PROGRAM FÖR MÖJLIGHETERNAS KRISTIANSTAD Socialdemokraternas program för Kristianstads kommun 2011-2014 Det här är mitt land, det här är ditt land från Ales Stenar till norra Lappland, från Bohus klippor till Gotlands raukar, landet det tillhör dig och mig Mikael Wiehe Likt Mikael Wiehe kan vi inleda socialdemokraternas program för Kristianstads kommun för mandatperioden 2011-2014, med att tala om vår stad, våra samhällen och byar. Vi kan tala om våra slätter, våra skogar, våra sjöar och vår fina kust. Allt det här tillhör oss som lever och verkar här i nordöstra Skåne, i den del som utgör det geografiska området Kristianstads kommun. Vi är nästan 80 000 som bor här. De flesta av oss har sina rötter här i trakten och i Sverige, men många av oss har sitt ursprung på helt andra platser. Vi kommer från fler än 140 länder, det är som om hela världen finns här. På torg och i affärer möts vi. I skolan och på arbetsplatser verkar vi tillsammans. Vi är väl medvetna om att vi kan se på saker och ting på lite olika sätt, men att vi ändå är väldigt lika varandra. Vi har samma drömmar om ett gott liv; Om en bra utbildning för våra barn, om ett meningsfullt arbete, om en trivsam och trygg boendemiljö och om rika möjligheter till kultur och fritidsaktiviteter. Vi vill att Sverige ska vara ett möjligheternas land. Varje barn ska ha rätt till en bra start. Alla, oavsett bakgrund, ska ha möjlighet att växa och ta sin del av ansvaret. Människor ska känna sig trygga att ta nya språng i livet många gånger. Det gör Sverige starkt och det gör också Kristianstad till en möjligheternas kommun för alla oss som lever och verkar här. Socialdemokratin är en frihetsrörelse. Under hela vår historia har vi kämpat för den enskilda människans möjlighet att välja sitt eget liv. Men frihet förutsätter jämlikhet. Och frihet är att ge individen fler möjligheter att växa, att leva ett rikare liv, att nå framgång och att förverkliga sitt livs äventyr. Alla vinner på att de möjligheterna är stora i vårt land. Friheten ökar när jobben blir fler och klyftorna minskar. Vi socialdemokrater sätter upp ett antal mål vi tänker arbeta för de kommande åren, 2011-2014, här i Kristianstad. 1
De målen handlar om: - En grön och växande kommun - Förskolan och skolan - Stödet till de äldre - Kultur och fritid - Arbete och nya chanser i livet - Integration och en kommun för alla - En kommun som satsar på kvalitet och engagerad personal - I det här programmet berättar vi i 70 punkter om vad det är vi vill göra för att nå de här målen. Vi kommer inte att vara färdiga 2014, det blir vi aldrig. På vägen dit händer nytt som vi inte kunnat förutse, nya frågor ställs, vi kan möta nya oväntade svårigheter men också nya möjligheter. Ett vet vi Ett modernt och civiliserat samhälle kan aldrig byggas utan Frihet, Jämlikhet och Solidaritet som ledstjärnor, ett samhälle där det finns plats för alla. Vill Du vara med och arbeta tillsammans med oss för våra mål, hör gärna av Dig. Telefon- och adressuppgifter hittar Du längst ner på den här sidan. Henry Larsson Ordförande för Socialdemokraterna i Kristianstad Heléne Fritzon Gruppledare för socialdemokraterna i kommunfullmäktige Socialdemokraterna i Kristianstad Kanalgatan 94 291 41 Kristianstad Tel: 044-12 53 53 E- post: Socialdemokraterna.Kristianstad@tele2.se 2
Tillväxt och en hållbar utveckling hänger ihop 10 punkter för en grön och växande kommun Kristianstad ska vara Sveriges bästa miljökommun och dessutom rättvisemärkt Kristianstad har bedrivit ett mycket aktivt och framgångsrikt miljö- och klimatarbete, som uppmärksammats både nationellt och internationellt. Nu är det dags att ta tillbaka en position som en ledande kommun när det gäller miljö och klimat. Fortsatta satsningar på en fossilfri kommun kommer att genomföras med bland annat ytterligare satsningar på biogas och energieffektiviseringar i kommunens fastigheter. Kristianstad ska bli en Fair trade city, där också rättvisekriterier vägs in när kommunen köper in varor och tjänster. Kristianstad ska vara drivkraften i nordöstra Skåne Kristianstads kommun är centrum i nordöstra Skåne och en av Skånes största kommuner. Kristianstad ska vara aktiv och drivande i frågor som rör såväl utvecklingen i nordöstra Skåne som hela Skåne. Fyrstadssamarbetet med Malmö, Lund och Helsingborg ska utvecklas. Kristianstad ska också verka för ett utökat samarbete med Blekinge och Kronobergs län, med sikte på att vara ett naturligt centrum i en kommande storregion i södra Sverige. Kristianstads kommun ska hålla en hög beredskap för att också gå in i diskussioner om kommunsammanslagningar, om den frågan blir aktuell i nordöstra Skåne. Utveckla Tag Plats, Kristianstad tillsammans med näringsliv och högskola Tag Plats, Kristianstad står för en långsiktig strategi där kommunen tillsammans med näringsliv, högskolor och andra intresserade aktörer samverkar för kommunens utveckling, för att stimulera företagande och blivande företagare. Vi vill främja inkubatorsverksamheten på Krinova. I Tag Plats, Kristianstad genomförs seminarier, studiebesök och samverkansprojekt mellan aktörerna. Ett starkt fokus ligger på omvärldsbevakning för att fånga upp utvecklingstendenser i ett tidigt skede. Öppenhet och viljan att se bortom traditioner och praxis ska känneteckna Tag Plats, Kristianstad. Ett exempel på gemensamt projekt för Tag Plats, Kristianstad är att studera på vilket sätt kommunen och nordöstra Skåne kan skapa fördelar som en följd av ESS- anläggningens etablering i Skåne. Verka för förbättrad tågtrafik och att hela E22 ska byggas ut till motorväg Utbyggnaden av hela E22:s sträckning är viktig för infrastrukturen i Skåne. Det gör Skåne rundare och hela nordöstra Skåne mer attraktivt för boende och företagande. Men infrastrukturen behöver utvecklas i ännu högre grad när det gäller allmänna kommunikationer. Att satsa på ännu mer tågtrafik är en framtidssatsning i ett långsiktigt hållbart perspektiv. Järnvägen till Hässleholm måste på sikt byggas ut till dubbla spår och pågatågstrafiken utvecklas med bland annat persontrafik till Åhus. Utveckla Kristianstads Vattenrike till ett internationellt vetenskapligt centrum 2005 utsåg UNESCO Kristianstads Vattenrike till biosfärområde. Ett biosfärområde kännetecknas av arbete för biologisk mångfald, utbildning /forskning och lokal hållbar utveckling. Kristianstads Vattenrike utgör en viktig källa för kommuninvånarnas rekreation och för naturturism. Vattenriket som biosfärområde är dessutom ett fält för forskning, avseende såväl samhällsvetenskaper som naturvetenskaper. Det finns goda förutsättningar för Kristianstads Vattenrike att bli ett centrum både för nationell och 3
