Svenska Stadskärnors forskarråd Rudolf Antoni Fastighetsägarna
Forskarrådet För att långsiktigt öka våra städers och stadskärnors konkurrenskraft är det viktigt att det i Sverige bedrivs spännande och utvecklande forskning inom detta område. Svenska Stadskärnor instiftade därför ett Forskarråd år 2013.
Syfte Samla forskning från många skilda håll och skapa synergier Kunskapen kring ämnet är svag. Få studier på svenska förhållanden Rådet ska därför bidra till ökad forskning och kunskap och ökad spridning av denna forskning och kunskap Höja den strategiska kvaliteten i stadsutvecklingsarbetet i Sverige
Forskarrådets trendspaning Rudolf Antoni Fastighetsägarna
frågor till forskarrådet
Den viktigaste konsekvensen av urbaniseringen Den enskilt största utmaningen av den kraftiga urbaniseringen är bostadsbristen i storstäderna framför allt för ungdomsgrupper som ska etablera sig på arbetsmarknaden eller som är studerande. Urbaniseringen medför också en dränering av människor från mindre orter vilket medför stora ansträngningar i den offentliga och privata servicen. Hur vi ska hantera detta är ett reellt problem för samhället. Berndt Lundgren
Den viktigaste konsekvensen av urbaniseringen Det finns en rad konsekvenser som jag tycker borde diskuteras mer än vad som görs hittills. En sådan fråga är hur utvecklingen skall se ut på alla de platser där befolkningen minskar. Detta är en stor andel av Sveriges kommuner. I takt med att befolkningen minskar så tappas också skatteunderlag, arbetskraft, marknadsunderlag för att driva verksamheter osv. Hur framtiden på dessa orter skall se ut är en mycket viktig fråga inför framtiden. Charlotta Mellander
Den viktigaste konsekvensen av urbaniseringen Dagens urbanisering innebär ofta inte bara en ökad koncentration utan också en ökad mångfald av människor med olika bakgrund, kulturer och levnadssätt. Detta gör att frågor om de gemensamma rummen blir viktiga: hur skapar vi en stad där det samtidigt finns utrymme för både olikhet och delaktighet.. Mattias Kärrholm
Den viktigaste konsekvensen av urbaniseringen Att inte bara landsbygd utan även små- och medelstora städer kommer att drabbas av typiska avfolkningsproblem. Halvstora städer får däremot en chans att bli intressantare (och hanterbara) storstäder. När det gäller Storstockholm är det uppenbart att livskvaliteten för invånarna knappast blir bättre med nuvarande inflyttningstakt. Ola Tufvesson
Den viktigaste konsekvensen av urbaniseringen I grund och botten är urbanisering, ökad koncentration av människor, dvs. ökad närhet mellan människor. Konsekvensen av detta kan bli fler möten och utbyten, fler innovationer och fler jobb, men bara om stadens livskvaliteter kan utvecklas samtidigt.. Alexander Ståhle
Kan hela Sverige leva? Det tråkiga svaret är väl vad man här menar med leva? Jag tolkar det som att ni menar att alla orter kan vara livskraftiga och ha en minimal samhällelig service som gör att det är möjligt att (utan allt för stora besvär) bo där året runt. Givet detta blir mitt svar NEJ. Det finns en stark urbaniseringstrend som gör att människor rör sig mot de större städerna, oftast utefter kusterna. Städer som har god infrastruktur och attraktiva utbildningar. Min bedömning är att den utvecklingen kommer att fortsätta. Sven-Olov Daunfeldt
Kan hela Sverige leva? Det måste, förutom infrastrukturellt stöd (pendlingsmöjligheter och att privata samt offentliga företag i större grad godkänner och uppmuntrar mer arbete hemifrån) ske en masskulturell statusförändring i att flytta från staden, alternativt stanna kvar på gles/landsbygden. Forskning visar att omvärlden ser på stannakvarare och tillbakavändare som "förlorare". Vem vill klassas som förlorare? Sofia Ulver Sneistrup
