Språkpolicy för Umeå universitet Fastställd av rektor Typ av dokument: Beslutad av: Giltighetstid: Område: Ansvarig enhet: Rektor - tills vidare Organisation Informationsenheten
Sid 2 (8) 1. Inledning... 3 2. Språkliga riktlinjer för all verksamhet... 4 2.1 Klarspråk ska prägla universitetets texter... 4 2.2 Umeå universitet är ett svenskspråkigt universitet... 4 2.3 Umeå universitet ska vara ett språkvänligt universitet... 4 2.4 Parallellspråkighet är ett mål att sträva mot... 5 2.5 Språkarbetet ska vara en del i verksamhetsplanering och uppföljning... 5 3 Språkliga riktlinjer för utbildning... 6 3.1 Grundnivå... 5 3.2 Avancerad nivå... 7 3.3 Forskarnivå... 6 4 Språkliga riktlinjer för forskning... 8
Sid 3 (8) 1. Inledning Sedan 2009 har Sverige dels en språklag (sfs 2009:600), dels en lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk (sfs 2009:724), som universitetet är skyldig att följa i allt myndighetsutövande. Av lagtexterna framgår bland annat att svenska är huvudspråk i Sverige, samt att klarspråk ska prägla offentliga myndigheters språkbruk. Språklagen omfattar även de nationella minoritetsspråken, och i det avseendet har Umeå universitet ett särskilt ansvar för samiska. Dessutom finns vid Umeå universitet ett betydande utbud av kurser som ges på engelska, och engelskspråkig litteratur används allt oftare som undervisningsmaterial. Detta har flera positiva effekter, bland annat att universitetets internationella konkurrenskraft ökar. Detta betonas även i dokumentet Umeå universitet 2020 Vision och mål (s. 3), där det understryks att: "Utgångspunkten för Umeå universitet är att vi år 2020 ska ha vidareutvecklats som ett internationellt framstående forsknings- och utbildningsuniversitet". Sammantaget har detta lett till ett ökat behov av reflektion kring språkfrågor. Universitetet påverkas av allt som händer i Sverige, Europa och världen, och vi måste förhålla oss till detta och agera målmedvetet. Det här policydokumentet har till syfte att öka medvetenheten om språkets betydelse och konsekvenserna av de språkval vi gör. Självfallet är det önskvärt att det finns en helhetssyn inom universitetet i dessa frågor. n ska därför ses som riktlinjer för alla anställda.
Sid 4 (8) 2. Språkliga riktlinjer för all verksamhet Detta avsnitt gäller för all slags verksamhet som universitetet omfattar: utbildning, forskning och samverkan, men också universitetet i dess roll som myndighet och arbetsplats. 2.1 Klarspråk ska prägla universitetets texter Skriftlig kommunikation, både intern och extern, ska präglas av klarspråk, till exempel intyg, blanketter, information och marknadsföring liksom officiella dokument som beslut, remissvar osv. Också i personliga möten, e-post till enskilda, telefonsamtal och vid muntlig information bör alla medarbetare anpassa innehållet till mottagaren och sträva efter ett respektfullt bemötande. Klarspråk innebär att texterna ska: vara anpassade till mottagaren ha en ändamålsenlig struktur vara klara och tydliga ha ett vårdat, enkelt och begripligt språk vara tillgängliga ha en respektfull ton Tydlig intern kommunikation främjar effektiviteten, och välskrivna texter bidrar till ett gott anseende i omvärlden. Klarspråk handlar om såväl kvalitet som effektivitet. Universitetet ska därför arbeta för att skapa förutsättningar för detta. 2.2 Umeå universitet är ett svenskspråkigt universitet Umeå universitet är ett svenskspråkigt universitet, och svenska är det språk som i första hand ska användas inom administration, utbildning och där så är möjligt forskning. Universitetets institutioner, centrumbildningar och arbetsenheter ska ha svenska och engelska benämningar. Universitetets utbildningar och examina ska ha svenska och engelska benämningar. Avsteg från att använda svenska i myndighetskommunikationen ska vara noga genomtänkta och välgrundade. I språklagen står att svenska ska vara ett komplett och samhällsbärande språk. Genom att använda svenskan i vetenskapliga sammanhang möjliggörs effektiv kommunikation med det omgivande samhället så att den demokratiska aspekten tillgodoses. 2.3 Umeå universitet ska vara ett språkvänligt universitet Umeå universitet ska vara ett språkvänligt universitet, som uppmuntrar språklig mångfald hos studenter och anställda. Med goda kunskaper i främmande språk blir såväl universitetet som dess studenter, lärare och forskare attraktiva både nationellt och internationellt. Detta är således en kvalitetsfråga för både
