1 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning för Sydsverige Unga i mobilitet Nu kan ni söka stöd för projekt inom programområde 2 ökade övergångar till arbete. Svenska ESF-rådet utlyser 30miljoner kronor till projekt som ska bedrivas i Sydsverige (Skåne län och Blekinge län). Medfinansieringen ska uppgå till 33 procent. Utlysningen Unga i mobilitet har tilldelats diarienummer och omfattar högst 30 000 000 kronor. Medel som inte tas i anspråk vid beslut av projekt kommer att flyttas till utlysningen Förankrade förstudier i Sydsverige, diarienummer 2015/00078. Specifikt mål för utlysningen är att kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden ska komma i arbete, utbildning eller närmare arbetsmarknaden. Målgruppen är kvinnor och män i åldern 18-30. Utlysningen pågår mellan 3 februari 2015 och 31 mars 2015. Projekten kan tidigast starta 1 september 2015.
2 Inledning Det svenska operativa programmet för Europeiska socialfonden 2014 2020 genomförs som ett led i Europa 2020-strategin, EU:s strategi för smart, hållbar och inkluderande tillväxt. Den Europeiska Socialfonden ska bidra till en väl fungerande arbetsmarknad och en varaktigt ökad sysselsättning på lång sikt. Insatserna syftar till att stimulera kompetensutveckling som stärker individers ställning på arbetsmarknaden, förstärka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv, öka övergångarna till arbete bland personer som står långt ifrån arbetsmarknaden samt underlätta ungas etablering i arbetslivet och deltagande i utbildning. Utgångspunkten för fondmedlens användning i Sverige under programperioden är att dessa ska förstärka och utveckla den nationella arbetsmarknadspolitiken och bidra till att nå Europa 2020- strategins målsättningar. Det nationella programmet för Europeiska socialfonden 2014-2020 och den Regionala handlingsplanen för Europeiska socialfonden 2014-2020 i Skåne Blekinge bildar bakgrund och underlag för utlysningarna av socialfondsmedel. Denna utlysning gäller för transnationella projekt riktade mot målgruppen unga under det gemensamma ramverk som tagits fram i linje med EUs flagskepps initiativ Youth on the Move" och den Europeiska Ungdomsgarantin, som syftar till att öka unga människors mobilitet och ge dem möjlighet till praktik utanför det egna landets gränser. Projekt inom aktuell utlysning bygger på en EU-gemensam struktur där projekten följer ett program bestående av förberedelsefas, utlandspraktik samt uppföljningsfas. Deltagarna i projekten tillhör målgruppen unga i utanförskap och syftet är att skapa förutsättningar för deltagarna att få bryta med en negativ social kontext genom att få arbetspraktik i något annat EU- land. Efter praktikperioden skall projekten i samarbete med Arbetsförmedlingen snabbt tillvarata de nya erfarenheterna hos deltagaren och omsätta det till en väg in på arbetsmarknaden eller till studier. Utlysningen kommer att publiceras i möjligaste mån koordinerat i flera EU-regioner och medlemsstater. I syfte att underlätta för projekt att finna partners kommer det att finnas stödfunktioner i form av ett så kallat Partner Search Forum samt någon form av webbaserat stöd. Region Skåne-Blekinges utmaningar/nationella utmaningar. Ungdomsarbetslösheten drabbar EU hårt på såväl unionsövergripande som nationell och regional nivå. Arbetsmarknadssituationen för unga är i många avseenden mer utsatt än för äldre. På EU-nivå
3 uppgick ungdomsarbetslösheten till 23,3 procent under första kvartalet 2012 gentemot 9,3 procent för befolkningen som helhet. Ungdomar som i förtid hoppar av skola/utbildning utgör en högriskgrupp och 55,5 procent av dessa är också arbetslösa. Cirka 13 procent av unga (15-24 år) i EU kan hänföras till gruppen NEETS (Not in employment, education or training). Samtidigt som arbetslöshetstalen är höga finns det ungefär två miljoner lediga tjänster i EU, vilket visar att det föreligger ett matchningsproblem på den europeiska arbetsmarknaden. (Källa: DG Employment, http://ec.europa.eu/social/main.jsp?catid=1036&langid=en) Vad avser