Att skriva och balansera reaktionsformler. Niklas Dahrén

Relevanta dokument
Avancerade kemiska beräkningar del 3. Niklas Dahrén

Beräkna en förenings empiriska formel och molekylformel. Niklas Dahrén

Oxidationstal. Niklas Dahrén

Oxidation, reduktion och redoxreaktioner. Niklas Dahrén

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska.

Kapitel 3. Stökiometri

Atomen och periodiska systemet

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Atomens uppbyggnad. Niklas Dahrén

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

Analysera gifter, droger och andra ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

Framkalla fingeravtryck med superlim. Niklas Dahrén

Föreläsning 4. Koncentrationer, reaktionsformler, ämnens aggregationstillstånd och intermolekylära bindningar.

Dipol-dipolbindning. Niklas Dahrén

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Den elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET

Kemins grunder. En sammanfattning enligt planeringen men i den ordning vi gjort delarna

Dipoler och dipol-dipolbindningar Del 2. Niklas Dahrén

4 Beräkna massprocenthalten koppar i kopparsulfat femhydrat Hur många gram natriumklorid måste man väga upp för att det ska bli 2 mol?

Kovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler. Niklas Dahrén

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska.

Framkalla fingeravtryck med ninhydrin. Niklas Dahrén

Spänningsserien och galvaniska element. Niklas Dahrén

KEMI 2H 2 + O 2. Fakta och övningar om atomens byggnad, periodiska systemet och formelskrivning

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska.

F1 F d un t amen l a s KEMA00

Den elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén

Introduktion till det periodiska systemet. Niklas Dahrén

Svar: Halten koksalt är 16,7% uttryckt i massprocent

Stökiometri I Massa-Molmassa Substansmängd

Materia och aggregationsformer. Niklas Dahrén

Hjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A

Jonföreningar och jonbindningar del 2. Niklas Dahrén

Exoterma och endoterma reaktioner. Niklas Dahrén

Detektera blod med luminoltestet. Niklas Dahrén

Atomer, molekyler och joner

Beräkna koncentrationen. Niklas Dahrén

Atomnummer, masstal och massa. Niklas Dahrén

Reaktionsmekanismer. Niklas Dahrén

Stökiometri Molberäkningar

Kovalenta och polära kovalenta bindningar. Niklas Dahrén

Prov i kemi kurs A. Atomens byggnad och periodiska systemet 2(7) Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling

1. Ett grundämne har atomnummer 82. En av dess isotoper har masstalet 206.

Vad bestämmer ett ämnes kokpunkt? Niklas Dahrén

Olika kovalenta bindningar. Niklas Dahrén

Jonbindning och metallbindning. Niklas Dahrén

Galvaniska element. Niklas Dahrén

Identifiera okända ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén

Beräkningar med masshalt, volymhalt och densitet. Niklas Dahrén

Då du skall lösa kemiska problem av den typ som kommer nedan är det praktiskt att ha en lösningsmetod som man kan använda till alla problem.

KEMIOLYMPIADEN 2009 Uttagning

Tentamen i Allmän kemi NKEA02, 9KE211, 9KE , kl

Grundläggande Kemi 1

Repetitionsuppgifter. gymnasiekemi

Periodiska systemet. Namn:

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss

Namnge och rita organiska föreningar - del 1 Introduktion till att rita och namnge organiska föreningar. Niklas Dahrén

Polära och opolära ämnen, lösningsmedel och löslighet. Niklas Dahrén

Kemisk jämvikt. Niklas Dahrén

Jonföreningar och jonbindningar del 2. Niklas Dahrén

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Efter överenskommelse med studenterna är rättningstiden fem veckor.

Atomen och periodiska systemet

Kemisk bindning. Mål med avsnittet. Jonbindning

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP

Organiska föreningar del 6: Rita och namnge etrar, aldehyder, ketoner, tioler och disulfider. Niklas Dahrén

TESTA DIG SJÄLV 1.4 GRUNDBOK FÖRKLARA BEGREPPEN

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET

Namnge och rita organiska föreningar - del 5

Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten.

