Utvecklingsplan för stöd och service till personer med funktionsnedsättningar 2010-2015 Målning Anette Spets Omsorgsnämnden Antagen av Kommunfullmäktige 2009-12-14
Innehåll 1. Inledning 3 2. Vision 3 3. Utgångspunkter 4 Handikapphistorisk bakgrund 4 Ett helhetsperspektiv 4 Värdegrund 5 Ny teknik 5 Tillgång på lämpliga bostäder 5 Alternativa driftsformer 6 Brukarundersökningar 6 Aktivt miljöarbete 6 Jämställdhet och mångfald 6 4. Mål och riktlinjer för stöd och insatser 6 Stöd i boende och bostad med särskild service 6 Daglig verksamhet och sysselsättning 7 Fritidsverksamhet 7 Personlig assistans 8 Övriga insatser enligt LSS 8 Färdtjänst 5. Planens användning och uppdatering Underskrifter Bilagor: Några viktiga Några viktiga begrepp inom stödet till personer med funktionsnedsättningar Några viktiga dokument inom stödet till personer med funktionsnedsättningar Visioner är grönmarkerade i texten. Målformuleringar är blåfärgade i texten Omsorgsnämnden slår fast är markerade med gult i texten. 2
1. Inledning Denna utvecklingsplan för stöd och service till personer med funktionsnedsättningar i Ljusdals kommun har tagits fram av Omsorgsnämnden genom en samrådsprocess med delaktighet från olika aktörer såsom intresseorganisationer, medarbetare och samverkanspartners. Syfte och användning Planen är tänkt att vara vägledande både för politiska beslut, för förvaltningens arbete med frågorna kring stöd och service till personer med funktionsnedsättningar och för invånare i kommunen. Den skall återkommande revideras och uppdateras. Planen utarbetas av Omsorgsnämnden och antas av Kommunfullmäktige. 2. Vision Handikappomsorgen: -Alla kunder skall uppleva trygghet, valfrihet och glädje. -All verksamhet skall präglas av hög kvalitet, kompetens och tillgänglighet. En trygg bostad med både det stöd och den frihet jag behöver. Daglig verksamhet som ger vardagen innehåll och ger mig en meningsfull uppgift i samhället. En innehållsrik fritid med aktiviteter och kontakter som berikar mitt liv 3
3. Utgångspunkter Historisk bakgrund, samhällets syn på medborgare med funktionsnedsättningar. Samhället har endast under den senare delen av vår historia gett något egentligt stöd till personer med funktionsnedsättningar. Människor med funktionsnedsättning av alla slag har i vår kultur mycket konsekvent ställts utanför samhällsgemenskapen. Segregationen av personer med funktionsnedsättningar hade den grundläggande uppgiften att skilja på de friska och de sjuka och bekräfta de friskas överlägsenhet. Från den tid (ca 1900 till 1970) som kännetecknas av uppbygganden av stora och efterhand specialiserade institutioner för människor med olika slags funktionsnedsättningar är vi idag på väg mot att omforma stödet så att det skall ge självständighet och delaktighet i samhällslivet. Denna process är påbörjad men långt ifrån färdig. Därmed kommer det vi kallar handikappolitik att i grunden handla om utvecklingen av mänskliga rättigheter, demokrati och medborgarskap. Ett helhetsperspektiv på kommunens roll Socialtjänstlagen anger kommunens grundläggande ansvar för att alla medborgare tillförsäkras skäliga levnadsvillkor. Efterhand har socialtjänstlagen förtydligats när det gäller olika grupper med specifika behov som tidigare hänvisats till andra instanser. Utöver socialtjänstlagen finns sedan 1994 lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, (LSS) som ett komplement för personer med omfattande funktionsnedsättningar och stort behov av stöd. Kommunens ansvar omfattar de vardagliga och grundläggande livsvillkoren bl.a. i form av bostad och sysselsättning. Detta ansvar gäller för alla personer med funktionsnedsättning, oberoende av vad de kan ha för behov av andra insatser såsom sjukvård, rehabilitering, habilitering mm. Begreppet alla nämnders ansvar är också i hög grad giltigt när det gäller tillgång till