Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016 STOCKHOLMS LÄN. Prognos för arbetsmarknaden

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016 STOCKHOLMS LÄN Prognos för arbetsmarknaden 2016 2017

Ansvarig utredare Therese Landerholm Telefon: 010-488 40 32 Analysavdelningen Eftertryck tillåtet med angivande av källa Arbetsförmedlingen 2016 06 08

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Konjunkturläget i Stockholms län... 6 Prognos över sysselsättning och arbetslöshet... 10 Näringsgrenar... 14 Jord- och skogsbruk... 15 Industri... 16 Byggverksamhet... 18 Privata tjänster... 21 Offentliga tjänster... 26 Matchningsläget på arbetsmarknaden... 30 Befolkning och arbetskraft... 35 Stockholms befolkning ökar stadigt... 35 Utrikes födda står för tillskottet i arbetsför ålder... 36 Befolkningsutvecklingen framöver... 38 Arbetskraftsdeltagandets utveckling... 41 Inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen... 43 Arbetslöshetens utveckling... 43 Arbetslöshetens sammansättning... 43 Ungdomsarbetslöshet... 49 Utmaningar på länets arbetsmarknad... 52 Bilagor... 57 Bilaga 1. Metod och urval... 57 Bilaga 2. Definitioner... 59 Bilaga 3. Arbetslöshetens sammansättning... 60

4 Sammanfattning Konjunkturläget Den globala ekonomin har på senare tid bromsat in, med svagare tillväxttakt i flera stora ekonomier. Även om återhämtningen i euroområdet är trög börjar den stå på allt fastare mark, och flera länder visar på en stark tillväxt. I Sverige har basen för tillväxten i ekonomin successivt breddats vilket innebar en mycket god utveckling under 2015. Efter ett mycket starkt avslut på föregående år bromsade sedan tillväxten i den svenska ekonomin in under inledningen av 2016. I Arbetsförmedlingens intervjuundersökning våren 2016 framkommer att stämningsläget bland de privata arbetsgivarna i Stockholms län har dämpats jämfört med höstens intervjuundersökning. Dock ligger förväntningsläget kvar tydligt över normal nivå för perioden våren 2007 till nu, vilket indikerar att konjunkturen i Stockholms län är fortsatt stark. Även de offentliga arbetsgivarna ser tydligt mer optimistiskt på sin framtida tjänsteproduktion. Prognos över sysselsatta och arbetslösa Arbetsförmedlingens prognos våren 2016 är att antalet sysselsatta i Stockholms län ökar med 29 000 personer i år, motsvarande en tillväxttakt på 2,5 procent. Prognostalen ligger därmed i linje med den prognos som presenterades i höstas. Utvecklingen bedöms hålla i sig under 2017, men inte med lika stark utvecklingstakt. Under 2017 väntas antalet sysselsatta öka med 28 000 personer vilket motsvarar en tillväxt på 2,4 procent. Bäst bedöms utvecklingen bli för byggverksamheten och delar av den privata respektive offentliga tjänstenäringen. Med en tillväxt på totalt 57 000 jobb under prognosåren utgör Stockholm hela landets sysselsättningsmotor. Samtidigt väntas antalet inskrivna arbetslösa minska med 500 personer i slutet av 2016. Det innebär att antalet inskrivna arbetslösa uppgår till 69 600 och att arbetslösheten landar på 5,9 procent fjärde kvartalet 2016. Därmed görs en revidering av arbetslöshetsnivån sedan höstens prognos. Under 2017 väntas antalet arbetslösa öka med 1 000 personer så att antalet inskrivna arbetslösa vid fjärde kvartalet nästa år uppgår till 70 600 personer. Detta skulle motsvara en arbetslöshetsnivå på 5,8 procent i slutet av 2017. Därmed har Stockholms län rikets lägsta arbetslöshet tillsammans med Uppsala län. Arbetslöshetens sammansättning Arbetslösheten i Stockholms län har haft en nedåtgående trend sedan hösten 2013. Samtidigt blir tudelningen på arbetsmarknaden allt större. Av alla inskrivna arbetslösa i Stockholms län var det personer med högst förgymnasial utbildning som har den högsta arbetslösheten på länets arbetsmarknad, 17 procent. Detta skiljer sig från situationen i riket där det i stället var utrikes födda som har den högsta arbetslösheten. Bakgrunden till detta är bland annat att Stockholms län har en högre andel jobb med krav på teoretisk specialistkompetens än i riket som helhet. Detta medför att individer med låg utbildningsnivå står sig, relativt andra grupper, sämre på länets arbetsmarknad.

