PLAN s forsknings- och tillämpningskonferens den 27 28 augusti 2015 i Luleå Användning av antal dagar som parameter vid lagerstyrning
Metoder för bestämning av lagerstyrningsparametrar Metoder för bestämning av orderkvantiteter Uppskattad kvantitet Antal dagars efterfrågan Ekonomisk orderkvantitet Avancerade optimeringsmetoder 23 % 27 % 34 % Metoder för bestämning av säkerhetslager Uppskattad kvantitet Antal dagars efterfrågan Från önskad servicenivå Bristkostnadsmetoder 29 % 48 % 23 % Bild 2 Användningsgräns
www.lagerstyrningsakademin.se Bild 3
Metoder för bestämning av lagerstyrningsparametrar Metoder för bestämning av orderkvantiteter Uppskattad kvantitet Antal dagars behov Ekonomisk orderkvantitet 23 % 27 % 34 % Metoder för bestämning av säkerhetslager Uppskattad kvantitet Antal dagars behov Från önskad servicenivå 29 % 48 % 23 % Bild 4
Fördelar med dagmetoder Lätta att förstå och tillämpa för användare Samma egenskaper som kanban om man arbetar med kontinuerliga förbättringar Lättare att ta hänsyn till hållbarhetstider och andra typer av tidsbegränsningar Möjliggör enkla samband mellan beslut om parametervärden på operativ nivå och konsekvenser i form av kapitalbindning på ledningsnivå Bild 6
Samband mellan antal dagar och kapitalbindning Kapitalbindning i lager = Halva orderkvantiteten + säkerhetslagret Kapitalbindningen i lager = Omsättningen per dag (d o /2 + d s ) d o = antal dagar för bestämning av orderkvantiteter d s = antal dagar för bestämning av säkerhetslager Omsättningshastighet i lager = Antal dagar per år / (d o /2 + d s ) Liggtiden i lager = (d o /2 + d s ) Bild 7
Metoder för bestämning av lagerstyrningsparametrar Metoder för bestämning av orderkvantiteter Uppskattad kvantitet Antal dagars behov Ekonomisk orderkvantitet 23 % 27 % 34 % Metoder för bestämning av säkerhetslager Uppskattad kvantitet Antal dagars behov Från önskad servicenivå 29 % 48 % 23 % Bild 8
Syfte med undersökningen Analysera hur underlägsna de enkla metoderna för bestämning av lagerstyrningsparametrar är jämfört med de teoretiskt korrekta Utveckla sätt att tillämpa de enkla metoderna för bestämning av lagerstyrningsparametrar så att de kan fås att fungera på ett effektivare sätt Bild 9
Två metoder för att beräkna orderkvantiteter Dagmetoden: Orderkvantiteten = antal dagar * medelefterfrågan per dag Ekonomisk orderkvantitet: EOK = 2 * E * O L * P E = Efterfrågan per år O = Ordersärkostnad L = Lagerhållningsfaktor i % per år P = Pris per styck Bild 10
Metodjämförelse med avseende på kapitalbindning Orderkvantitet Orderkvantitet = efterfrågan per dag * antal dagar Antal dagars medelefterfrågan Ekonomisk orderkvantitet Efterfrågan A B C D E F G H Procentuell minskning av omsättningslager vid användning av ekonomisk orderkvantitet i ställer för antal dagar -38-49 -21-35 -41-46 -34-55 Medeltal: - 40 % Samma totalt antal order i båda fallen Bild 11 Källa: Mattsson, S-A. (2013): Användning av volymvärdeklassificering för bestämning av orderkvantiteter, Forskningsrapport, Permatron Research.