och nytta av kommunens service och olika verksamheter för personer med funktionsnedsättningar. I helhetsperspektivet måste också understrykas kommunens ansvar när det gäller samverkan med andra i samhället. Detta gäller både på en övergripande planeringsnivå och på ärende- eller individnivå. En grundläggande god livskvalitet med trygghet, valfrihet och glädje är visionen för det stöd och den service kommunen erbjuder personer med funktionsnedsättningar. Omsorgsnämnden slår fast att en bostad, ett arbete eller sysselsättning, möjlighet att ha en meningsfull fritid och ett socialt nätverk är grundstenar i varje människas vardag, som vi bygger vår tillvaro kring. Utifrån dessa utövar vi vår delaktighet i samhällslivet. Detta skall också gälla personer med funktionsnedsättning. Värdegrund Stöd och service till personer med funktionsnedsättningar kräver en medvetenhet hos alla yrkesutövare om arbetets personliga och känsliga innehåll och den funktionsnedsattes utsatthet. En sådan medvetenhet kräver kunskap men också känslomässig insikt. En gemensam värdegrund skapas bl.a. genom vägledande, 4
värderande gruppsamtal etiska torg. Här kan personal i olika yrkeskategorier och politiker delta och dela sina tankar och känslor inför arbetet och uppgiften. Samtalen bör också återkommande föras tillsammans med kunder och deras närstående. Personalens attityder, synsätt och bemötande av kunder och anhöriga ska alltså fortlöpande bearbetas så att ett gott bemötande blir en självklarhet. Omsorgsnämnden slår fast att handikappomsorgens alla verksamheter, i kommunala såväl som i alternativa driftsformer, skall präglas av en tydlig och för alla medarbetare väl känd värdegrund. Alla slags kontakter mellan handikappomsorgens personal och dess kunder och deras närstående skall präglas av: ett bra bemötande och en god tillgänglighet. en tydlig delaktighet för både kunder och närstående. en rättssäker ärendehandläggning och dokumentation. en tydlig och till kunden anpassad information om insatser, ansökan och beslut. Mål: Ett systematiskt arbete med värdegrundens innehåll skall inledas under 2010 och leda till ett gemensamt dokument senast under 2011. Ny teknik Ny teknik, inte minst informationsteknik (IT), kan användas för att förbättra och effektivisera många delar av handikappomsorgen. Det är betydelsefullt för dessa verksamheter att ta del av och tillägna sig ny teknik och även delta i att utveckla bra system i nära samverkan med både kunder och medarbetare. Kommunen har också inom samhällsplaneringen ett ansvar att verka för en infrastruktur som ökar tillgängligheten för människor med funktionsnedsättningar. Omsorgsnämnden slår fast att handikappomsorgen skall tillägna sig ny teknik för att förbättra sina tjänster. Användning av ny teknik skall frigöra resurser till de grundläggande tjänsterna inom stöd och service som bygger på mänsklig kontakt. Mål: Arbetet att förse all personal inklusive personliga assistenter med IT-baserat planeringsstöd skall inledas under 2010. Tillgång på lämpliga bostäder Många personer med funktionsnedsättningar som klarar av att bo i ordinärt boende blir ändå av både sociala och fysiska skäl passiva och begränsas i aktiviteter som de önskar delta i. Utvecklingen av olika former av service- eller trygghetsboende ska uppmuntras då vi ser att det är boendeformer som genom att underlätta vardagliga aktiviteter och förflyttningar skapar en bättre grund för delaktighet i samhällslivet och en aktiv livsföring. Omsorgsnämnden slår fast att nämnd och förvaltning är en viktig aktör i kommunens bostadspolitiska arbete. Omsorgsnämnden ska verka för utveckling av och god tillgång på service- eller trygghetsboende inom kommunen. Alternativa driftsformer Idag finns både kooperativ verksamhet och driftsformen intraprenad inom kommunens stöd och service till personer med funktionsnedsättning. En lagändring är beslutad under 2008 som innebär att äldre och funktionshindrade skall kunna välja utförare av olika tjänster såsom hjälp i hemmet eller vård- och omsorgsboende. Detta har kallats fritt-val-reformen. 5
