Ideologi = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. Utifrån dessa ideologier, bildades 1. Mellan 1750 och 1850 kom Liberalism Konservatism Socialism 2. Under 1930-talet kom 3. Under 1970-talet kom Ekologism Från dessa ideologier kom så småningom våra riksdagspartier att bildas. Vilka svenska riksdagspartier hör till vilken ism, tror ni? Diskutera i grupper! Svaret kommer snart, men först detta :)
Vad betyder de olika ismerna? Liberalism Liten statlig inblandning, frihet att bestämma själv, låga skatter Rösträtt till alla för att påverka samhället Fri konkurrens och fri företagsamhet den osynliga handen Privat ägande, människor lika inför lagen Individuella lösningar Konservatism Traditioner viktiga, bevara samhället, långsamma förändringar Privat ägande, fri konkurrens Människor lika inför lagen Rättvisa förklaras av de som tidigare styrde, alla har sin plats Ingen lämnas därmed utanför, skapar trygghet Socialism Stor statlig inblandning, stötta de svagare, arbetarna (protest mot liberalernas idéer) Staten skapar rättvisa genom fördelning, kollektiva lösningar Statligt ägande skapar rättvisa, solidaritet, alla äger allt tillsammans, likhet inför lagen Människorna arbetar efter sin förmåga, och får lika mycket Antidemokratisk (diktatur). Utgår från Darwins tankesätt Statens intresse före individens, ledarna har all makt, stark nationell identitet, människor inte lika inför lagen. Frihet utifrån vilken grupp du tillhör, den starkes rätt Stor skillnad mellan kultur och länder, vissa bättre än andra Ekologism Tyngdpunkt på hur vi ska skapa ett hållbart samhälle. Jobbar med miljöfrågor. Delar delar av liberalismen och socialismens tankar
Liberalism Folkpartiet Konservatism Moderaterna* Kristdemokraterna* Socialism Socialdemokraterna Vänsterpartiet Sverigedemokraterna Ekologism Miljöpartiet * Moderaterna har sitt ursprung i konservatismen, men är idag mer sammankopplat med Liberalismen. Detsamma gäller Kristdemokraterna. Det finns spår av konservativa idéer som rör familjepolitik och trygghet
Kopplingen ideologi-statsskick-partier Ideologi! Några människor får några tankar om hur de vill att samhället ska styras. Under 1700- och 1800- talet var det tillräckligt många människor som tyckte samma saker om hur samhället skulle styras. Det bildas då tre stora ideologier, dit många människor anslöt sig. Dessa var Konservatismen, Liberalismen samt Socialismen. De som tillhörde Konservatismen hade ungefär samma tankar om hur ett samhälle skulle styras. De som tillhörde Liberalismen hade ungefär samma tankar om hur ett samhälle skulle styras. De som tillhörde Socialismen hade ungefär samma tankar om hur ett samhälle skulle styras. Viktigt att förstå är att de tre ideologierna inte höll med varandra; de hade alla olika synpunkter hur landet skulle styras. Sedan dök en diktatorisk ideologi upp, nämligen en, och den slog rot under 1920-1940- talet. De hade en annan syn på hur ett samhälle skulle styras. De hade inga tankar om att människor var lika värda, de ville att bara en ledare skulle finnas. Slutligen, under 1970-talet, dök då den sista ideologin upp, nämligen Ekologismen, vilken betonar människans ansvar gentemot miljön. Från ideologi till parti! I slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet bildades så småningom partier, vilka härstammar från de olika ideologierna. Anledningen till att partierna bildades ungefär då, är att tankar om demokrati började födas under den perioden. De som tillhörde ideologierna insåg att de kunde vara med och påverka samhället om de bildade partier. Alltså, från Socialismen bildades först Socialdemokratiska arbetarepartiet (arbetarnas parti). Från Konservatismen bildades först Moderaterna (de hette först Allmänna Valmansförbundet). Från Liberalismen bildades Folkpartiet (de hette först de frisinnade och liberalerna. Senare kom även Vänsterpartiet (Socialismen), Centerpartiet (Liberalismen/Konservatismen) och Kristdemokraterna (Konservatismen/Liberalismen). Dessa partier fick nu vara med och bestämma hur Sverige skulle styras. Partierna valdes med hjälp av medborgarna, vilka nu hade fått rösträtt (kvinnlig rösträtt infördes 1921)