Verksamhetsplan -2014 Barn- och utbildningsnämnden
Bu-nämnden, december Verksamhetsplan - 2014 Nämndens ordförande Allan Bjärkhed 0515 88 50 72 allan.bjarkhed@falkoping.se Förvaltningschef Inger Janson 0515 88 50 05 inger.janson@falkoping.se 2 (16)
Innehållsförteckning Verksamhetsbeskrivning...4 Ansvarsområde...4 Förskola...4 Grundskola inkl fritidshem, förskoleklass och fritidsgårdsverksamhet...4 Gymnasieskola...4 Specialpedagogiskt centrum (SPC) inkl särskola...4 Ledning och administration...5 Övrigt...5 Antal brukare...5 Fördelning av nettokostnader...5 Organisation...6 Ledningsstruktur...7 Lagrum som styr verksamheten...8 Måluppfyllelse...8 Egna delmål utifrån fullmäktiges mål...8 Utveckling inom ansvarsområdet...10 Omvärlds- regel- och lagförändringar...11 Volymförändringar...11 Verksamhets- och ambitionsförändringar...13 Verksamhetsutveckling med IT...14 Resursbehov drift och investeringar...14 Drift...14 Investeringar...15 Personalplan...16 3 (16)
Verksamhetsbeskrivning KFS 2004:2 Reglemente för barn- och utbildningsnämnden. Nämndens verksamhetsområde ( 1): Barn- och utbildningsnämnden fullgör kommunens uppgifter inom barnomsorgen, grundskolan, obligatoriska särskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Nämndens uppgifter omfattar kommunens förskole- och fritidshemsverksamhet samt skolbarnomsorgen, grundskolan, gymnasieskolan inklusive det kommunala uppföljningsansvaret, den kommunala musikskolan och fritidsgårdsverksamhet. Ny skollag, SFS 800, gäller från 1 juli. Den kommunala skolplanen upphör att gälla. Ansvarsområde Förskola Kommunen bedriver förskoleverksamhet på 20 förskolor som tillsammans utgör 59 avdelningar samt hos någon dagbarnvårdare. Förskolan organiseras traditionellt i avdelningar. Utöver de 20 kommunala förskolorna finns 10 enskilda förskolor med tillsammans 14 avdelningar. Dessa drivs i samspel mellan personal och föräldrar, som personal- eller föräldrakooperativ eller i samverkan med olika kyrkor. Ca 40 vårdnadsbidrag utbetalas till föräldrar med barn i åldrarna 1-3 år. Allmän förskola utökades från höstterminen och omfattar 3-5-åringar. Natt- och helgomsorg erbjuds i kommunen och nyttjas av ca 45 barn. Verksamheten tenderar att öka. Grundskola inkl fritidshem, förskoleklass och fritidsgårdsverksamhet Grundskoleverksamhet bedrivs på 18 skolor organiserade i 11 enheter. Samtliga skolor som undervisar barn/elever från 6 12 år har fritidshem integrerat i sin verksamhet. Alla enheter arbetar i arbetslag med olika stor spännvidd. Organisatoriskt knyts även förskoleverksamheten till enheterna. På 4 av de enskilda förskolorna bedrivs fritidshemsverksamhet integrerat. Fritidsgårdsverksamheten är en öppen verksamhet geografiskt spridd i kommunen och integrerad på skolenheterna. I centralorten finns Ungdomens Hus i anslutning till Odenhallen och verksamheten får på detta sätt en naturlig anknytning till övrig verksamhet och olika föreningar. Gymnasieskola Falköpings gymnasieskola, Ållebergsgymnasiet, har ett brett programutbud och erbjuder 12 nationella program, ett riksidrottsgymnasium för volleyboll samt riksintag för guldsmed. Från höstterminen genomförs ny gymnasiereform. Detta innebär att Ållebergsgymnasiet erbjuder en ny programstruktur med 6 högskoleförberedande program och 9 yrkesprogram. Därutöver inrättas fem särskilda program för elever som är obehöriga till nationellt program. Utöver riksintag guldsmed och riksidrottsgymnasium för volleyboll har Falköping fått tillstånd att öppna en nationellt godkänd idrottsutbildning inom fotboll (NIU). Specialpedagogiskt centrum (SPC) inkl särskola SPC ansvarar för tvärprofessionella insatser till barn och elever i svårigheter eller i behov av särskilt stöd inom Falköpings kommun. Detta sker på olika sätt, bl. a genom rådgivning, konsultation och handledning. SPC ansvarar också för flera specialpedagogiska verksamheter, särskilda undervisningsgrupper, inom sin enhet. I kommunen finns grundsärskola, träningsskola samt gymnasiesärskola och verksamhetsträning. Särskolorna är integrerade i våra skolenheter med grundskole- och gymnasieverksamhet för att underlätta inkludering. Från 1 juli ingår 4 (16)
