Kritpipsrapport för Kv. Spinnrocken, Norrköping.



Relevanta dokument

1700-talets svenska kungar och deras kritpipor.

Piprapport 1, Riksvapen

KRITPIPORNA PÅ KRONAN

Goudapipans utveckling för datering av europeiska pipor.

Johan Klange. Arkeologisk förundersökning. Rapporter från Arkeologikonsult 2014:2650. med bidrag av Arne Åkerhagen

Kvarteret Mercurius. -Kulturlager och bebyggelselämningar från talen


Uddby kvarn lämningar på land och i vattnet

Vatten och el till Frälsningsarmén Kvarteret Nunnan 2-3

F42 Fynd Kärl Yngre rödgods Trefotsgryta Buk 1 1 Fragment 0 3. F41 Fynd Kärl Yngre rödgods Trefotsgryta Buk 1 1 Fragment 0 12

En smedjelämning vid Hammarsmedsgården på Jädersholme, Arboga

Kv Vaxblekaren 5, 7 och 9 i Eksjö

KUNGÄLV STAD 68. BOHUS FÄSTNING. Ej inlöst. Fyndår: 1936 Fyndtyp: Gravfynd Antal: 5 mynt

Schakt på kvarteret Lotsen i Varberg

Kv Citadellet 3-6, stg samt 578

Motstånd med 5 eller 6 ringar Serie E48 och E96 Med 1:a ringen brun = 1

Kulturlager på Postgatan 2

Fackindelning för diskkorg/förhöjningsram Art. nr 003

Ca 1457 mynt funna vid utgrävning av Alvastra kloster Utgrävningsledare:

Kritpipor, tobak och Västergarn. Historik och arkeologisk funktion. Clay pipes, tobaco and Västergarn. History and archeological function

Kv Åldermannen. Arkeologisk förundersökning 1996 Kv Åldermannen, Norra Långgatan, Kvarnholmen, Kalmar. KALMAR LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2009:22

Studiehandledning British så in i Norden. för grundskolans senare år och gymnasiet

Frösö 177:1. Förundersökning av Västerhus gamla gårdstomt. Frösö socken, Östersunds kommun, Jämtlands län. Anna Engman

Juryns beslut var enhälligt. Juryn sammanträder. Fr. v. Tom Eltang, Jan Andersson, Martin Vollmer, Anders Nilsson.

AUKTIONSPIPOR Stanwell Bambu Blästr Bitmärke på ovansidan 135/45/18 R 50 6 Okänd Apple Blästr Mycket använd. Tveksamt om skaftet är original.

2. LÅNGSAMMA KOLHYDRATER

Förändringarnas tid GRUNDBOKEN sid. 4-5

Små sköna ting LARSSONS TRÄ. LARSSONS TRÄ AB, Tranemo, Sweden tel fax

Små sköna ting LARSSONS TRÄ. LARSSONS TRÄ AB, Tranemo, Sweden tel fax

VIKINGEN I SÖDERKÖPING

PRISLISTA KÄLLSORTERING PÅ KONTOR

21 Hägg - Prunus padus

Ø-tåg 1031 M-F L. Ø-tåg Ø-tåg 1333 M-F

Gårdsplats i Pilegården

Tösen bor i första boxen i magasinet. Hon är en kallblodstravare, cirka 147 cm i mankhöjd. Hon ägs av Anna och Astrid.

Hej! Jag undrar om det finns något om fatet här Med vänlig hälsning, Maiken Asbjørnsen. Svar: Hej!

Tid: Nyare tid Fyndår: 1954 Fyndtyp: Hopat fynd Antal: 13 mynt Äldsta mynt: Sverige, U E, Stockholm, 1 öre km 1719

Multisportarena vid Himmelstalund

Lekplats vid Slestadskolan

Fornleden genom Fryksdalen

,5 10. Skuggat. Svart ,2 4. Randigt. b) 0,4 10. b) 0,3 10. b) 0,08. b) 0, ,7 0, ,17 0,95 0,15 0,2 + 0,7

Katalogdel Skyddsrör är indelad i följande avsnitt:

Ägare till Gullaskruvs säteri mellan 1883 och 1900 var greve Axel Emil Lewenhaupt. Gårdar som ingick var Willköl, Höneström och Silvereke.

Fråga 1. Hur betecknas detta standard värde? Fråga 2. Vilken storlek i mm har den digitala sensorn som klassas som fullformat?

