem. Han säger också att fokus är kärnverksamhet och åtgärder och konstaterar att engagerade och kunniga deltagare är avgörande för framgång. Att arbetet sker i kommunerna, landstingen och regionerna ser han som särskilt betydelsefullt eftersom deras verksamheter berör människor direkt. Just nu pågår 21 olika processer, vi har stora påverkansmöjligheter och kan göra skillnad, avslutar han. 7
Det kommunala perspektivet Tidaholm och Göteborg är två kommuner som ingår i arbetet för att skapa en handlingsplan för jämlik hälsa i Västra Götaland. Anna-Karin Skatt (S), ordförande i kultur och fritidsnämnden i Tidaholms kommun: Min roll som politiker är viktig att ha ett ansvar för jämlik hälsa. Det kommunala perspektivet Anna Johansson (S), kommunalråd i Göteborg: Ohälsans klasstrappa hur tänker Göteborg? Anna-Karin inleder med att presentera sig själv och Tidaholms kommun. Hon har varit politiker i 18 år, är ledamot i kommunfullmäktige i Tidaholm, i styrelsen för Sahlgrenska universitetssjukhuset och i kommittén för folkhälsofrågor. Tidaholm beskriver hon som en liten och trivsam kommun med drygt 12000 invånare som ännu är präglad av sin industri. Tidaholm hyser varumärken som exempelvis Swedish Match och Marbodal AB. I kommunen strävar man efter att Tidaholm skall vara en kommun där man kan leva och bo i en god livsmiljö som skapar trygghet, omtanke och utveckling för både individ och företag. Dåligt självförtroende hos unga Arbetet för att uppnå en jämlik hälsa kan inte drivas på kommunal nivå enbart, utan måste göras tillsammans i hela regionen, säger Anna-Karin. Det kanske mest växande samhällsproblemet jag ser är det dåliga självförtroendet hos unga. Därför behövs stärkta insatser i åldrarna 0-13 år. Det handlar om en omställning av resurser som gagnar barn och ungdomar. Denna förändringsprocess kostar, men betalar sig på sikt. Vad gör vi? I samband med ett EU-projekt började vi kartlägga riskutsatta barn och ungdomar. Socialtjänstens kostnader har länge varit dramatiska. Nu krävs mer samordning där det handlar om att arbeta förebyggande i tidiga år där skolan, hälsovården, polisen och socialtjänsten samverkar. Det krävs fler insatser som bland annat inriktar sig på att få ungdomar i arbete. Nu måste vi gå vidare i arbetet. Vi ska samverka, samordna och skapa förutsättningar för att det ska gå. Göteborg är Sveriges mest segregerade stad. De nordöstra stadsdelarna har så gott som uteslutande hyresrätter, medan de västra består av uteslutande villabebyggelse. Det som följer med bostadsadressen och alltså skiljer sig mellan områdena är inkomst, arbetslöshet, ungdomsarbetslöshet, försörjningsstöd, utbildningsnivå och ohälsotal. Anna talar om en ohälsans klasstrappa. Det ekonomiska och det ekologiska perspektivet har länge varit prioriterat i Göteborg och regionen. En näringslivsvänlig stad betyder fler företag och fler jobb. En grön stad skapar förutsättningar en god livsmiljö. Men för att kunna skapa en god livsmiljö krävs också det sociala perspektivet. Det är genom ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet den jämlika hälsan kan skapas. Anna fortsätter att prata om att mänskliga rättigheter inte bara handlar om god ekonomi, att det snarare är en bonus. Om alla människor har lika värde måste de ha lika rättigheter och lika möjligheter, säger hon. Hon berättar också att den förväntade livslängden skiljer nästan 10 år mellan den som bor i Bergsjön, jämfört med den som bor vid Saltholmen. Denna skillnad måste jämnas ut. Folkhälsoarbetet är centralt för att främja en hållbar utveckling i vår stad. Ytterst handlar folkhälsa om vilket samhälle vi vill leva i. 8 9
