TKF 3/1998 rd Talmanskonferensens förslag om ändring av reglementet för Riksdagsbiblioteket FÖRSLAGETS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Talmanskonferensen föreslår ändringar i reglementet för Riksdagsbiblioteket. Antalet tjänster i reglementet reduceras från tretton till fem och tjänstebenämningarna ändras i överensstämmelse med den översyn av organisationen som genomfördes genom en ändring av reglementet 1997. Utöver tjänstebenämningarna föreslås också behörighetsvillkoren för tjänsterna bli ändrade. Ändringarna av reglementet avses träda i kraft så snart som möjligt sedan de har antagits. ALLMÄN MOTIVERING l Nuläge och bedömning av nuläget Det gällande reglementet för Riksdagsbiblioteket (450/1985) antogs 1985. Reglementet ändrades genom beslut av riksdagen 1989, 1990, 1992, 1996 och 1997 (53611989, 122711990, 1711 1992, 754/1996 och 252/1997). Den rättsliga grunden för reglementet är 83 b riksdagsordningen och l O lagen om Riksdagsbiblioteket (98311984). Enligt 19 i reglementet finns det vid biblioteket en överbibliotekarietjänst samt tjänster som förste bibliotekarie, arkivarie, äldre bibliotekarie, forskare, yngre bibliotekarie, biblioteksamanuens, avdelningssekreterare, byråsekreterare, maskinskrivare, expeditionsvakt, expeditionsassistent och biträdande expeditionsassistent Dessutom kan biblioteket anställa tjänstemän i tjänsteförhållande för viss tid. Serviceenheterna forestås av byråchefer men utöver dem kan också en äldre bibliotekarie eller en arkivarie förordnas att handha byråchefsuppgifter. En äldre bibliotekarie, en yngre bibliotekarie eller en arkivarie kan förordnas att handha uppdraget som biträdande byråchef. För närvarande finns det ingen som arbetar som biträdande byråchef. Tjänstebenämningarna yngre bibliotekarie, biblioteksamanuens och maskinskrivare används inte längre i praktiken. Reglementet innefattar samman- lagt tretton tjänstebenämningar. Biblioteket har 58 tjänster. Behörighetsvillkoren för tjänsterna regleras i 26 och 27. Behörighetsvillkoren för överbibliotekarien, förste bibliotekarie, äldre bibliotekarie och yngre bibliotekarie är enligt 26 lämplig högre högskoleexamen och lämplig biblioteksutbildning, fullständiga kunskaper i finska, goda muntliga och skriftliga kunskaper i svenska samt tillfredsställande kunskaper i två främmande språk. Därutöver föreskriver paragrafen i detalj vilka övriga kvalifikationer som krävs av överbibliotekarien, förste bibliotekarier och äldre bibliotekarier. För arkivarietjänsten är behörighetsvillkoren lämplig högre högskoleexamen och lämplig utbildning för arkivområdet samt fullständiga kunskaper i finska och tillfredsställande kunskaper i svenska. För forskartjänsten är behörighetsvillkoren lämplig högskoleexamen och förtrogenhet med antingen de områden som biblioteket representerar eller med specialfrågor som hänför sig till tjänsten. Behörighetsvillkoren för biblioteksamanuenser, avdelningssekreterare, byråsekreterare och maskinskrivare regleras i 27. Reglementet reglerar i detalj samtliga tjänster vid biblioteket och behörighetsvillkoren för nästan alla tjänster. I takt med att utbildningen och arbetet har ändrats har tjänstebenämningarna 280691
2 TKF 3/1998 rd och behörighetsvillkoren blivit föråldrade. En alltför ingående och osmidig beskrivning av tjänsterna, som dessutom bara kan ändras genom ändringar i reglementet, håller på att bli ett hinder för verksamheten. Reglementet måste alltid ändras om en ny tjänst inrättas eller en gammal ändras. Det vore lättare att ändra gamla tjänster eller inrätta: nya, om kanslikommissionen kunde fatta beslut om tjänster i enlighet med lagen om riksdagens tjänstemän (1373/1994). Bibliotekets arbetsformer, arbetskedjor och arbetsmetoder samt kundernas förväntningar på biblioteksservicen har förändrats i takt med informationssamhället. Till följd av omställningarna i bibliotekets omvärld ändrades biblioteksorganisationen genom en ändring av reglementet 1997. Organisationen fick i högre grad karaktären av en expertorganisation. Vid reformen bantades den administrativa strukturen ned genom att avdelningarna helt och hållet avskaffades och byråerna