Arkeologisk rapport 2018:5. Arkeologisk undersökning VÄSTRA FALUN. släntning genom kulturlager, stadslager Falun 68:1, Falu kommun, Dalarnas län

Från Rökringar nr. 71 (Nov. 2008)

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009

Signalisten 11. Särskild utredning, etapp 2. RAÄ 179:1 Signalisten 11 Västerås stadsförsamling Västmanland. Ulf Alström

Hej! Det är vas no 3052, 23 x 13 cm, konstnär Anna-Lisa Thomson, med tillverkningsperiod Vasen finns också i andra färger.

Resultat av Emma Berndtsson

Förbud att på marknaden släppa ut ledade skärverktyg avsedda för bärbara, handhållna röjsågar

DISTANS: 09:34 Färg på nummerlapp: Orange DISTANS: DISTANS: Nr Namn Klubb/Land Max Wiklund Hellstadius Borås CA SWE


Hej Jag undrar när och vem har gjort / designat denna vas??? mvh ann-marie. Svar: Hej!

OLYCKSUNDERSÖKNING. Brandutredningsprotokoll. Uppdrag: Enligt LSO 3 kap 10 Att undersöka orsak till branden och dess snabba förlopp.

Kv. Hector. Karlskrona socken, Karlskrona kommun. Arkeologisk förundersökning. Blekinge museum rapport 2005:23 Mikael Henriksson

FEM X LIVET FEM MAG FEM / SS18 #01

Gästkollega vid Riksantikvarieämbetets kulturvårdslaboratorium

DLI - Konsten att bygga en kub. Ett projektarbete av Ola Jansson GK3A under hösten/vintern/våren 2009/10

Schaktningar i kvarteret Facklan i Kungsbacka

Släktrummen (rum )

Ett 1700-talslager i Östhammar

Kvarteret Thisbe 4 Stockholms stad, Gamla Stan, RAÄ 103

Några nyförvärv till Upplandsmuseet

kv Vintervadet 3 A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I Rapport 2010:49 Arkeologisk förundersökning

Keramik i Sydsverige. en handbok för arkeologer. red. Anders Lindahl Deborah Olausson Anne Carlie

Arvika 2019_243 Stömne Bertil Persson Betongteknik AB DECIBEL - Huvudresultat Beräkning: VKV SWE99TM VKV typ Ljuddata

Profilprogram för varumärket nyckelhålet

Schaktningsövervakning i kv Duvan Gamla Rådstugugatan och Hospitalsgatan

Stall Surmulens hästar

Undersökning av en härd och odlingslager i Åby

Bergvärme till Kläckeberga kyrka

Hellmanska gården. Michél Carlsson. Nyköpings socken och kommun, RAÄ 231 (stadslager) Södermanland. Förundersökning i form av schaktningsövervakning

Ämnesövergripande matematik och naturvetenskap Helsingfors nov 2016

Hej! Det är vas no 3052, 23 x 13 cm, konstnär Anna-Lisa Thomson, med tillverkningsperiod Vasen finns också i andra färger.

HUSBY 73. FULLENS ARRENDEGÅRD. Dalarnas museum. Sverige, F I, Stockholm, 1 öre km 1725

Kvarteret Svan. Kulturlager och konstruktioner från medeltid och nyare tid samt sentida störningar. Linda Qviström. Arkeologisk förundersökning

Kulturlager i Olai kyrkogata/skolgatan

UDDEVALLA STAD 168. KV. AMINOFF UM 6798:238. Fyndår: 1988 Fyndtyp: Ensamfunnet Antal: 1 mynt

DOME. storyteller DOME STORYTELLER

Elementhängare FÖNSTERBÄDD M. SUGPROPPAR GRÅ. ELEMENTHÄNGARE GRÅ 50x32CM * ELEMENTHÄNGARE BEIGE 50x32CM. M TASS50x32 *

Särskild arkeologisk utredning

MatteSafari Kikaren 2B Facit

Skanör 14:21, fornlämning 14

Hälsningar Måns. Svar: Hej!

STORBRITANNIEN är dagens tema! Ungefär

Maria Österlund. På vikingarnas tid. Mattecirkeln Geometri 1

ToF ToF L L ToF ToF ToF L L ToF L ToFLS ToFS L LS ToF ToF ToF L ToFLS ToFLS LS ToF S

UPPENDICK S. 1 A från SO K = 2, M = 2. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) UPPENDICK S. 1 A från SV. UPPENDICK S.