Anna beskriver en av de åtgärder som hittills har genomförts för att minska segregationen: Den 1 januari 2010 slog man ihop Göteborgs 20 stadsdelar till 10. Ambitionen var att de lokala skillnaderna skulle minska. När stadsdelar som exempelvis Torlanda och Biskopsgården slogs samman och blev Västra Hisingen jämnades medelinkomsten ut i den nya stadsdelen. Hade då skillnaderna för dem som bor i respektive stadsdel minskat? Självklart inte. De lokala skillnaderna är fortfarande tydliga. Anna berättar att Stadsledningskontoret bevakar folkhälsoperspektivet i kommunens budget- och uppföljningsprocesser, tillhandahåller arenor för samverkan och kommunikation mellan olika aktörer inom området. Men det är stadsdelsnämnderna som har huvudansvaret för folkhälsofrågor genom sitt befolkningsansvar. Hon pekar på flera specifika insatser som görs i Göteborg för att uppnå en jämlik hälsa. Bland dessa märks: Preventions och utvecklingsenheten (PrevU) ett lokalt kunskapscenter för förebyggande och hälsofrämjande arbete, mångkultur och beroendefrågor. Tryggare och Mänskligare Göteborg arbetar med trygghetsfrämjande och brottsförebyggande arbete i Göteborg. Trygg, vacker stad ett samverkansprojekt med syfte att skapa en trivsammare stadsmiljö och öka tryggheten i staden. Ung och Trygg ett startegiskt samarbete till för ungdomar som löper stor risk att hamn i kriminalitet och annat utanförskap. Det finns också Hälsodisken i Lundby, Hälsoteket i Angered, kommunala idrottsanläggningar, ungdomsmottagningar, familjecentraler, Sluta Röka samt Junior för stillasittande ungdomar mellan 10-15 år. Anna poängterar att det är lätt att glömma det som kan göra skillnad på systemnivå. Hon menar att för att lyckas skapa en jämlik hälsa måste vi börja med att ge barnen lika förutsättningar. Det är under barnets 2-3 första levnadsår som det formar sin identitet. Vi är generellt sätt bra på att ge föräldrar stöd under graviditeten och under barnets första levnadsår. Sedan släpps de. Det finns inget generellt stöd för sociala problem. Vi behöver något som fångar alla barn. Anna fortsätter att prata om de generella insatser som görs för att uppnå en jämlik hälsa i Göteborg. Hit hör exempelvis Det regionala perspektivet Jan Alexandersson (V), ordförande i styrgruppen för regionfullmäktigeuppdraget att ta fram en handlingsplan för jämlik hälsa i hela Västra Götaland: Ambitionen är 100 konkreta insatser för en jämlik hälsa Jan inleder med att presentera hur ojämlikt hälsan är fördelad i världen. Hälsoklyftorna är enorma med 40 års skillnad i förväntad medellivslängd mellan rika och fattiga länder. Också inom länder finns stora hälsoklyftor som hänger samman med sociala förhållanden. I Västra Götaland är befolkningens hälsa god. Men även här finns hälsoklyftor mellan grupper i befolkningen, säger han och visar några diagram. 40 av 100 får gymnasiebehörighet Det första diagrammet visar att antalet avgångslever med behörighet till gymnasiet 2001-2009 ligger relativt konstant kring 92% i Västra Götaland under perioden. Men när vi tittar på nästa diagram som visar skillnaden mellan godkända och icke godkända elever för varje år, ser vi att spannet har ökat dramatiskt under perioden. Han poängterar att det finns stora skillnader i regionen. I vissa invandrartäta områden går bara 40 av 100 elever ut grundskolan med gymnasiebehörighet. Detta är mycket allvarligt och något vi måste ta oss an med krafttag, menar