träningsskola och verksamhetsträning i de samlade begreppen, grundsärskola och gymnasiesärskola. Ett nationellt program inom särskolan öppnas med estetisk inriktning. Ledning och administration Barn- och utbildningsnämnden och dess förvaltning har en traditionell organisation med en förvaltningsledning och tillhörande stabsfunktioner. Organisatoriskt tillhör förskola, fritidshem, förskoleklass, särskola, grundskola och fritidsgårdsverksamhet samma enhet i de olika områdena och styrs av en gemensam ledning och administration. Vid varje enhet arbetar ett ledningsteam bestående av rektor och biträdande rektor/er samt administrativ resurs. Från 1 januari är den statliga rektorsutbildningen obligatorisk för rektorer. Övrigt Musikskola Musikskolan genomgår en förändringsprocess till innehåll och organisation för att möta barnets, elevens, ungdomens och kundens behov av tillgänglighet och utbud. E-tjänst för att ansöka till musikskolan kommer att erbjudas. Verksamheten kommer från årsskiftet att ledas av musikskolechef. Fortsatt och utökat samarbete med gymnasiets profil och estetiska program pågår. Antal brukare I nedanstående tabell visas antalet barn/elever i respektive ansvarsområde alt verksamhetsområde. Ansvarsområde År 2007 År 2008 År 2009 Förskola och familjedaghem 1431 1497 1413 Fritidshem 1019 1065 1179 Grundskola 3569 3526 3468 Särskola 113 116 109 Gymnasieskola (elever på Ållebergsgymnasiet) 1196 1199 1147 Musikskola 723 800 800 Fördelning av nettokostnader I nedanstående tabell visas hur kostnaderna för de olika ansvarsområdena fördelar sig. Diagram: Fördelning av nettokostnader 45 mkr 40 35 30 25 År 2007 20 År 2008 15 År 2009 10 5 0 Gundskola inkl fritidshem SPC inkl särskola Förskola Gymnasieskola Lednng och adm Övrigt 5 (16)
Organisation Förvaltningens organisation ser ut på följande sätt. Skolorganisationsöversyn pågår inom centralorten avseende grundskolor och förskolor med avsikt att öka integrationen. Ledningsstruktur Varje enhet leds av ett ledningsteam med ansvarig rektor och biträdande rektor/er som är ansvariga i en starkt decentraliserad organisation. Rektor leder och fördelar arbetet inom sin enhet. Enheterna är organiserade i samarbetsområden. Samarbetet syftar till att skapa en samsyn kring elever, skapa förutsättningar för progression i lärandet genom resp skolform samt skapa rutiner för elevdokumentation, betyg och bedömning och därmed öka elevens rättssäkerhet genom hela utbildningen i Falköping. Rektors ansvar styrs i skollag, förordning och läroplaner. Rektorsmöten hålls regelbundet varje månad och kompletteras med verksamhetsspecifika ledningsmöten för analys och utveckling. 6 (16)
Ledningsorganisationen syftar till effektiv ledning för beslut och verkställighet i en politiskt styrd organisation. Ledningens ansvar ligger på tre nivåer enligt den målstyrningsprocess som är antagen för förvaltningen. Ledarna har ett ansvar gentemot de nationella styrdokumenten, mot de kommunala och de lokala på respektive enhet. Ledstjärnor för det samlade ledarskapet inom förvaltningen är delaktighet, inflytande, engagemang och kunskap i en decentraliserad organisation där var och en bär sitt ansvar och genom samarbete i förtroende och gemenskap arbetar med ständiga förbättringar i verksamhet och utbildning för barn, elever och ungdomar. Budgetarbetets olika steg informeras på rektorsmöten. Budgetfördelning sker med hjälp av olika fördelningsmodeller som är beslutade av nämnden. Förvaltningen är uppdelad i fjorton resultatenheter. Varje sådan enhet ansvarar fullt ut för sin ekonomi och bär med sig över- respektive underskott till nästa år. Rektor bär enhetens totalansvar för personal, ekonomi, elever och kvalitet. Lagrum som styr verksamheten