5 Vid slutet av april 2016 tillhörde 74 procent av samtliga inskrivna arbetslösa en eller flera av de grupper som har en utsatt ställning på arbetsmarknaden. Förenande för dessa är, trots mycket stora variationer mellan de individer som ingår, att de bedöms löpa högre risk att hamna i långa tider i arbetslöshet. De individer som räknas till dessa är just arbetslösa med högst förgymnasial utbildning och därutöver även arbetslösa födda utanför Europa, arbetslösa med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga samt arbetslösa äldre (55-64 år). I april 2016 hade 39 procent av samtliga 68 400 inskrivna arbetslösa i Stockholms län varit inskrivna arbetslösa i över ett år. Detta var 400 fler personer än för ett år sedan. Långtidsarbetslösheten ökar främst för personer med utsatt ställning. Ju längre tid en person är utan arbete, desto sämre blir hennes chanser att komma ut på arbetsmarknaden och desto större blir risken att fastna i utanförskap. Utmaningar på Stockholms läns arbetsmarknad Stockholms län fortsätter att växa ur flera aspekter och har landets högsta jobbtillväxt, både sett till antal och till ökningstakt. Även om flera näringsgrenar indikerar dämpad framtidstro är konjunkturläget fortsatt starkt och efterfrågan på arbetskraft är god. Därmed kommer Arbetsförmedlingens uppdrag att matcha arbetssökande mot arbetsgivarnas behov bli allt viktigare. En effektivt fungerande matchning på arbetsmarknaden är en förutsättning för en god och uthållig uppgång av sysselsättningen. I vårens intervjuundersökning framkommer att bristen på arbetskraft tilltar både bland privata och offentliga tjänstenäringar. Inom offentligt drivna verksamheter är nivån dessutom uppe på rekordhöga nivåer då 60 procent av verksamheterna har angett att de upplevt brist vid rekrytering. När arbetsmarknaden samtidigt blir allt mer tudelad med en ökande andel personer som har utsatt ställning på arbetsmarknaden försvåras matchningsuppdraget. Arbetsförmedlingen måste därmed fortsätta att förstärka sitt arbetsgivararbete och vässa instrumenten för att utföra arbetet på ett effektivt sätt. Arbetsförmedlingen behöver tillsammans med arbetsmarknadens parter diskutera bakgrunden till bristerna och hitta potentiella lösningar samt jobba vidare med vägledning. Det gäller särskilt för unga och nya på svensk arbetsmarknad för att öka intresset för de utbildningar där sökandeintresset inte motsvarar den efterfrågan som finns. Bland de personer som nu söker uppehållstillstånd i Sverige skulle många gynnas av att komma till den tillväxtregion som Stockholms län är. Här finns både olika typer av ingångsjobb och jobb med hög och medelhög kvalifikationsgrad. För att uppnå en lyckad arbetsmarknadsetablering för gruppen nyanlända är det av yttersta vikt att personerna inte behandlas som just en grupp. Två centrala delar i etableringen, utöver grundläggande utbildningsnivå, är kunskaper i svenska och tillgång på bostäder. Men bostadsmarknaden i Stockholms län är mer än ansträngd och de stora befolkningsökningsökningarna som har skett under senare år har inte motsvarats av byggtakten i länet. Förutom problematiken med att flera grupper har svårt att ta sig in på bostadsmarknaden kan bostadsbristen även leda till försämrad matchning. Sammanfattningsvis ställer ovan beskrivning krav på mer samarbete mellan berörda aktörer för att möta de utmaningar som finns på arbetsmarknaden i Stockholms län, för att inte hämma länets fortsatta potentiella tillväxt och arbetsmarknad.

6 Konjunkturläget i Stockholms län Sverige har en liten öppen ekonomi och påverkas därför mycket av händelser på den globala marknaden. Utvecklingen för konjunkturen i landet som helhet påverkar i sin tur länen i olika utsträckning, bland annat beroende på olika näringsgrensstrukturer. I följande avsnitt beskrivs utvecklingen för tillväxten globalt och nationellt samt för Stockholm. Vidare beskrivs hur förväntningarna och anställningsplanerna inför framtiden ser ut bland länets privata arbetsgivare enligt Arbetsförmedlingens intervjuundersökning våren 2016. Läget i omvärlden Den globala tillväxten bromsade in 2015, framför allt som en följd av en svagare utveckling i flera tillväxtekonomier. Även den amerikanska ekonomin som hittills varit draglok i världsekonomin uppvisade svag tillväxt under årets första kvartal. Det finns dock goda möjligheter för att tillväxten i den amerikanska ekonomin likt 2014 och 2015 studsar upp efter ett svagt första kvartal. Arbetsmarknaden fortsätter att förbättras och det finns indikationer på att löneökningarna har tilltagit vilket ger positiva effekter på den viktiga hushållskonsumtionen. Arbetslösheten har sjunkit kraftigt och sysselsättningen stiger. Framöver väntas en något lägre arbetslöshet men en fortsatt god utveckling för sysselsättningen på den amerikanska arbetsmarknaden. Kina fortsätter att styra sin ekonomi i riktning mot ökad andel konsumtion vilket medfört att tjänstesektorn har vuxit snabbt. Däremot har tillverkningsindustrin tappat fart och tillväxten i investeringarna dämpats. Landet uppvisar sammantaget en något lägre tillväxttakt än tidigare, men alltjämt höga tal på tillväxtutvecklingen. Samtidigt syns en allt starkare återhämtning i euroområdet. Sammantaget steg EU-ländernas BNP med 0,5 procent säsongsrensat under årets första kvartal jämfört med kvartalet innan. Det innebär att tillväxten tilltog jämfört med de senaste kvartalen. Det var framför allt en högre tillväxt i Tyskland som bidrog till denna utveckling, men tillväxten stegrades också i Frankrike och Italien. Även Spanien har visat på återhämtning med tillväxt tre kvartal i rad. Däremot uppvisade några länder som Storbritannien, Finland och Norge en mer dämpad utveckling av BNP, vilket drog ner den totala tillväxten för EU. 1 Framåt pekar flera indikatorer på en tillväxt i fortsatt långsam takt för euroområdet. Även under 2016 och 2017 bedöms det vara den inhemska efterfrågan som driver tillväxten i regionen. Arbetslösheten i euroområdet är sjunkande och bakom denna utveckling ligger en god jobbtillväxt. Däremot kännetecknas arbetsmarknaden av stora problem som hög strukturarbetslöshet. Den svenska ekonomin har utvecklats starkare än det historiska genomsnittet alltsedan tredje kvartalet 2013, vilket till stor del förklaras av den positiva trenden för bostadsinvesteringar och hushållskonsumtion under perioden. Men efter flera kvartal med höga tillväxttal mattades den svenska BNP-tillväxten av och ökade nu i linje med EU-genomsnittet. Fasta bruttoinvesteringar och såväl hushålls- som offentlig konsumtion fortsatte att öka i god takt. Däremot minskade tjänsteexporten kraftigt under första kvartalet, vilket främst förklaras av ett omslag från fjärde 1 SCB, Nationalräkenskaperna kvartal 1 2016

