Kurs: Geografi. Kurskod: GRNGEO2. Verksamhetspoäng: 150

Relevanta dokument
FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

ESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi

Arbetsområde: Kartan. Världen i din ficka

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i geografi

Samhällsorienterande ämnen

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi

Del ur Lgr 11: kursplan i geografi i grundskolan

Förslag den 25 september Geografi

Undervisningen i geografi ska enligt Skolverket behandla bl.a. följande innehåll i år 7 9

Miljö, människor och hållbarhetsfrågor

Geografi åk 7. Lycka till!

KLIMATZONER - GEOGRAFI ÅR 7

På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker.

Vi lär oss att använda kartor och att använda dem för att förstå geografisk information, jämföra länder och annat.

LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor.

Geografi. Klasserna 7-8

LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor.

Kursplanen i ämnet geografi

Lokal pedagogisk planering för årskurs 4 i ämnet Geografi

Att leva tillsammans

GEOGRAFI, 7A v

Ny läroplan Föräldrainformation

LPP i Geografi. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom. Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. August 31, LPP geografi ht.2016.

Lärares verktyg i bedömningsprocessen. Svårfångat lärande elever i behov av anpassning och särskilt stöd

GEOGRAFENS TESTAMENTE NORDEN

LPP 7P2 Geografi, samhällskunskap, religion och historia

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

LPP i Geografi. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. January 25, LPP geografi vt.2018.

Förmågor: Centralt innehåll: Kunskapskrav:

- I vilka klimatzoner växer ovanstående råvaror? s.103 jämför med s.106!

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Övergripande planering Reviderad:

Matris - Identitet & livsstil

EN LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPET UPPLAND 1

Boken om Sveriges, Nordens och Europas geografi

Planering Geografi Att studera helheten & med kartor jorden runt HT/2015. ÅK 7 Namn:

EN LÄRARHANDLEDNING TILL NYA LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

LPP i Geografi. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. May 26, LPP geografi vt.2016.

GEOGRAFI. Ämnets syfte och roll i utbildningen

Röda temat Min värld, mitt liv! Centralt innehåll åk 4

GEOGRAFI. Ämnets syfte

GEOGRAFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Klimat och hållbar utveckling 7A

SO /Sv 7B Världsdelarna och klimatzoner vecka

. Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern.

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Geografi Mål som eleven skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Övergripande planering

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll

Södra Innerstadens SDF Sofielundsskolan

SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN FÖR LÄRARE ÅRSKURS 4 6 KURSKOD: CH46SO GEOGRAFI. Kursmomentbeskrivning, litteratur och schema

SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN

UPPTÄCK NORDEN SVERIGE Geografi & Historia

BIOLOGI Ämnets syfte Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

UPPTÄCK NORDEN DANMARK Politik & Ekonomi

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

UPPTÄCK NORDEN SVERIGE Politik & Ekonomi

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Geogr afi 4-6. lärarbok. Capensis förlag ab. Jan Wiklund Tomas Torbjörnsson

Geografi Analys och reflektion

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Skogsbruk på ren svenska Lektion 6: Vad skulle hända om svenskt skogsbruk inte fanns?

Anna Karlefjärd Bedömning & betygssättning i särskolan

samhällskunskap Syfte

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Skogsbruk på ren svenska Lektion 5: Ansvarstagande som inte slutar där skogen slutar.

Norden. Du kommer att få lära dig mer om:

#räddaplaneten. Ämne: Geografi Årkurs: 8 Lärare Sofie Lennman. Inledning/Syfte

UPPTÄCK NORDEN DANMARK Geografi & Historia

Inom detta arbetsområde utvecklar du din förmåga att

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

Av: David Örbring, lärare i geografi. Geografens testamente. Lärarhandledning

- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap

Kan föra relativt väl underbyggda resonemang om orsaker och samband.

Medborgardialog med unga

Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför?

Skola KURSPLANER Motiv- och syftestexter

Teknik. Betyg E. Tillfälle att undersöka, reflektera och ifrågasätta produkter och tekniska system.

En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9

RÖDA TRÅDEN SO: GEOGRAFI, HISTORIA, RELIGIONSKUNSKAP OCH SAMHÄLLSKUNSKAP F-KLASS ÅK

Information från. Information från

för samtalen och diskussionerna framåt

Så funkar Vifolkaskolan!

Visa vägen genom bedömning

"Jordens processer" I Europa finns det vulkaner, glaciärer och bergskedjor. Varför finns de hos oss? Hur blir de till?