internationell forskning. Högskolan i Kristianstad är en naturlig samarbetspartner i det arbetet. Kommunen ska aktivt stödja en sådan utveckling. Utveckla naturturismen Kristianstads kommun kännetecknas i hög grad av dess natur med skogar, sjöar, slätter och kustlandskap. Kristianstads Vattenrike utgör en stor del av naturmiljön i kommunen. Kustlandskapet har flest besökare, men Vattenriket väcker ett allt större intresse hos besökare i kommunen. Naturturismen har särskilt goda förutsättningar men det fordrar en god tillgänglighet, bra vägvisning, bra informations- och kartmaterial och väl underhållna gång- och cykelleder och rastplatser. Naturturismen i Kristianstad behöver sammanföras till en helhet och som presenteras och marknadsförs i ett sammanhang. Stärk staden Kristianstad som handelsstad och kulturellt centrum Handelsstaden Kristianstad är välbesökt. Det har funnits en bred samsyn om att värna stadens centrum som en aktiv och levande miljö. Nu ska Östra Centrum utvecklas och göra staden ännu mer attraktiv. Den centrala entrén till staden ska utvecklas med handel och hotell. Ett nytt centrum för handel ska etableras i Hammar. Alla dessa satsningar stärker staden och gör den mer intressant att besöka och etablera sig i. För att ytterligare stärka stadens attraktivitet behöver marknadsföringen av staden och dess besöksmål stärkas. En Kulturplattform ska tas fram som beskriver kulturaktiviteter och kulturinstitutioner i en helhet. Mer biogas i hela kommunen och mindre biltrafik i centrum Nära sammanhängande med utvecklingen av centrum är att utöka den bilfria zonen till att också omfatta miljön runt Stora Torg. Med goda allmänna kommunikationer och gott om tillgängliga parkeringsplatser i utkanten av centrum gör det hela centrummiljön mer attraktiv. Samtidigt ska biogastankställen iordningsställas på flera platser i kommunen för att göra det praktiskt möjligt att ha en biogasbil även utanför Kristianstad och Åhus. Cykelkommunen Kristianstad ska fortsätta att byggas ut. Bygg fler bostäder i centrala Kristianstad Centrala Kristianstad ska inte bara vara handel och kulturella aktiviteter. Stadens centrala delar ska också vara attraktiva att bo i. Punkthusen längs Kanalgatan och miljöerna runt Finladshusen och Långebro är prioriterade områden för nya bostäder. Mittemot Finlandshusen ska bebyggelsen planeras så att de smälter in på ett bra sätt i Vattenriket, såväl byggnadsmässigt som när det gäller långsiktig hållbarhet. Under mandatperioden ska en ny skola vid nuvarande Allöskolan ersätta Norretullskolan och där ska istället nya bostäder byggas. Boendet i centrum ska också rymma bostäder för ungdomar och för äldre, där tonvikt också ska läggas på möjligheter till gemenskap. Stärk service, boende och stöd näringslivsutveckling i basorterna Utanför Kristianstad ska det finnas en god samhällelig service i basorterna Arkelstorp, Fjälkinge, Åhus, Degeberga, Tollarp och Önnestad. Kommunen är stor till ytan och en stor del av kommuninvånarna bor på mindre orter och på landsbygden. Linderöd kan bli än mer attraktivt för boende när E22 byggts ut. Det ska vara möjligt att leva och verka i hela kommunen! En god service i basorterna skapar grund för levande samhällen, företagande och framtidstro. Kommunen ska hålla en hög beredskap för att tillhandahålla mark för bostäder, kommunal service, industrier och handel. 4
Det livslånga lärandet börjar i förskolan Barn har pigga ögon, låt dem förbli det 10 punkter för förskolan och skolan Mindre barngrupper i förskolan De allra flesta barn vistas idag i förskolan. Dess roll har blivit allt viktigare som en början på det livslånga lärandet. Förskolan styrs av en egen läroplan med egna pedagogiska mål för sin verksamhet. Förskolan ska erbjuda trygghet där barn ska få växa efter sina egna förutsättningar. Besparingar har inneburit att barngrupperna blivit större. Det är dags att vända den trenden nu! För att förskolan ska klara sitt uppdrag ska barngrupperna bli mindre. Vårt mål är att barngruppernas storlek ska minska från idag i genomsnitt 18 barn per grupp till i genomsnitt 15 barn per grupp i förskolan. Starkt fokus på att nå kunskapsmålen och mer resurser till skolan Kunskap är makt och makt ger barn och ungdomar förutsättningar att både förändra sitt eget liv och vara med och påverka samhällets utveckling. Ett modernt kunskaps- och välfärdssamhälle bygger på breda utbildningssatsningar som når alla. Därför behövs bland annat en fördelning av resurser efter behov och fortsatt utveckling av det individuella stödet genom de individuella utvecklingsplanerna. Det ska finnas resurser som gör det möjligt för enskilda klasser eller skolor att driva metodutvecklingsprojekt. Skolpengen behöver höjas generellt. Mer kompetensutveckling, forskning och utveckling med koppling till högskolor och universitet Det behövs mer forskning när det gäller utvecklingen av skolan. Metoder som prövas i skolan behöver följas upp och lärare behöver ständig kompetensutveckling. Samarbetet med högskolan behöver utvecklas och lärare ska ges förbättrade möjligheter till egen forskning. Det pedagogiska ledarskapet har stor betydelse för en förskolas och skolas utveckling och