Jan. 10 Verksamheter och projekt för att öka sysselsättningen. En förskoleutbyggnad där olika behov kräver olika resurser. En bättre resursfördelning som bestäms utifrån sociala kriterier. Forskningsstöd och breddidrottssatsningar En bra kommunal kulturskola, också för äldre. Låg kollektivtrafiktaxa för unga och äldre. Den sista punkten är speciellt viktig för de yngre, menar Anna. Om man lär sig att åka kollektivt i unga år blir man inte lika benägna att skaffa bil när man blir äldre. Samtidigt får de unga möjlighet att delta i sociala aktiviteter även på andra håll i staden. Det handlar om att lära sig att uttrycka sig, förstå sin omvärld och få goda kamratrelationer. Vi är göteborgare allihop som ska känna samhörighet och trygghet. Vi behöver sätta konkreta handlingsplaner. Det sparar inte bara pengar, avslutar Anna. Uppdrag: Handlingsplan för jämlik hälsa I regionfullmäktiges budget 2011 lämnas ett uppdrag till regionstyrelsen att ta fram en handlingsplan för jämlik hälsa i hela Västra Götaland. Kommittén för folkhälsofrågor har fått det samordnade ansvaret för uppdraget. Jan poängterar att det finns olika syn på vad folkhälsa står för. Men visionen Det goda livet har här en stark och bärande roll i vårt arbete. Från konventioner om mänskliga rättigheter till Vision Västra Götaland och därifrån till en folkhälsopolitisk policy ska vi nu ta fram en handlingsplan för jämlik hälsa med situationer och åtgärder, säger han. Målbilden om en handlingsplan för jämlik hälsa ska tas fram i samverkan med aktörer intern och externt. Handlingsplanen ska innehålla konkreta förslag på insatser och åtgärder lokalt, regionalt och nationellt, som har störst sannolikhet att minska skillnader i Hälsa i Västra Götaland. Varje aktör fattar beslut i respektive organisation om vilka åtgärder som ska genomföras. När, var och hur. 11
Jan fortsätter att berätta om vilka utmaningar vi står inför och som är fastslagna i den folkhälsopoliska policyn. Dessa är: Jämlika och jämställda livsvillkor Trygga och goda uppväxtvillkor Livslångt lärande Ökat arbetsdeltagande Åldrande med livskvalitet Goda levnadsvanor. Handlingsplan för jämlik hälsa i hela Västra Götaland Arbetet kan börja Inför de gruppaktiviteter som skulle genomföras under eftermiddagen visade Jan en matris med tio fält, där grupperna själva får fylla i de fält förslagen riktar sig inom. Tanken är grupperna efter dagens slut ska fortsätta sitt arbete på hemmaplan. Under våren kommer Västra Götalandsregionen, länets kommuner och samordningsförbund, statliga myndigheter, föreningslivet och fackliga organisationer att arbeta med att ta fram ett hundratal konkreta åtgärder som syftar till att vända trenden med ökande hälsoklyftor. Jan understryker att det nu är dags att fokusera på den sociala dimensionen i perspektivet hållbar utveckling. Det är därför vi nu i Västra Götaland under begreppet Samling för social hållbarhet tar ett gemensamt krafttag för att minska skillnader i hälsa. Detta gör vi i väntan på initiativ från regeringens sida. Vi har inte råd, vare sig socialt eller ekonomiskt, att låta nuvarande utveckling fortsätta avslutar han. Jan uttrycker sin förhoppning om att arbetet ska fortsätta på vars och ens hemmaplan. 12 13
14 15
Dokumentation från förankringskonferensen 3 februari 2012 Samling för social hållbarhet Handlingsplan för jämlik hälsa i hela Västra Götaland Elektronisk kopia finns på www.vgregion.se/jamlikhalsa jämlik hälsa social hållbarhet uppväxtvillkor utbildning arbete delaktighet levnadsvanor välfärd 16