Omfattande lagrum styr svensk skola och finns presenterade i Utbildningsväsendets samlade författningar. Verksamheten styrs företrädesvis av skollag, barn- och elevskyddslag, läroplaner, förordningar och arbetsmiljölag gällande elever och personal. Dessutom styr hälso- och sjukvårdslagen inom elevhälsan. Alla anställda har anmälningsplikt enligt socialtjänstlagen. Särskild hänsyn tas till FN:s barnkonvention vid beslut. Måluppfyllelse Egna delmål utifrån fullmäktiges mål Inom det av KF beslutade strategiska området Brukaren i fokus finns angivet i mål 10 att Kvalitén inom förskola och utbildning ska öka. Med detta som utgångspunkt har Barn- och utbildningsnämnden identifierat följande delmål. Delmål 1: Elever ska vara läs- och skrivkunniga i skolår 3 Mål Benämning Elever ska vara läsoch skrivkunniga i skolår 3 Indikator nr Benämning nr Resultaten på 1 nationella prov*) i år 3 1a Resultaten på lässcreening i år 2**) 1b Skriftliga omdömen ***)1c Utfall 91% resp 92 % Målsättning Uppföljning 93,00% 95,00% 100,00% Vårterminen 80,00% 82,00% 85,00% Vårterminen 89,00% 91,00% 93,00% 95,00% Vårterminen *) Delprov C och E: Läsning faktatext och skriva berättande texter **) Utfall för 2009 visade att 86,5 % av eleverna i år 3 hade läsförståelse. Från kommer lässcreening att göras i år 2. ***) Samlad bedömning av elevens kunskaper i svenska i år 3. 7 (16)
Delmål 2: Elevers kunskaper i matematik ska förbättras Mål Benämning Elevers kunskaper i matematik ska förbättras Indikator nr Benämning nr Resultaten på nationella 2 prov i år 3 *) 2a Skriftliga omdömen i år 5 2b Resultaten på nationella prov i år 9 **) 2c Utfall Målsättning Uppföljning 83,00% 87,00% 90,00% 93,00% Vårterminen 84,00% 87,00% 90,00% 93%% 82,00% 87,00% 90,00% 93,00% Vårterminen 2e 92,00% 93,00% 94,00% 95,00% Vårterminen Betygen i gymnasiet A-kursen 2f 96,00% 97,00% 98,00% 99,00% Vårterminen Betygen i år 9 Vårterminen *) Delprov A: Skriftliga räknemetoder **) Sammanvägt resultat. Andel elever som når minst godkänt. Åtgärder som nämnden gör i syfte att nå målen Handlingsplanen för läs- och skrivutveckling har reviderats under och en motsvarande har tagits fram för matematik. Läs- och matematikombud har utsetts på varje skola, som tillsammans bildar ett nätverk för att utbyta erfarenheter. Kompetensutveckling anordnas med hjälp av riktade statsbidrag. Resultat vid lässcreening och nationella prov redovisas och analyseras på enhets- och kommunnivå i syfte att flytta fokus från eleven till undervisningens innehåll. Delmål 3: Elever ska uppleva trivsel, arbetsro och ordning Mål Benämning Elever ska uppleva trivsel, arbetsro och ordning nr Indikator Benämning Ta tempen på grundskolan elevenkät*) Elevenkät gymnasieskolan**) Unikummått ***) nr Utfall 3a 79,00% 83,00% 87,00% 90,00% Vårterminen 3b 3c 90,00% 92,00% 93,00% 95,00% Vårterminen 93,00% 94,00% 95,00% 96,00% Vårterminen Målsättning Uppföljning *) Måttet arbetsro **) Måttet trivsel ***) Lufsa = Unikum bemötande Åtgärder som nämnden gör i syfte att nå målen Enheternas likabehandlingsplaner revideras och följs upp årligen för att motsvara de aktuella behov barn/elever har på respektive enhet och verksamhet. 8 (16)
Delmål 4: IT ska vara ett naturligt verktyg för lärande. Mål Benämning IT ska vara ett naturligt verktyg för lärande nr Indikator Benämning IT-trappa*) Pim nivå 2 eller högre Utfall nr Målsättning Uppföljning 4a 100,00% 100,00% 100,00% Vårterminen 4b 63,00% 75,00% 85,00% 95,00% Vårterminen *) IT-trappan är kommunens uppsatta kunskapskrav för barn/elever för en likvärdig utbildning inom IT. Åtgärder som nämnden gör i syfte att nå målen Den av nämnden tidigare beslutade IT-strategin omarbetas under hösten för att möta de omvärldsförändringar som sker och de utvecklingsbehov som uppstår. Kompetensutvecklingsinsatser för personal genomförs kontinuerligt och IKT-mentorer handleder lärare i utvecklingsarbetet. Personliga elevdatorer införs stegvis på gymnasiet