Alvastra 5:3 A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I. Rapport 2007:117. Arkeologisk förundersökning

Svenskt Sigill Grafiska riktlinjer

1. Vart är trattkantarellen mindre vanlig? 2. Hur växer trattkantarellen? 3. Hur ser den ut?

arkeologisk förundersökning i form av antikvarisk kontroll

Importerad hårdost 62

Kreativ och inspirerande NO NO-biennalerna vt 2015

Ramsbergs krutbruk. Priskurant från Ramsbergs krutbruks aktiebolag. Ramsberg 1898

Stall Flitige Lise. Resan. Boende

Förhöjningsram Art. nr 020B/020G

Transkript:

Kritpipsrapport för Kv. Spinnrocken, Norrköping. UV Öst Linköping, Utgrävning 2, 2010. Komplettering till tidigare fynd från samma utgrävning där man bland annat hittade äldsta kripipsfyndet i Sverige. Engelsk pipa från 1590-talet. 134. Fragment av svensk pipa med klackmärke krönt I/A. Tillverkad vid Jonas Alströmers pipbruk i Alingsås 1729-1761. N15. R2,4. Dia 9,9. 135. Fragment av svensk pipa med klackmärke N, tillverkad vid något av pipbruken Stjernan eller Kronan i Norrköping 1756-1790. Kraftiga ytskador men klackens märke visar på norrköpingsproduktion. 137. Fragment av engelsk pipa med klackmärke G/S. Troligen London typ 25 tillverkad 1700-1770. N12,8. R2,4. Dia 8. Fragment av holländsk pipa med klackmärke krönt 22. 1720-82. N11,7. R2,4. Dia 7. 138. 1

139. Fragment från svensk pipa ed klackmärke N, tillverkad vid familjen Lindahls pipbruk Kronan i Norrköping 1756-1762. N11,3. 2,4. Dia 8,9. Odaterbart fragment. 142. 145. Skaft med ögon-banddekor. Något karvad i ena änden. 1660-1700. R2,7. Dia 9,5. Odaterbart fragment. 146. 147. Skaft av holländsk pipa med dekor av taggband-rillband. 1690-1740. R2,1. Dia 7,5. 150. Fragmentarisk holländsk pipa med klackmärke krönt 31 och skråmärke på sidorna. Trolig tillverkare kan vara tre: Jan Brenjman verksam i Gouda 1741-1743, Lieve Verrijst verksam 1743-1745 och Andries van Houten verksam 1745-1760. 36,5x17,8x14,6. N10,5. R2,5. 2

151. Fragment av svensk kritpipa med klackmärke N med stjärna, tillverkad vid familjen Lindahls pipbruk Stjernan i Norrköping 1757-1790. N14,8. R2,5. Di 10. 152. Fragment av svensk kritpipa med klackmärke N med stjerna, tillverkad vid familjen Lindahl pipbruk Stjernan i Norrköping 1757-1790. Till skillnad från föregående från samma fabrik har denna en sporre i stället för klack. Det förekommer båda. N12. R2,5. Dia 9,9. 153. Troligen polsk pipa med förfalskat klackmärkes om ser ut att vara Mjölkbärerskan. Det förekom rätt vanligt under 1700-talet att polska pipmakare kopierade holländska pipor. Tidpunkten troligast mitten 1700. H48. N13,5. R2,2. 155. Engelsk pipa av londontyp 15 från 1660-1680. 40x20x14,3. N15,5. R2,5. 3

156. Fragment av engelsk pipa med dekor på framsidan inom ring med stjärnor RDM. Enligt Dr. David Higgins, Liverpool Universitet är pipan från 1660-1690. Märket har han inte tidigare sett så tillverkaren förblir t.v. okänd. N11,3. R2. Dia 8,8. 157. Engelsk pipa med klackmärke krönt W/M och den svenske kungen Fredrik I emblem Tre kronor & FR. Tillverkad av William Manby i London, verksam 1720-1751. Våra kungar på 1700-taletbeställde kritpipor från pipmakare i Holland. England och Sverige. Se mera i 1700-talets kungar och deras kritpipor som kan hämtas hem från Tobaksmuseets hemsida www.tobaksochtandsticksmuseum.se. 48,2x21,5x18. N14,8. R2,4. 168. Odaterbart fragment. 171. Fragment av holländsk pipa med oläsligt klackmärke. Kan vara bokstavskombination där D ingår och då användes det 1690-1890. Formen på klacken visar på sent 1600-tal och rökkanalens diameter på ca. 1680-1690. Dia 9,5. R2,5. 4