7 kvartalet då det var stora flöden av export av forskning och utveckling och även licenser och royalties. Varuexporten fortsatte dock att öka något snabbare än genomsnittet sedan 2006, mycket tack vare en ökad export av motorfordon. Samtidigt visade importen något svagare tillväxttal än de två senaste kvartalen och då främst inom tjänsteimporten. I den svenska hushållskonsumtionen var det hushållens utgifter för bostäder, fritid och underhållning som bidrog mest. Den offentliga konsumtionen ökade med 0,5 procent från kvartalet innan. Effekter av den ökade asylinvandringen skattas till att ha bidragit med 0,15 procentenheter av den säsongsrensade BNP-tillväxten. 2 Stark konjunktur i Stockholm I vårens intervjuundersökning framkommer att det privata näringslivet i Stockholms län har fortsatt starka förväntningar på den framtida efterfrågan. Arbetsgivarna är nu tydligt mer optimistiska än normalt, vilket indikeras av att konjunkturindikatorn i följande diagram ligger tydligt över 100-strecket. 110-strecket indikerar ett mycket starkare förväntningsläge än normalt medan nivåer under 90-strecket tyder på ett svagare läge än normalt. Dock har nivån på konjunkturindikatorn sjunkit tillbaka något sedan höstens intervjuundersökning då den låg på gränsen till ett mycket starkt förväntningsläge. Arbetsförmedlingens konjunkturindikator för näringslivet, Stockholms län, våren 2007-våren 2016 3 120 Index 110 100 90 80 70 Säsongsrensad data, trendvärden. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Om svaren bryts ner ytterligare kan man uttyda att det endast är ett fåtal arbetsgivare som gjort bedömningen att efterfrågan kommer minska. Majoriteten tror på ett ökande eller oförändrat efterfrågeläge, vilket dessutom är från en redan hög nivå. Förväntningsläget inom offentlig tjänstesektor ligger också tydligt över genomsnittet för perioden 2007 fram till nu, och dessutom på den högst nivån hittills under perioden. Därmed kan konjunkturen i Stockholms län sägas fortsatt vara stark. 2 SCB, Nationalräkenskaperna kvartal 1 2016 3 För information om Arbetsförmedlingens konjunkturindikator, se bilaga 2.

8 En liknande bild ger Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer för maj, att företagen visar på ett gott men vikande stämningsläge. Vidare redovisar samtliga företagssektorer mer optimistiska anställningsplaner än normalt. Däremot har hushållen fortsatt en ganska pessimistisk syn på ekonomin, både den egna och på svensk ekonomi. 4 I Arbetsförmedlingens intervjuundersökning framkommer vidare att kapacitetsutnyttjandet bland de privata arbetsgivarna i näringslivet har ökat igen jämfört med i höstas. Det innebär att 68 procent av arbetsgivarna inte kan öka sin produktion av varor och tjänster mer än marginellt innan de behöver rekrytera, vilket ligger över genomsnittet för perioden 2007 fram till nu. Utvecklingen av antalet varsel kan även den ses som en indikation på konjunkturläget och pågående strukturomvandling i en ekonomi. Antalet varsel i Stockholms län har hittills under 2016 i genomsnitt legat på en lägre nivå jämfört med föregående år. Antalet inkomna varsel under årets fyra första månader uppgick till 3 700, vilket var 1 400 färre än samma period föregående år. Även under helåret 2015 var antalet inkomna varsel på lägre nivåer än de var 2014. Situationen är densamma i riket, med lägre antal inkomna varsel under 2015 och 2016 jämfört med föregående år. Samtidigt har bristen på arbetskraft ökat, både i förhållande till höstens prognosomgång och jämfört med förra våren. Andelen privata arbetsgivare som upplevt brist vid sina rekryteringar uppgår till 31 procent, vilket är över genomsnittet för perioden 2007 fram till nu och börjar närma sig de nivåer som var innan finanskrisen. Vidare uppgav 60 procent av de offentligt drivna verksamheterna att de upplevt brist vid rekrytering, vilket är en ökning jämfört med höstens prognosomgång och fortsatt den högsta noteringen under jämförelseperioden 2007 fram till nu. Slutligen kan inflödet av nya lediga platser till Arbetsförmedlingen ses som en indikator på kommande efterfrågan på arbetskraft 5. I Stockholms län har inflödet legat på en hög nivå under 2015 och hittills under 2016. Under årets fyra första månader 2016 har det inkommit 28 000 fler lediga platser än motsvarande period föregående år. De flesta lediga platserna återfinns inom finansiell verksamhet och företagstjänster samt inom utbildning, vård och omsorg. Ett ökat antal lediga platser och vakanser bekräftas också av SCB:s konjunkturstatistik över vakanser i Stockholms län för första kvartalet 2016. Efterfrågan på arbetskraft är god Utvecklingen av antalet sysselsatta i Stockholms län har varit god. Under de senaste fem åren har antalet jobb växt med i genomsnitt 22 000 jobb per år. 6 Dessutom visar Arbetsförmedlingens framåtblickande indikatorer en fortsatt stark efterfrågan på arbetskraft under prognosperioden och att företagen kommer fortsätta att öka antalet anställda i ett högt tempo. Andelen 4 Konjunkturinstitutet, konjunkturbarometern maj 2016 5 Arbetsförmedlingen har sett en ökning av antalet nyanmälda lediga platser med ett overifierat bakomliggande rekryteringsbehov. Detta medför att utvecklingen för Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik avseende lediga platser skall tolkas med försiktighet. Arbetsförmedlingens andel av de lediga platserna varierar över tid och konjunktur. Även annonseringsregler och annonseringskultur förändras över tid. Syftet med platsannonseringen är primärt att underlätta matchningen på arbetsmarknaden. 6 SCB, RAMS dagbefolkning, 16-64 år, 2010-2014