och planer finns att även pröva motsvarande koncept inom grundskolan. Utveckling inom ansvarsområdet Inom verksamhetsområdet förskola infördes från nationellt en allmän förskola för 3-åringar. Förskolan fokuserar på mångfald och flexibilitet för att möta föräldrars behov och önskemål. Arbetsmarknadsläget nationellt och lokalt kommer att i hög grad påverka verksamhetsområdet förskola. Familjestrukturen och arbetsmarknaden ställer högre krav på flexibilitet och behovet av natt- och helgomsorg ökar. I den nya skollagen blir förskolan en egen reglerad verksamhet.. I skollagens 1 kap fastställs att all utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Dessutom påtalas det kompensatoriska uppdraget. Förskolan/skolan ska uppväga skillnader i barns/elevers förutsättningar att nå kunskapsmålen. Verksamheterna ska beakta barnets bästa och barnets rätt att komma till tals enligt FN:s barnkonvention. Barn- och elevombudet är sedan 2009 en del inom Skolinspektionen, men har samtidigt ett självständigt uppdrag. Från och med 1 juli 2009 infördes i skollagen en kommunal bidragsskyldighet (barnomsorgspeng) till enskild förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg. Lagen om lika villkor reglerar hur kommunernas bidrag till friskolor ska beräknas. Även elevens rätt, valfrihet och trygghet har tydliggjorts. För skolformerna (grund- gymnasie- särskola) ställs tydligare krav på kunskapsutveckling och resultatuppföljning. Skriftliga omdömen och nationella prov från skolår 3, betyg som ges tidigare och en ny betygsskala införs. Under en övergångsperiod kommer dubbla betygssystem att krävas. I Falköpings kommun har under de senaste åren andelen elever med utländsk bakgrund ökat. Fler nationaliteter och ökad mångfald är berikande för skolan, men ställer högre krav på resurstilldelning och kompetens. En rad nationella reformer ska genomföras inom hela utbildningsområdet under. Tydligare fokus på elevers rätt till utbildning och ökad måluppfyllelse kräver tidigare insatser. I ett internationellt perspektiv visar statistik att elever i svensk skola halkar efter resultatmässigt. Insatser och fördjupat analysarbete krävs för att vända trenden liksom ett ökat fokus på undervisningens utformning och innehåll. I takt med att elevantalet går ned ökar konkurrensen mellan skolor både inom grundskolan och inom gymnasieskolan. Det är av stor vikt att våra skolor profilerar sig och håller fortsatt hög 9 (16)
kvalitet för att behålla marknadsandelar. Organisation inför GY11 är beslutad i kommunen och samverkansavtalet inom Gymnasium Skaraborg är reviderat. Under planperioden kommer omfattande om- och tillbyggnation av Ållebergsgymnasiet att genomföras. En gymnasieskola anpassad till modern teknik och lärmiljö står klar för inflyttning höstterminen. Ållebergsgymnasiet kommer än mer att präglas av idrottsprofil då nationellt idrottsgymnasium inom fotboll kommer att förläggas till Falköping Dessutom kommer riksidrottsgymnasium för volleyboll att utökas med beachvolleyboll. Ett samarbete pågår mellan Högskolan i Skövde, Skaraborgs kommunalförbund, VG-regionen, näringslivsföreträdare och flera förvaltningar inom kommunen. Samarbetet mynnar ut i ett Vårdoch omsorgscollege och ett Teknikcollege. Fortsatt bra samarbete mellan skola och näringsliv är en förutsättning för att matcha pensionsavgångar inom näringslivet med nyutbildade ungdomar som har med sig rätt kompetens. Omvärlds- regel- och lagförändringar Styrdokumenten läroplaner och kursplaner ska ses som förordningar från den 1 juli då den nya skollagen träder ikraft. Reformprogram och förändringar i skolan och familjepolitiken kan nämnas: familjepolitik med valfrihet för föräldrar skollag läraravtal gymnasiereform läroplaner och kursplaner nytt betygssystem och betyg i tidigare år i grundskolan obligatorisk rektorsutbildning lärarutbildning/lärarlegitimation rektors beslut kan överklagas Striktare skolinspektion med sanktionsmöjligheter gentemot huvudmannen. Ökad anmälningsskyldighet inom enheten, i de olika verksamheterna och mellan vårdnadshavare och skola. Skriftlig synpunkts- och klagomålshantering ska finnas. Rutinerna ses över och kommer att revideras. Volymförändringar Antal barn i förskola Utfall 2009 Antal barn 1413 1475 1450 1490 1460 1460 Föregående år 1497 1413 1475 1450 1490 1460-84 62-25 40-30 0 Differens 2014 10 (16)