situationen i Sverige kan bland annat sägas att den problembild som tecknas på Europanivå också i stor utsträckning kan göras gällande här. EU-kommissionen rekommenderar också i sitt positionspapper (november 2012) att Sverige bland annat vidtar åtgärder för att minska arbetslösheten bland unga. I det svenska nationella Socialfondsprogrammet för 2014-2020 framgår att trösklarna in på arbetsmarknaden för unga är fortsatt höga. En betydande del bland de unga arbetslösa står långt från arbetsmarknaden och har betydande svårigheter att ta sig in på denna. Särskilt de unga som saknar fullföljd gymnasieutbildning, är utrikes födda eller har nedsatt arbetsförmåga på grund av funktionsnedsättning löper stor risk att hamna i framtida långtidsarbetslöshet. Även i Sverige föreligger trots detta en matchningsproblematik, där flera branscher uttrycker oro för den framtida kompetensförsörjningen. Också i region Sydsverige finns en stor del unga som står utanför arbetsmarknaden. De inomregionala skillnaderna är betydande och insatser som kan bidra till att unga kan komma in på arbetsmarknaden eller påbörja studier är prioriterade och en målsättning för det regionala arbetet med socialfonden. Förväntade resultat och effekter av projekten Projekten inom denna utlysning ska genom sin verksamhet bidra till målen som anges i den regionala handlingsplanen för Skåne-Blekinge och det nationella Socialfondsprogrammet. Och därigenom bidra till att uppnå målen i EU2020-strategin. Förväntade resultat och effekter av projekten i denna utlysning är: Att projekten bidragit till att kvinnor och män i åldrarna 18-30 år som står långt från arbetsmarknaden kommer i arbete eller utbildning. Att kvinnor och män i åldern 18-30 år stärker sin självkänsla efter genomförd utlandspraktik.
4 Principer för lika möjligheter integrerat arbete med jämställdhet, tillgänglighet och ickediskriminering Hållbar utveckling genom horisontella principer De horisontella principerna om lika möjligheter och icke-diskriminering, tillgänglighet och jämställdhet har en dubbel funktion. Dels ska de bidra till en breddad syn på kompetens hos arbetsgivare och främjandeaktörer, dels fungerar de som krav på genomförandet av projekten i syfte att säkerställa att vissa grupper inte exkluderas. Jämställdhet Socialfondens projekt ska främja jämställdhet med utgångspunkt i programmets mål, målgrupper och prioriteringar genom att projektet har jämställdhetskompetens internt eller genom externt stöd, att en jämställdhetsanalys ingår i projektets problemanalys och att aktiviteter i projektet beaktar jämställdhetsperspektiv i enlighet med analysen. Målet är att projekten främjar jämställdhetsperspektivet i sin verksamhet genom att kunskap om kvinnors och mäns olika förutsättningar och villkor på arbetsmarknaden används i analyser och vid genomförande av projekten. För att få godkänt på projektansökans jämställdhetsanalys ställer myndigheten följande krav, i enlighet med Standarden för jämställdhetsintegrering: Analys 1. En jämställdhetsanalys av projektets fokusområde ska ingå i problembeskrivningen där könsmönster finns beskrivna med kvantitativa o kvalitativa data. Analysen ska göras med utgångspunkt i de jämställdhetsmål som fastställs utifrån projektets problemområde och målgrupp. Vi rekommenderar metoden 4R som stöd i genomförandet av analysen. Mål och indikatorer 2. Projektet ska ange egna jämställdhetsmål som visar hur projektet bidrar till jämställdhet inom projektets fokusområde. 3. Projektet ska ange förväntade resultat och specificera indikatorer för att kunna följa upp sina