fortsatta satsningar riktade till rektorerna ska genomföras. För gymnasieelever ska det vara möjligt att läsa kurser på högskolor och universitet kopplade till det program de läser på gymnasiet. Öka möjligheterna för profilering och självstyre Den kommunala skolan ska stå för mångfald. Det ska vara möjligt för lärare och rektorer att utveckla profilklasser inom olika ämnen. Ett exempel kan vara klasser eller skolor med inriktning mot Biosfärområdet Kristianstads Vattenrike. Det ska vara möjligt att utveckla former för ett större ansvarstagande inom den kommunala skolan om man som lärare eller rektor vill pröva nytt på en skola. Ökade satsningar på fräscha lokaler i skolan och mer resurser till läromedel Det är viktigt för både elever och de som arbetar i skolan att miljöerna upplevs som fräscha och att det råder en god arbetsmiljö med moderna och tilltalande arbetsplatser. Teknisk utrustning och läromedel behöver ständigt uppgraderas för att följa utvecklingen i samhället i övrigt. Slitage och mindre skador i lokaler och på byggnader ger snabbt ett intryck av förfall och behöver åtgärdas. Små åtgärder som mindre måleri- och snickeriarbeten kan på enkelt sätt återge ett klassrum eller gemensamma utrymmen en 5
trivsammare miljö. Den rödgröna satsningen på Skol- ROT ger ännu bättre förutsättningar för bra och trivsamma skolmiljöer. Ökade internationella kunskaper och ett ökat nätverksbyggande med vår omvärld Världen omkring oss är ständigt närvarande i vår vardag. Det är uppenbart hur stor betydelse samverkan över nationsgränserna är. Det kan handla om miljöfrågor, men också om handelsutbyte och freds- och demokratifrämjande arbete. De unga behöver få tillräckligt goda kunskaper för att inte bara vara medborgare i vårt land utan också världsmedborgare. Det behöver därför satsas mer på kunskaper om vår omvärld. Arbeta med att ständigt stärka värdegrunden om alla människors lika värde, för trygghet och solidaritet mot mobbning och kränkande behandling I förskolan och skolan möts barn och ungdomar med olika bakgrund och erfarenheter. Det har varit en styrka för den svenska skolan, något som dessvärre har förändrats med ett friskolesystem som verkar segregerande. Ett framgångsrikt arbete med värdegrundsfrågor bygger på att vi är olika, men ändå så lika och med gemensamma intressen av förtroende, omtanke och trygghet. Arbetet med värdegrundsfrågor ska vara en självklarhet som genomsyrar hela skolans verksamhet, där eleverna är med och formar ett demokratiskt och solidariskt förhållningssätt. Det ska råda Nolltolerans mot mobbning och kränkningar. Alla som har skolan som arbetsplats ska känna trygghet och tillit. Skolornas arbete med att stärka elevdemokrati ska främjas. Samarbetet med SECO om en elverådstjänsteman som arbetar med att stärka elevråden, ska behållas och stödjas. Satsa på fritidshemmen Fritidshemmen utgör en viktig del av skoldagen. Efter skolan ska så många som möjligt upp till tolv års ålder ha möjlighet till en trygg tillvaro, där det finns utrymme både för egna aktiviteter och tillgång till vuxna som kan hjälpa till med till exempel läxläsning. Ny skola på Näsby Näsby är ett område som växer. I översiktplanen Kristianstads växer planeras en omfattande byggnation av bostäder. Men redan idag är det trångt på skolorna på Näsby. Näsby skola är i dåligt skick och behöver ersättas med en ny. Samtidigt kan det innebära en avlastning för både Gamlegårdsskolan och Fröknegårdsskolan, som inte har utrymme för fler elever än de som går där idag. Skolorna i Åhus Åhus är ett attraktivt samhälle i kommunen där många vill bosätta sig. En omfattande nybyggnation av bostäder väntas de närmaste åren, vilket också kommer att öka efterfrågan på skolor. En översyn av skolorna i Åhus behöver sättas igång, med utgångspunkten att det behövs ytterligare en skola i Åhus. De här frågorna behöver besvaras i en fördjupad utredning. En sådan utredning ska vara klar under mandatperioden 2011-2014. 6
Ett liv i trygghet och på lika villkor Något annat duger inte i ett modernt samhälle 10 punkter för stödet till äldre Satsa på trygghetsbostäder i hela kommunen Antalet äldre personer ökar i kommunen. Nu är drygt 20 % äldre än 65 år. Det blir allt vikigare att boende och service är tillgängliga och anpassade för äldre. Efter 2020 ökar antalet personer som är äldre än 80 år kraftigt. Då kommer det att behövas fler vård- och omsorgsboenden. De närmaste åren är det framför allt viktigt att det byggs fler trygghetsbostäder. Det är bostäder som har en god tillgänglighet och där det också finns tillgång till gemensamhetsutrymmen där det finns möjligheter till gemenskap och där det också finns personal. Trygghetsbostäder behövs i första hand i Kristianstad och i basorterna. Vård- och omsorgsboende I kommunen finns nu cirka 900 lägenheter i form av vård- och omsorgsboende. Befolkningsprognoser för åren fram till 2020 pekar mot att det inte sker någon ökning av antalet personer som är äldre än 80 år. Det viktigaste för de närmaste åren är att utveckla innehållet i vården och omsorgen. Det dagliga livet måste ha ett meningsfullt innehåll där det ges utrymme för en varierad vardag med utevistelser, gemenskap och där individuella behov tillgodoses. Måltidsmiljöerna betydelse behöver lyftas fram, måltiderna är centrala inslag i vardagen. Gör om hela Charlotteborgshemmet till ett demenscentrum Vid framför allt åldrar över 80 år är risken för att insjukna i en demenssjukdom stor. I kommunen behöver vi därför satsa mer resurser på att bygga upp kunskap och verksamheter så att de passar för personer med demenssjukdomar. På ett demenscentrum ska det finnas boende, korttidsboende och dagverksamhet. Där ska också finnas specialistutbildad personal som arbetar med att utveckla demensvården och ge stöd till andra demensboenden i kommunen. Charlottesborgshemmet har de utrymmen som behövs och en utemiljö som kan anpassas för demenssjukas behov och lämpar