Omsorgsnämnden slår fast att man ska ta vara på de positiva effekter som en större användning av alternativa driftsformer inom denna tjänstesektor kan medföra. Mål: Utveckling av fritt-val-system påbörjas under 2009. Om möjligt skall det också omfatta lämpliga insatser inom handikappomsorgen. Kundundersökningar Omsorgsnämnden har inlett ett arbete med kundundersökningar under 2007 och har under 2008 skickat enkäter till kunder både inom äldre- och handikappomsorgen. Mål: Omsorgs- och socialförvaltningen skall genomföra regelbundet återkommande enkäter till alla kunder inom hela socialtjänsten. Aktivt miljöarbete Omsorgsnämndens verksamheter skapar på många sätt belastningar på vår miljö. Det kan gälla transporter, avfallssortering, användning av engångsprodukter mm. Mål: Minst en enhet inom handikappomsorgen skall senast 2011 vara miljöcertifierad. Omsorgsnämnden slår fast att den skall medverka till en hållbar utveckling genom ett aktivt miljöarbete enligt kommunens, regionens och landets målsättningar. Jämställdhet och mångfald En hållbar social utveckling och en attraktiv livsmiljö kräver också rättvisa mellan kvinnor och män jämställdhet och en positiv syn på mångfald. Jämställdhet och rättvisa villkor skall inte bara gälla bland handikappomsorgens medarbetare utan också prägla stöd och service till personer med funktionsnedsättningar. Omsorgsnämnden slår fast att ett medvetet mångfalds- och jämställdhetsarbete är en förutsättning för en hållbar utveckling också inom handikappomsorgen. Mål: Handikappomsorgen skall under 2010 inleda arbete med att genomföra mångfalds- och jämställdhetsintegrering inom sin verksamhet. 4. Utveckling, mål och riktlinjer för handikappomsorgens verksamhet Boende och stöd i boendet Bostad med särskild service enligt LSS skall innebära ett boende som är anpassat till individens förutsättningar och önskemål. I tätort nära till service och aktiviteter eller i lugn avskildhet för de som behöver det. Ett gruppboende skall så långt det är möjligt erbjuda gemenskap med personer i liknande livssituation, ålder och med liknande intressen. Bostädernas fysiska utformning kan variera men de skall alltid innebära vad vi kallar ett fullvärdigt boende. Stöd i boendet skall finnas med individuell anpassning till hur omfattande stöd man behöver, detta skall utgöra en trappa där man både kan gå till större självständighet eller, t.ex. då man blir äldre, till ett mer omfattande stöd. Omsorgsnämnden slår fast att bostad med särskild service skall kännetecknas av respekt för integritet, anpassning till individens förutsättningar och önskemål och valfrihet avseende boendeform. 6
Mål: Kommunen skall årligen planera för behovet av bostäder med särskild service enligt LSS. Dessa skall vara väl anpassade och ha kompetent personal så att de tillgodoser hyresgästens behov. Bostäderna skall vara tillgängliga och ha en anpassad utemiljö. Ny gruppbostad skall vara i bruk senast vid halvårsskiftet 2010. Daglig verksamhet och sysselsättning Daglig verksamhet enligt LSS eller annan dagverksamhet eller sysselsättning enligt SoL är en viktig beståndsdel av kommunens stöd till personer med omfattande funktionsnedsättningar som inte kan hävda sig på den öppna arbetsmarknaden. Stödet skall vara så utformat att det stärker den enskildes möjligheter att få en anställning men också så att det utgår från individens förmågor, intressen och önskemål. Stödet skall också vara så utformat att det skapar positiva kontakter mellan personer med funktionsnedsättning och samhället i övrigt. Personer som passerar den lagstadgade åldersgränsen för daglig verksamhet enligt LSS (65 