sammanfördes till större serviceenheter. Biblioteket fick tre expertområden, riksdagsservice, rättsvetenskap och statsvetenskaper. Förste bibliotekarierna, som tidigare var avdelningschefer, fick genom omstruktureringen ta över ansvaret för expertområdena. Efter reformen har biblioteket fyra serviceenheter: samlingstjänsten, rådgivnings- och arkivtjänsten, informationstjänsten och interntjänsten. Serviceenheterna leds av byråchefer, som är underställda överbibliotekarien. Biblioteksarbetet kan karakteriseras som expertarbete, där det väsentliga är att kunna strukturera och tillhandahålla tillförlitlig information. Bibliotekspersonalen söker fram och väljer ut rätt och relevant information för kunderna bland den utspridda och omfattande information som finns på datanäten och i andra informationskällor. En del av informationskällorna införlivas i samlingarna. Biblioteket söker fram information om särskilda teman för kunderna, till exempel med jämna mellanrum eller som enskilda uppdrag. Merparten av den information bibliotekskunderna behöver gäller parlamentsar bete, rättsordningar, Europeiska unionen (EU) och andra samhälleliga frågor. Sökning, urval, strukturering och förmedling av information samt utbildning i datahantering kräver stor kännedom om det tema sökningen gäller och förmåga att hantera informationen. Utöver teoretiska kunskaper behöver personalen också erfarenhet av och förmåga att tillämpa teoretiska kunskaper i praktiken. När bibliotekets verksamhet, arbetsmetoder och organisation har omstrukturerats krävs det också ändringar i behörighetskraven och i tjänstebenämningarna. I en expertorganisation är personalens kompetens den viktigaste faktorn när det gäller att nå de uppsatta målen. Behörighetsvillkoren i det gällande reglementet är delvis föråldrade eftersom det har skett en hel del förändringar i utbildningen och i själva arbetet. Därtill är behörighetskraven alltför detaljerade. Omstruktureringar i arbetet och nya arbetsuppgifter kräver adekvat utbildning och erfarenhet. Informationsarbete och avancerad informationssökning kräver högskoleutbildning. Behörighetskraven för experttjänsterna bör utformas med hänsyn till att tjänstemännen skall ha teoretiska kunskaper inom respektive expertområde och behärska datahantering både i teorin och i praktiken. Den utbildning inom biblioteksområdet som ingår i behörighetskraven existerar inte längre. Den tidigare universitetsutbildningen i biblioteksvetenskap har ersatts av utbildning på informationsområdet Men bibliotekstjänsterna kräver ett omfattande kunnande utöver detta. Därför föreslår talmanskonferensen att utbildning inom biblioteks- och arkivområdet ersätts med utbildning inom informationsområdet Som utbildning inom informationsområdet betraktas utbildning inom biblioteksområdet, arkivfunktioner och informationstjänst samt annan utbildning inom kommunikation och datateknik, förutsatt att de har samma omfattning som ämnesstudier vid universitet. Tjänstebenärtmingarna överbibliotekarie, förste bibliotekarie och äldre bibliotekarie i det gällande reglementet ger inte en rättvisande bild av det omstrukturerade arbetet och de nya funktionerna inom Riksdagsbiblioteket. Tjänstebenämningarna för tankarna till biblioteket som byggnad eller institution alternativt beskriver tjänstemännens position inom organisationen. Den finska benämningen för bibliotekarie "kirjastonhoitaja" är missvisande eftersom den för tankarna till att sköta eller vårda (fi. hoitaa). Arbetet består numera i att aktivt förmedla den information som tjänstemännen söker fram i informationskällor världen över och i bibliotekets egna samlingar. F ör kundservicen är det viktigt att tjänstebenämningarna beskriver det arbete som organisationen och den enskilde medarbetaren utför. Det gällande reglementet reglerar arbetsuppgifterna för överbibliotekarien, förste bibliotekarierna, byråcheferna och för den bibliotekarie som ansvarar för dataadministration. Arbets-