Kan hela Sverige leva? Allt färre människor lever sina liv i små orter och på landsbygden. allt fler människor lever istället på ett bättre och mer resurseffektivt sätt och har ofta roligare och mer händelserika liv jämfört med om de skulle bo kvar på de små orterna. Var de lever är fullständigt sekundärt i förhållande till på vilket sätt de lever. Uttrycket "Hela Sverige ska leva" bygger i grunden på en reaktionär och människofientlig människosyn, där staten (underförstått) anses ha i uppgift att motverka människors rätt att fritt flytta vart de vill och leva som de vill. Detta utryck bör snarast ersättas med "Alla svenskar ska ha rätt att leva var de vill". Jerker Söderlind
Nya urbana beteenden Det finns naturligtvis mängder med effekter av det urbana levnadssättet. Bara för att nämna något så är det mindre intressant att ta körkort idag. I städer med hög densitet fungerar det bättre att cykla och åka kollektivt och bilen blir ett mindre attraktivt alternativ. Charlotta Mellander
Nya urbana beteenden Fler yngre hushåll tränger ihop sig i små lägenheter och bygger om innerstadslägenheter så att dessa inte längre är speciellt funktionella. Ett rum och kök blir två rum och kök. Det är naturligtvis en konsekvens av den attraktiva innerstaden. Berndt Lundgren Samägande, shared space, urban odling och urbansporter är några exempel, men det finns säkert många fler. Mattias Kärrholm
Nya urbana beteenden En ökad flanörskonsumtion. Urban medelklass är numera ganska ungdomlig och turistisk/impulsiv i sin vardagskonsumtion högt upp i åldrarna. Så en attraktiv och frestande stadsmiljö med serveringar och butiker är absolut något som kan matcha det lite tråkigare och mer målinriktade handlandet på externa köpcentra och på internet Ola Tufvesson Fysiska aktivitetsformer som använder sig av den urbana offentliga miljön, såsom parkour, skateboardåkning och även löpning. Byggandet av kompakta, yteffektiva aktivitetsytor I form av t ex takparker och näridrottsplatser. Karin Book
Framgångsfaktorer för små städer Infrastruktur. Det handlar om att vara uppkopplad mot en stark arbetsmarknad. Små orter bör länka ihop sig med varandra i kluster och varje ort hitta sin position i ett regionalt perspektiv Orter med stark och tydlig näringslivsstruktur, som exempelvis gruvnäring, turism eller gränshandel är framgångsrika Viktigt att ha en tydlig identitet och en stark berättelse om platsen. Vad vet människor om orten? Intressant befolkning och attraktiva jobb. Platser som lovar spännande möten och möjligheter att utvecklas lockar. Estetiskt tilltalande såväl när det gäller byggd arkitektur som vad naturen har att erbjuda i omgivningarna.
Framgångsfaktorer för stora städer Försök vara en liten storstad. Anamma storstadens fördelar och samtidigt motverka dess nackdelar. Ett attraktivt och diversifierat utbud av kultur och sociala aktiviteter och samtidigt en trygg miljö, ett bättre bostadsutbud och mindre trafikproblem, till exempel. Tillfällen för utbildning och arbete, en attraktiv stadskärna, en unik platsidentitet och möjlighet till en rik fritid. En detalj som lyfts fram i denna rapport är behovet av förtätning istället för utglesning som leder till ökat bilberoende. En slutlig faktor är betydelsen för städer i denna storlek av att vara uppkopplade mot någon eller några av storstadsregionerna. En symbios med dem är nödvändig för en långsiktigt positiv utveckling även för den mellanstora staden
Att vilja och välja Urbaniseringen är ett faktum att förhålla sig till, inte att motverka. För stora som små städer handlar det om att arbeta med de förutsättningar som finns att tillgå En av de allra viktigaste faktorerna är framåtandan, det vill säga viljan och valet att utveckla sin stad eller ort. Alternativet till utveckling är inte status quo Vad skapar en trendvändare? Ett målmedvetet och långsiktigt arbete. Det krävs förankring, det krävs uthållighet och det krävs beslut.