Volymberäkningen bygger på antagande att det föds 350 barn per år och att ca 82 % av alla barn i åldern 1-5 år finns i förskola. Familjer till i snitt 40 barn erhåller vårdnadsbidrag. En svag ökning av antalet barn i förskola kunde märkas vid införandet av allmän förskola för 3-åringar som infördes 1 juli. Antal elever i grundskola och fritidshem Utfall 2009 Antal elever grundskola 3478 3420 3363 3397 3423 3427 Föregående år 3526 3478 3420 3363 3397 3423-48 -58-57 34 26 4 Antal barn - fritidshem 1177 1233 1250 1250 1275 1275 Föregående år 1110 1177 1233 1250 1250 1275 67 56 17 0 25 0 Antal elever i gymnasieskola Utfall 2009 Antal elever 1408 1330 1245 1140 1083 1008 Föregående år 1398 1408 1330 1245 1140 1083 10-78 -85-105 -57-75 Differens Differens Differens 2014 2014 Utfall 2009 och prognos innefattar samtliga gymnasieelever folkbokförda i Falköping och inkluderar elever som läser fler än tre år och elever som läser i andra kommuner. en för -2014 baseras på tre årskullar. Det ger en bild av elevminskningen framåt. Det som komplicerar beräkningen av hur Ållebergsgymnasiet elevantal utvecklas är fritt val där elever kan välja utbildning i andra kommuner och att elever kan studera på gymnasiet i upp till fem år. Antal elever i särskola Utfall 2009 Antal elever 109 104 91 90 90 90 Föregående år 116 109 104 91 90 90-7 -5-13 -1 0 0 Differens 2014 Antalet elever i särskola beräknas minska något över tidsperioden. en för planperioden är preliminär då utredning och eventuell inskrivning i särskolan är en process där många parametrar och aktörer ska samarbeta kring barnet/eleven. 11 (16)
Verksamhets- och ambitionsförändringar Barn- och utbildningsnämndens verksamhet och kostnader baseras på läsår. Den organisation som läggs för höstterminen är ur ett elevperspektiv fastlagd för kommande halvår. De rationaliseringar inom grundskola och gymnasieskola där personalkostnader är inblandade kan vara svåra att få helårseffekt på. Det nationella reformpaketet som syftar till högre måluppfyllelse för våra elever ställer stora krav på verksamhetens planering och organisation. Krav på kompetens och behörighet kommer att skärpas, (Regeringens prop /11:20 - lärarlegitimation). Elevens rättssäkerhet står i fokus då rätt lärare ska undervisa i rätt ämne och rätt årskurs och dessutom ansvara för resultatbedömning och betygsättning med ny betygsskala från höstterminen. Skolinspektionens granskning, som genomfördes 2009 i Falköping, visade på brister inom dessa områden. Det är enbart behöriga lärare som får sätta betyg. Det nya läraravtalet betonar vikten av att det ska löna sig att vara en skicklig lärare. Även läraryrkets status kommer att höjas. Den decentraliserade skolorganisationen innebär att behörighetskraven är svåra att tillgodose på den lilla skolan. Förskolans betydelse för barns utveckling och lärande betonas nationellt och den nya läroplanen förtydligar verksamhetens mål för språk och matematik. Trots att personaltätheten har ökat de senaste åren har Falköping i jämförelse med kommungruppen och riket låg personaltäthet och låga kostnader i förskolan. Nämndens ambition är att öka personaltätheten och minska barngruppernas storlek. Personaltätheten inom grundskolan kommer att minskas till följd av ramminskning. Falköping har under en längre tid haft något högre lärartäthet inom grundskolan än kommungruppen. Det har varit ett medvetet och resursstyrt arbete med den enskilde elevens resultat och utveckling i centrum. Nämndens och KF:s mål att öka antalet elever som har behörighet