TKF 3/1998 rd 3 uppgifterna för övriga tjänster framgår av en särskild beskrivning av respektive medarbetares arbetsuppgifter. Arkivarietjänsten finns inte beskriven i det gällande reglementet. Riksdagsbiblioteket är centralarkiv för riksdagen. Arkivarien har till uppgift att styra, samordna och utveckla riksdagens arkivfunktion samt att ansvara för vården av, användningen av och informationsservicen vid centralarkivet Arkivariens arbetsuppgifter är av den karaktären att det vore lämpligt att skriva in dem i reglementet på samma sätt som byråchefsuppgifterna. 2 Ändringarna och deras effekter F örslaget innefattar ändringar i tjänstebenämningarna och behörighetsvillkoren för tjänsterna vid Riksdagsbiblioteket. Därtill föreslås att de tjänster skrivs in i reglementet, för vilka arbetsuppgifterna slås fast i reglementet. Samtidigt lämnas ett förslag till ändring av övriga tjänstebenämningar och tjänstearrangemang till kanslikommissionen. Tjänstebeteckningen överbibliotekarie kommer att ändras i samband med en eventuell senare ändring av lagen om Riksdagsbiblioteket. Enligt detta förslag skall tjänsterna som överbibliotekarie, förste informationsexpert och chef för serviceenheterna, arkivchef och!t-expert samt respektive behörighetskrav skrivas in i reglementet. I behörighetskraven föreslås expertkaraktären lyftas fram särskilt. Administrationen kan bantas ned och personalrekryteringen bli mer flexibel i och med att färre tjänster skrivs in i reglementet. De nya tjänstebenämningarna har tagits fram i samråd med personalen. Ingen kommer att sägas upp, ingen kommer att få sin lön sänkt och ingen kommer att behöva söka sin tjänst på nytt. Förslaget har inga ekonomiska effekter. 3 Ärendets beredning Ärendet har beretts som tjänsteuppdrag vid Riksdagsbiblioteket. Under ärendets gång har ledgruppen och personalen inom biblioteket blivit hörda. Båda grupperna har gett sitt stöd till ändringen av tjänstebenämningarna och behörighetsvillkoren. Styrelsen för Riksdagsbiblioteket har godkänt förslaget till ändringar av tjänstebenämningarna och behörighetsvillkoren. DETALJMOTIVERING l Motivering till ändringarna 2, 7, 15 och 16. Paragraferna föreslås bli ändrade i enlighet med de föreslagna nya tjänstebenämningarna. Dessutom föreslås 15 Il punkten bli UP.phävd. 19. Andringen innebär att paragrafen bara skall innehålla de tjänster, vars arbetsuppgifter regleras i reglementet. Enligt det gällande reglementet har biblioteket tretton olika tjänstebenämningar, varav yngre bibliotekarie, biblioteksamanuens och maskinskrivare inte används i praktiken. Utöver dessa tjänster har reglementet också bestämmelser om byråchefernas och biträdande byråchefernas arbetsuppgifter. Enligt reglementet kan en äldre bibliotekarie, en yngre bibliotekarie eller en arkivarie förordnas att handha dessa arbetsuppgifter. Biblioteket har inga biträdande byråchefer. Utöver att antalet tjänster som ingår i reglementet reduceras, föreslås också att tjänstebenämningarna ändras med undantag för tjänstebenämningen överbibliotekarie. De nuvarande tjänstebenämningarna är föråldrade och ger inte en rättvisande bild av bibliotekets informationsarbete. De gamla tjänstebenämningarna hör hemma i en tid, då informationen huvudsakligen förmedlades genom det tryckta ordet och biblioteksutbildningen var koncentrerad till ett enda universitet och ett enda studieämne. Det moderna informationsarbetet består i att organisera, förmedla och söka fram information oberoende av rum eller form. Enligt förslaget skall biblioteket ha tjänster som överbibliotekarie, förste informationsexpert och chef för serviceenheterna, arkivchef och ITexpert. Behörighetskraven regleras i 26 och 27. Benämningen överbibliotekarie föreslås inte bli