Dipoler och dipol-dipolbindningar Del 1. Niklas Dahrén

Syror, baser och ph-värde. Niklas Dahrén

Exoterma och endoterma reaktioner. Niklas Dahrén

Vätebindningar och Hydro-FON-regeln. Niklas Dahrén

Kap 8 Redox-reaktioner. Reduktion/Oxidation (elektrokemi)

REPETITIONSKURS I KEMI LÖSNINGAR TILL ÖVNINGSUPPGIFTER

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Repetitionskompendium Grundläggande kemi Årskurs

Intermolekylära krafter

Intermolekylära krafter

Periodiska systemet. Atomens delar och kemiska bindningar

Organiska föreningar Struktur- och stereoisomerer. Niklas Dahrén

Fo rbra nning ett formativt prov i kemi

Organiska föreningar del 10: Vad bestämmer kokpunkten hos en förening? Niklas Dahrén

file:///c:/users/engström/downloads/resultat.html

FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK

Identifiera blod med Kastle-Meyertestet. Niklas Dahrén

Reaktionsmekanismer. Kap 6

Namngivning av organiska föreningar del 2. Niklas Dahrén

(tetrakloroauratjon) (2)

Kemiska reaktioner: Olika reaktionstyper och reaktionsmekanismer. Niklas Dahrén

Baskemi Av Truls Cronberg, Version 01b Utskrifts datum:

Tentamen i Allmän kemi 7,5 hp 5 november 2014 ( poäng)

Materia Sammanfattning. Materia

Organiska föreningar Kokpunkt och löslighet. Niklas Dahrén

Kemisk jämvikt. Niklas Dahrén

Stökiometri IV Blandade Övningar

Transkript:

Att skriva och balansera reaktionsformler Niklas Dahrén

Innehållet i denna undervisningsfilm: Kemiska reak*oner och reak*onsformler Hur skrivs en reak*onsformel? Hur balanseras en reak*onsformel?

Kemiska reaktioner och reaktionsformler ü En kemisk reak*on innebär a" olika ämnen reagerar med varandra och bildar e" eller flera nya ämnen. ü De ämnen som reagerar med varandra kallas för reaktanter och de ämnen som bildas kallas för produkter. ü Med hjälp av en reak*onsformel kan man tydligt visa vad som sker vid en kemisk reak:on. ü De ämnen som reagerar med varandra (reaktanterna) skrivs på vänster sida om en pil och de ämnen som bildas (produkterna) skrivs på höger sida om samma pil: Reaktant 1 + Reaktant 2 è produkt

Hur skrivs en reaktionsformel? Regler för reak*onsformler: ü De ingående ämnena skrivs med deras kemiska beteckning. ü Reak:onsformeln ska vara balanserad. Koefficient Pilen visar åt vilket håll reak:onen går 2H 2 (g) + O 2 (g) 2H 2 O(g) Reaktant Reaktant Produkt Aggrega:ons:llståndet visas ibland inom parentes: (g)= gasform, (l)= vätskeform (liquid), (s)= fast form (solid), (aq)= löst i va"en (aqua)

Att balansera en reaktionsformel ü En reak*onsformel är balanserad först när det finns lika många av varje atomslag på båda sidor om reak:onspilen! ü Är nedanstående reak*onsformel balanserad? H 2 + O 2 H 2 O ü Svar: Nej! Det finns 2 syreatomer :ll vänster medan det endast finns 1 syreatom :ll höger. ü Är nedanstående reak*onsformel balanserad? 2H 2 + O 2 2H 2 O ü Svar: Ja! Det finns nu lika många av varje atomslag på båda sidor om reak:onspilen!

Uppgift: Metan (CH 4 ) reagerar med syrgas och bildar vaoen och koldioxid. Skriv en balanserad reak*onsformel!

Lösning: 1. Skriv först ned de kemiska beteckningarna för reaktanterna resp. produkterna. Rita e" streck över pilen. Strecket visar a" reak:onsformeln inte är balanserad! 2. Gör en tabell som visar hur många det finns av varje atom :ll vänster resp. :ll höger om reak:onspilen. CH 4 + O 2 H 2 O + CO 2 Atom: Antalet *ll vänster: Antalet *ll höger: C 1 1 H 4 2 O 2 3 3. Tabellen visar ao reak*onsformeln inte är balanserad. Det finns fler väteatomer på vänster sida om reak:onspilen jämfört med höger sida och det finns fler syreatomer på den högra sidan jämfört med den vänstra!