sig därför väl att omvandlas till ett demenscentrum. Stärk den enskildes inflytande i hemtjänsten Den som behöver hemtjänst har hamnat i en situation av att vara beroende av någon annan för att få sina vardagliga behov tillgodosedda. Hemtjänsten ska vara inriktad på att göra det beroendet så litet som möjligt. Det innebär att insatserna ska utformas så att de så långt som möjligt sker på den enskildes villkor. Biståndet ska inte krångla till livet, det ska underlätta! För den enskilde handlar det i första hand om att få bestämma över sitt liv, inte att få välja mellan olika företag. Hemtjänsten ska därför utvecklas så att det i allt mindre utsträckning regelstyrs och i allt större utsträckning formas efter den enskildes egen vilja. Förenkla biståndshandläggningen Idag är allt stöd till äldre biståndsprövat enligt socialtjänstlagen. Under den förra mandatperioden införde vi socialdemokrater en möjlighet att få vissa servicetjänster utan biståndsprövning. Det har avskaffats av den borgerliga majoriteten. Modellen med insatser utan bistånd är i grunden mycket bra. Det förenklar för den enskilde då det är enklare och smidigare att sluta en enkel överenskommelse om det stöd man behöver än den vanliga biståndsprocessen. Nya former av förenklat bistånd kommer att införas. 7
Utveckla hemrehabiliteringen Det har visat sig att rehabilitering kan bedrivas mycket effektivt i den enskildes hem efter en sjukdom. Med planerade, intensiva, insatser under en kort period efter en sjukdom som till exempel stroke kan mycket goda resultat nås. Arbetslag med arbetsterapeuter, sjukgymnaster och särskilt utbildade rehabiliteringsombud planerar och genomför insatserna med stöd av vårdpersonal. Under kommande år ska hemrehabiliteringen utvecklas ytterligare. Det finns mycket att vinna på att rehabiliteringen sker i den enskildes hem, där miljön är känd och hjälpmedel kan anpassas efter vars och ens behov. Fler korttidsplatser för rehabilitering Rehabilitering behöver också genomföras i korttidsboenden om det av olika skäl inte är möjligt att genomföra den i det egna hemmet. Korttidsplatser behövs även som avlösning för anhörigas vård- och omsorgsinsatser. Med goda möjligheter till avlösning innebär det ofta att en make/maka orkar vårda längre. Avlösning ska vara både planerad men ska också kunna erbjudas med kort varsel om den som vårdar behöver det. Stödet till anhöriga ska förstärkas Anhörigas insatser är ovärderliga. Stödet till anhöriga behöver hela tiden utvecklas och förbättras. Lyhördhet för anhörigas behov av stöd är ett absolut krav för att stödet ska utformas på ett riktigt sätt. Det finns idag bra stödformer, men anhörigcentralerna behöver utvecklas ytterligare. De ska vara platser dit man med tillit kan vända sig när man behöver hjälp eller bara prata om sin situation. För att förbättra stödet i det egna hemmet ska nya personalteam som kan ge avlösning hemma inrättas. Det ska också finnas fasta korttidsplatser där man kan vistas planerat och regelbundet. Det förebyggande arbete måste utvecklas All forskning visar att förebyggande arbete ger resultat. Hälsan blir bättre med förebyggande insatser som motion, ett aktivt socialt liv och en allsidig kost. Det finns ingen övre ålder då man måste sluta motionera eller leva ett i övrigt utåtriktat och aktivt liv. Kunskapen om det förebyggande arbetets betydelse är dock fortfarande för dåligt spridd. Hälsoinspiratörer ska därför utbildas och finnas på alla arbetsplatser. På mötesplatserna ska det finnas kunskap och information till de besökande. Fler händer i vården Kvaliteten i vården och omsorgen vilar på två ben: Tillräckligt med personal och ett gott bemötande. Båda de här villkoren måste uppfyllas för att det ska bli en bra kvalitet. Om resurserna urholkas riskerar också bemötandet att bli lidande. Det blir stressigare och mer slitsamt för den som vårdar. Gott om resurser är heller ingen garanti för ett gott bemötande. För det behövs ett medvetet och väl förankrat synsätt om mål och mening med verksamheten. Vårdtyngden har under senare år ökat i vård- och omsorgsboendet. Allt fler av de som flyttar in på ett vård- och omsorgsboende behöver hjälp i vardagens alla aktiviteter. Nu behövs det fler händer i vården! 8
Livet ska väcka nyfikenhet, lust och knyta band mellan människor 10 punkter för kultur och fritid Inför en kulturgaranti för alla barn och unga Kultur gör att människor växer och får utveckla sin kreativitet och skaparkraft. Kultur är en lika omistlig del för barn och unga, som kunskaper i ämnen som matematik och svenska. Det finns goda möjligheter att ta del av kultur här i kommunen, men kulturen når inte alla. För att den ska nå alla barn och ungdomar behövs en kulturgaranti. Kulturen ska finnas med som en röd tråd från förskolan, genom grundskolan och i gymnasieskolan. Oavsett skola, lärare, rektor och program ska alla barn och ungdomar nås av och erbjudas ett allsidigt utbud av kultur under sin skolgång. Satsa på ett utvecklat kulturcentrum för barn och unga Barbacka är idag ett naturligt centrum för barn- och ungdomskultur i kommunen. Genom gemensamma satsningar med andra aktörer, till exempel Musik i Syd, kan ett utvecklingscentrum för barns och ungdomars kultur skapas. I samband med att ett utvecklingscentrum byggs upp bör också lokalsituationen ses över. Ett utvecklingscentrum för kultur ska vara gränsöverskridande vad gäller såväl kulturformer som möten mellan människor. Stärk kulturens förutsättningar i hela kommunen med biblioteken som nav Det ska finnas tillgång till kultur i hela kommunen. Biblioteken i basorterna är navet för det. Biblioteken är utmärkta samlingspunkter för föreläsningsföreningar, kulturmöten och ibland också mindre evenemang. På biblioteken ska kulturintresserade kunna mötas och föreningar ska kunna ha dem som sin mötesplats. Biblioteken ska behålla sin självklara roll som traditionella bibliotek, men dessutom få en vidgad