4 TKF 3/1998 rd ändrad i detta sammanhang, eftersom den senare i samband med en eventuell ändring av lagen om Riksdagsbiblioteket kan ändras till en bibliotekschefstjänst. Tjänsterna som förste bibliotekarie föreslås bli ändrade till tjänster för förste informationsexperl Före omorganiseringen var förste bibliotekarierna avdelningschefer. I samband med omorganiseringen drogs avdelningarna in och biblioteket fick i stället tre expertområden. Förste bibliotekarierna överfördes då från administrativa uppdrag till expertuppdra g. F örs te bibliotekarierna ansvarar för utvecklingen av sitt respektive expertområde. Arbetet kräver stor expertis både när det gäller själva expertområdet och i fråga om informationsförsörjningen och datahanteringen inom området inklusive utvecklingen av dem. I paragrafen föreslås vidare att de äldre bibliotekarier som är byråchefer eller biträdande byråchefer skall få sina tjänster ändrade till chefstjänster vid respektive serviceenhet Vid omorganiseringen 1997 omvandlades de tidigare biblioteksfunktionerna vid avdelningarna och byråerna till fyra nya serviceenheter. Byråchefter leder och utvecklar serviceenheterna. I och med att biblioteket inte längre har några avdelningar eller byråer utan serviceenheter föreslås att de äldre bibliotekarier som har varit byråchefer får sina tjänster ändrade till tjänster som chefer för serviceenheter. Arkivarietjänsten föreslås bli ändrad till en arkivchefstjänst Riksdagsbiblioteket är centralarkiv för riksdagen. Arkivet förestås av en arkivarie. Arkivarien skall styra, samordna och utveckla riksdagens arkivfunktion. Ansvarsområdet innefattar arkivfunktionen för hela riksdagen och samtliga riksdagsenheter. Enligt tjänstebeskrivningen har arkivarien chefsuppgifter. Tjänsten för den bibliotekarie som ansvarar för dataadministrationen föresläs bli ombildad till en IT -experttjänst. 20-23, 23 a och 23 b. Paragraferna föresläs bli ändrade i överensstämmelse med de nya tjänste benämningarna. Därtill föreslås en helt ny 23 c angående arkivchefens uppgifter. 26. I paragrafen ändras behörighetsvillkoren för tjänsterna som överbibliotekarie, förste informationsexpert, chef för serviceenheter, arkivchef och!t-expert. De tjänster som ingår i denna paragraf är experttjänster och behörighetskraven föreslås vara lämplig högre högskoleexamen avlagd vid universitet eller motsvarande examen innefattande eller kompletterad med studier inom informationsområdet Kravet på lämplig examen ger större möjligheter att rekrytera experter till de områden som bibliotekets samlingar och expertområden koncentrerar sig på eller till de arbetsuppgifter där det i övrigt behövs lämplig teoretisk utbildning. Kravet på språkkunskaper skrivs inte längre in i paragrafen utan de nödvändiga språkkunskaperna kan anses ingå i högskoleexamen. Det gällande reglementet talar om utbildning inom biblioteksområdet men denna utbildning existerar inte längre. I stället föresläs att tjänsteinnehavarna skall ha utbildning på informationsområdel Med sådan utbildning avses utbildning inom biblioteksområdet, arkivfunktioner och informationstjänst samt annan utbildning i kommunikation och informationsteknik med samma omfattning som ämnesstudier vid universitet. Utöver de generella kraven förutsätts överbibliotekarien också ha god förtrogenhet med biblioteksomrädet, arkivfunktioner och informationstjänst samt ha administrativ erfarenhet eller utbildning. Vidare skall överbibliotekarien ha erfarenhet av publiceringsverksamhet inom biblioteksområdet eller ha.. ägnat sig åt annan utveckling på området. Overbibliotekarien skall också ha god kännedom om ansvarsområdena inom biblioteksorganisationen förvärvad antingen genom forskning eller på något annat sätt och ha god social kompetens. Förste informationsexperterna skall ha god teoretisk och praktisk förtrogenhet med sitt expertområde, behärska abstrakt arbete och ha ådagalagt denna förmåga genom publiceringseller forskningsverksamhet eller på något annat sätt. Arkivchefen skall ha god teoretisk och praktisk förtrogenhet med arkivomrädet. Cheferna för serviceenheterna skall ha god förtrogenhet med sitt expertområde och utvecklingen av det ådagalagd genom publicerings- eller forskningsverksamhet eller på något annat sätt samt god yrkesmässig och social kompetens. Ett särskilt behörighetsvillkor är att förste informationsexperterna skall ha dels teoretisk förmåga, dels praktisk förtrogenhet med sitt expertområde. De avancerade kunskaper och den kunnighet som krävs för ett expertuppdrag kan förvärvas med hjälp av teoretiskt kunnande och praktisk erfarenhet. Ett nytt behörighetsvillkor är att tjänsteinnehavarna skall ha social kompetens, en egenskap som är nödvändig för en positiv växelverkan mellan kunder och personal.
