Bilaga till Dnr: KS.2013.0262 1 (8) 2013-12-2312-10 Kommunledningskontoret Anna Andersson Rapport om tobaksfri arbetstid och rökfri arbetstid En viktig del för kommunen som arbetsgivare är att skapa en bra arbetsmiljö för sina medarbetare och som Arbetsmiljölagen säger ska arbetsgivaren vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. Ett steg på vägen kan vara att införa tobaksfri arbetstid eller rökfri arbetstid. Sedan november 2006 uppmuntrar Kommunerna och Landstingens arbetsmiljöråd att fatta beslut för rökfri arbetstid. Tobakslagen säger att varje arbetsplats ska arbeta aktivt för att minimera risken för passiv rökning. Syftet med att införa tobaksfri- eller rökfri arbetstid varierar ute hos kommunerna men den gemensamma nämnaren tycks vara att införandet sker utifrån ett medarbetarperspektiv vad gäller arbetsmiljö och hälsa. Det handlar om att skapa en bättre arbetsmiljö genom att minska risken för att anställda utsätts för rök i sin arbetsmiljö. Personer som utsätts för passiv rökning kan utveckla samma sjukdomar som rökare. Globalt sett är rökning även en stor riskfaktor för ohälsa och kan leda till en rad sjukdomar. Varannan rökare dör i förtid av sitt bruk och förlorar i genomsnitt sju- till åtta år av sin förväntade levnadstid. Tobak som inhaleras (huvudrök) förbränns vid en högre temperatur än den som fyller rummet när cigaretten glöder (sidorök). På grund av detta har sidoröken högre koncentration av partiklar, vilket gör att den kan vara farligare än den rök som rökaren har inhalerat. Att ha färre medarbetare som röker kan på längre sikt bidra till en ökad hälsa och eventuellt till minskad sjukfrånvaro. En rökare har i genomsnitt åtta fler sjukdagar per år än en icke rökare. En annan del kan vara att rökfri arbetstid medför att personer som röker tar färre raster under arbetstid då rökpauser i genomsnitt upptar cirka 30 minuter av arbetsdagen. Men viktigt att poängtera är att fokus för införande av tobaksfri- eller rökfri arbetstid bör vara att skapa en bättre arbetsmiljö för kommunens anställda och även för brukare av välfärdstjänster, vilket beskrivs nedan. Rökfri arbetstid kan även ses ur ett verksamhetsperspektiv. Då handlar det om att brukare av välfärdstjänster ska slippa utsättas för rök eller röklukt. Brukare kan vara boenden i enskildas hem, vårdtagare, besökare eller medborgare som inte bör utsättas för passiv rökning eller röklukt i mötet med kommunens anställda. Här kommer också ett förebildsperspektiv in, att kommunens anställda föregår med gott exempel mot medborgarna.
2 (8) Barn och ungdomar i skolan är också brukare av välfärdstjänster och ska slippa utsättas för rök eller röklukt i sin arbetsmiljö. Barn är extra känsliga för passiv rökning eftersom att deras organ inte är fullt utvecklade. Att röka på skolgårdar och på motsvarande områden utomhus vid förskolor och fritidshem är redan förbjudet enligt Tobakslagen. Förebildsperspektivet för rökfri arbetstid blir även viktigt för barn och ungdomar i och med att deras attityder formas i tidig ålder och kan påverka deras inställning till tobak. I ett större perspektiv har kommunen ett stort ansvar att skydda sina medarbetare och medborgare från att utsättas för passiv rökning och arbeta för rökfria arbetsmiljöer. Att införa tobaksfri- eller rökfri arbetstid kan vara ytterligare ett steg på vägen. Vad är tobaksfri- och rökfri arbetstid? Rökfri arbetstid innebär att ingen ska utsättas för tobaksrök på sitt arbete. Det betyder att den tid