att komma in på ett nationellt program samt höja meritvärdet kvarstår men kan bli svårare att uppfylla med tanke på de ökade kraven på genomlysning och bedömning av samtliga ämnen. Det är viktigt att bibehålla lärartätheten och säkra behörigheten samt att elever i behov av särskilt stöd får det tillgodosett av lärare. Detta synsätt kommer även att prägla verksamheten inom särskolan. Mycket av reformarbetet och kompetensutvecklingen kommer att genomföras med hjälp av riktade statsbidrag, t ex lärarlyft, implementering av läro- och kursplaner, nytt betygssystem och nya nationella prov samt fortsatt fokus inom områdena läsa-skriva-räkna. Lärartätheten inom gymnasieskolan kommer att minska till följd av budgetminskningen. Enligt skolverkets statistik har Falköping avsevärt högre lärartäthet än jämförbara kommuner. En översyn av gruppstorlekar och utbud av valbara kurser pågår. Från hösten gäller GY11 (den nya gymnasiereformen) vilken innebär färre program och inriktningar. Statens intention är bla att reformen ska minska kostnaderna och att genomströmningen av elever ska förbättras. Gymnasiets om- och tillbyggnad pågår och Ållebergsgymnasiet, möjligheter med guldkant står färdig till terminsstart hösten. Varierad undervisning, moderna lärmiljöer och förändrad pedagogik ska möta framtidens gymnasieelever. Musikskolans verksamhet och inriktning kommer att ses över så att utbud och efterfrågan stämmer överens. Samverkan kring estetiska programmets personalbemanning krävs för att hitta effektiva lösningar. Ledning och administration minskades kraftigt inför. Administrativa arbetsuppgifter som tidigare hanterades centralt, barnomsorgsadministration och viss ekonomihantering, sköts från årsskiftet av administratörer och ledare på respektive enhet. Vikarieförmedlingen hanterar enbart anskaffning av vikarier inom förskola och fritidshem och inte som tidigare även service mot skolorna. Under året har en översyn av administrationen genomförts med hjälp av extern konsult på grund av att det framkommit arbetsmiljöproblematik i samband med decentralisering av 12 (16)
arbetsuppgifter. Eventuell utökning av det administrativa stödet kan bli aktuellt. Fortsatt satsning inom lärarlyftet och förskolelyftet förutsätter att kommunen avsätter egna medel. Med en minskad budgettilldelning för kompetensutveckling kommer antalet beviljade ansökningar att minska. Verksamhetsutveckling med IT Barn- och utbildningsnämnden har under lång tid satsat på kvalitet både ur pedagogiskt och tekniskt perspektiv. Visionen "Vi vill leda utvecklingen av lärande med hjälp av modern informations- och kommunikationsteknik" anger tydligt viljeinriktningen. För att fortsätta arbetet mot visionen krävs stora insatser på flera plan. Tekniskt krävs att datorer och trådlösa nätverk håller hög nivå och att tillgängligheten för elever och lärare är tillfredsställande inom alla verksamheter. Under flera år har datortätheten ökat och reinvesteringsbehovet är omfattande för att hålla god kvalitet. Förvaltningen kommer inom grundskolan att dels satsa på sk "tunna klienter" i större omfattning och dels arbeta vidare kring konceptet personliga elevdatorer (1:1). Personliga elevdatorer erbjuds elever på Ållebergsgymnasiet sedan 2009 enligt beslutad plan. Lärarrollen är i stark förändring eftersom undervisningen flyttar alltmer ut på webben/internet, där lärare och elever delar gemensamma resurser och lärobjekt. Teacher on Demand (ToD), är en sådan öppen och utvecklingsbar tjänst som Falköpings Kommun står bakom sedan 2008. Trenden att arbeta genom "Open Educational Resources" och sociala medier kommer att bli allt starkare. Investeringar i lärarkompetens och en vilja bland alla lärare att förändra sitt arbetssätt kommer att behövas. Mentorer och kompetensutveckling krävs. Nationella och internationella samarbetspartners möjliggör fortsatt stark metodutveckling och nytänkande inom it-området. Staten ställer högre krav på