Differentiering av antal dagar per volymvärdeklass A B C D E F G H Procentuell minskning av omsättningslager vid differentiering av antal dagar på olika volymvärdeklasser -27-32 -14-27 -32-34 -26-39 Medeltal: - 29 % 3 Volymvärdeklasser med lika många artiklar i varje klass Volymvärdeklass A 10 dagar B 20 dagar C 40 dagar Samma totalt antal order i båda fallen Källa: Mattsson, S-A. (2013): Användning av volymvärdeklassificering för bestämning av orderkvantiteter, Permatron Research. Bild 12
Alternativa sätt att volymvärdedifferentiera antal dagar Bestäm totalt tillåtet antal order per år Beräkna medelantal order per artikel som tillåtet antal order per år / antal artiklar Bestäm tillåten kapitalbindning i omsättningslager Beräkna medelantal order per artikel som 2 * kapitalbindning / totalt volymvärde Differentiera antal order per artikel och volymvärdeklass genom - Uppskattningar förhållandet mellan olika vv-klasser - Genom att beräkningar baserade volymvärdet för respektive volymvärdeklass Beräkna antalet dagar per artikel Bild 13
Två metoder för att beräkna säkerhetslager Dagmetoden: Säkerhetslagret = antal dagar * medelefterfrågan per dag Fyllnadsgradsmetoden (Serv2): Säkerhetslagret = säkerhetsfaktorn * σ * ledtiden Säkerhetsfaktorn beräknad från vald fyllnadsgradsservice Bild 14
Metodjämförelse med avseende på kapitalbindning Procentuell ökning av säkerhetslager om man använder fyllnadsgradsmetoden i stället för dagmetoden A B C D E F G H Samma fyllnadsgrad (Serv2) och antal dagar för samtliga artiklar 20 19 89 18 35 45 37 15 Ökad kapitalbindning i medeltal: 35 % Källa: Mattsson, S-A. (2013): Säkerhetslager som antal dagars medelefterfrågan eller baserat på fyllnadsgradsservice, Permatron Research. Bild 15
1 8 15 22 29 36 43 50 57 64 71 78 85 92 99 106 113 120 127 134 141 148 155 Orderradsservice Orderradsservice för artiklar med olika kundorderfrekvens Artiklar sorterade efter antal kundorder per år Antal dagar Fyllnadsgrad Bild 16
Differentieringslogik bakom dagmetoden Många kundorder per år Hög efterfrågan Större säkerhetslager Liten efterfrågevariation Högre orderradsservice Hög efterfrågan Lågt pris per styck Lägre kapitalbindning Slutsats: Dagmetoden ger högre servicenivå för artiklar med många kundorder per år och med låga priser Bild 17
Formel för beräkning av säkerhetslager 240 E d SF k = konst 1 FG σ Lt P = E d = konst σ d Lt P = konst 1 Var Lt E d P där E d = efterfrågan per år P = pris per styck σ Lt = standardavvikelsen för efterfrågevariationerna under ledtid. σ d = standardavvikelsen per dag Var = variationskoefficienten per dag Källa: Mattsson, S-A. (2013): Säkerhetslager som antal dagars medelefterfrågan eller baserat på fyllnadsgradsservice, Permatron Research. Bild 18
Olika sätt att differentiera servicenivåer En-dimensionell differentiering: Efter kundorderfrekvens Klass 1 98 % Klass 2 97 % Klass 3 94 % En-dimensionell differentiering: Efter pris Klass 1 94 % Klass 2 97 % Klass 3 98 % Två-dimensionell differentiering: Efter kundorderfrekvens och pris Kundorderfrekvens Prisklass 1 2 3 1 97 97,5 98 2 95,5 97 97,5 3 94 95,5 97 Bild 19
Olika sätt att differentiera antal dagars säkerhetslager Fler dagar för artiklar med många kundorder per år Färre dagar för artiklar med få kundorder per år Färre dagar för artiklar med höga priser Fler dagar för artiklar med långa ledtider Bild 20
Differentiering av antal dagars säkerhetslager Procentuell ändring av säkerhetslager om man differentierar antal dagars säkerhetslager med avseende på orderfrekvens och pris A B C D E F G H Differentiering med avseende på positiv kundorderfrekvens + 26 + 17-7 + 29 + 11-3 - 2 +12 Differentiering med avseende på negativ kundorderfrekvens + 6-2 + 29 0 + 15 + 18 + 11 + 13 Differentiering med avseende på pris - 8 0-10 + 8 + 12-4 - 2-2 Källa: Mattsson, S-A. (2015): Användning av antal dagar som parameter vid lagerstyrning, Permatron Research. Bild 21
Differentiering av antal dagars säkerhetslager Procentuell ändring av säkerhetslager om man differentierar antal dagars säkerhetslager med avseende på ledtid A B C D E F G H Differentiering med avseende på ledtider -5-3 -3-2 +3 0 +2-3 Källa: Mattsson, S-A. (2015): Användning av antal dagar som parameter vid lagerstyrning, Permatron Research. Bild 22
Lagerstyrning byggt på antal dagar som parameter 1 Gör en uppdelning av olika typer av lager och behandla varje typ för sig 2 Bestäm genomsnittligt antal dagar för orderkvantiteter baserat på möjligt totalt antal order och för säkerhetslager baserat på i vad mån erhållen servicenivå uppfyller uppställda mål 3 Uppskatta den kapitalbindning som krävs om man använder valt antal dagar. Gör en utvärdering och eventuellt en anpassning 4 Differentiera antalet dagar på olika klasser av artiklar 5 Anpassa vid behov antalet dagar per artikel eller grupp av artiklar Bild 23