Gabriella Sandstig Statistik som avslöjar krypande kriser i olika stadsdelar
Sta/s/k som avslöjar krypande kriser i olika stadsdelar h6p://www.wallconvert.com/search/dark+knight/ FD Gabriella Sands/g, JMG GU
h6p://picsmix.biz/red- car- on- fire- phototop.html FD Gabriella Sands/g, JMG GU
FD Gabriella Sands/g, JMG GU
Jag tycker livet är fullt av intressanta saker! FD Gabriella Sands/g, JMG GU
Mi5 allmänna hälso9llstånd är go5! FD Gabriella Sands/g, JMG GU
Jag är på det stora hela nöjd med det liv jag lever! FD Gabriella Sands/g, JMG GU
Enligt din mening, i vilken utsträckning går det a5 lita på människor i allmänhet? Det går inte a5 lita på människor i allmänhet Det går a5 lita på människor i allmänhet 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 FD Gabriella Sands/g, JMG GU
Människor som har en hög grad av social 9llit uppfa5ar sig i allmänhet också som friskare, mer nöjda med livet och mera posi9va vad gäller fram9den (Uslaner, 2002) FD Gabriella Sands/g, JMG GU
Det sociala kapitalet kan beskrivas som graden av 9llit mellan individer, grupper och samhällen samt omfa5ningen av dessa kontakter (Rothstein, 2003) FD Gabriella Sands/g, JMG GU
Social 9llit i Göteborgs stadsdelar 1996 2012 Låg 9llit Medel- låg 9llit Medelhög 9llit Hög 9llit Minskande 9llit - Backa - - Oförändrad 9llit Lärjedalen Tuve- Säve Härlanda Styrsö Frölunda Älvsborg Askim Örgryte Majorna Lundby Torslanda Tynnered Högsbo Kärra- Rödbo Linnéstaden Centrum Ökande 9llit Gunnared Kortedala - Biskopsgården Bergsjön FD Gabriella Sands/g, JMG GU
Finner man e5 land, en region eller en stad med hög social 9llit är sannolikheten hög för a5 man också finner: - En ganska väl fungerande och stabil demokra9 - En hög ekonomisk utvecklingsnivå - En låg grad av social och ekonomisk ojämlikhet - En låg grad av korrup9on FD Gabriella Sands/g, JMG GU
Ökande Oförändrad Minskande Social 9llit i världen 1989 2010 (balansmå5) Hög misstro < - 56 Misstron är högre än 9lliten Medelhög misstro - 55-41 Medel- låg misstro - 40-26 Låg misstro - 25-1 Låg /llit 0 25 Tilliten är högre än misstron Medel- låg /llit 26 40 Medelhög /llit 41 55 Bulgarien - Nordirland Storbritannien - Backa - - Portugal Italien Irland Slovakien Luxemburg Turkiet Hög /llit > 56 Makedonien 2 Ukraina Belgien Azerbajdzjan 2 Lärjedalen Tuve- Säve Härlanda Styrsö Armenien 2 Polen Spanien Schweiz 2 Frölunda Älvsborg Askim Rumänien Bosnien- Herz. 2 Le6land Canada 2 Finland Örgryte Majorna Serbien 2 Montenegro 2 USA 2 Lundby Linnéstaden Moldavien 2 Torslanda Centrum Albanien 2 Tynnered Georgien 2 Högsbo Malta 2 Kärra- Rödbo Grekland 2 Sverige (SOM) Ungern Kroa/en 2 Kosovo 2 Cypern 2 Norra Cypern 2 - Frankrike Österrike Tyskland Gunnared Kortedala Danmark - Le6land Estland Vitryssland Biskopsgården Norge Slovenien Tjeckien Bergsjön Sverige (EVS) Ryssland Nederländerna Island FD Gabriella Sands/g, JMG GU
Om medborgarna inte litar på varandra, vågar de inte samarbeta och om medborgarna inte samarbetar begränsas möjligheterna 9ll hållbar social utveckling FD Gabriella Sands/g, JMG GU
Krypande kriser (Naraghi, 2009) är e5 resultat av långvariga samhällsprocesser som genom sin gradvisa karaktär är svåra a5 iden9fiera och kartlägga (Hallin m fl, 2011) FD Gabriella Sands/g, JMG GU
Brister i social 9llit har i analysen av krypande kriser visat sig vara den mest betydelsefulla indikatorn på upplevd otrygghet i sociala situa9oner (Sands9g, 2010) samt på föreställningar om otrygghet på dag9d (Sands9g, 2013) FD Gabriella Sands/g, JMG GU
Sammanfa6ning Det går a5 avläsa krypande kriser Det går a5 använda 9digare insamlad data Det börjar och slutar med 9llit och samarbete FD Gabriella Sands/g, JMG GU
Alexander Ståhle Bilstadens död!