5 jämställdhetsmål. Aktiviteter/Genomförande 4. Aktiviteter i genomförandet ska finnas angivna i syfte att lösa de i projektansökan identifierade jämställdhetsproblemen. Det ska finnas en logisk koppling mellan analys, mål, aktiviteter, resultat och effekter. Jämställdhetskompetens 5. Projektet måste ha tillgång till en jämställdhetskompetens, antingen internt eller externt. Saknas kompetens internt ska ESF-rådets stödstruktur användas, vilken beräknas vara på plats senare under 2015. Om inte stödstrukturen finns på plats vid ansökningstillfället kan projektet upphandla den nödvändiga kompetensen och budgetera för det i ansökan. Uppföljning 6. Projektet ska beskriva hur mål för jämställdhet ska följas upp internt och åtgärdas om de inte följer planen. I Standarden för jämställdhetsintegrering kan du läsa mer om hur du ska göra och vilka krav som ställs för att du ska få godkänt på din ansökan. Standarden kommer att läggas ut på www.esf.se i anslutning till utlysningen. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Tillgänglighet ska tillämpas som horisontell princip och inriktas på att bidra till förutsättningar för en mer inkluderande arbetsmarknad som kan öppna möjligheter för fler personer med funktionsnedsättning att få arbete på lika villkor. Målet är att projekten ska främja tillgänglighetsperspektivet i sin verksamhet genom att identifiera och undanröja hinder för tillgänglighet, och på så sätt möjliggöra för kvinnor och män med olika funktionsnedsättningar att bli delaktiga i projektets insatser. Lika möjligheter och icke-diskriminering Frihet från diskriminering är en mänsklig rättighet. I svensk lagstiftning finns skydd mot diskriminering som har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Det finns också krav på att arbetsgivare ska vidta aktiva åtgärder för att förhindra diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter vad gäller kön, etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning. Det innebär att det i projekten ska finnas en god kunskap om förekomst av och mekanismer bakom diskriminering och att denna kunskap används i utformning och genomförande av projekten. Verksamheterna bör tillämpa rutiner och metoder som främjar lika möjligheter och säkerställer att diskriminering inte förekommer. Målet är att projekten främjar icke-diskrimineringsperspektivet i sin verksamhet genom att kunskap om diskriminering används i utformning och genomförande av projekten.
6 Projekt Beskrivning av vad projekten ska genomföra i de olika projektfaserna analys- och planering, genomförande och avslutning. Projektgenomförandet delas in i tre delar; analys- och planeringsfas, genomförandefas och avslutsfas. Endast en ansökan görs för samtliga tre faser. Det ska tydligt framgå i ansökan hur lång tid projektet bedömer att det behöver för respektive period. Analys- och planeringsfasen är obligatorisk och kan vara i maximalt nio månader. Analys- och planeringsfas För att projektet ska kunna övergå från analys- och planeringsfas till genomförandefas ska följande punkter vara uppfyllda: - Fördjupad kartläggning av målgruppens behov. - Förtydligade mål, indikatorer och förväntade resultat och effekter. - Detaljerad tids- och aktivitetsplan där aktiviteterna är tydligt kopplade till förväntade resultat och effekter. - Konkret beskrivning av hur projektet ska arbeta strategiskt med att påverka aktörer och ordinarie verksamhet. En kommunikationsplan ska vara framtagen. - Konkret plan för arbetet med principer för lika möjligheter. - Beskrivning av projektorganisationens uppbyggnad och struktur. Uppgifter om projektets styrgrupps och eventuell referensgrupps sammansättning. - Konkretiserad beskrivning av Arbetsförmedlingens roll i projektet. - Konkretisering av transnationellt samarbete vilket är grundläggande för att man skall kunna genomföra projekt i denna utlysning. Verksamheten under analys- och planeringsfasen ska redovisas till Svenska ESF-rådet i form av en rapport där redovisning av ovanstående punkter ska ingå. Om inte projektets rapport godkänns kan projektet komma att avbrytas. Genomförandefas Eftersom projektmedel inom Europeiska socialfonden är avsedda för respektive medlemsstat bygger aktuell utlysning på att man med ESF-medel betalar för resor, logi och sociala kostnader kring utlandspraktiken till en arrangör i mottagarlandet. På samma sätt kommer man att få betalt från den projektpartner man har i mottagarlandet när man ordnar platser för ungdomar som ska praktisera i Sverige. Svenska ESF-rådet ser helst sökande projekt som kan tänka sig att både agera projektägare i ett svenskt ESF-projekt såväl som partner villig att ta emot ungdomar från något annat EU land. Projekt inom denna utlysning ska innehålla analys- och planeringsfas, genomförandefas och