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

Projektplan på Viby friskola. Bakgrund. Ämnen

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI

Inom detta arbetsområde utvecklar du din förmåga att

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

Samhällsorienterade ämnen årskurs 1-3 (Religionskunskap, Geografi, Samhällskunskap och Historia)

Drömstaden upplägg och kopplingar till läroplanen

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Transkript:

Kurs: Geografi Kurskod: GRNGEO2 Verksamhetspoäng: 150 Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar att förvalta jorden så att en hållbar utveckling blir möjlig. Samspelet mellan människan och hennes omgivning har gett upphov till många olika livsmiljöer. Geografi ger oss kunskap om dessa miljöer och kan bidra till förståelse av människans levnadsvillkor. Syfte Undervisningen i kursen geografi inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden samt utvecklar en geografisk referensram och ett rumsligt medvetande. Genom undervisningen ska eleven ges möjlighet att utveckla kunskaper om, och kunna göra jämförelser mellan, olika platser, regioner och levnadsvillkor. Eleven ska också ges förutsättningar att utveckla en medvetenhet om de sammanhang där geografiska kunskaper är viktiga och användbara. Undervisningen ska ge eleven möjlighet att utveckla kunskaper om vilka mänskliga verksamheter och av naturen framkallade processer som påverkar jordytans former och mönster. Den ska även bidra till att eleven får erfarenheter av att tolka och bedöma konsekvenser av olika förändringar som sker i det geografiska rummet. Genom undervisningen ska eleven utveckla kunskaper om hur och natur samspelar och vilka konsekvenser detta samspel får för naturen och människors levnadsvillkor. Undervisningen ska ge kunskaper om kartan och kännedom om viktiga namn, läges- och storleksrelationer så att eleven kan orientera sig och dra slutsatser om natur- och kulturlandskap och om människors levnadsvillkor. På så sätt ska eleven ges möjlighet att se världen ur ett helhetsperspektiv. Undervisningen ska även ge eleven förutsättningar att utveckla kunskaper i att göra geografiska analyser av omvärlden och att presentera resultaten med hjälp av geografiska begrepp. Genom undervisningen ska eleven ges förutsättningar att utveckla kunskaper om varför intressekonflikter om naturresurser uppstår. Undervisningen ska också medverka till att eleven utvecklar kunskaper om hur vi kan påverka framtiden i riktning mot en mer acceptabel levnadsmiljö för alla. Eleven ska ges möjlighet att utveckla kunskaper i geografi som kan användas i vardags- och arbetslivet samt för att tolka och ta ställning till information och budskap från olika medier. Genom undervisningen i kursen geografi ska eleven ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen, utforska och analysera samspel mellan och natur i olika delar av världen,

göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker, och värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling. Centralt innehåll Livsmiljöer Jordytan och på vilka sätt den formas och förändras av människans mark.utnyttjande och naturens egna processer, till exempel plattektonik och erosion. Vilka konsekvenser detta får för människor och natur. Jordens naturresurser, till exempel odlingsmark, skogar och fossila bränslen. Var på jorden olika resurser finns och vad de används till. Vattnets betydelse, dess fördelning och kretslopp. Jordens klimat- och vegetationszoner. Klimatets påverkan på människors levnadsvillkor. Klimatförändringar, olika förklaringar till dessa och vilka konsekvenser förändringarna kan få. Var olika varor och tjänster produceras och konsumeras samt hur varor transporteras. Hur människors försörjning och handelsmönster har förändrats över tid. Fördelningen av jordens befolkning över jordytan, migration och urbanisering samt orsaker till och konsekvenser av detta. Geografins metoder, begrepp och arbetssätt Namn och läge på områden, städer, berg, öar, hav och vatten i Sverige samt länder i Europa. Världsdelarnas viktigare länder, städer, vatten, öar, berg, öknar och regioner. Kartor och deras uppbyggnad med gradnät, färger, symboler och skalor. Topografiska och tematiska kartor. Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data med hjälp av kartor, geografiska informationssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns tillgängliga på internet. Fältstudier av natur- och kulturlandskap. Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi. Miljö, människor och hållbarhetsfrågor Sårbara platser och naturgivna risker och hot, och vilka konsekvenser det får för naturoch kulturlandskapet. Identifiering av sårbara platser och förebyggande av risker. Intressekonflikter om naturresurser. Förnybara energitillgångar. Fattigdom och ohälsa i olika delar av världen. Hur befolkningstäthet, klimat och naturresurser påverkar detta.