år) skall erbjudas att fortsatt delta i någon form av dagverksamhet. Daglig verksamhet skall erbjudas i samverkan med företag och andra verksamheter utanför eller inom kommunen. Omsorgsnämnden slår fast att daglig verksamhet skall bygga på fritt-val-system, individuell anpassning, personlig utveckling, integrering och karriärmöjligheter. Daglig verksamhet skall utvecklas så att den erbjuder ökade kontakter med arbetsliv och arbetsmarknad. Kommunen skall erbjuda daglig verksamhet som är öppen för nytänkande och utveckling. Fritidsverksamhet Fritidsaktiviteter för personer med funktionsnedsättning ska kunna innebära både särskilt arrangerade och anpassade aktiviteter men också stöd att delta i samhällets allmänna utbud av fritids- och kulturaktiviteter. En generell anpassning av det allmänna utbudet av kultur- och fritidsaktiviteter är en angelägen sak där det stora hindret utgörs av våra invanda föreställningar om vilka som kan eller inte kan delta i olika aktiviteter. Vision: Vi skall erbjuda en bred och anpassad fritidsverksamhet för personer med olika slags funktionsnedsättningar. Vi skall erbjuda ett bra stöd för enskilda att kunna delta i samhällets utbud av kulturoch fritidsaktiviteter. Mål: Fritidsaktiviteter skall marknadsföras via hemsidan med start under 2010. Personlig assistans Personlig assistans som stödform med kommunen som assistansanordnare skall för kunden kännetecknas av trygghet, delaktighet, möjlighet till aktivt liv, kontinuitet, snabb verkställighet, flexibla lösningar och assistans som matchar kunden. Kommunen skall marknadsföra sig som assistansanordnare bl.a. via hemsidan. För de som arbetar som personliga assistenter skall kommunen som arbetsgivare kännetecknas av trygg anställning, utbildning och fortbildning, handledning, individuellt anpassad tjänstgöring, IT-stöd i arbetet och körkort för personlig 7
assistans. Med detta menas att personliga assistenter skall ha en passande grundutbildning, erbjudas fortbildning och handledning och stöd i arbetet på olika sätt, bl.a. med hjälp av lämpliga IT-system. Mål: Alla kunder skall få beslut (kommunens) om personlig assistans inom en månad från ansökan. Alla personliga assistenter anställda i kommunen skall ha körkort för personlig assistans (se ovan). Övriga insatser enligt LSS De insatser som inte redan beskrivits är: Ledsagarservice. Biträde av kontaktperson. Avlösarservice i hemmet. Korttidsvistelse utanför egna hemmet. Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen samt under lov. Dessa insatser är var och en viktiga för handikappomsorgens kunder men utgör inte någon omfattande verksamhet såsom boende, daglig verksamhet eller personlig assistans gör. För verksamheterna och för de personer som utför dem gäller samma kvalitetskrav som för övrigt inom handikappomsorgen. Färdtjänst Med färdtjänst menas särskilt anordnade transporter för personer med funktionshinder. Färdtjänsten är inte längre en insats enligt socialtjänstlagen utan regleras av en särskild lag, lag om färdtjänst 1997:736. Längre resor än inom hemkommunen eller till angränsande kommuner omfattas inte av denna lag utan då gäller lag om riksfärdtjänst, 1997:735. Regelverket är kompletterat i 2006:1114 Lag om ändring i lagen (1997:736) om färdtjänst. I dessa lagar anges att kommunen är ansvarig för att det finns färdtjänst av god kvalitet, men att ansvaret kan överlåtas på trafikhuvudman i länet eller motsvarande. 5. Planens fastställande, användning och uppdatering Denna plan är upprättad av Omsorgsnämnden och antagen av Kommunfullmäktige. Planen gäller till 2015. Planens genomförande skall följas upp av Omsorgsnämnden genom återkommande rapportering. Planen kan uppdateras genom beslut i Omsorgsnämnden som då anmäler ändringar till Kommunfullmäktige för fastställande. Helena Brink Ordförande Omsorgsnämnden Marita Wikström Socialchef 8