7 avslutsfas. Förutom detta delas verksamheten med deltagare in i olika faser, vilka beskrivs nedan. Innan projekten påbörjar verksamhet med deltagare skall man ha gjort sin analys- och planeringsfas där man upprättar avtal med transnationella partners. I samarbete med Arbetsförmedlingen ska projekten identifiera lämpliga deltagare till projektet. En grupp bör inte bestå av fler än tio deltagare per intag. Flera intag kan göras under projektperioden beroende på vilken överenskommelse man har med sina transnationella projektpartners. Förberedelsefasen för deltagarna ska vara tre månader och ska innefatta coachning, arbetsträning, språkträning, interkulturell träning och en kompetensanalys. Deltagaren ska här göras så redo som möjligt för att kunna lyckas med sin arbetspraktik utomlands. Utlandspraktiken ska vara minst 2 månader. Det är av betydelse att projekten dels har en tydlig överenskommelse med mottagarorganisationen utomlands som står för innehållet och dels med deltagaren själv så att även denne förstår sitt ansvar gentemot praktikplatsen, eventuell hyresvärd, andra deltagare och mottagarorganisationen. Uppföljningsfasen för varje grupp i projektet är av största vikt för att deltagarna ska få bästa tänkbara utväxling av sina nya erfarenheter och kompetenser och här bör alla insatser målsättas ihop med deltagaren själv och med Arbetsförmedlingen. Avslutsfas En avslutsfas kan pågå mellan en och tre månader. Avslutsfasen sker utan deltagare och ger möjlighet till uppföljning av resultat och effekter, uppföljningar på individnivå, färdigställande av slutrapport och utvärderingsrapport, samt ekonomisk slutredovisning av projektet. Under avslutsfasen kan även arbete med spridning av resultat och effekter, metoder och liknande, ske i enlighet med projektets upprättade kommunikationsplan. Läs mer om denna utlysnings förutsättningar på http://www.tlnmobility.eu/en/home/coordinatedcall/content.html;jsessionid=4522fddb0670e6ca61206d130f0405f3. Transnationellt samarbete: Obligatoriskt i denna utlysning Insatser inom Europeiska regionalfonden, ERUF Aktiviteter av regionalfondskaraktär är inte möjliga att ansöka om i denna utlysning. Utvärdering Alla insatser som finansieras av medel från Europeiska socialfonden ska följs upp och utvärderas. Nedan ges en kortfattad information om det övergripande syftet med uppföljning och utvärdering i Socialfonden, samt information kring vad som behöver framgå av en projektansökan i utlysningen.
8 Uppföljning av indikatorer Uppföljningen av indikatorer syftar till att vara ett underlag för styrning av och information om satsningarna i Socialfonden, både på program- och projektnivå. Uppföljningen syftar också till att skapa underlag för utvärderingen av program och projekt. För projekten innebär det ett ansvar för att rapportera in uppgifter om deltagarna till Statistiska Centralbyrån. När deltagarna börjar i projekten ska uppgifter rapporteras om personnummer, deltagarens startdatum, organisation som anvisat deltagaren och därefter ska projektet månatligen rapportera antal timmar som deltagaren deltagit i projektets verksamhet. I ansökan ska det framgå att projektet har kapacitet att hantera rapporteringen. Projektutvärdering Projektutvärderingen syftar till att bidra med kunskap till projektledningen om projektets utveckling och till projektägare/styrgrupp om hur resultaten kommer att införlivas i organisationernas utvecklingsbehov. Vidare syftar utvärderingen till att ge kunskap till Svenska ESF-rådet och dess uppdragsgivare om hur projekten bidrar till utlysningarnas syften genom att påvisa resultat och effekter. Eftersom projekten i Socialfondsprogrammet kan ha många olika mål, målgrupper och projektupplägg kommer även utvärderingen skilja sig mellan projekt. Oavsett typ av projekt