Kunskapskrav Betyget E Eleven har grundläggande kunskaper om samspelet mellan och natur, och visar det genom att föra enkla och till viss del orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen. Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation samt för enkla och till viss del hur dessa mönster ser ut och hur de har förändrats över tid samt orsaker till och konsekvenser av detta. Eleven för enkla och till viss del klimatförändringar och olika förklaringar till dessa samt deras och miljö i olika delar av världen. Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett i huvudsak fungerande sätt, samt för enkla och till viss del olika källors trovärdighet och relevans. Vid fältstudier använder eleven kartor och andra verktyg på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven har grundläggande kunskaper om Sveriges, Nordens, Europas och världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med viss säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt. Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och redogör då för enkla och till viss del förslag på lösningar där några och natur vägs in. Betyget D Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Betyget C Eleven har goda kunskaper om samspelet mellan och natur, och visar det genom att föra utvecklade och relativt orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen. Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då förhållandevis komplexa geografiska mönster av handel och kommunikation samt för utvecklade och relativt hur dessa mönster ser ut och hur de har förändrats över tid samt orsaker till och konsekvenser av detta. Eleven för utvecklade och relativt klimatförändringar och olika förklaringar till dessa samt deras människa, samhälle och miljö i olika delar av världen. Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett relativt väl fungerande sätt, samt för utvecklade och relativt olika källors trovärdighet och relevans. Vid fältstudier använder eleven kartor och andra verktyg på ett relativt ändamålsenligt sätt. Eleven har goda kunskaper om Sveriges, Nordens, Europas och världsdelarnas namngeografi

och visar det genom att med relativt god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt. Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och redogör då för utvecklade och relativt förslag på lösningar där några och natur vägs in. Betyget B Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda. Betyget A Eleven har mycket goda kunskaper om samspelet mellan och natur, och visar det genom att föra orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen. Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett väl fungerande sätt. Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då komplexa geografiska mönster av handel och kommunikation samt för hur dessa mönster ser ut och hur de har förändrats över tid samt orsaker till och konsekvenser av detta. Eleven för klimatförändringar och olika förklaringar till dessa samt deras och miljö i olika delar av världen. Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett väl fungerande sätt, samt för väl olika källors trovärdighet och relevans. Vid fältstudier använder eleven kartor och andra verktyg på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Eleven har mycket goda kunskaper om Sveriges, Nordens, Europas och världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt. Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och redogör då för förslag på lösningar där några och natur vägs in. Kunskapskrav för geografi betyget E Kunskapskrav för geografi betyget C Eleven har Eleven har goda grundläggande kunskaper om kunskaper om samspelet mellan samspelet mellan och natur, och visar och natur, och visar det genom att föra det genom att föra utvecklade och enkla och till viss del relativt väl orsaker till och orsaker till och konsekvenser av konsekvenser av Kunskapskrav för geografi betyget A Eleven har mycket goda kunskaper om samspelet mellan och natur, och visar det genom att föra orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning,

befolkningsfördelning, befolkningsfördelning, migration, klimat, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen. olika delar av världen. olika delar av världen. Eleven kan även Eleven kan även använda geografiska Eleven kan även använda geografiska använda geografiska begrepp på ett väl begrepp på ett i begrepp på ett relativt fungerande sätt. huvudsak väl fungerande sätt. Eleven kan undersöka fungerande sätt. Eleven kan undersöka var olika varor och Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då förhållandevis och konsumeras, och beskriver då komplexa geografiska mönster av handel och geografiska mönster av handel och komplexa geografiska kommunikation samt mönster av handel och för kommunikation samt kommunikation samt för enkla och till viss för utvecklade och hur del hur dessa mönster ser ut och hur de har förändrats över tid samt orsaker till och relativt väl hur dessa mönster ser ut och hur de har förändrats över tid dessa mönster ser ut och hur de har förändrats över tid samt orsaker till och konsekvenser av detta. Eleven för konsekvenser av detta. Eleven för enkla och till viss del klimatförändringar och olika förklaringar till dessa samt deras och miljö i olika delar av världen. Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett i huvudsak fungerande sätt, samt för enkla och till viss del olika källors trovärdighet samt orsaker till och konsekvenser av detta. Eleven för utvecklade och relativt väl klimatförändringar och olika förklaringar till dessa samt deras och miljö i olika delar av världen. Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett relativt väl fungerande sätt, samt för utvecklade och relativt väl olika klimatförändringar och olika förklaringar till dessa samt deras och miljö i olika delar av världen. Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett väl fungerande sätt, samt för olika källors trovärdighet

och relevans. Vid fältstudier använder eleven kartor och andra verktyg på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven har grundläggande kunskaper om Sveriges, Nordens, Europas och världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med viss säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt. Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och redogör då för enkla och till viss del förslag på lösningar där några och natur vägs in. källors trovärdighet och relevans. Vid fältstudier använder eleven kartor och andra verktyg på ett relativt ändamålsenligt sätt. Eleven har goda kunskaper om Sveriges, Nordens, Europas och världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med relativt god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt. Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och redogör då för utvecklade och relativt väl förslag på lösningar där några och natur vägs in. och relevans. Vid fältstudier använder eleven kartor och andra verktyg på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Eleven har mycket goda kunskaper om Sveriges, Nordens, Europas och världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt. Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och redogör då för förslag på lösningar där några och natur vägs in.