roll som lokala kulturcentrum. För studieförbunden ska biblioteken vara naturliga samarbetspartners. Folkbildningen har en nyckelroll för att ge människor vidgade vyer, ökade kunskaper och fördjupade insikter om det samhälle vi lever i. Stärk en fortsatt utveckling av kulturfestivalerna i kommunen Jazzfestivalen har gamla anor i Kristianstad och Åhus. Bokfestivalen har funnits i cirka 10 år och Filmbionalen är det senaste tillskottet bland kommunens kulturfestivaler. Festivalerna kan rätt använda göra Kristianstad till ett centrum för spännande kulturupplevelser. Men det är vikigt att festivalerna också är väl förankrade hos kommunens invånare. Till festivalerna är det därför särskilt lämpligt att koppla aktiviteter för barn och ungdom. Novelltävlingen för unga, knuten till Bokfestivalen, är ett bra exempel på det. Festivalerna bör också utvecklas så att de tydligare får karaktären av folkfester, samtidigt som de ska ha ett utbud som lockar långväga kulturintresserade besökare. Förbättra stödet till idrotts-, kultur- och nöjesevenemangen Kristianstad Arena ger kommunen möjligheter att på ett helt annat sätt än tidigare erbjuda stora evenemang i form av kultur, nöje och idrott. Arenans evenemang ska stödjas och lyftas fram i kommunens marknadsföring. Vår största folkrörelse, idrottsrörelsen, får genom arenan avsevärt bättre förutsättningar att stärka rörelsen genom spännande arrangemang. Det ger nya möjligheter att locka nya generationer ungdomar till den mångfald som präglar idrotten. 9
Arrangörsföreningar står för en mycket stor del av kulturutbudet. Teaterföreningen, Jazzklubben Blue Bird, hembygdsföreningar och föreläsningsföreningar är mycket goda exempel på det. Det ideella engagemanget skapar ett mervärde, utöver ett kommunalt stöd, som inte kan mätas i pengar. Med ett förbättrat ekonomiskt stöd ger det dock föreningslivet ännu bättre förutsättningar att erbjuda bra program i form av teater, konst, musik och kulturhistoria. Värna Regionmuseet och Musik i Syd Kristianstad är värdkommun för två regionala kulturinstitutioner Regionmuseet och Musik i Syd. Regionmuseet är det största besöksmålet i Kristianstad med mer än 100 000 besökare om året. Konsthallen är en naturlig del av museet med mer än 30 000 besökare 2009. Konsthallen har nu funnits i snart 10 år och det är dags att ta nya steg i utvecklingen av en modern konsthall som når många. Musik i Syds programverksamhet i abonnemangsserien är uppskattad och av mycket god kvalitet. Kommunens samarbete med Regionmuseet och Musik i Syd samt med Region Skånes kulturnämnd behöver fördjupas för att medverka till en utveckling av deras verksamheter på lång sikt. Ökat stöd till det ideella föreningslivet Föreningslivets betydelse för barn och ungdomar kan knappast överskattas. Genom idrottsföreningar, kulturföreningar, scoutkårer, ridklubbar och många andra får tusentals unga en meningsfull fritid. Det ideella arbetet som unga och vuxna lägger ner som ledare, tävlingsarrangörer och loppisansvariga är av oerhörd betydelse för kommunens attraktivitet. Föreningslivets förutsättningar är det ideella arbetet, men med stöd i rätt former från kommunen kan föreningslivet stärkas än mer. Stödet till handikappidrotten behöver stärkas. Under mandatperioden kommer aktivitetsstöd och stödet till de föreningar som driver egna anläggningar att förbättras. Stöd till föreningarnas utbildningar I samverkan med föreningslivet kommer gemensamma utbildningssatsningar att genomföras. Det kan handla om ledarskap, temaföreläsningar och seminarier i olika ämnen och om föreningslivets roll för integrationen. De idrottspolitiska och kulturpolitiska programmen ska vara levande dokument som ska användas för att stärka samarbetet med föreningslivet. Ökat till stöd till fritidsgårdarna Fritidsgårdarna drivs, med kommunal finansiering, av Kristianstads Fritidsgårdsforum. Ett avtal reglerar uppdraget. Ett skäl för drift i föreningsregi är att också på ett enklare sätt åstadkomma ett ideellt engagemang kring fritidsgårdarna. I den här formen har nu fritidsgårdarna drivits i drygt tio år. Klart är nu att fritidsgårdarnas öppettider behöver ses över. Fritidsgårdarna ska vara öppna när skolan är stängd! Kommunen behöver också stärka sitt stöd till Fritidsgårdsforum i frågor som framför allt handlar om verksamhetsutveckling. En utvecklingsplan för baden Attraktiva bad är uppskattade av såväl kommunens egna invånare som besökare. Moderna badanläggningar rymmer mer än traditionella bassänger. En utvecklingsplan behöver tas fram för Tivolibadet, som innefattar en utveckling med Wellness och ytterligare attraktioner för barn och ungdomar. Utomhusbadens samt Österängsbadets status behöver ses över med en långsiktig plan även för dem. Simhallen i Åhus ska byggas. 10
Livet är ett långt äventyr och ska rymma många nya chanser 10 punkter för arbete och nya chanser i livet Bygg upp ett kompetensforum Kompetens Kristianstad Kompetens Kristianstad ska vara ett välkänt och positivt begrepp för alla i Kristianstad. Kompetens Kristianstad är en plats för arbetslösa, företagare och kompetenssökare. Målgrupperna kan variera, men de grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden ska komma först. Det är individen som sätts i centrum och möts av en kompetent personal där inriktningen ska vara ett snabbt och effektivt bemötande. Stödet ska leda till arbete eller utbildning. Stärk ungdomars möjligheter på arbetsmarknaden Kompetens Kristianstad ska vara navet för all praktik, lärlingsplatser och traineeutbildning. Det är mötesplats för arbetsförmedlare och vägledare inom ungdomsskolan. Det ska finnas tillgång till information om lärlings- och praktikplatser. Unga ska få stöd av personliga lotsar och vägledare. Stärk det livslånga lärandet Bygg ut vuxenutbildningen Det livslånga lärandet kännetecknas av ambitionen att hålla en hög och bred kompetens i den fortsatta utvecklingen av ett modernt och