Kommunal vuxenutbildning

Relevanta dokument
Kommunal vuxenutbildning

Etableringen på arbetsmarknaden och fortsatta studier år efter avslutad kommunal vuxenutbildning

Redovisning av uppdrag om uppföljning av sysselsättning efter avslutade studier inom kommunal vuxenutbildning

Redovisning av regeringsuppdrag

Redovisning av regeringsuppdrag

Regional dialog vuxenutbildning. Region Örebro

UTBILDNINGSUTBUD -fokus yrkesutbildning. Billingehus

Förslag avseende handels- och administrationsprogrammet Förslag till försöksförordning med handelsinriktning på ekonomiprogrammet

Uppföljning av utbildningar som finansierats med statsbidrag för regional yrkesinriktad vuxenutbildning 2018

Vad ungdomar gör efter gymnasieskolan

Skolverkets tankar om introduktionsprogrammen - Lund 16 juni Bengt Weidow

Andel barn och elever i fristående skolor och förskolor Lägesrapport mars 2014

Gymnasieinformation. Vilka förutsättningar? Hur klarar du grundskolan Hur klarar du dina fritidsaktiviteter Hur utnyttjar du dina resurser

Gymnasieinformation läsåret 14/15 Vad tycker du om att göra? Intressen Fritidssysselsättning Favoritämnen

Statsbidrag för yrkesvux i kombination med SFI och svenska som andraspråk på grundläggande nivå. Bidragsåret 2016.

Välkomna till lektion med studie- och yrkesvägledare 2013/ Studie och yrkesvägledning för årskurs 8

Attityder, antal och etablering

Naturbrukskonferensen 2016

PM - Vad gör ungdomar efter gymnasieskolan?

Vad ungdomar gör efter Byggprogrammet

Betyg. Ej uppnått målen 0p. Väl godkänd 15p Mycket väl godkänd 20p. Summan av de 16 bästa ämnena räknas som betygsvärde!

Elever i gymnasieskolan läsåret 2018/19

BILAGA 2. Branschblad ARBETSLIVET EFTER SKOLAN 89

Attityder, antal och etablering

Attityder, antal och etablering

Vad ungdomar gör efter Omvårdnadsprogrammet

DETTA ÄR GYMNASIESKOLAN

Vad ungdomar gör efter Medieprogrammet

Etablering på arbetsmarknaden eller fortsatta studier år 2016 efter avslutad gymnasieskola

Vad ungdomar gör efter Barn- och fritidsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Handels- och administrationsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Samhällsvetenskapsprogrammet

Gymnasieskolan. 3 år frivillig skolform 18 nationella program 60 inriktningar Antagningskrav

Gymnasial utbildning i Göteborgsregionen. Rapport om gymnasialt utbud i gymnasieskolan och vuxenutbildningen i Göteborgsregionen under 2018

Vad ungdomar gör efter Naturvetenskapsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Naturbruksprogrammet

Vad ungdomar gör efter Omvårdnadsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Hantverksprogrammet

Vad ungdomar gör efter Teknikprogrammet

Sökandet efter första ansökningsomgången till gymnasieskolan och gymnasiesärskolan 2015

Vad ungdomar gör efter Teknikprogrammet

Vad ungdomar gör efter Energiprogrammet

Vad ungdomar gör efter Fordonsprogrammet

Sökande till gymnasieskolan En jämförelse mellan ansökningar i februari och juli

Jämförelse mellan elevernas gymnasieval och var de studerade 2017/18

Sökande och antagna till gymnasieskolan läsåret 2018/19

Vägledarkalendariet. 25 april Per Fermvik, undervisningsråd

Webbenkät om regionalt yrkesvux frågeblankett

Gymnasial lärlingsutbildning och arbetsplatsförlagt lärande. Gymnasieskola 2011

Vad ungdomar gör efter Livsmedelsprogrammet

Gymnasieinformation. Studie- och yrkesvägledning

Vad ungdomar gör efter Samhällsvetenskapsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Handels- och administrationsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Elprogrammet

Arbetslivet efter skolan

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN

Välkommen. till. information inför gymnasievalet 2016

Vad ungdomar gör efter Livsmedelsprogrammet

Beslutsprocesser. Jag. Alternativ. Gymnasievalet

Ansökan om statsbidrag för yrkesvux 2012

Yrkesutbildning kvalitet och attraktionskraft. Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå

Vad ungdomar gör efter Byggprogrammet

Utbildning i Sverige, dag 2

Vad ungdomar gör efter Barn- och fritidsprogrammet

Tabell 1: Utbildningar i Enköping kommun

Vilka deltog läsåret 2008/09 (första försöksåret ) med lärlingsutbildning?