skola, rektor och lärare. För att underlätta och säkerställa elevens rätt krävs stöd i form att olika IT-verktyg, t ex frånvarokontroll, schemaprogram, individuella utvecklingsplaner (IUP) och s k lärplattformar. Investeringar kommer att krävas inom samtliga områden. Resursbehov drift och investeringar Drift Tabell: Resursförändringar BU-förvaltningen. Tillkommande behov per år. 2014 Omvärlds- regel- lagförändringar Verksamhets- och ambitionsförändringar 3000 3000 3000 Verksamhetsutveckling med IT 3000 3000 3000 Ökat integrationsarbete - inflyttning Ledningsorganisation Stora omvärlds-, regel- och lagförändringar genomförs inom utbildningsområdet under 13 (16)
planperioden. Till viss del finansieras reformerna med hjälp av statsbidrag, men även den kommunala budgeten påverkas. Vid en jämförelse av nyckeltal och kostnader inom förskola framgår att Falköping har låga kostnader och låg personaltäthet. För att minska antalet barn i grupperna och öka personaltätheten behöver budgetmedel tillskjutas. Lärandet sker i allt högre grad med stöd av olika digitala hjälpmedel. Smart-phones, 1:1 datorer inom både gymnasieskola och grundskola, läsplattor mm är inom planperioden en verklighet i många av landets skolor. Administrativa och pedagogiska program utvecklas för att underlätta för elever och personal i uppföljning av kunskaper och resultat. För att Falköping ska fortsatt vara en framgångsrik IT-kommun behöver kommunen avsätta budgetmedel. Inom de närmaste åren kommer troligen antalet barn med utländsk bakgrund att öka främst med anledning av anhöriginvandring. För att underlätta etableringen i det svenska samhället behöver mottagandet i skolan utökas och förbättras. Kommunfullmäktiges övergripande mål nr 21: Inom Falköpings kommun tillämpas ett hälsofrämjande ledarskap där en av indikatorerna mäter antalet medarbetare per chef. För att skapa förutsättningar för organisationens bästa bör antalet medarbetare per chef uppgå till max 25 personer år (enligt flerårsplan -). Barn- och utbildningsförvaltningens ledare har fler medarbetare än 25 personer och ytterligare budget behöver tillskjutas. Elevtalen inom grundskolan ökar något under planperioden. Volymminskningen har flyttats till gymnasieskolan. Vid sammanräkning av tre årskullar framkommer att mellan 60-100 elever färre uppnår gymnasieålder. Komplexiteten i beräkning av gymnasieskolans storlek är den valmöjlighet som erbjuds där elever kan studera på gymnasiet i mellan 3-5 år. I samband med införandet av GY11 har staten riktat ett effektiviseringskrav mot kommunerna och för Falköping rör det sig om ca 2 miljoner kronor år till att hamna på drygt 4 mkr år 2014. Barn- och utbildningsnämndens ram för -2014, som beslutades av KF i nov, har reducerats med motsvarande belopp. Under en övergångsperiod kommer den gamla gymnasieskolan att fasas ut, vilket medför höga kostnader på program och inriktningar som inte fortsätter i den nya organisationen. Investeringar Inventarier Tabell: Investeringsplan inventarier BU-förvaltningen Investeringsplan BU-nämnden 2014 Löpande inventarieanskaffningar 3000 4000 4000 4000 Inredning till Ållebergsgymnasiet 4000 Utemiljö Ållebergsgymnasiet 500 För att kunna möta det ökade behovet av modern teknik i utbildningen när det gäller IT som pedagogiskt hjälpmedel behöver investeringsramen höjas. Reinvesteringar i datautrustning har inventerats och återinvesteringstakten framöver bör bli ca 300 datorer per år. För att klara det stora investeringsbehovet kommer billigare alternativ, tunna klienter, att ersätta vanliga PC. Tunna klienter kräver dock utökad serverkapacitet, men är ändå ett ekonomiskt bra alternativ. Utemiljöerna på både förskolor och skolor är mycket slitna och under flera år framåt behöver ny- och återinvestering i redskap och markarbete göras. På flera av grundskolorna är klassrumsinventarierna slitna och behöver ersättas. Det är viktigt att inventarier kan betalas med den avsatta ram som 14 (16)