9 arbetsgivare som anger att personalstyrkan kommer utökas har ökat under senare tid och framför allt var ökningen stor i höstens undersökning, vilket syns tydligt i nedanstående diagram. Sedan höstens intervjuundersökning har visserligen nettotalet minskat från 45 till 42 men ligger på en fortsatt hög nivå i förhållande till det historiska genomsnittet för perioden. Rekryteringsplanerna ligger på en hög nivå för i stort sett alla näringsgrenar och bland såväl stora som små arbetsgivare, vilket talar för en bred sysselsättningsuppgång. Starkast nettotal på ett års sikt återfinns inom branscherna information och kommunikation, privat driven vård och omsorg, hotell och restaurang samt personliga och kulturella tjänster. Andel företag som planerar att utöka personalstyrkan på ett års sikt, Stockholms län, våren 2007-våren 2016 50 Nettotal Genomsnitt Stockholms län 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Säsongsrensade data, trendvärden. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Med anledning av den höga efterfrågan på arbetskraft kommer Arbetsförmedlingens matchningsarbete att utsättas för en allt större utmaning. Hur väl matchningsarbetet fungerar påverkar styrkan i den framtida sysselsättningstillväxten i länet.

10 Prognos över sysselsättning och arbetslöshet Näringslivets syn på sin efterfrågeutveckling utgör själva grunden för deras kommande efterfrågan på arbetskraft, men det är inte den enda faktorn som spelar in. Hur konjunkturen utvecklas väger naturligtvis tungt i sammanhanget men jobbtillväxten beror också på hur kapacitetsutnyttjandet av befintlig personal ser ut, om det pågår någon typ av strukturomvandling till följd av teknikutveckling samt om det finns strukturella brister på vissa typer av yrkeskategorier som verkar dämpande på möjligheterna för arbetsgivare att möta efterfrågan på sina varor och tjänster. Antalet sysselsatta ökar starkt Arbetsmarknaden i Stockholms län är stark och bakgrunden är dels de stora befolkningsökningarna som skett under senare år, dels att näringsgrensstrukturen har gynnats både av dessa befolkningsökningar och av hur konjunkturutvecklingen har slagit mot de näringar som sysselsätter många i Stockholms län. Mellan åren 2007 och 2014 har den genomsnittliga sysselsättningsutvecklingen i Stockholms län varit 1,5 procent. Den bransch som har växt mest procentuellt sett under dessa sju år är hotell- och restaurangverksamhet, som ökat antalet sysselsatta med i genomsnitt 4,4 procent årligen. Vidare utgör antalet sysselsatta inom byggverksamhet i Stockholms län den näringsgren som har ökat mest procentuellt sett sedan 2007, i genomsnitt med 2,7 procent. Den privata tjänstesektorn, som utgör en väldigt stor andel av Stockholms läns arbetstillfällen, ökade samtidigt med i genomsnitt 1,9 procent. Antalet arbetstillfällen inom offentlig verksamhet har ökat med 1,7 procent. 7 Mot bakgrund av resultaten i Arbetsförmedlingens intervjuundersökning denna vår och utvecklingen för arbetsmarknadsindikatorerna som redovisats i tidigare avsnitt gör Arbetsförmedlingen bedömningen att antalet sysselsatta kommer att fortsätta öka under 2016. Utvecklingen väntas bli starkast inom byggverksamhet, privata tjänster och offentliga tjänster. Svagast väntas utvecklingen bli för industrin samt jord- och skogsbruket. Antalet sysselsatta bedöms öka med 2,5 procent, motsvarande 29 000 personer, vilket återges i diagrammet på följande sida. Arbetsförmedlingen ligger därmed kvar med de prognostal för antalet sysselsatta som sattes för 2016 i höstas. Vidare väntas sysselsättningen fortsätta öka under 2017, med samma näringsgrenar som drar, men i något lägre utvecklingstakt än för 2016. Därmed bedöms sysselsättningen öka med 2,4 procent vilket motsvarar 28 000 nya jobb. Under prognosåren väntas jobbtillväxten inom privata tjänster i länet att vara starkast i branscherna hotell- och restaurangverksamhet, personliga och kulturella tjänster samt finansiell verksamhet och företagstjänster. Övriga delbranscher inom privata tjänster ligger dock på förhållandevis starka ökningstal även de. Inom offentliga tjänster väntas jobbtillväxten under prognosåren vara stark både inom offentlig förvaltning samt inom utbildning, vård och omsorg. 7 SCB, RAMS, dagbefolkning, 16-64 år.