Uppföljning vuxenutbildning

Vad ungdomar gör efter Naturvetenskapsprogrammet

INFORMATION INFÖR GYMNASIEVALET ÅK 9

VIRGINSKA SKOLAN.

Tabell 1: Utbildningar i Eskilstuna kommun

Yrkesvux Naturbruk Ljusnarsbergs Kommun.

Vad ungdomar gör efter Hantverksprogrammet

Gemensam gymnasieregion 2.0. Samt Håbo kommun och Stockholms läns landsting (Berga)

Elever i gymnasieskolan läsåret 2017/18

LO presenterar Leder yrkesutbildningarna till jobb i Stockholms län?

Studerandeuppföljning Yrkesvux januari - juni 2011

Tabell 1: Utbildningar i Arboga kommun

Gymnasieskolan. En presentation av gymnasieskolan och dess program. En presentation skapad år 2012 av Jeanette Pettersson, studie - och yrkesvägledare

Lärarkonferens om Gy2011

Attityder, antal och etablering

Ansökan om statliga medel för gymnasial yrkesutbildning för vuxna

Yrkesutbildningar på gymnasiet - hur kan vi öka söktrycket? Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå

Vad ungdomar gör efter Energiprogrammet

Gymnasieskolan. elevers val och etablering. FEBRUARI 2015 Storgatan 19, Stockholm Telefon

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan?

En evig kamp!? Skolans uppdrag. Generella kompetenser Specialförberedelser

Elever, kursdeltagare och studieresultat i grundläggande och gymnasial vuxenutbildning år 2018

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2013/2014

Information inför gymnasievalet 2017

Ansökan om statsbidrag för lärlingsutbildning för vuxna

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2014/2015

Hur kommer den nya gymnasieskolan, Gy 2011, påverka utbildningar på yrkeshögskolan?

Tabell 3: Födelseregion och utbildningstyp i Boxholm kommun

Mer regionalt samarbete kring yrkesutbildning - Uddevalla 14 oktober. Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå

Mångfald och kvalitet

Dagens innehåll. Gymnasieprogrammen och behörigheter Poängplaner Meritvärde Gyantagningen Viktiga datum Stöd från skolan Vägar efter gymnasiet Länkar

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN

Ungdomar, gymnasieskolan och jobb - Varberg 1 feb. Medlemsföretaget Lindbäcks Bygg i Piteå

Bilaga 2 Jämförelser och verksamhetsmått

Transkript:

I det följande dokumentet redovisas en uppföljning av sysselsättning och annan aktivitet bland elever som avslutade sina studier inom den kommunala vuxenutbildningen år 2011. Totalt fanns under år 2011 16 20 registrerade elever inom den kommunala vuxenutbildningen på gymnasial nivå. Av dessa antas ca 6 000 elever ha avslutat sina studier under år 2011 då de inte fanns registrerade på någon ytterligare kurs under den efterföljande tvåårsperioden. Denna avgångsgrupp inrymmer allt från elever som har läst enbart en enstaka kurs på några veckor till elever som har läst kurser motsvarande en hel gymnasieutbildning och för att ta hänsyn till skillnader av det här slaget har vi kategoriserat eleverna utifrån omfattning och inriktning på de bedrivna studierna. Mer detaljerad information kring förklaringar och definitioner återfinns i slutet av dokumentet. Diagram 1. Avgångna elevkategorier inom den kommunala vuxenutbildningen år 2011. 000 0000 3000 30000 2000 20000 00 000 000 män kvinnor 0