medarbetaren arbetar eller har paus ska vara rökfri. Lunchen räknas inte in i arbetstiden och är därmed undantagen. Tobaksfri arbetstid innebär att varken rökning eller att snusa är tillåtet under arbetstid. På senare tid har frågan om e-cigaretter dykt upp i debatten kring rökfri arbetstid. I dagsläget saknas det vetenskapliga studier kring e-cigaretter om kvalité, eventuella risker och om de kan användas för rökavvänjning. Därför behövs det en diskussion i kommunen om e-cigaretter och vilka rutiner och riktlinjer som ska finnas. Yrkesföreningarna mot Tobak rekommenderar att e-cigaretter ska omfattas av rökförbudet i rökfria miljöer. Beslut bör tas vilka som ska omfattas av en policy för tobaksfri- eller rökfri arbetstid och om det ska gälla för hela kommunen eller till exempel endast för vissa förvaltningar. Efter samtal med olika kommuner verkar den gemensamma nämnaren vara att alla medarbetare i alla verksamheter inkluderas, även förtroendevalda. Vidare bör policyn innehålla vad tobaksfri- eller rökfri arbetstid innebär samt rutiner som beskriver hur arbetsgivaren ska agera om policyn inte följs. Ett flertal kontaktpersoner från olika kommuner menar att rökfri arbetstid inte ska ses som ett förbud mot rökning för medarbetarna men att det faktiskt är förbjudet att röka på arbetstid. Inget hindrar en medarbetare från att röka utanför arbetstid. I dagsläget finns det ingen rättspraxis som visar hur en arbetsgivare bör agera när en medarbetare inte följer policy om tobaksfri- eller rökfri arbetstid och vilka
3 (8) konsekvenser det kan få. Men det kan ses som en ordningsregel liknande andra ordningsregler med rutiner som en medarbetare ska följa. De flesta kommuner erbjuder stöd/resurser för tobaksavvänjning och i vissa fall subventionerade nikotinläkemedel. Ett exempel på stöd är rökavvänjningsgrupper via företagshälsovården. Stödet för tobaksavvänjning är frivilligt för medarbetaren. Flera kommuner har uppgett att de har börjat erbjuda stöd för tobaksavvänjning för sina medarbetare redan innan införandet av tobaksfri- eller rökfri arbetstid. I dagsläget finns få rättsfall kring rökfri arbetstid. Men det finns bland annat en dom från Länsrätten i Hallands län (Mål nr 64-08) där en enskild person yrkade att beslutet om rökfri arbetstid i Halmstad kommun skulle upphävas. Länsrätten avslog överklagandet. I målet tas det bland annat upp att beslutet om rökfri arbetstid inte kan innebära en kränkning eftersom det inte finns någon författningsreglerad rätt att röka på arbetstid. Det finns inte heller något lagligt hinder för kommunen att som arbetsgivare besluta om att anställda inte får använda betald arbetstid till att röka. Läget i Sverige I Sveriges kommuner och landsting (SKL) senaste enkätundersökning från 2011 om rökfri arbetstid visade det sig att 139 kommuner hade beslutat om rökfri arbetstid i fullmäktige/motsvarande. Tobaksfakta.se skriver (2013) att 190 av 290 kommuner har tagit beslut om rökfri arbetstid. Det visar att 65,5 % av Sveriges kommuner arbetar för att skapa en rökfri arbetstid för sina medarbetare. På SKL:s hemsida finns det ett dokument som visar vilka kommuner i Sverige som infört eller endast beslutat om rökfri arbetstid. Dokumentet uppdateras kontinuerligt när något nytt beslut tas. Kommuner som infört eller beslutat om att införa tobaksfri arbetstid är Arjeplog, Askersund, Berg, Bräcke, Dorotea, Essunga, Ljusnarsberg, Mörbylånga, Simrishamn, Skinnskatteberg, Sorsele, Åre, Åstorp och Östersund.