172. Grönglaserat pipskaft från senare hälften av 1600-talet. Det var under den tiden man fått för sig att glasera importerade kritpipor. Den vanligaste färgen var grön, men brun och gul förekommer. Hela huvuden har hittats i få exemplar. 1660-1700. R2,3. Dia 9,1. Odaterbart fragment. R2,5. Dia 9. 173. 174. Skaftfragment av svensk pipa från Norrköping, troligen tillverkad vid familjen Lindahl pipbruk Stjernan 1757-1790. Dia 9,5. R2,5. 180. Holländsk pipa med klackmärke krönt AM utan skråmärke, och då måste tillverkaren vara Andries Michiel Bremmert verksam i Gouda 1705-1759- 40x19x15,5. N10,2. R2. 182. Holländsk skaftbit med ögonband. 1660-1700. R2,7. Dia 8,1. 185. 5

Holländsk skaftbit med namnband IN GOUDA. 1740-1780. R2,5. Dia 7,2. 187. Holländsk skaftbit med dekor av tagg och rillband. 1690-1740. R2,4. Dia 7,2. 188. Holländsk skaftbit med dekor av taggband-rillband-taggband. 1680-1750. R2,5. Dia 7,2. 191. Holländsk skaftbit med dekor av ögonband. 1660-1700. R2,5. Dia 6,5. 193. Holländsk skaftbit med dekor ögonband-rillband-ögonband -rillband-ögonband. 1640-1690. R3. Dia 8. 194. Holländsk skaftbit med dekor taggband-flertal rillband-? 1690-1750. R2,5. Dia 8,4. 197. Holländsk skaftbit med dekor av ögonband. 1660-1700. R2,7. Dia 8,1. 202. Holländsk skaftbit med dekor av ögonband-rillband-? 1700-1750. R2. Dia 6,8. 203. 6

Fragment av holländsk pipa med klackmärke krönt LF.Skaftdekor ögonbabd-rillband-? Tillverkad av Lodewijk Fransz. Rapoint, verksam i Gouda 1698-1735. Ensam användare av detta märke. 205. Holländsk skaftbit med dekor rillband avstånd rillband. 1650-1690. R2,8. Dia 9. 208 Skaftbit utan dekor. Odaterbart. Att döma av rökkanalen kan tidsperioden vara 1700-1750. R2,5. Dia 8. 212. Holländsk pipa med klackmärke krönt MG och utan skråmärke, troligen tillverkad av Marten Grouf verksam 1720-1735. Skaftdekor ögonband-rillband-ögonband. R2,5. Dia 8,2. 218. Fragment av troligen engelsk pipa med klackmärke C/S. Tidigt 1700-tal. 220. Holländskt pipa med klackmärke CVH. Tillverkare Cornelis van Heijningen verksam i Gouda 1707-1727. Ensam ägare av detta märke. 36,5x17,8x14,6. N10,5. R2,5 221. Fragment av holländsk pipa med klackmärke troligen krönt M. Saknar skråmärke på klackens sidor, varför tillverkningsperioden måste ligga för 1740. Möjliga tillverkare är då Mees Jansz. verksam 1667-1700 eller Jan Ariaensz. Versluijs, verksam 1703-1739. Den senare mest trolig. 7

R2,5. 227. Holländsk skaftbit med dekor rillband avstånd rillband. 1680-1740. R2,7. Dia 9. 228. Holländsk skaftbit med dekor av ögonband-rillband-ögonband. 1700-1750. R2. Dia7. 229. Holländsk skaftbit med dekor taggband- rillband-? 1690-1740. R2,2. Dia 7,1. 237. Fragment av holländsk pipa med klackmärke krönt 2. Saknar skråmärke på klackens sidor vilket visar på att den tillverkades 1720-1740 och då kunde två pipmakare vara tillverkare, Dick Bockhoven (1720-29) eller Reijnier Wiljernet (1729-1740). Båda verksamma i Gouda. N10. R2,4. 238. Fragment av holländsk pipa med klackmärke Skrivande hand, tillverkad av Hage Jaspersz. van Kint verksam i Gouda 1714-1759. Första gången detta klackmärke hittats i Sverige. N10,8. R2,2. 241. Holländskt pipskaft med rilldekor. Skaftänden har urgröpts av någon okänd anledning.1640-1660. R3,1. Dia 9,5. 8

Holländsk skaftbit med dekor rillband. 1640-1660. R3. Dia 9,2 251. 255. Skaftbit från holländsk pipa. Spiralvridet med dekor av taggband-rillband. 1690-1730. Ingarö 20 juni 2011. Per-Arne Åkerhagen Tobaks-& Tändsticksmuseum Stockholm. 9