beslutats så att driftsmedel inte behöver tas i anspråk och omvandlas till investeringsmedel. Till läsårsstart / står det om- och tillbyggda Ållebergsgymnasiet färdigt. Inre inventarier såsom möbler, gardiner, it-teknik mm kommer att upphandlas under våren. Utemiljön behöver utrustas med någon form av bord och soffor. En uppskattning av investeringsbehovet för gymnasiet hamnar på 4 500 tkr. Fastigheter och anläggningar Tabell: Investeringsplan fastigheter och anläggningar Bu-förvaltningen Investeringsobjekt BU-nämnden År År Ållebergsgymnasiet Beachhall Enhet Stenstorp - Stenstorpsskolan År År 2014 Förskolor i centralorten Enhet Kyrkerör arbetsmiljöåtgärder Enhet Gudhem Gudhems skola och förskola Enhet Vartofta Åsle skola och förskola Konsekvenser av köksombyggnationer Ållebergsgymnasiets om- och tillbyggnad fortsätter fram till höstterminen och kompletteras med en beachvolleybollhall som finansieras av nämnden. Renovering av Kyrkerörskolan har beslutats med anledning av arbetsmiljöproblematik. Delar av Stenstorpsskolan har otidsenliga lokaler och har under en längre tid varit i behov av renovering. En organisationsöversyn pågår gällande förskolor i centralorten. Om förskolan Urd ska vara kvar krävs omfattande renovering av förskolelokalerna och köket. Övriga berörda förskolor kräver tillbyggnad för att förskolorna Paletten och Korallen ska utgå. Åsle skola och förskola behöver om- eller tillbyggnad. Ställningstagande måste göras avseende mathantering och anpassning av lokaler för förskoleverksamhet. Gudhems skola har i nuläget inhyrd modul för att klara lokalbehovet. Tillbyggnad krävs för en långsiktig lösning. Förskolans lokaler är otidsenliga och arbetsmiljömässigt otillfredställande både ur ett verksamhets- och mathanteringsperspektiv, vilket kräver omfattande investering. Personalplan Tabell: Personalplan BU-förvaltningen, antal årsarbetare, rekryteringsbehov Personalplan Yrkesgrupper / ansvarsområde 2014 12 10 Förskola Förskollärare 1 10 Grundskola inkl fritidshem 15 (16)
Lärare 6 Fritidspedagog 5 6 1 Gymnasieskolan Lärare 3 1 1 6 Ledning och administration Rektor/biträdande rektorer/ledare 2 3 Administratörer 2 1 Rekryteringsbehovet de närmaste åren är en prognos med utgångspunkt från beslutad ramminskning, volymförändring, pensionsavgångar och verksamhets- och ambitionsförändringar. Samtidigt som elevkullarna fortfarande minskar och kommunens ekonomi medför ramminskning kvarstår statens krav på ämnesbehöriga lärare, vilket kan innebära både uppsägning och rekrytering. Kompetensbehov Efterfrågan av utbildade förskollärare är större än utbudet. Det innebär att det kan bli svårt att få behöriga pedagoger till de lediga tjänsterna och att lönenivån stiger. För att matcha anställda till förändrade barn/elevgrupperingar, pensionsavgångar och minskad ekonomisk ram krävs omflyttningar mellan enheter. Övertalig personal kan komma att behöva matcha tjänster inom annan verksamhet. Detta kan leda till behörighetsbrister och kvalitetssänkning och kräver kompetensutvecklingsinsatser. Riktade statsbidrag bidrar till kommunernas finansiering av vissa utbildningsinsatser. Utöver det förändrade behovet kommer regeringens krav på legitimation av lärargrupperna att medföra ytterligare behov av både fördjupning och breddning för lärargrupper. Timplanen garanterar undervisningstid för elever. Ett tydligare krav på ämnesbehörighet för lärare gör att de små ämnena och de små enheterna ställs inför stora utmaningar. Tabell: Pensionsavgångar BU-förvaltningen Pensionsavgångar Totalt i förvaltningen 38 2014 13 16 19 17 Under har trettioåtta personer slutat sin anställning med pension, förtida uttag eller avgångsvederlag. Ytterligare några personer har tagit förtida uttag del av sin tid eller minskat sin tid med oreducerad tjänstepensionsinsättning. Antalet pensionsavgångar under planperioden -2017 är beräknade utifrån att personerna går i pension vid 65 års ålder. 16 (16)