TKF 3/1998 rd 5 27. Paragrafen föreslås bli ändrad. För andra än de tjänstemän som nämns i 26 föreskriver paragrafen bara allmän behörighet. 28. Paragrafen föreslås bli ändra4. i enlighet med de nya tjänstebenämningarna. Andringen innebär att biblioteksstyrelsen utnämner förste informationsexperterna, cheferna for serviceenheterna, arkivchefen och!t-experten sedan tjänsterna har varit utlysta i 30 dagar. Chefstjänsterna motsvarar byråchefstjänsterna i det gällande reglementet. Enligt förslaget skall inte längre en äldre bibliotekarie eller arkivarie med god allmän kännedom om respektive servieenhet eller biblioteksverksamheten utnämnas till chef, utan cheferna utnämns av biblioteksstyrelsen när tjänsterna har varit utlysta i 30 dagar. Vidare föreslås att styrelsen också skall tillsätta de tjänster där högskoleexamen avlagd vid universitet ingår i behörighetsvillkoren. Ovriga tjänstemän anställs av överbibliotekarien. 2 Ikraftträdande Ändringarna av reglementet föreslås träda i kraft så snart som möjligt sedan de har godkänts. På grundval av det ovanstående föreslår talmanskonferensen med hänvisning till 54 2 mom. riksdagsordningen vördsamt att riksdagen godkänner följande ändringar i reglementet för Riksdagsbiblioteket: Riksdagens beslut om ändring av reglementet för Riksdagsbiblioteket I enlighet med riksdagens beslut upphävs i reglementet för Riksdagen ( 450/1985) av den 7 maj 1985 15 11 punkten, sådan den lyder i riksdagens beslut 252/1997, ändrasdet inledande stycket i 2, 7, 16 4mom., 19, 20 2 mom., 21 och 22, det inledande stycket i 23, det inledande stycket i 23 a, det inledande stycket i 23 b, 26, 27 samt 28 2 och 3 mom., av dessa lagrum det inledande stycket i 2, 7, 16 4 mom., 19, 20 2 mom., 22,det inledande stycket i 23,det inledande stycket i 23 a, det inledande stycket i 23 b och 28 3 mom.lyder i nämnda beslut av riksdagen 25211997, 21 i nämnda beslut av riksdagen 536/1989, 26 delvis ändrad i riksdagens beslut 1227/1990, 27 delvis ändrad i nämnda beslut av riksdagen 536/1989 och 28 2m om. i nämnda beslut av riksdagen 1227/1990, samt fogas en ny 23 c till reglementet som följer: 2 Biblioteket har följande serviceenheter som förestås av chefer i enlighet med 19 : 7 Bibliotekets expertområden är riksdagsservice, rättsvetenskap och statsvetenskaper. Ansvariga för utvecklingen av expertområdena är förste informationsexperterna. 16 Föredragande och sekreterare vid styrelsens sammanträden är överbibliotekarien eller en av denne förordnad tjänsteman. Förste informationsexperterna har föredragningsr~tt i ärenden som gäller deras expertområden. Overbibliotekarien och föredraganden har rätt att få sin avvikande mening antecknad till protokollet.
6 TKF 3/1998 rd 19 Vid biblioteket finns en överbibliotekarietjänst samt tjänster som förste informationsexpert och chef för serviceenheter, arkivchef och IT -expert samt övriga tjänster. Dessutom kan biblioteket anställa tjänstemän i tjänsteförhållande för viss tid och personal i arbetsavtalsförhållande. Chef för biblioteket är överbibliotekarien. F örs te informationsexperterna är underställda överbibliotekarien. Serviceenheterna förestås av chefer, som är underställda överbibliotekarien. 20 Överbibliotekarien kan avgöra ärenden som hör till en chef för en serviceenhet. 21 Då överbibliotekarien har förhinder sköts hans uppgifter av den förste informationsexpert som bibliotekets styrelse har utsett. När också han är förhindrad sköts överbibliotekariens uppgifter av de övriga förste informationsexperterna i den ordning för ställföreträdarna som bibliotekets styrelse bestämmer. 22 Överbibliotekarien skall höra den behöriga chefen eller förste informationsexperten innan han fattar beslut eller gör framställningar i ärenden som gäller en serviceenhet eller ett expertområde. 23 Förste informationsexperterna skall 23 a Cheferna för serviceenheterna skall 23 b IT -experten skall i den mån uppgifterna inte hör till riksdagens förvaltningsavdelning 23 c Arkivchefen skall styra, samordna och utveckla riksdagens arkivfunktion samt ansvara för uppgifter i anknytning till vården av, användningen av och informationstjänsten inom riksdagens centralarkiv. 