Sid 5 (8) utbildning och forskning. Sådana språkkunskaper är också ett eftersträvansvärt mål i linje med EU-kommissionens och Europarådets rekommendationer. 2.4 Parallellspråkighet är ett mål att sträva mot Med parallellspråkighet avses att studenter och forskare jämsides med en levande, svensk fackterminologi bör ha så goda kunskaper i engelska att de (studenter och forskare) kan ta del av och för forskarnas del även bidra till det internationella forskarsamhället. Arbetet mot målet parallellspråkighet innebär olika saker för olika fakulteter och institutioner. De institutioner som i dag har en stor del av sin verksamhet på engelska behöver strategier för att också ge studenterna både ett svenskt vetenskapligt språk och språk för att utöva ett yrke i svensk miljö. Institutioner som däremot i dag har all sin undervisning på svenska och endast en mindre mängd litteratur och andra inslag på engelska eller annat språk bör eftersträva att utveckla de internationella inslagen på olika sätt. Parallellspråkighet ska eftersträvas även inom administrationen: Väsentlig information, viktigare centrala beslut av myndighetskaraktär och andra officiella dokument ska alltid finnas tillgängliga både på svenska och engelska. Administrativ personal som ofta kommunicerar med studenter vars första språk inte är svenska bör erbjudas språkutbildning. Umeå universitets engelskspråkiga kommunikation, såväl extern som intern, ska hålla hög kvalitet. 2.5 Språkarbetet ska vara en del i verksamhetsplanering och uppföljning Arbete med språkfrågor ska vara en naturlig del i planering och uppföljning av universitetets verksamhet och ses som en del i kvalitetsarbetet.
Sid 6 (8) 3 Språkliga riktlinjer för utbildning På både grundnivå och avancerad nivå gäller att studenterna ska få god förberedelse för sina framtida kommunikativa behov. De ska tillägna sig ett vetenskapligt språk för att även efter studierna kunna följa kunskapsutvecklingen inom sitt område, och de ska få ett fungerande språk för sina framtida yrken. Universitetet ska skapa goda språkliga och kulturella förutsättningar för internationellt utbyte. För detta krävs bland annat tillgång till språkutbildning på olika nivåer, såväl för inresande och utresande studenter och lärare som för administrativ personal. Lärare ska ha tillräcklig kompetens i det språk de undervisar på. Den gemensamma europeiska referensramen för språk 1 kan vara ett hjälpmedel när man diskuterar vilken kompetens som behövs för specifika utbildningsuppgifter. Beslut om att undervisa på annat språk än svenska ska alltid vara väl motiverade. Institutionerna bör också se till att de pedagogiska förutsättningarna är tillräckliga för att såväl svenska som utländska studenter ska kunna tillgodogöra sig undervisningen på ett tillfredsställande sätt. Här är t.ex. språkutbildning för lärare och studenter en lämplig åtgärd, liksom olika former av språkstöd, som skrivhjälp och textbearbetning i språkverkstäder. Det som i det följande sägs specifikt om svenska och engelska gäller naturligtvis inte i de fall kompetens i ett specifikt språk är målet för en utbildning. Det gäller inte heller i de fall en utbildning i första hand vänder sig till utländska studerande. 3.1 Grundnivå Att låta studenterna på grundnivå möta sitt ämne och det vetenskapliga samhället på svenska lägger en god grund för framtida studier och forskning och bidrar på så vis till utbildning av hög kvalitet. I examensordningen för kandidatexamen står att studenten ska kunna visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper. Detta förutsätter att det finns en genomtänkt plan för hur studenterna ska utveckla denna förmåga och att deras muntliga och skriftliga redovisningar får relevant och konstruktiv kritik. Undervisningen ska i normalfallet ges på svenska. Studenterna ska få träna på att använda svenska i tal och skrift med sikte på framtida professionellt bruk i yrkesverksamhet både inom och utom akademin. Studenterna ska, där så är tillämpligt, ges möjlighet till träning i den egna språkfärdigheten i engelska. Om uppsatser skrivs på engelska ska de ha en sammanfattning på svenska. 1 Gemensamma europeiska referensramen för språk (Common European Framework of Reference CEFR). http://www.coe.int/t/dg4/linguistic/source/framework_en.pdf