4. Börja med ao t.ex. räoa :ll antalet väteatomer. Ensamma grundämnen (som syremolekylen) sparar man :ll slutet. 5. Justera koefficienten på den sida där antalet väteatomer är lägst så a" det blir lika många väteatomer på båda sidor. 6. Uppdatera tabellen för ao se om du nu har lyckats balansera reak:onsformeln korrekt! CH 4 + O 2 2 H 2 O + CO 2 Atom: Antalet *ll vänster: Antalet *ll höger: C H O 1 1 4 4 2 4 7. Tabellen visar ao reak*onsformeln forwarande inte är balanserad. Det finns lika många väteatomer på vänstra sidan om reak:onspilen jämfört med höger sida men antalet syreatomer skiljer sig åt!

8. Nu räoar vi *ll antalet syreatomer också! 9. Justera koefficienten på den sida där antalet syreatomer är lägst så a" det blir lika många syreatomer på båda sidor. 10. Uppdatera tabellen för ao se om du nu har lyckats balansera reak:onsformeln korrekt! CH 4 + 2 O 2 2 H 2 O + CO 2 Atom: Antalet *ll vänster: Antalet *ll höger: C H O 1 1 4 4 4 4 11. Tabellen visar ao reak*onsformeln nu är balanserad! Det finns lika många kolatomer, vätatomer och syreatomer på de olika sidorna av reak:onspilen! 12. Nu kan vi ta bort strecket över pilen, eyersom reak:onsformeln nu är balanserad!

Man måste även ta hänsyn till laddningar! 1. Nedanstående reak*onsformel är balanserad när det gäller antalet atomer/joner men inte när det gäller antalet laddningar! Vi visar de"a med hjälp av en tabell. 2. Vi justerar koefficienterna så a" vi även får laddningsbalans mellan de båda sidorna. När vi gör de"a måste vi även se :ll så a" balansen mellan antalet atomer/joner inte rubbas! 2 Ag + + Zn Zn 2+ + 2 Ag Atom: Antalet *ll vänster: Antalet *ll höger: Ag 1 1 Zn Laddningar: 1 1 1+ 2+ Eeersom vi har 2 posi*va laddningar på höger sida så måste vi även ha två posi:va laddningar på vänster sida. Obs. Vi får inte ändra antalet posi:va laddningar på varje silverjon (ej Ag 2+ ) utan istället lägger vi :ll en silverjon (2Ag + ) på varje sida!

3. Nu uppdaterar vi tabellen och *Oar om allt stämmer! 4. Tabellen visar ao reak*onsformeln nu är balanserad! 5. Nu kan vi ta bort strecket över pilen, eyersom reak:onsformeln nu är balanserad! 2 Ag + + Zn Zn 2+ + 2 Ag Atom: Antalet *ll vänster: Antalet *ll höger: Ag 2 2 Zn 1 1 Laddningar: 2+ 2+

Sammanfattning angående att skriva och balansera formler: ü Följande regler ska vara uppfyllda för ao reak*onsformeln ska vara balanserad: ü Massbalans: Antalet atomer av varje ämne ska vara lika många på vänster och höger sida. ü Laddningsbalans: Antalet posi:va resp. nega:va laddningar ska vara lika många på vänster och höger sida.

Uppgifter att testa själva! 1. Magnesium reagerar med syrgas och magnesiumoxid bildas. Balansera formeln: Mg + O 2 MgO 2. I fotosyntesen är vaoen och koldioxid reaktanter och glukos och syrgas är de produkter som bildas. Skriv en balanserad reak:onsformel för fotosyntesen: CO 2 + H 2 O C 6 H 12 O 6 + O 2

Svar: 1. Magnesium reagerar med syrgas och magnesiumoxid bildas. Balansera formeln: 2Mg + O 2 2MgO 2. I fotosyntesen är vaoen och koldioxid reaktanter och glukos och syrgas är de produkter som bildas. Skriv en balanserad reak:onsformel för fotosyntesen: 6CO 2 + 6H 2 O C 6 H 12 O 6 + 6O 2

Se gärna fler filmer av Niklas Dahrén: hop://www.youtube.com/kemilek*oner