4 (8) Läget i Skåne län Tobaksfakta.se rapporterar om vilka kommuner i Skåne som infört/ska införa rökfri arbetstid. Det är totalt 27 av 33 kommuner varav två kommuner infört tobaksfri arbetstid. Bromölla, januari 2010 Simrishamn, januari 2008, tobaksfri arbetstid Burlöv, mars 2013 Sjöbo, juni 2009 Båstad, januari 2011 Skurup, juli 2008 Helsingborg, juli 2010 Staffanstorp, januari 2009 Hässleholm, november 2009 Svedala, januari 2012 Höganäs, januari 2010 Tomelilla, januari 2009 Hörby, januari 2006 Trelleborg, juli 2009 Höör, september 2004 Vellinge, december 2008 Klippan, januari 2012 Ystad, januari 2011 Kristianstad, januari 2013 Åstorp, mars 2012, tobaksfri arbetstid Kävlinge, januari 2010 Ängelholm, januari 2010 Lund, augusti 2010 Örkelljunga, oktober 2011 Malmö, tre av tio stadsdelar från 2007 Östra Göinge, januari 2010 och två från 2010 Osby, april 2010 *Information om antal kommuner uppdaterad oktober 2013. http://tobaksfakta.se/nyheter/rokfri-arbetstid-i-kommunerna-lan-for-lan/ Positivt med tobaksfri- och rökfri arbetstid Som tidigare nämnts kan tobaksfri- och rökfri arbetstid vara ett steg på vägen för att skapa en bättre arbetsmiljö och minska risken för att anställda ska utsättas för rök i sin arbetsmiljö och att brukare av välfärdtjänster ska slippa utsättas för rök. Kommuner vittnar om att införandet av rökfri arbetstid har lett till att personer som tidigare rökt har slutat. Det kan i sin tur leda till en ökad hälsa hos medarbetarna. Nedan följer några exempel på kommuner som genomfört uppföljning och upplevt ett positivt resultat: Örnsköldsviks kommun har infört rökfri arbetstid. Ett och ett halvt år efter införandet följde kommunen upp resultatet i form av en enkät till cheferna (svarsfrekvens 63 %). 29 % ansåg att antalet rökare hade minskat efter införandet
5 (8) av rökfri arbetstid och 70 procent av cheferna uppgav att medarbetarna upplevde beslutet som positivt. 60 % ansåg också att riktlinjerna hade varit ett stöd för dem när de pratade med sina medarbetare eller gav dem information om tobak. Örnsköldviks kommun genomförde ytterligare en uppföljning med chefer cirka 4 år efter införande av policy om rökfri arbetstid. Det visade då att samtliga tillfrågade chefer stod bakom beslutet men att det framkom önskemål som vad som skulle behövas för en bättre efterlevnad av beslutet om rökfri arbetstid. Alvesta kommun gjorde en uppföljning av beslut för rökfri arbetstid drygt två år efter genomförandet via kommunens hälsoinspektörer. Sammanfattningsvis syntes en klar förändring till det positiva efter att rökpolicyn infördes. En tydlig medvetenhet finns enligt hälsoinspektörerna i hela organisationen och rökningen har drastiskt minskat både under och utanför arbetstid. Det senare kan även resultatet från tobaksavvänjningsgrupperna vittna om. Uppskattningsvis hade ett femtiotal personer två år efter policyns införande och kommunens olika insatser slutat använda tobak. Hässleholms kommun har infört rökfri arbetstid och en utvärdering har genomförts inom ramen för en medarbetarenkät. Den besvarades av 2 985 anställda (svarsfrekvens cirka 76 procent). Här är resultaten: Omkring hälften tyckte att beslutet om rökfri arbetstid respekteras väl på den egna arbetsplatsen. Sju procent svarar att det inte respekteras alls. Det var bara en fjärdedel av de svarande som rökte när rökfri arbetstid infördes. 236 av dessa har slutat eller röker i dag mindre än tidigare. 80 procent tycker det är bra med rökfri arbetstid. Sex procent tycker det är dåligt. Forskning visar att en stark policy om en rökfri arbetsplats bidrar till att omkring 4 6 procent slutar röka och de som fortsätter drar ner konsumtionen med omkring 10 procent. Det finns också studier som visar att rökfria miljöer bidrar till att rökare minskar sin konsumtion med 2 4 cigaretter per dag.