gäller dock att utvärderingen ska bidra till kunskap och nytta på flera olika nivåer. Det är både utvärderarens och projektledningens ansvar att säkerställa att relevanta intressenter får nytta av utvärderingen. Utvärderingen ska studera både processer samt resultat och effekter från projektet kopplat till utlysningen. Det konkreta utvärderingsupplägget för ett projekt utformas efter bifall i samband med att projektet i samråd med Svenska ESF-rådet beställer en utvärdering. Sökanden behöver således inte beskriva ett exakt utvärderingsupplägg för projektet vid ansökningstillfället. Sökande bör däremot översiktligt beskriva: - Resurser avsatta för uppföljning och utvärdering samt återföring av resultat - Hur utvärderingen och dess resultat ska användas och hur den bidrar till genomförandet av projektet samt att stärka utvecklingsarbetet i de deltagande organisationerna. Projektutvärderingen ska som huvudregel avropas från Svenska ESF-rådets ramavtal. Syftet med ramavtal är att kvalitetssäkra upphandlingen och förenkla samt att leverantörerna av utvärdering håller god kvalité. Den stödsökande som redan har ett avtal med likvärdig utvärdering kan efter särkskild överenskommelse med Svenska ESF-rådet använda sig av den leverantören. I händelse av att ramavtalet inte finns på plats då projekten i utlysningen får bifall gäller att projekten får upphandla utvärdering utanför ramavtalet. Projekten ska i så fall använda de kvalitetskrav och förutsättningar som Svenska ESF-rådet anger. Klusterutvärdering Utlysningen kan komma att utvärderas samlat med hjälp av en klusterutvärdering gemensam med region Västsveriges utlysning. Klusterutvärderingar är en utvärderingsinsats som har fokus på att
9 utvärdera gemensamma frågeställningar kopplade till en utlysning eller ett tema. Detta sker i samverkan med de projektutvärderare som är kopplade till projekten i utlysningen. För de sydsvenska projektens del innebär klusterutvärderingen att tid måste avsättas för projektutvärderaren för att medverka vid några nätverksmöten och arbete med att specificera gemensamma utvärderingsfrågor. Det kan handla om 3-5 arbetsdagar per år. Utifrån de förväntade resultat och effekterna från utlysningen kan följande övergripande frågeställningar vara aktuella för en klusterutvärdering: - Bidrar utlysningen till att kvinnor och män i åldern 18-30 år som står långt från arbetsmarknaden kommer i arbete och studier. - Bidrar utlysningen till att kvinnor och män i åldern 18-30 år stärker sin självkänsla efter genomförd utlandspraktik. Klusterutvärderingen kan även komma att undersöka skillnaden i metoden jämfört med andra ESFprojekt riktade till samma målgrupp som inte tagit del av mobilitetsaktiviteten. Utlysningen kan komma att klusterutvärderas tillsammans med andra regioner i Sverige för att undersöka regionala skillnader gällande aktörers tillämpning av metoden och dess resultat och effekter. Svenska ESFrådet kommer att ansvara för klusterutvärderingen och den kommer att avropas från Svenska ESFrådets ramavtal. Ytterligare riktlinjer och vägledning gällande uppföljning och utvärdering tillkommer i samband med bifall. Socialfondens nationella urvalskriterier Inom Socialfonden finns ett antal nationella urvalskriterier. De nationella urvalskriterierna ingår som ett av bedömningsmomenten i den urvalsmodell som ska tillämpas vid genomgång av inkomna ansökningar. Projektet ska bidra till utlysningens och programmets mål och förväntade resultat. Ansökan ska även beskriva hur projektet utgått från målgruppens och aktörernas behov i sin problemformulering. Projekt som direkt eller indirekt bidrar till att bryta könsstereotypa mönster på arbetsmarknaden eller att motverka demografiska obalanser bör prioriteras. Det ska finnas relevant kapacitet och kompetens hos projektorganisationen. Projektet ska uppfylla kraven som ställs vid ansökningstillfället gällande principer för lika möjligheter. För jämställdhet ska även standarden för jämställdhetsintegrering följas. Projektet ska grunda sig i en problem- och behovsanalys.