konkurrenskraftigt välfärdsland. Det innebär med nödvändighet möjligheten till kompetensutveckling och nya chanser i livet. I Kompetens Kristianstad finns vägledning till vuxenutbildning när det gäller såväl komplettering av teoretiska ämnen som yrkeshögskola eller annan yrkesutbildning. Kompetens Kristianstad kännetecknas av moderna metoder som Infotek och tillgång till datorer och Vägledning on-line-länk på internet. Vägledning och konsultation, karriärsamtal och validering av yrkeskunskap och kompetens är väsentliga delar. Det ska finnas interna praktikplatser. På Kompetens Kristianstad samverkar kommunala lotsar, arbetsförmedlingen, arbetstagarorganisationerna och företagarorganisationerna med varandra. Starta projektet Kristianstadslärling Kristianstadslärling är ett samverkansprojekt först och främst mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisationerna, där arbetsgivarens behov styr utbildningsinsatsen och där arbetsgivaren garanterar anställning efter utbildning och lärlingstid. Genom Kristianstadslärling ska det vara möjligt att starta övningsföretag, där man ges möjlighet att pröva resan från tanke till verklighet. Garantera feriearbete till alla ungdomar mellan 16 och 18 år I Kristianstads kommun finns det mycket goda erfarenheter av att anordna feriearbeten för ungdomar i gymnasieålder. Det är dock ofta så att en del av dem som önskar feriearbete ställs utan i brist på både tillräckligt med resurser och bra praktikplatser. Socialdemokraternas mål är att alla ungdomar som går i gymnasieskolan ska garanteras tre veckors feriearbete, för den som önskar. Sommarlägren C4- lägret och kulturlägret ska utökas med ett biosfärläger, som innebär fler feriearbeten som ledare för yngre ungdomar. 11
Alla unga med funktionsnedsättningar ska ha en personlig utvecklingsplan när man slutar gymnasiet Unga vuxna med funktionsnedsättningar är en bortglömd grupp på arbetsmarknaden. När skolan är slut, där man i regel fått ett omfattande och kompetent stöd, väntar allt för ofta tomhet och tristess. Tiden efter gymnasieskolan måste förberedas väl. När skolan är slut ska det finnas en personlig utvecklingsplan som träder i kraft. Det ska finnas tydliga alternativ för fortsatta studier, praktik eller arbete den dagen man sjungit om studentens lyckliga dagar. Kommunen måste anställa fler personer med funktionsnedsättningar. Gör en särskild satsning på unga som inte går i skolan Det finns en grupp unga som inte går i gymnasieskolan. Ofta beror det på att man av olika anledningar inte mår bra. Kommunen har ett uppföljningsansvar fram till 20 års ålder. Insatserna nu går ut på att motivera den unga till skolgång. Några års psykisk ohälsa, sociala bekymmer eller missbruk i unga år kan leda till livslånga skador i själen. Det behövs mer resurser och åtgärder för att stödja dessa unga människor att återfå självförtroende och hopp om framtiden. Målet måste vara skolgång, praktik eller arbete, och kombinerad med behandling eller annat stöd när det behövs. Stöd föräldrar och unga för en restriktiv drogpolitik Drogmissbruk är ett av de största hoten mot unga människors hälsa. Föräldrar känner sig ofta villrådiga inför sina ungdomar. Därför behövs ökade satsningar på föräldrautbildningar och möjligheter för att möta andra föräldrar i till exempel samtalsgrupper. Det är viktigt att invandrarföräldrar ges möjlighet att få hjälp av tolk när så behövs. Den här typen av föräldrautbildningar bör starta på högstadiet, där det också ges möjlighet att prata om föräldrars roll och skolans roll. Ersätt försörjningsstöd med arbete, utbildning eller praktik Antalet personer och familjer med försörjningsstöd ökar dramatiskt när arbetslösheten skjuter i höjden. Ett förlorat arbete leder på det sättet till ett passivt bidragsberoende. Det är slöseri med mänskliga resurser! Den som hamnar i en situation där försörjningsstöd är enda utvägen ska automatiskt slussas in i Kompetens Kristianstad, där målet ska vara att så snabbt som möjligt hitta andra alternativ till försörjning än försörjningsstöd. Det är aldrig för sent! Missbruk, sociala bekymmer och psykisk ohälsa leder allt för ofta till mångåriga eller livslånga svårigheter med vardagen, ja med själva livet. Kommunens skyddsnät som ska trygga tak över huvudet och mat för dagen, ska skydda enskilda från att fara direkt illa. Ändå ser vi hur människor far illa, är utan bostad, lever i misär och är ensamma med sin ångest och otrygghet. Utgångspunkten för ett modernt välfärdsland är att det aldrig gjorts tillräckligt så länge som enskilda far illa i sina liv. Det är aldrig för sent att ge nya chanser! Nya chanser till en bostad, till skola eller arbete. Samverkan mellan socialförvaltning, Kompetens Kristianstad, sjukvården och bostadsföretag måste stärkas. Det behövs också ett utökat samarbete med rättsvårdande myndigheter som polis och kriminalvård. Efter ett avtjänat straff ska det vara möjligt att med stöd hitta en väg tillbaka till ett vanligt liv, med en vanlig vardag. Även här ska Kompetens Kristianstad vara en naturlig del av det stöd som behövs för att gå vidare med studier, praktik eller arbete. 12
