Jag känner mig kränkt! Kort historisk översikt Reglerades innan SkL:s tillkomst i 6 kap. 3 1 st. strafflagen. Nuvarande lydelse i 2:3 SkL (ersatte tidigare gällande 1:3 SkL). Kompletterades samtidigt med 5:6 SkL (2001) 1 2 3 Den som allvarligt kränker någon annan genom brott som innefattar ett angrepp mot dennes person, frihet, frid eller ära skall ersätta den skada som kränkningen innebär. Lag (2001:732). Begreppet lidande har utmönstrats ur bestämmelsen angående kränkning då psykiskt lidande (sveda och värk) även utgör personskada enligt 5:1 SkL. Ytterligare en anledning är att man inte primärt skall se till den personliga upplevelsen utan till den typiska kränkningen som den brottsliga handlingen inneburit. 3 4 Allvarlighet Allvarlighet forts. Det krävs för att ersättning skall utgå att kränkningen bedöms såsom allvarlig. Bedömningen sker genom att samtliga relevanta omständigheter i det enskilda fallet tillmäts betydelse (dock med vissa antaganden, t.ex. vad gäller sexualoch våldsbrott, se prop. 2000/01:68, s. 65). Bagatellartade kränkningar bör inte medföra skadeståndsskyldighet, (jfr Brottsoffermyndighetens praxis där en allvarlig kränkning inte uppskattas uppgå till ett lägre belopp än 5 000 kr). 5 6 1
Allvarlighet forts. Kravet på allvarlighet förutsätter att den som angreppet riktat sig mot åtminstone i viss mån värnar sin integritet. Den som initierar/provocerar handgemäng anses åtminstone delvis ha givit upp kravet på respekt för den personliga integriteten (jfr prop. 2000/01:68, s. 65). Om våldet är allvarligare än provokationen kan det medvetna risktagandet istället beaktas vid bestämmande av ersättningens storlek. Främst vid grova våldsbrott, ofredanden och ärekränkningsbrott, ej sexualbrott. Brott För rätten till skadestånd utgör det inte ett krav att någon har dömts till straff för handlingen. För att anses såsom allvarligt kränkt gäller det att personen i särskild grad är berörd av brottet (jfr NJA 1999 s. 334, fråga om framkallande av fara innebar angrepp mot särskild person den vårdslösa hemvärnsmannen). Ersättning utgår vid uppsåtliga samt grovt oaktsamma handlingar, jfr NJA 1997 s. 315, NJA 1997 s. 572 samt prop. 2000/01:68, s. 49. 7 8 Angrepp på annans person Avser den kroppsliga integriteten, t.ex. Försök till mord, BrB 3:11, 23 kap. Grov misshandel, BrB 3:6 Misshandel, Brb 3:5 Vållande till kroppsskada, BrB 3:8 Våld alt. förgripelse mot tjänsteman, BrB 17:1, 2 Övergrepp i rättssak. BrB 17:10 T.ex. NJA 1992 s. 541 avsevärd höjning till 75 000 kr för ersättning vid grov misshandel. Angrepp mot annans frihet Avser den enskildes rörelse- och handlingsfrihet, t.ex. Människorov, BrB 4:1 Olaga frihetsberövande, BrB 4:2 Olaga tvång, BrB 4:4 Rån, BrB 8:5 Utpressning, BrB 9:4 T.ex. NJA 1997 s. 723 grovt rån där ersättning utgick med som högst 50 000 kr. 9 10 Angrepp mot frid Avser den enskildes rätt att få vara i fred och hålla sitt privatliv okänt för andra, t.ex. Olaga hot, BrB 18:5 Hemfridsbrott, BrB 4:6 Ofredande, BrB 4:7 Brytande av post- och telehemlighet, BrB 4:8 Hot mot tjänsteman, BrB 17:1 Angrepp mot frid, forts. Det torde inte kunna innebära som en fridskränkning när enbart en obestämd krets personer har löpt risk att skadas (jfr NJA 1998 s. 310 skolbomben). Normalt ger inte förmögenhetsbrott rätt till kränkningsersättning, jfr dock bostadsinbrott. 11 12 2
Angrepp mot annans ära Avser kränkningar av någon annans anseende samt självkänsla Förtal, BrB 5:1 Obefogat åtal, BrB 15:5 Falsk angivelse, BrB 15:6 Hets mot folkgrupp, BrB 16:8. T.ex. NJA 1994 s. 637 höga skadestånd i tryckfrihetsmål rörande förtal vid publicering av fotomontage av pornografisk karaktär (100 000 kr) dömdes ut med hänvisning bl.a. till preventiva skäl. Poliser och väktare får allt tåla lite grann! Spottvinkelns betydelse för kränkningens föreliggande eller ej. 13 14 Särskilda yrkesgruppper Möjlighet att få ersättning för en person som tillhör en särskilt utsatt yrkesgrupp Vissa yrkesgrupper har att räkna med att mötas med vissa mindre grova angrepp i arbetet och har också i praktiken en beredskap för detta, prop. 2000/01:68, s. 66. Detta kriterium får betydelse för bedömningen av om någon allvarlig kränkning förelegat över huvud taget. Särskilda