26 Behörighetsvillkoren för tjänsterna som överbibliotekarie, förste informationsexpert, chefför serviceenhet, arkivchef och!t-expert är lämplig högre högskoleexamen avlagd vid universitet innefattande eller kompletterad med utbildning inom informationsområdet, yrkeskompetens samt goda muntliga och skriftliga kunskaper i finska och tillfredsställande muntliga och skriftliga kunskaper i svenska. Därutöver förutsätts l) av överbibliotekarien god förtrogenhet med biblioteksverksamhet, arkivfunktioner och informationstjänst, administrativ erfarenhet eller utbildning, publiceringsverksamhet inom biblioteksområdet eller annan utvecklingsverksamhet inom området samt antingen genom forskning eller på annat sätt ådagalagd god kännedom om Riksdagsbibliotekets ansvarsområden och god social kompetens; 2) av förste informationsexperterna god förtrogenhet med sitt expertområde i teorin och praktiken samt genom publiceringsverksamhet eller forskning eller på något annat sätt ådagalagd förmåga till abstrakt arbete; 3) av cheferna för serviceenheterna genom publiceringsverksamhet eller forskning eller på något annat sätt ådagalagd god förtrogenhet med respektive serviceenhet och utvecklingen av den samt god social kompetens; samt 4) av arkivchefen god förtrogenhet med arkivområdet i teorin och praktiken. 27 Behörighetsvillkoren för andra än de tjänstemän som nämns i 26 är lämplig utbildning samt skicklighet och förmåga att utföra arbetsuppgifterna. 28 Förste informationsexperterna, cheferna för serviceenheterna, arkivchefen och IT -experten samt övriga tjänstemän, av vilka krävs högskoleexamen avlagd vid universitet, utnämns av bibliotekets styrelse sedan tjänsterna varit utlysta i 30 dagar.
TKF 3/1998 rd 7 Innehavare av övriga tjänster och tjänstemän i tjänsteförhållanden för viss tid utnämns och personal i arbetsavtalsförhållande anställs av överbibliotekarien. Detta beslut träder i kraft den Helsingfors den 13 november 1998 Riksdagens talman Riitta Uosukainen Riksdagens generalsekreterare Seppo Tiitinen
8 TKF 3/1998 rd Bilaga Riksdagens beslut om ändring av reglementet för Riksdagsbiblioteket I enlighet med riksdagens beslut upphävs i reglementet för Riksdagen ( 450/1985) av den 7 maj 1985 15 11 punkten, sådan den lyder i riksdagens beslut 252/1997, ändras det inledande stycket i 2, 7, 16 4 mom., 19, 20 2 mom., 21 och 22,det inledande stycket i 23, det inledande stycket i 23 a, det inledande stycket i 23 b, 26, 27 samt 28 2 och 3 mom., av dessa lagrum det inledande stycket i 2, 7, 16 4 mom., 19, 20 2 mom., 22,det inledande stycket i 23,det inledande stycket i 23 a, det inledande stycket i 23 b och 28 3 mo m. lyder i nämnda beslut av riksdagen 252/1997, 21 i nämnda beslut av riksdagen 536/1989, 26 delvis ändrad i riksdagens beslut 1227/1990,27 delvis ändrad i nämnda bestutavriksdagen 53611989 och 28 2 mom. i nämnda beslut av riksdagen 1227/1990, samt fogas en ny 23 c till reglementet som följer: Gällande reglemente 2 Biblioteket har följande serviceenheter som förestås av byråchefer i enlighet med 19 : Förslag 2 Biblioteket har följande serviceenheter som förestås av chefer i enlighet med 19 : 7 Bibliotekets expertområden är riksdagsservice, rättsvetenskap och statsvetenskaper. Ansvariga för utvecklingen av expertområdena är förste bibliotekarierna. 15 Bibliotekets styrelse skall 11) utse byråcheferna och biträdande byråcheferna samt bestämma om deras placering i serviceenheterna, 7 Bibliotekets expertområden är riksdagsservice, rättsvetenskap och statsvetenskaper. Ansvariga för utvecklingen av expertområdena är förste informationsexperterna. 15 (Il punkten upphävs) 16 Föredragande och sekreterare vid styrelsens sammanträden är överbibliotekarien eller en av denne förordnad tjänsteman. Förste bibliotekarierna har föredragnings~_ätt i ärenden som gäller deras expertområden. Overbibliotekarien och föredraganden har rätt att få sin avvikande åsikt antecknad i protokollet. 16 Föredragande och sekreterare vid styrelsens sammanträden är överbibliotekarien eller en av denne förordnad tjänsteman. Förste informationsexperterna har föredragningsr~tt i ärenden som gäller deras expertområden. Overbibliotekarien och föredraganden har rätt att få sin avvikande mening antecknad till protokollet.