Sid 7 (8) 3.2 Avancerad nivå När studenterna kommer till avancerad nivå bör grunden vara lagd så att de kan vidareutveckla och fördjupa sitt språk i vetenskapliga och populärvetenskapliga sammanhang. I examensordningen för masterexamen står att studenten ska visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper. Jämfört med kraven för kandidatexamen tillkommer här de internationella sammanhangen, vilket innebär att studenterna också måste få utveckla sina färdigheter att skriva och tala engelska. Studenterna ska få fortsätta att utveckla sin kommunikation på svenska i tal och skrift, både med inriktning mot vetenskaplig, populärvetenskaplig och yrkesmässig kommunikation. Successivt ska alltmer engelska föras in, och studenterna ska få möjlighet att ytterligare utveckla sin engelska språkfärdighet. Uppsatser och examensarbeten som skrivs på svenska ska ha en utförlig sammanfattning på engelska eller annat språk. De som skrivs på engelska eller annat språk ska ha en utförlig sammanfattning på svenska. 3.3 Forskarnivå Examensordningen föreskriver att studenten för doktorsexamen ska visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt. Att kommunicera med vetenskapssamhället respektive med samhället i övrigt ställer naturligtvis olika krav både på språkval och språkbruk. Forskarstuderande ska få möjlighet att utveckla sin parallellspråkighet vidare med mål att kunna vara verksamma på internationell nivå. Forskarstuderande ska få möjlighet till förstärkt träning i akademiskt språkbruk med sikte på publicering enligt den egna disciplinens konventioner. Forskarstuderande ska få möjlighet till fortsatt träning i populärvetenskaplig och vetenskaplig kommunikation i tal och skrift. Forskarstuderande ska vara mycket väl förtrogna med befintlig svensk fackterminologi inom sitt ämne och kunna bidra till utvecklingen av denna. Förtrogenhet med engelsk fackterminologi är också nödvändig. Avhandlingar skrivna på svenska ska ha en sammanfattning på engelska eller annat språk. Avhandlingar på engelska eller annat språk ska ha en sammanfattning på svenska.
Sid 8 (8) 4 Språkliga riktlinjer för forskning En förutsättning för att uppnå målen i dokumentet Umeå universitet 2020 Vision och mål är förutom att den forskning som bedrivs är av hög kvalitet att forskningsresultaten publiceras, läses och refereras. För att Umeå universitets forskare ska kunna hävda sig väl är det nödvändigt att de antingen själva kan uppnå tillräckligt goda språkkunskaper eller får det språkliga stöd som krävs, t.ex. avancerad språkgranskning eller översättningshjälp. Ett ensidigt bruk av engelska som vetenskapsspråk kan innebära att det svenska språket uppfattas som mindre användbart. Ur ett nationellt medborgerligt perspektiv kan bruket av engelska ha en utestängande effekt. Universitetets svenskspråkiga forskare har därför ett stort ansvar när det gäller utveckling och användande av svensk fackterminologi. Ett parallellt bruk av svenska och engelska, eller andra språk, ska alltså eftersträvas. För att åstadkomma detta måste man således inom vissa vetenskapsområden göra ansträngningar att öka publiceringen på engelska eller andra språk, medan man inom andra måste se till att svenska fortsätter att vara ett gångbart språk för vetenskaplig kommunikation. Parallellspråkighet ska eftersträvas inom forskningen. Den enskilde forskaren väljer fritt vilket språk som ska användas för publicering. Fakulteterna ska främja produktion av vetenskapliga och populärvetenskapliga texter på mer än ett språk. Svenskspråkiga forskare ska bidra till utveckling och användning av svensk fackterminologi.