6 (8) Framgångsfaktorer Vissa faktorer bör finnas med i arbetet med att införa och implementera tobaksfri arbetstid eller rökfri arbetstid. Följande faktorer visar sig ha haft stor betydelse för kommuners arbete med tobaksfri eller rökfri arbetstid: Långsiktighet och framförhållning mellan beslut och införande för att skapa utrymme för information, dialog och diskussion kring policy Flera parter (arbetsgivare, medarbetare, fackliga representanter med flera) som samverkar i arbetet med att ta fram policy, rutiner med mera Långsiktig och politiskt förankrad policy Tydligt informationsmaterial Obligatorisk chefsutbildning på alla nivåer Rutiner för medarbetare som inte följer policy (information för chefer och medarbetare) Chefen tar upp policy på arbetsplatsträffar, utvecklingssamtal, rekryteringsprocesser och vid introduktion av nyanställda Rutiner för uppföljning Engagemang Problem som kan uppstå Att införa och arbeta med tobaksfri- eller rökfri arbetstid kräver ett stort engagemang och motivation, både från de personer som ska sluta röka men också från alla chefer i organisationen att fullfölja rutiner och kunna hantera medarbetare som inte följer policy. Ett problem som kan uppstå är svårigheter för chefer att bestämma sig för vilken roll de ska ta i processen. Flera kommuner vittnar om att vissa chefer känner sig obekväma att kontrollera sina medarbetare och att de ser sig själva som poliser. Chefer kan även uppleva att det kan vara svårt att ha koll på vad som händer ute i verksamheten när de inte har möjlighet att vara på plats. Sveriges kommuner och landsting visar i sin enkätundersökning från 2011 att många kommuner har problem med medarbetare som arbetar i enskildas hem och utsätts för passiv rökning. Problemet är att olika lagar kommer i konflikt med varandra, det vill säga lagen om stöd och service för funktionshindrade och socialtjänstlagen som krockar med tobakslagen och arbetsmiljölagen. Det har
7 (8) framkommit genom Arbetsmiljöverkets prövningar att det inte finns någon lagreglering kring rätten till rökfri arbetsmiljö. Det gör att dessa medarbetare inte har samma skydd som andra anställda mot att utsättas för passiv rökning. Den senaste arbetsmiljölagens stadgar innebär att arbetsgivaren är skyldig att vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa. Statens folkhälsoinstitut skriver i sin skrift att kompromisslösningar är för tillfället den enda utvägen eftersom det i dag inte finns någon klar och tydlig lösning på frågan. Det är viktigt att problemen diskuteras inom kommunen för att på längre sikt lösa dessa frågor. De flesta kommuner i Sverige har inte heller någon direkt lösning på problemet men använder sig av olika tillvägagångssätt för att få det att fungera. Några exempel på lösningarna (SKL, 2011): Rökfria rum i den enskildes bostad där så är möjligt Att brukare inte röker i samband med besök. Rökning utomhus uppmuntras. Luftrenare, vädring innan personal kommer, rökning på balkongen, ansiktsmask Överenskommelser med brukare om att inte röka halvtimmen innan personalen kommer. Inköp av särskilda fläktar som ska ta bort röklukten och röken. Överenskommelse on hur dessa ska vara påslagna med mera En viktig del vid framtida arbete är att kommunen redan vid biståndsbedömningen informerar om de regler och riktlinjer som finns. Arbetsmiljöverket är den myndighet som har huvudansvar för frågan, och kommunerna kan kontakta verket för diskussioner och för att få rekommendationer. Borlänge kommun beskriver att det kan vara ett problem att hävda rökfri arbetstid gentemot sina anställda om cheferna och ledningen inte föregår med gott exempel och inte följer policy. Beslutet måste bygga på enighet på den nivån för att medarbetarna också ska kunna ta till sig rökfri arbetstid.
8 (8) Referenser Skrifter: Lindgren, Susanne (2011), Tobak en skrift om tobak och hur man slutar röka, Edita, Hjärt-Lungfonden, Svenska nationalföreningen mot hjärt- och lungsjukdomar. Stockholm: Hjärt-Lungfonden, 2011 Statens folkhälsoinstitut. (2012). Passiv rökning och rökfria miljöer, Östersund: Statens folkhälsoinstitut. Publicerad 3 juli. Statens folkhälsoinstitut. (2010c). Tobaksfri kommun: En guide för att utveckla det tobaksförebyggande arbetet. Statens folkhälsoinstitut. (R nr 2010:10). Östersund: Statens folkhälsoinstitut. Statens folkhälsoinstitut. (2010). Tobaksfritt arbetsliv: Idéskrift för arbetsgivare. Statens folkhälsoinstitut. (R 2010:17). Östersund: Statens folkhälsoinstitut. Internet: Rydén, Carl-Olof (2011) Så fick Borlänge rökfri arbetstid. http://tobaksfakta.se/fakta/sa-fick-borlange-rokfri-arbetstid/ Sveriges kommuner och landsting. Rökfri arbetstid. http://www.skl.se/vi_arbetar_med/arbetsgivarpolitik/arbetsmiljo_1/rokfri_arbetst id_1 Tobaksfakta. (2012) Rökfri arbetstid i 188 kommuner hela listan. http://tobaksfakta.se/nyheter/rokfri-arbetstid-i-kommunerna-lan-for-lan/ Yrkesföreningar mot Tobak http://www.tobaccoorhealthsweden.org/ Kontakt via telefon eller mail: Borlänge kommun, Hässleholms kommun, Umeå kommun, Åstorps kommun, Örnsköldsvik kommun Pernilla Sandberg Förhandlingschef Anna Andersson Personaladministratör