Diagram 2. Etableringsstatus för olika elevgrupper. År 20, ettårsuppföljning. Mindre än 00 vp 3 16 20 yrkesutb./teo.utb. minst 00 vp 22 11 26 Huvuds. teoretisk utb. minst 00 vp 1 3 Huvuds. yrkesutb. minst 00 vp 30 21 26 Yrkesinriktning, 00- vp 3 1 22 Yrkesinriktning, minst 00 vp 3 6 Samtliga 3 Diagram 3. Etableringsstatus för samtliga elevgrupper, år 20 och 20. 0 3 30 2 20 1 0 Etablerad ställning 0 20 30 0 0 60 0 0 0 0 Etablerad ställning Osäker ställning Svag ställning Högskoletudier Övriga studier Varken studier/arbete Osäker ställning Svag ställning Högskolestudier Övriga studier Varken arbete eller studier år 20 År 20

Diagram. Andelen etablerade i olika elevgrupper. År 20 och 20. 60 0 0 30 20 0 mindre än 00 vp, teo/yrkes minst 00 vp, teo/yrkes minst 00 vp, teo minst 00 vp, yrkes (ej inrikt) 00- vp, yrkesinriktning 00 vp +, yrkesinriktning år 20 År 20 Yrkesinriktningar Diagram. Antal avgångna från de vanligaste yrkesutbildningarna år 2011 000 000 000 00 vp + 00- vp 6000 000 2000 0

Diagram 6. Etableringsstatus för de vanligaste yrkesinriktningarna. Vård och omsorg, 00 vp + Vård och omsorg, 00- vp 2 6 2 11 El och energi, 00 vp + El och energi, 00- vp 3 1 1 20 Barn och fritid, 00 vp + Barn och fritid, 00- vp 3 1 2 2 Bygg och anläggn, 00 vp + Bygg och anläggn, 00- vp 1 3 2 23 2 2 21 2 3 Restaurang och livs, 00 vp + Restaurang och livs, 00- vp 30 2 3 33 1 och adm, 00 vp + och adm, 00- vp 2 33 1 1 22 1 0% % 20% 30% 0% 0% 60% 0% 0% 0% 0% Etablerad ställning Osäker ställning Svag ställning Högskoletudier Övriga studier Varken studier/arbete Diagram -. Bransch bland etablerade som läst mot en yrkesinriktning. 2 2 2 2 Utbildning Offentlig förvaltning och försvar uppgift saknas

3 6 1 Byggverksamhet Transport och magasinering Offentlig förvaltning och försvar Tillverkning och utvinning Information och kommunikation 2 3 3 2 Utbildning uppgift saknas

6 6 6 Byggverksamhet Tillverkning och utvinning Transport och magasinering 3 3 3 3 1 Hotell- och restaurangverksamhet Utbildning Tillverkning och utvinning Transport och magasinering

1 6 1 22 21 Utbildning Transport och magasinering Tillverkning och utvinning Hotell- och restaurangverksamhet Offentlig förvaltning och försvar Förklaringar och definitioner Elevgrupper Utifrån kurshistoriken 3 år tillbaka (200-2011) har vi grupperat eleverna utifrån omfattning och inriktning på studierna, dvs om man huvudsakligen har läst yrkesförberedande eller teoretiska kurser. Omfattningen på studier inom vuxenutbildningen anges med verksamhetpoäng (vp) där 00 vp motsvarar ett halvårs heltidsstudier och 00 vp motsvarar ett års heltidsstudier. Grupperingen har skett i sex kategorier enligt följande: 1) mindre än motsvarande ett halvårs heltidsstudier (yrkeskurser eller teoretiska kurser) 2) minst motsvarande ett halvårs heltidsstudier, teoretiska och yrkesförberedande kurser 3) minst motsvarande ett halvårs heltidsstudier, huvudsakligen teoretiska kurser ) minst motsvarande ett halvårs heltidsstudier, huvudsakligen yrkesförberedande kurser ) motsvarande ett halvt till ett års heltidsstudier mot en yrkesinriktning 6) motsvarande minst ett års heltidsstudier mot en yrkesinriktning