Vi är unika som individer, men ändå så lika Tillsammans är vi som allra bäst 10 punkter för integration och en kommun för alla Bygg bostäder för alla Fler hyresrätter för ungdomar behövs Kristianstads kommun ska också vara de ungas kommun. Det är viktigt att i tidig vuxen ålder få möjligheten att leva sitt eget liv. En egen bostad är en väsentlig del av det. Det behövs därför fler hyresrätter för unga och till rimliga priser. Kristianstad ska vara en attraktiv stad för studerande. Därför behövs också fler bostäder för de som studerar på Högskolan. En stark allmännytta som Kristianstadsbyggen betyder mycket för att hålla hyrorna på rimliga nivåer. Socialdemokraterna säger bestämt nej till utförsäljning av Kristianstadsbyggen, ABK. Trångboddheten är stor på till exempel Gamlegården. Fler bostäder behövs även för barnfamiljerna i kommunen och för äldre som kanske vill sälja sin villa. Bygg blandat! Att bygga blandat innebär att inom samma område blanda både upplåtelseformer som typ av bebyggelse. Det främjar en integration både mellan generationer och mellan människor med olika bakgrund. Personer med funktionsnedsättningar och äldre ska kunna bo på lika villkor som andra. När nya bostadsområden planeras, till exempel på Näsby fält, i Hammarslund Viby, Åhus eller centrala Kristianstad ska alla de här perspektiven vägas in. I basorterna ska också de här faktorerna beaktas, även om det i Tollarp, Degeberga, Önnestad, Fjälkinge och Arkelstorp måste vara anpassat till orterns specifika behov. Förbättra samhällsinformationen för nya svenskar I samband med den första introduktionen av nya svenskar ges en allmän samhällsinformation. Det är bra men otillräckligt. Den informationen måste följas upp av en utbildning om det svenska samhällslivet och bör ges när en person fått sina första erfarenheter av det svenska samhället och påbörjat språkundervisning. För familjer med barn kan utbildningen med fördelas kopplas till barnens skolgång. När barn till exempel läser om svensk geografi kan föräldrar få möjligheter till det samtidigt. Stöd föreningslivets möjligheter att arbeta med integration Föreningslivet ger fantastiska möjligheter till att komma in i det samhällslivet. I föreningen träffas barn, ungdomar och vuxna i demokratiska former. Gemensamt ansvarstagande utgör grunden för en välfungerande förening. Det finns föreningar inom i stort sett alla intresseområden, som till exempel idrott, kultur, scouting, natur och kulturhistoriska föreningar. Ett projekt ska därför initieras, tillsammans med föreningslivet, där målet ska vara att alla nyanlända flyktingar ska erbjudas en föreningskontakt inom ett område man är intresserad av. Barn och unga med funktionsnedsättningar har samma fritidsintressen som alla andra unga. Föreningarna ska därför också stödjas för att göra det enkelt för de med funktionsnedsättningar att vara med i en förening. Satsa på goda förebilder Den självklara utgångspunkten är att alla unga vill skaffa sig en utbildning och får ett arbete som ger ens liv innehåll och mening. Men det är tufft för många och kanske särskilt tufft om man har vuxit upp med svåra sociala omständigheter eller har en annan 13
språkbakgrund. För många unga behövs därför goda förebilder. Skolor, föreningar och fritidsgårdar ska därför ges stöd för att anordna träffar och aktiviteter där unga får möta goda förebilder. Det kan vara andra unga som från en tuff bakgrund tagit makten över sina liv och växt till starka och självständiga individer. Bygg ut systemet med trygghetsvärdar På Gamlegården pågår idag ett projekt med trygghetsvärdar. Trygghetsvärdarna lär känna unga och föräldrar och bidrar till lugn och trygghet. De kan stödja föräldrar som vill bli nattvandrare och vara länkar till skolan, polisen eller bostadsföretagen. Trygghetsvärdarna kan med fördel vara knutna till den fritidsgård som finns i ett område. Socialdemokraternas ambition är att bygga ut systemet med trygghetsvärdar. Förbättra tillgängligheten i samhället Ett samhälle för alla fordrar en god tillgänglighet till hela samhället för alla. Under det tidigare socialdemokratiska styret påbörjades en omfattande kartläggning och sedan åtgärdande av hinder i miljön, i kommunala fastigheter och på gator och torg. Det arbetet måste fortsätta. Nya frågställningar och problem dyker upp när hus byggs, gator anläggs, gröna stråk och lekplatser ska planeras. I kommunen ska det därför inrättas en funktion som tillgänglighetskonsult, en funktion som bistår kommunala förvaltningar och även privata aktörer när förändringar i offentliga miljöer ska genomföras. Motarbeta mytbildning och stärk tolerans och öppenhet Förr berättades så kallade vandringsmyter om landsbygdens folk som flyttade in till städer, nu för tiden är dessa myter ofta kopplade till invandrare och flyktingar. Inget är så enkelt som att vädra fördomar och myter om sådant många inte har så goda kunskaper om. Kommunen har ett stort ansvar för att motverka mytbildning eftersom kommunen ska behandla alla sina medborgare på lika villkor. För kommunanställda ska det därför genomföras utbildningsinsatser som ökar kunskapen om alla oss som bor i kommunen. Starta projektet Vårt Kristianstad Kommunen är kommuninvånarnas, medborgarna i Kristianstads kommun. Om kommunen ska utvecklas, växa, kunna erbjuda en god välfärd behöver vi alla som lever och verkar här samverka. Tillsammans har vi oerhört stora kunskaper och rika, skiftande erfarenheter som vi kan dra nytta av. Projektet Vårt Kristianstad ska ha som mening och mål att hitta varandras kompetenser och erfarenheter och använda oss av dem tillsammans. På det sättet kan helheten bli större än summan av delarna. Projektet ska startas av kommunen och hela det civila samhället ska bjudas in att delta på olika sätt. Projektet ska avslutas efter fem år. Har det varit framgångsrikt kan det synsätt som väglett projektet bli en naturlig del av vardagen i Kristianstads kommun. Det kan stärka och utveckla människors kreativitet och därmed främja utvecklingen inom kultur, näringsliv och forskning. Nya chanser med kultur Det finns en grupp unga som lever i en passiv och kanske destruktiv tillvaro. Med kulturen som utgångspunkt ska en mötesplats för dessa unga mellan 16 och 25 år skapas. Särskilda ungdomshandledare ska rekryteras och utbildas och som har enklare att nå målgruppen. Målet är att de ska gå vidare till studier, praktik eller arbete. 14