yrkesgruppper, forts. Det får dock inte leda till att den personliga integriteten hamnar i bakgrunden! Ersättning bör utgå när någon i tjänsten utsätts för en brottslig kränkning som är skymflig och direkt angriper den privata sfären. Ett ex. är att bli spottad rakt i ansiktet (jfr. tidigare praxis NJA 1999 s. 725) 15 16 Särskilda yrkesgrupper, forts. Praxis vad gäller poliser NJA 1994 s. 572 knivskuren polis vid rymning (45 ) NJA 1997 s. 572 - försök att köra på polis (60 ) NJA 1999 s. 725 spottat polis i ansiktet (0) NJA 2005 s. 778 - spottat polis i ansiktet (5 ) Begreppet skada Motsvarar väsentligen tidigare rekvisitet lidande men nu avses begreppet att mindre syfta på den skadelidandes egen upplevelse. Skadan skall i huvudsak bedömas utifrån objektiva kriterier i 5:6 SkL. Det finns dock fortfarande ett visst utrymme att ta i beaktande den skadelidandes upplevelse i det enskilda fallet. 17 18 3
Den objektiva bedömningen 6 Skadestånd med anledning av kränkning bestäms efter vad som är skäligt med hänsyn till handlingens art och varaktighet. Därvid skall särskilt beaktas om handlingen 1. haft förnedrande eller skändliga inslag, 2. varit ägnad att framkalla allvarlig rädsla för liv eller hälsa, 3. riktat sig mot någon med särskilda svårigheter att värja sin personliga integritet, 4. inneburit missbruk av ett beroende- eller förtroendeförhållande, eller 5. varit ägnad att väcka allmän uppmärksamhet. Den objektiva bedömningen, forts. Uppräkningen syftar till att exemplifiera omständigheter som är typiskt sätt ägnade att påverka graden av kränkning och därmed också storlekens storlek. Möjlighet vid bedömningen att beakta omständigheter i det enskilda fallet som talar för att kränkningen varit särskilt påtaglig eller lindrig än normalt, vilket kan leda till att ersättningen avviker från vad som normalt skulle ha utgått. 19 20 Handlingens art och varaktighet Vissa brott innefattar allvarligare kränkningar än andra, t.ex. sexual- och allvarliga våldsbrott. Varaktigheten samt upprepade övergrepp över en längre tidsrymd påverkar ersättningens storlek. Vid bedömningen skall vissa särskilda omständigheter beaktas: Förnedrande eller skändliga inslag Främst vid sexualbrott samt grova våldsbrott Även pennalism och trakasserier som är ägnade att bryta ned den skadelidandes självförtroende Innefattar inte den i och för sig obehagliga och allmänna förnedring det kan innebära för ett brottsoffer att behöva utstå en polisutredning och rättegång och där behöva lämna ut sina mest personliga förhållanden. 21 22 Ägnad att framkalla allvarlig rädsla för liv och hälsa Framförallt våldsbrott som har utförts med betydande hänsynslöshet eller grymhet T.ex. försök till mord eller dråp Dock inte en naturlig följd av alla former av grov misshandel Särskilda svårigheter att värja sin personliga integritet De fall då gärningsmannen utnyttjar brottsoffrets oförmåga att försvara sig eller på annat sätt värja sig mot angreppet. T.ex. barn, äldre personer eller en person med fysiskt eller psykiskt handikapp Även tillfällig svårighet genom berusning eller annat drogat tillstånd 23 24 4
Missbruk av beroende- eller förtroendeförhållande Ägnad att väcka allmän uppmärksamhet Tar framförallt sikte på sexuellt utnyttjande av underårig men även andra beroendeförhållanden beaktas I första hand ärekränkningsbrotten, i synnerhet förtal. Även t.ex. misshandel eller ofredande i andras åsyn. T.ex. arbetsgivare, lärare 25 26 5 kap. 6 2 st. Den som har gjort sig skyldig till ärekränkning eller dylik brottslig gärning eller som annars är skadeståndsskyldig med anledning av sådant brott kan på yrkande av den kränkte i mål om gärningen efter omständigheterna åläggas att bekosta tryckning i en eller flera tidningar av dom i målet. Ersättningsnivåer Brottsoffermyndighetens praxis betydelse Några exempel Olaga hot 5 000 kr Personrån 12 000 kr Våldtäkt 75 000 kr Försök till mord/dråp 100 000 kr Även hemförsäkringens överfallsskydd (om okänd förövare) 27 28 Särskilda lagar angående ersättning för kränkning och lidande Personuppgiftslagen (1998:204) Lagen om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder (1998:714) Kreditupplysningslagen (1973:1173) Jfr Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk 29 5