TKF 3/1998 rd 9 Gällande reglemente 19 Vid biblioteket finns en överbibliotekarietjänst samt tjänster som förste bibliotekarie, arkivarie, äldre bibliotekarie,jorskare,yngre bibliotekarie, biblioteksamanuens, avdelningssekreterare, byråsekreterare, maskinskrivare, expeditionsvakt, expeditionsassistent och biträdande expeditionsassistent. Dessutom kan biblioteket anställa tjänstemän i tjänsteförhållande för viss tid. Chef för biblioteket är överbibliotekarien. Förste bibliotekarierna är direkt underställda överbibliotekarien. Serviceenheterna förestås av byråchefer, som är underställda överbibliotekarien. Till byråchef utses en äldre bibliotekarie eller en arkivarie som är välförtrogen med respektive serviceenheter eller med bibliotekets verksamhet i allmänhet. Till biträdande byråchef utses en äldre bibliotekarie, en yngre bibliotekarie eller en arkivarie som är förtrogen med respektive serviceenheter. 20 Överbibliotekarien kan avgöra ärenden som hör till en byråchef. 21 Då överbibliotekarien har förhinder sköts hans uppgifter av den förste bibliotekarie som bibliotekets styrelse har utsett. När också han är förhindrad sköts överbibliotekariens uppgifter av de övriga förste bibliotekarierna i den ordning för ställföreträdarna som bibliotekets styrelse bestämmer. Förslag 19 Vid biblioteket finns en överbibliotekarietjänst samt tjänster somförste informationsexperter och chef, arkivchef och!t-expert samt övriga tjänster. Dessutom kan biblioteket anställa tjänstemän i tjänsteförhållande för viss tid och personal i arbetsavtalsförhållande. Chef för biblioteket är överbibliotekarien. Förste informationsexperterna är underställda överbibliotekarien. Serviceenheterna förestås av chefer, som är underställda överbibliotekarien. 20 Överbibliotekarien kan avgöra ärenden som hör till en chefför en serviceenhet. 21 Då överbibliotekarien har förhinder sköts hans uppgifter av den förste informationsexpert som bibliotekets styrelse har utsett. När också han är förhindrad sköts överbibliotekariens uppgifter av de övrigaförste informationsexperterna i den ordning för ställföreträdarna som bibliotekets styrelse bestämmer. 22 Överbibliotekarien skall höra den behöriga byråchefen eller förste bibliotekarien innan han fattar beslut eller gör framställningar i ärenden som gäller en serviceenhet eller ett expertområde. 23 Förste bibliotekarierna skall 22 Överbibliotekarien skall höra den behöriga chefen eller förste informationsexperten innan han fattar beslut eller gör framställningar i ärenden som gäller en serviceenhet eller ett expertområde. 23 Förste informationsexperterna skall 23 a Byråcheferna skall 23 a Cheferna för serviceenheterna skall 2 280691
10 TKF 3/1998 rd Gällande reglemente 23 b Den bibliotekarie som svarar för bibliotekets dataadministration skall i den mån uppgifterna inte hör till riksdagens förvaltningsavdelning Förslag 23 b /T-experten skall i den mån uppgifterna inte hör till riksdagens förvaltningsavdelning 23 c Arkivchefen skall styra, samordna och utveckla riksdagens arkivfunktion samt svara för uppgifter i anknytning till vården av, användningen av och informationstjänsten inom riksdagens centra/arkiv. 26 Behörighetsvillkoren för tjänsterna som bibliotekets överbibliotekarie, förste bibliotekarie, äldre bibliotekarie och yngre bibliotekarie är lämplig högre högskoleexamen och lämplig biblioteksutbildning, fullständiga kunskaper i finska, goda muntliga och skriftliga kunskaper i svenska samt tillfredsställande kunskaper i tvåfrämmande språk. Därutöver förutsätts l) av överbibliotekarien god förtrogenhet med biblioteksverksamhet och informationstjänst, administrativ erfarenhet, publiceringsverksamhet inom biblioteksbranschen samt antingen genom forskning eller på annat sätt ådagalagd god kännedom om litteraturen inom de områden som biblioteket representerar; 2) av förste bibliotekarie förtrogenhet