11 Sysselsatta 8 16-64 år i Stockholms län, 2004-2017, prognos 2015-2017 1 400 000 Antal 1 200 000 1 000 000 800 000 600 000 400 000 200 000 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Källa: SCB (RAMS) och Arbetsförmedlingen Fortsatt sidledes utveckling av arbetslösheten Befolkningstillväxten i Stockholms län har medfört en successivt växande arbetskraft vilket långsiktigt innebär potentiellt högre nivåer både för sysselsatta och arbetslösa, beroende på utvecklingen på arbetsmarknaden. Nivån på den relativa arbetslösheten 9 avgörs i sin tur av vilken av dessa parametrar som växer snabbast. Arbetsförmedlingen gör bedömningen att antalet inskrivna arbetslösa väntas minska med 500 personer i Stockholms län fjärde kvartalet 2016, jämfört med motsvarande kvartal 2015. Det innebär att det totala antalet inskrivna arbetslösa uppgår till 69 600 personer i slutet av innevarande år. I höstas prognostiserades att antalet inskrivna arbetslösa skulle öka med 500 personer, baserat på att antalet inskrivna arbetslösa hade börjat vända upp och med bakgrund mot den ökande invandringen. Efter höstens prognos vände dock utvecklingen neråt igen och antalet arbetslösa fortsatte minska. Därmed görs en revidering av höstens prognostiserade värde för antalet inskrivna arbetslösa 2016. För 2017 gör Arbetsförmedlingen bedömningen att antalet inskrivna arbetslösa kommer ökar med 1 000 personer, trots den starka konjunkturen och efterfrågan på arbetskraft som finns. Detta beror främst på att antalet nyanlända beräknas öka i takt med att fler asylärenden beslutas och personer blir kommunplacerade inom länet, eftersom dessa åtminstone initialt står längre ifrån arbetsmarknaden. Det innebär att vid slutet av 2017 uppgår antalet inskrivna arbetslösa i länet till 70 600 personer, vilket återges i diagrammet på följande sida. 8 Sysselsatta avser förvärvsarbetande dagbefolkning, 16-64 år. 9 Arbetslöshet avser antalet inskrivna arbetslösa som andel av registerbaserad arbetskraft 16-64 år. Inskrivna arbetslösa definieras som summan av öppet arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd (16-64 år). Registerbaserad arbetskraft definieras som summan av inskrivna arbetslösa under mätmånaden och förvärvsarbetande nattbefolkning (16-64 år) enligt RAMS 2014.

12 Inskrivna arbetslösa 16-64 år i Stockholms län kvartal 4, 2004-2017, prognos för 2016-2017 80 000 Antal 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Källa: Arbetsförmedlingen En säsongsrensad serie uppvisar i stort sett en sidledes utveckling av arbetslösheten i länet sedan slutet av 2014. Med vårens prognostal förändras inte den utvecklingen nämnvärt utan arbetslösheten förväntas endast sjunka marginellt, för att i slutet av 2016 uppgå till 5,9 procent av den registerbaserade arbetskraften. Eftersom arbetskraften förväntas öka under prognosåren sjunker arbetslöshetsnivån ytterligare vid slutet av 2017, då den väntas uppgå till 5,8 procent. Stockholm är rikets sysselsättningsmotor Under 2016 väntas antalet sysselsatta i riket öka med totalt 68 000 personer för att under 2017 öka med ytterligare 65 000 personer. Under 2016 och 2017 väntas samtliga län i riket bidra till sysselsättningsökningen men skillnaderna i ökningstakt är stora mellan länen. Liksom tidigare fortsätter regioner med en mer diversifierad näringsstruktur med större vikt i privat tjänstesektor att uppvisa en starkare jobbtillväxt än län med tydligare industriprägel. Till utgången av 2017 bedöms Stockholms län ha haft bäst utveckling och en ökad sysselsättning med 2,4 procent. Därmed utgör jobbtillväxten i Stockholms län 43 procent av jobbtillväxten i riket. I övrigt bedöms Västra Götalands, Skåne, Östergötlands och Uppsala län få den starkaste jobbtillväxten under prognosperioden. Sämst bedöms utvecklingen bli för Jämtlands, Västernorrlands, Norrbottens och Gävleborgs län. Resultatet av ökningarna i sysselsatta och minskningarna av antalet arbetslösa under 2017 visas i relativarbetslöshetsnivåerna i kartan på följande sida. Stockholms län bedöms med den prognostiserade arbetslösheten på 5,8 procent, tillsammans med Uppsala län fortsatt ha rikets

13 lägsta arbetslöshetsnivåer vid slutet av 2017. Högst nivåer bedöms Gävleborgs, Blekinge, Södermanlands, Skåne, Västmanlands, Västernorrlands och Östergötlands län ha, alla med nivåer på över 9 procent som andel av registerbaserad arbetskraft. Förväntad procentuell sysselsättningsförändring (16-64 år) mellan kvartal 4 2016 och kvartal 4 2017 Inskrivna arbetslösa 16-64 år som andel av registerbaserad arbetskraft, prognos kvartal 4 2017 AB Stockholm I Gotland U Västmanland C Uppsala K Blekinge W Dalarna D Södermanland M Skåne X Gävleborg E Östergötland N Halland Y Västernorrland F Jönköping O Västra Götaland Z Jämtland G Kronoberg S Värmland AC Västerbotten H Kalmar T Örebro BD Norrbotten