Yrkesinriktning Till skillnad från gymnasieskolan väljs inte program inom vuxen-utbildningen, utan antagning och registrering sker på enstaka kurser. Kursernas omfattning anges med verksamhetspoäng (vp) som varierar i intervallet 0 till 200 poäng. Inom kommunal vuxenutbildning beräknas 20 verksamhetspoäng för en veckas heltidsstudier, och en årsstudieplats motsvarar 00 vp. Även om program inte väljs i någon formell mening, finns möjligheten att läsa en sådan kombination av kurser att det motsvarar innehållet i t ex ett visst nationellt yrkesförberedande program inom gymnasieskolan. I Skolverkets statistik över vuxenutbildningen finns dock inga uppgifter om program eller kurspaket som visar den enskilde elevens intention vid utbildningens start, utan det som görs är en retrospektiv uppföljning av elevens studiehistorik i form av slutförda kurser. De kurser som ges inom ramen för vuxenutbildningen har klassificerats som endera yrkesinriktade eller teoretiska. Yrkeskurserna har ytterligare klassificerats utifrån olika yrkesinriktningar, motsvarande de nationella yrkesprogram som ges inom gymnasieskolan, dvs. totalt yrkesinriktningar 1. För vardera elev har antalet poäng på kurser som tillhör en viss yrkesinriktning under åren 200 2011summerats. Eleverna har i resultatredovisningen delats in efter inriktning på yrkesstudierna, och inom dessa inriktningar utifrån studieomfattning; en grupp med ett halvt till högst ett års heltidsstudier (00- vp) samt en grupp med minst ett års heltidsstudier (00 vp eller mer). Etableringsstatus Det mått på etableringsstatus som används i uppföljningen är samma mått som används i Skolverkets uppföljningar av gymnasieungdomars etablering på arbetsmarknaden. Grunden för etableringsmåttet finns i SCBs LISA-databas, som innehåller individbaserad information från flera olika datakällor. Klassificeringen bygger på information om en individs sysselsättning och arbetsinkomst, men hänsyn tas även till eventuella arbetslöshetsperioder. Måttet är relativt strängt, exempelvis får det inte finnas någon indikation på arbetslöshet under året för att en individ ska räknas som etablerad på arbetsmarknaden. Etableringsstatus består av följande sex kategorier: 1) Etablerad ställning på arbetsmarknaden 2) Osäker ställning på arbetsmarknaden 3) Svag ställning på arbetsmarknaden ) Studerar på högskola eller universitet ) Bedriver övriga studier med CSN-stöd, t ex inom komvux, folkhögskola, yrkeshögskola och i utlandet 6) Varken arbetar eller studerar 1 De yrkesinriktningarna är de följande: Bygg och anläggning (BA), Barn och fritid (BF), El och energi (EE), Fordon och transport (FT), och administration (HA), Hantverk (HV), Hotell och turism (HT), Industritekniska (IN), Naturbruk (NB), Restaurang och Livsmedel (RL), VVS och fastighet (VF), Vård och omsorg (VO)

Måttet etableringsstatus har även använts i uppföljningar av examinerade från yrkeshögskolan och universitet/högskola, men då med andra (högre) inkomstgränser. I denna uppföljning används dock samma inkomstgränser som vid uppföljningen av gymnasieungdomar, eftersom det rent utbildningsmässigt finns en korrespondens mellan gymnasieskolan och vuxenutbildningen. En mer utförlig redogörelse av vad som ingår i måttet etableringsstatus och hur det har beräknats återfinns i Bilaga 1. Även för elever som har läst utbildning i svenska för invandrare redovisas etableringsstatus, med det tillägget att en mer detaljerad redovisning av övergången till andra studier görs. Bransch För de som har läst mot en yrkesinriktning inom komvux och som efter avslutade studier är etablerade på arbetsmarknaden görs även en uppföljning av inom vilken bransch individen arbetar. Det mått som används är en variant av SNI200, där antalet näringsgrenar uppgår till 16 kategorier. Information om bransch har kompletterats med uppgifter från SCBs standard för svensk yrkesklassificering, SSYK.