med biblioteksverksamhet och informationstjänst samt antingen kännedom om litteraturen på de områden som biblioteket representerar eller förtrogenhet med specialfrågor inom biblioteksområdet och informationstjänst; samt 3) av äldre bibliotekarie förtrogenhet med biblioteksområdet och informationstjänst. Behörighetsvillkor för en arkivarietjänst är lämplig högre högskoleexamen och lämplig utbildning för arkivbranschen samt fullständiga kunskaper i finska och tillfredsställande kunskaper i svenska. Behörighetsvillkor för en forskartjänst är lämplig högskoleexamen samt förtrogenhet antingen 26 Behörighetsvillkoren för tjänsterna som överbibliotekarie, förste informationsexpert, chef för serviceenhet, arkivchef och /T-expert är lämplig högre högskoleexamen avlagd vid ett universitet innefattande eller kompletterad med utbildning inom informationsområdet, yrkeskompetens samt goda muntliga och skriftliga kunskaper i finska och tillfredsställande muntliga och skriftliga kunskaper i svenska. Därutöver förutsätts l) av överbibliotekarien god förtrogenhet med biblioteksverksarnhet, arkivfunktioner och informationstjänst, administrativ erfarenhet eller utbildning, publiceringsverksamhet inom biblioteksområdet eller annan utvecklingsverksamhet inom området samt antingen genom forskning eller på annat sätt ådagalagd god kännedom om Riksdagsbibliotekets ansvarsområden och god social kompetens; 2) av förste informationsexperterna god förtrogenhet med sitt expertområde i teorin och praktiken samt genom publiceringsverksamhet eller forskning eller på något annat sätt ådagalagd förrnåga till abstrakt arbete; 3) av chefernaför serviceenheterna genom publiceringsverksamhet eller forskning eller på något annat sätt ådagalagd god förtrogenhet med respektive serviceenhet och utvecklingen av den samt god social kompetens; samt 4) av arkivchefen god förtrogenhet med arkivområdet i teorin och praktiken;
TKF 3/1998 rd 11 Gällande reglemente Förslag med de områden som biblioteket representerar eller med specialfrågor som hänför sig till tjänsten. 27 Behörighetsvillkoren för tjänsterna som biblioteksamanuens, avdelningssekreterare, byråsekreterare och maskinskrivare vid biblioteket är l) för biblioteksamanuens: studentexamen och för tjänsten lämplig utbildning inom biblioteksbranschen; 2) för avdelningssekreterare:för tjänsten lämplig utbildning inom biblioteksområde t, administrativ utbildning, ADB-utbildning eller merkantil utbildning eller tillräcklig förtrogenhet med biblioteksarbete; 3) för byråsekreterare: för tjänsten lämplig utbildning inom biblioteksområdet, administrativ utbildning, ADB-utbildning eller merkantil utbildning eller tillräcklig förtrogenhet med bibliotekseller byråarbete; samt 4) för maskinskrivare tillräcklig maskinskrivningsfärdighet och förmåga att skriva text på främmande språk. 28 Förste bibliotekarierna, arkivarierna, äldre bibliotekarierna, forskarna och yngre bibliotekarierna utnämns av bibliotekets styrelse sedan tjänsterna varit lediga att sökas under 30 dagar. Biblioteksamanuenser, a v delningssekreterare, byråsekreterare, maskinskrivare, expeditionsvakter, expeditionsassistenter och biträdande expeditionssistenter utnämns av överbibliotekarien. Tjänstemän i tjänsteförhållande för viss tid utnämns likaså av överbibliotekarien. 27 Behörighetsvillkoren för andra än de tjänstemän som nämns i 26 är lämplig utbildning samt skicklighet och förmåga att utföra arbetsuppgifterna. 28 Förste informationsexperterna, cheferna för serviceenheterna, arkivchefen och!t-experten samt övriga tjänstemän, av vilka krävs högskoleexamen avlagd vid universitet, utnämns av bibliotekets styrelse sedan tjänsterna har varit utlysta i 30 dagar. Innehavare av övriga tjänster och tjänstemän i tjänsteförhållande för viss tid utnämns och personal i arbetsavtalsförhållande av överbibliotekarien. Detta beslut träder i kraft den