14 Näringsgrenar Stockholms län har en väldiversifierad näringsgrensstruktur vilket innebär att jobben återfinns inom en rad olika branscher. Detta får som effekt att sysselsättningsutvecklingen inte är beroende av någon enskild del av ekonomin. Länets främsta kännetecken är den höga andelen jobb inom privat tjänstenäring där branscherna handel, transport, hotell och restaurang, information och kommunikation, finansiell verksamhet och företagstjänster samt personliga och kulturella tjänster ingår. Totalt står branscherna inom den privata tjänstenäringen för 58 procent av alla jobb i länet vilket är den högsta andelen jobb inom privat tjänstenäring bland alla län i riket. Jämförelsevis var Skåne och Västra Götalands län motsvarande andelar 45 respektive 43 procent. Näst störst i länet är den offentliga tjänstenäringen med 28 procent och därefter kommer industrin och byggverksamheten som omfattar 7 respektive 6 procent av alla jobb. Andelen industrijobb är den lägsta av alla län i riket, vilket även gäller för andelen jobb inom jord och skogsbruk. Denna näringsgren sysselsätter står för 0,3 procent av alla arbetstillfällen i länet. 10 Andel förvärvsarbetande 11 inom respektive näringsgren i Stockholms län 2014 Finansiell verksamhet & företagstjänster 22% Offentliga tjänster 28% Handel 14% Privata tjänster 58% Information & kommunikation 8% Industri 7% Bygg 6% Jord- och skogsbruk 0,3% Transport 5% Personliga & kulturella tjänster 5% Hotell & restaurang 4% Källa: SCB, RAMS, Stockholms län I följande avsnitt redovisas bedömningen för branschernas sysselsättningsutveckling för prognosåren 2016 och 2017. Analyserna bygger på svaren från Arbetsförmedlingens intervjuundersökning för alla näringsgrenar och branscher i Stockholms län våren 2016. 10 SCB, RAMS. Förvärvsarbetande dagbefolkning 16-64 år, 2014. 11 Avser förvärvsarbetande dagbefolkning, 16-64 år.

15 Jord- och skogsbruk Näringsgrenen jord- och skogsbruk omfattar 0,3 procent av samtliga förvärvsarbetande i Stockholms län, motsvarande 2 900 personer år 2014. Andelen är låg jämfört med rikets 1,5 procent. Antalet förvärvsarbetande i näringsgrenen har haft en svagt positiv utveckling med en årlig genomsnittlig ökningstakt på 0,3 procent mellan åren 2007-2014. Jobbtillväxten kan därmed beskrivas som i stort sett oförändrad under dessa år. Antalet arbetstillfällen inom näringsgrenen varierar stort med årstiderna. Under sommarsäsongen pågår skördar, skogsplantering och avverkning vilket ger en högre aktivitet och brist på arbetskraft kan uppstå på flera håll. 12 Enligt Skogsstyrelsen utövas skogsbruket i Stockholms län till 49 procent av entreprenörer, 42 procent av småskaliga skogsbruk och resterande andel av storskaliga skogsbruk. Därmed bedrivs småskaliga skogsbruk i större utsträckning i Stockholms län jämfört med riket där samma andel ligger på 39 procent. Samtidigt är andelen storskaliga mindre i Stockholms län. Antalet skogsägare i länet uppgår till 25 000, varav 44 procent är kvinnor vilket är en högre andel jämfört med rikets 38 procent. I länet är växtodlingen den största näringen medan djurbesättningarna är krympande och mjölkbönderna mycket få. Utmärkande för länet är dock hästnäringens storlek som omkring tio procent av lantbrukarna får sina huvudsakliga intäkter från. 13 Lantbruksbarometern 2016 visar att lönsamheten ökar i fyra av sju regioner sedan våren 2015. Detta gäller dock inte Mälardalen som har ett lägre lönsamhetsindex jämfört med föregående år. Vidare återfinns lägst framtidstro i Mälardalsregionen, där enbart 8 procent tror att förutsättningarna kommer att bli bättre. För att förbättra lönsamheten har majoriteten av lantbrukarna i regionen svarat att de vill effektivisera produktionen. Andelen företag som planerar att anställa under det kommande året uppgår till 10 procent. 14 Arbetsförmedlingens intervjuundersökning visar på en viss optimism inom jord- och skogsbruket. Stämningsläget har förbättrats något jämfört med föregående vår och majoriteten av företagarna inom jord- och skogsbruk tror på ett ökat efterfrågeläge under kommande sex månader. Även anställningsplanerna visar på en optimism inom näringen. Det bekräftas även av ett högt kapacitetsutnyttjande, då 82 procent av arbetsgivarna uppger att de kan utöka sin produktion med maximalt 10 procent innan de måste rekrytera. Över en av fyra arbetsgivare har upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering, vilket är en dubblering jämfört med föregående vår. Exempel på yrken som varit svårrekryterade är specialister och rådgivare inom lantbruk, ingenjörer och tekniker inom maskinteknik samt förare av jordbruks- och skogsmaskiner. Arbetsförmedlingens samlade bedömning är att antalet förvärvsarbetande kommer att öka svagt under 2016 och ligga kvar på oförändrat under 2017. Därmed ligger prognosen för 2016 från i våras fast. Eftersom näringsgrenen endast står för 0,3 procent av samtliga jobb i länet blir dock effekten på det totala antalet jobb mycket liten. 12 SCB, RAMS. Förvärvsarbetande dagbefolkning, 16-64 år. 13 Statistiska Meddelanden JO11 SM 1501. Skogsstyrelsen, Fastighets- och ägarregistret 2010. LRF, Lantbruksbarometern 2011. 14 Lantbruksbarometern 2016, LRF Konsult.