10 Projektet ska vara väl förankrat och ha säkrat ägarskap och utpekade mottagare för resultat. Projekt som involverar för projektmålen relevant samverkan och då särskilt samverkan med Arbetsförmedlingen ska prioriteras. Projektet och dess resultat ska vara kostnadseffektiva. I de blivande föreskrifterna för socialfonden tydliggörs att kostnadseffektivitet är lika med normal användning enligt principerna sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet. Med sparsamhet avses att de resurser som används ska vara av den kvalitet och kvantitet som behövs. Effektivitet avser förhållandet mellan de resurser som används och det förväntade resultatet och med ändamålsenlighet avses hur väl ett mål och förväntat resultat uppnås Projektet och dess resultat ska vara utvärderingsbara. Strukturfondspartnerskapets prioriteringsgrunder Av den regionala handlingsplanen för Europeiska Socialfonden 2014-2020 i Skåne-Blekinge framgår ett antal regionala prioriteringar. Utgångspunkten är att prioriteringarna ska bidra till att säkerställa att de ansökningar som har bäst förutsättningar att bidra till målen i det nationella socialfondsprogrammet kommer att beviljas. Vald regional prioritering för denna utlysning är: - Insatser som tydligt syftar till individstärkande insatser för att projektdeltagarna ska kunna ta sig in på arbetsmarknaden. Tyngdpunkten i de individuella handlingsplanerna ska ligga på att nå arbetsmarknaden. Utöver den regionala prioriteringen kommer följande regionala princip för urval att bedömas av Strukturfondspartnerskapet: Projekt ska visa hur man bidrar till genomförandet av den regionala utvecklingsstrategin för Skåne Det öppna Skåne 2030 eller till Blekingestrategin Attraktiva Blekinge 2014-2020. Projekt bör också visa kunskap och förankring i det sammanhang man befinner sig i genom att visa på kopplingar med andra strategier på internationell, nationell, regional eller lokal nivå. Relevanta analyser på lokal nivå kan exempelvis vara ungdomspolitiska strategier eller EPA-analyser. Förutsättningar för projektens genomförande Projekttid och projektlängd Projekten kan starta tidigast den 1 september 2015. Maximal projekttid är tre år. Svenska ESFrådet kan dock pröva frågan om förändrad projekttid, efter ansökan från projektet eller på eget initiativ.
11 Budget Ansökan samt budget görs i Projektrummet på www.esf.se. De schabloner och enhetskostnader som Svenska ESF-rådet publicerar är tvingande och ska användas för budgetering vid ansökan och under beviljat projekts genomförande. Säkerställande av medfinansiering I denna utlysning ska projektens medfinansieringsgrad uppgå till 33 %. I projektansökan ska anges hur medfinansieringen kommer att säkerställas och vad den kommer att bestå av. I samband med beredning av ansökan kommer ESF-rådet att säkerställa och bedöma angiven medfinansiering. Det är därför viktigt att ansökan innehåller aktuella och kompletta kontaktuppgifter till angivna medfinansiärer. Statsstöd Ekonomiskt stöd från Europeiska socialfonden omfattas av EU:s regler om statsstöd. Möjlighet att lämna ekonomiskt stöd till näringslivet regleras av artiklarna 107-109 i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). En ansökan om stöd från socialfonden bedöms i enlighet med unionsrättsliga och nationella bestämmelser om statsstöd. Kostnadseffektivitet och lagen om offentlig upphandling (LOU) Samtliga stödsökande ska vid köp av varor och tjänster verka för att kostnadseffektivitet uppnås. Stödsökande som är upphandlande enheter enligt LOU ska även tillämpa denna lag inom projektverksamheten. Stödsökande i den ideella och privata sektorn är normalt inte berörda av LOU. Här krävs istället att man kan visa att man har agerat på i övrigt affärsmässiga villkor, vilket i normalfallet innebär att köp av varor och tjänster ska utsättas för konkurrens och att principerna om likvärdighet, icke diskriminering, öppenhet, ömsesidigt godkännande samt proportionalitet beaktas så att kostnadseffektivitet uppnås. En preliminär upphandlingsplan och eventuella samverkansavtal ska bifogas ansökan om stöd. Offentliga aktörer ska även bifoga sin inköpspolicy. Utlysningen Utlysningen öppnar den 3 februari 2015 och stänger kl. 16.00 tisdagen den 31 mars 2015. Ansökan ska lämnas elektroniskt via ansökningstjänsten i Projektrummet ( www.esf.se). Projektrummet beräknas öppna för ansökan mitten av mars 2015. För den projektansökare som önskar förbereda sin ansökan före Projektrummet öppnar, rekommenderar vi att använda den manuella ansökningsmallen och budgetmallen som finns tillsammans med budgethandledning på www.esf.se/min-region/sydsverige/regionalautlysningar/. Men observera att ansökan ska lämnas elektroniskt senast den 31 mars 2015. Ansökningar inkomna efter sista datum och klockslag kommer att avvisas och inga kompletteringar kan göras om inte Svenska ESF-rådet begär detta.
12 Beskrivning av deltagare Insatserna i projekten ska riktas till kvinnor och män som är arbetslösa eller står långt från arbetsmarknaden i åldern 18-30 år. Kontakt För frågor rörande denna utlysning kontakta Svenska ESF-rådet i Sydsverige, se hemsidan för kontaktuppgifter www.esf.se/sv/min-region/sydsverige/kontakt/.