Kommunen är kommuninvånarnas Den ska vara välskött och serviceinriktad 10 punkter för en kommun som satsar på kvalitet och engagerad personal Uppdraget mot kommuninvånarna kommer alltid först Kommunen är kommuninvånarnas, medborgarnas, egen organisation för att lösa frågor som behöver gemensamma lösningar. Uppdraget mot medborgarna kommer alltid i första hand. Hela den kommunala organisationen ska vara inställd på att ta initiativ, planera och genomföra sina åtaganden med medborgarnas egen medverkan och på deras villkor. Medborgardialogen ska utvecklas inom alla kommunala verksamheter. För att klara uppdragen på ett bra sätt ska det finnas kompetent och välutbildad personal. Det ska finnas goda möjligheter till utveckling och en stimulerande och säker arbetsmiljö. Välutbildad och motiverad personal ökar chanserna för att välfärdstjänsterna ska nå en hög kvalitet. Uppdraget mot medborgarna innebär att den utmaningsrätt som införts ska tas bort. Det kan aldrig vara riktigt att det är näringslivet som ska ha en initiativrätt om driftsformer inom vården och omsorgen och andra kommunala verksamheter. För en stark offentlig verksamhet Omsorgen och skolan utgör den allra största delen av kommunens åtagande. Det kommunala åtagandet omfattar också kultur och fritid, skötsel av kommunens vägar, fastigheter och offentliga miljöer. Gemensamt för allt detta är att de som skattefinansierade verksamheter ska vara öppna för insyn, kontroll och demokratiskt medborgarinflytande. I kommunens verksamheter har alla medborgare rätt till insyn. Det är enklare att utveckla och utöva medborgarinflytandet när väsentliga delar av kommunens verksamheter är i offentlig regi. Därför är socialdemokraternas uppfattning att den gemensamt finansierade välfärden i huvudsak ska bedrivas i offentlig regi. Det ska vara ordning och reda i kommunens finanser Välfärdens tjänster säkras långsiktigt genom en god och välskött ekonomi. En full sysselsättning är helt avgörande för att kommunen på ett tillfredsställande sätt ska kunna finansiera medborgarnas behov av en välfärd av hög kvalité. Det är också nödvändigt att det råder en hög grad av medvetenhet i den kommunala organisationen om vikten av en effektiv hushållning med skattemedel. För att klara större investeringar och överbrygga förändringar i konjunkturen är det angeläget att uppnå målet om ett årligt överskott om 2 % i driftsbudgeten. I svåra ekonomiska tider är det dock alltid en avvägning som ska göras i förhållande till verksamheten, varför ekonomiska regelverk och resultatmål måste kunna tillämpas konjunkturellt. Den kommunala organisationen ska alltid granskas Kommunen är en stor organisation med cirka 6000 anställda inom ett stort antal verksamhetsområden. Behoven inom vården, skolan, vård och omsorg, kultur- och fritidsverksamheter tenderar att växa när kunskaper och teknik utvecklas. Var och en vill av naturliga skäl alltid ha den bästa kvaliteten. Strävan måste också vara att nå dit, även om det också måste finnas en medvetenhet, både hos anställda och medborgare, att det knappast är möjligt. Av det skälet är dialogen mellan anställd och medborgare särskilt viktig och det instrument som skapar förtroende och förståelse för prioriteringar. 15
Upphandlingar som spar energi och gynnar småskalighet Till en effektiv organisation hör effektiva upphandlingar och upphandlingar som ska skapa lika villkor mellan företagen. Upphandlingsverksamheten kan utvecklas i samverkan mellan kommuner. I Kristianstad ska en gemensam mottagning av leveranser på en plats anordnas. Därifrån kan transporter till skolor och äldreboenden samordnas. Det spar energi och det gynnar småskalig och lokal produktion. Stärk delaktighet och inflytande i arbetet Utveckla mönsterarbetsplatser Kommunens mest värdefulla resurs för att klara uppdragen från medborgarna är personalen. Ett mål ska därför vara att alla arbetsplatser ska vara mönsterarbetsplatser. Det är arbetsplatser som kännetecknas av delaktighet, en god arbetsmiljö och goda utvecklingsmöjligheter i arbetet. Det ska vara trygga anställningar i kommunen - Och en trygg och säker arbetsmiljö En del av den goda arbetsmiljön är trygga anställningar. Målet är tillsvidareanställningar. När det gäller rätten till en tillsvidareanställning, efter en visstidsanställning, ska samtliga dagar av visstidsanställningar summeras, oberoende av vilken form av visstidsanställning som varit fallet. En trygg och säker arbetsmiljö innebär ett aktivt arbete mot ohälsa i alla former, som kan ha sin grund i situationen på en arbetsplats. Det behövs fortsatt riktade insatser till grupper där ohälsan är hög. Heltid ska vara en rättighet Deltid en möjlighet Att ha ett arbete innebär en ekonomisk trygghet och ökar förutsättningarna för ett självständigt liv. Fortfarande är det vanligt i många kvinnodominerade yrken med deltidsanställningar. Det försämrar kvinnors möjligheter till ett självständigt liv. Med en heltidstjänst förbättras också utvecklingsmöjligheterna i arbetet. Därför ska heltid vara en rättighet som kommunanställd i Kristianstad deltid ska vara en möjlighet. Jämställdhet och mångfald i arbetslivet. Villkoren i arbetslivet ska vara lika för kvinnor och män, för unga och äldre, för svenskfödda och de som är födda i ett annat land. Mångfalden berikar på en arbetsplats. Mångas erfarenheter blir allas erfarenheter, det skapar dynamik och utveckling. Men för att bäst ta tillvara den dynamiken måste villkoren vara lika. Lönerna ska vara jämställda. Det är nödvändigt att fortsätta arbetet med att utjämna löneklyftor mellan kvinnor och män. Ett klimat där envars unika kunskaper och erfarenheter kommer till sin rätt ska stimuleras och stödjas. Ett målmedvetet arbete med att undanröja fördomar och myter ska genomföras i kommunens förvaltningar. Personliga kompetensplaner för alla anställda Arbetet ska vara en källa till personlig utveckling. Att få ta tillvara sin kompetens gör arbetsdagen innehållsrik och utvecklande. Att få nya kunskaper och dela erfarenheter med andra gör arbetsdagen ännu mer intressant och utmanande. Målmedvetna satsningar på kompetensutveckling ska genomföras. Personliga kompetensutvecklingsplaner ska upprättas och utgöra en del av innehållet i medarbetarsamtalen. 16