16 Industri Näringsgrenen industri består av tillverkningsindustri, energi- och vattenförsörjning samt avfallshantering och återvinning. Industrin i Stockholms län har sin tyngdpunkt inom telekom, läkemedels- och lastbilsproduktion och omfattar 7 procent av samtliga förvärvsarbetande i länet, eller 78 100 personer. Vid en jämförelse med riksgenomsnittet framgår att Stockholm skiljer sig från riket stort i fråga om andelen jobb inom industrin. I riket är andelen dubbelt så hög, nämligen 14 procent. 15 Detta är en av huvudförklaringarna till att finanskrisen, då just många jobb inom eller nära kopplade till industrin försvann, inte slog lika hårt mot Stockholms arbetsmarknad som mot vissa andra läns. Inom Stockholms län finns det bara två kommuner med tydlig industriprägel, sett till andel jobb, och det är Södertälje och Järfälla kommun. Framför allt står Södertälje kommun ut med en andel på 33 procent, vilket blir tydligt i nedanstående diagram. Detta beror på att kommunen utgör hemvist för två av länets största arbetsgivare inom industri som, tillsammans med underleverantörer, sysselsätter en inte obetydligt andel av samtliga industrianställda i länet. Lägst andel jobb inom industrin återfinns i Salem, Vaxholm och Danderyds kommun. Andel förvärvsarbetande 16 inom industrin per kommun i Stockholms län 2014 35 30 25 20 15 10 5 0 Procent Södertälje Järfälla Upplands-Bro Upplands-Väsby Nynäshamn Botkyrka Norrtälje Nykvarn Haninge Stockholms län Vallentuna Täby Tyresö Värmdö Sollentuna Solna Sigtuna Källa: SCB (RAMS) Mellan åren 2007-2014 har antalet förvärvsarbetande inom industrin i Stockholms län sjunkit med 1,7 procent årligen. Genomsnittet dras ner mycket av 2008 och 2009 års minskning då antalet förvärvsarbetande gick ner med hela 3,6 respektive 4,7 procent. Förutom inverkan av den intensifierade strukturomvandling som finanskrisen ledde till så är näringsgrenen ständigt utsatt för ett hårt strukturomvandlingstryck i och med att dess varor och tjänster ofta säljs på en global marknad. Därutöver bör nedgången i antalet förvärvsarbetande inom näringsgrenen också ses i ljuset av att delar av näringsgrenens rekryteringar allt oftare sker via bemanningsföretag vars förvärvsarbetande inte statistikförs inom industrin utan istället inom finansiell verksamhet och företagstjänster som rymmer bemanningsanställda. Efter en utdragen period med fallande sysselsättning har dock Sundbyberg Riket Huddinge Nacka Lidingö Ekerö Stockholm Österåker Danderyd Vaxholm Salem 15 SCB, RAMS. Förvärvsarbetande dagbefolkning 16-64 år, 2014 16 Avser förvärvsarbetande dagbefolkning, 16-64 år.

17 minskningen inom industrin börjat plana ut. 2014 minskade antalet sysselsatta med 800 personer, motsvarande en minskning på 1,0 procent. 17 Varierande framtidstro I vårens intervjuundersökning framkommer att framtidstron bland Stockholms industriarbetsgivare sjunker tillbaka, till en nivå som ligger under det historiska genomsnittet. Det är dock en fortsatt låg andel som tror att efterfrågan kommer att minska på sex månader sikt medan majoriteten tror på ett oförändrat efterfrågeläge. På 6-12 månaders sikt är arbetsgivarna mer optimistiska och majoriteten tror på en ökad efterfrågan. Förväntningsläget inom industrin för kommande sex månader, Stockholms län, våren 2007-våren 2016 70 Nettotal 60 50 40 30 20 10 0-10 Genomsnitt Stockholms län Riksgenomsnitt Säsongrensade data, trendvärden Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Vidare visar Arbetsförmedlingens intervjuundersökning att över tre av fyra arbetsgivare inte kan öka sin produktion mer än 10 procent innan de behöver nyanställa. Samtidigt är anställningsplanerna på ett år sikt något återhållsamma och mer positiva på två års sikt. Närmare en tredjedel av arbetsgivarna har upplevt brist på arbetskraft vid rekryteringar, vilket är i nivå med de senaste årens intervjuomgångar. Samtidigt är den dolda bristen relativt hög inom industrin, vilket innebär att en av sex arbetsgivare inte ens försökt rekrytera på grund av brist på arbetskraft. Exempel på yrken som har varit svårrekryterade är olika inriktningar av civilingenjörer samt ingenjörer och tekniker, men även smeder, svetsare och underhållsmekaniker. Arbetsförmedlingens samlade bedömning denna vår är att antalet förvärvsarbetande inom industrin kommer att öka under 2016 och 2017. Ökningarna bedöms dock vara mycket svaga. Därmed ligger prognosen från hösten fast. Industrin bedöms fortsatt vara en av de näringsgrenar som kommer att ha den sämsta utvecklingen för antalet förvärvsarbetande i länet under prognosperioden. 17 SCB, RAMS. Förvärvsarbetande dagbefolkning 16-64 år, 2014

18 Byggverksamhet Byggverksamheten består av nybyggnation och ombyggnad av bostäder, lokaler och anläggningar. Branschen omfattar 6 procent, eller 70 900 personer, av samtliga förvärvsarbetande i Stockholms län. I diagrammet nedan visas andelen förvärvsarbetande inom branschen för länets samtliga kommuner, där det blir tydligt att Nykvarns kommun har den högsta andelen förvärvsarbetande inom byggverksamhet, samtidigt som kommunerna Sigtuna, Lidingö, Danderyd och Stockholm ligger under genomsnittet för länet. Jämför man näringsgrenens andel av det totala antalet jobb i länet med rikets framgår att Stockholms arbetsmarknad har en något mindre andel inom byggverksamhet, 6 jämfört med 7 procent. 18 Andel förvärvsarbetande 19 inom byggverksamhet per kommun i Stockholms län 2014 25 Procent 20 15 10 5 0 Nykvarn Salem Tyresö Värmdö Nynäshamn Vallentuna Norrtälje Haninge Under senare år har antalet förvärvsarbetande ökat starkt inom byggverksamheten i Stockholms län. Perioden 2007-2014 låg ökningen på i genomsnitt 2,7 procent årligen. Detta innebär att byggverksamheten hade den högsta jobbtillväxten av samtliga näringsgrenar. År 2014 ökade antalet sysselsatta med 1 800 personer i länet, vilket motsvarar en utveckling på 2,5 procent. 20 Dämpad framtidstro inom bygg I vårens intervjuundersökning framkommer att stämningsläget bland arbetsgivare inom bygg och anläggning har sjunkit tillbaka jämfört med höstens undersökning. I diagrammet på följande sida visas förväntningsläget bland arbetsgivarna i länet, och där förefaller fallet vara ganska stort. Under 2015 låg förväntningarna bland länets arbetsgivare på kommande sex månader på den högsta nivån sedan våren 2011. I vårens undersökning har andelen arbetsgivare som tror på en ökad efterfråga dämpats sedan föregående vår, men istället har allt fler arbetsgivare angett ett oförändrat efterfrågeläge. Eftersom utgångsläget är från en hög nivå under flera perioder är det inte orimligt att förväntningarna sjunker tillbaka till 18 SCB, RAMS. Förvärvsarbetande dagbefolkning 16-64 år, 2014 19 Avser förvärvsarbetande dagbefolkning, 16-64 år. 20 SCB, RAMS. Förvärvsarbetande dagbefolkning 16-64 år, 2014 Österåker Ekerö Upplands-Väsby Botkyrka Huddinge Nacka Sollentuna Järfälla Källa: SCB (RAMS) Upplands-Bro Vaxholm Täby Sundbyberg Solna Södertälje Sigtuna Lidingö Danderyd Stockholm

19 en lägre nivå. På sex till tolv månaders sikt tror endast en procent av byggarbetsgivarna på en minskad efterfrågan, resterande tror att den är oförändrad eller ökar. Förväntningsläget inom byggverksamhet för kommande sex månader, Stockholms län, våren 2007-våren 2016 70 Nettotal 60 50 40 30 20 10 0-10 -20 Genomsnitt Stockholms län Riksgenomsnitt Säsongrensade data, trendvärden Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Kapacitetsutnyttjandet inom byggverksamheten har sjunkit tillbaka något men ligger i linje med genomsnittet för de senaste tre åren. Ungefär två av tre arbetsgivare kan inte öka sin produktion mer än marginellt innan de behöver nyanställa. Majoriteten av arbetsgivarna uppger att deras anställningsplaner ligger kvar på oförändrad nivå eller är ökande, både på ett och två års sikt. Närmare häften av arbetsgivarna har uppgivit brist på arbetskraft vid rekrytering, vilket är en kraftig ökning jämfört med föregående vår och höst. I förra vårens undersökning var motsvarande andel 28 procent, jämfört med 47 procent denna vår. Vidare har den dolda bristen blivit dubbelt så hög jämfört med föregående vår, vilket innebär att en av fyra arbetsgivare inte ens försökt rekrytera på grund av arbetskraftsbristen. Därmed är byggverksamhet den näringsgren där den dolda bristen är som högst i vårens intervjuundersökning. De yrken som arbetsgivarna har uppgett brist på är bland annat VVS-montörer, betongarbetare, träarbetare/snickare, samt civilingenjörsyrken, ingenjörer och tekniker inom bygg och anläggning. Bristen på personal inom ingenjörsyrkena kan också sägas utgöra en potentiell flaskhals både för fortsatta ökningar av nybyggnation och sysselsättningsökningar i näringsgrenen, vilket också kan vara en del av förklaringen till att arbetsgivarna har mer dämpade förväntningar på framtiden och sysselsättningsplaner i vårens intervjuundersökning. Inom bygg- och anläggning är en annan del av bristproblematiken det sviktande intresset för flera av utbildningarna inom dessa yrkesområden. I en rapport från Kommunförbundet Stockholms Län om gymnasiebehovet i Storstockholm 21 framkommer att sökandetrycket hos regionens gymnasieungdomar för bygg- och anläggningsprogrammet har minskat med 50 procent under den senaste femårsperioden. 21 2016, Gymnasiebehovet Trender och kunskap om Storstockholms gymnasieregion, KSL

20 I Stockholms län bor 2,2 miljoner människor och det finns nära 1 miljon bostäder. Bostadsbyggandet har ökat i länet de senaste åren men med den kraftiga befolkningsökningen på 30 000 40 000 invånare varje år är behovet av fler bostäder stort. Länsstyrelsen gör bedömningen att behovet av bostäder i Stockholms län ligger på minst 16 000 nya bostäder årligen, och det avser då inte enbart nybyggda bostäder. Utöver nybyggnation tillkommer bostäder genom att lokaler och vindar byggs om till bostäder och genom att fritidshus tas i bruk som permanentbostäder. Därför är det positivt att ökningen av nyproducerade bostäder ser ut att fortsätta. I år och nästa år bedömer kommunerna att det totalt kan påbörjas drygt 46 000 bostäder. 22 Enligt SCB har antalet påbörjade bostäder i nybyggda hus ökat under innevarande års första kvartal. För Stockholms län har antalet påbörjade lägenheter ökat med 1 600 lägenheter sedan första kvartalet 2015, vilket är en ökning med 58 procent. Då ska man också ha i åtanke att underskattningen av antalet bostäder fortfarande är förhållandevis hög. 23 Samtidigt som det finns stora utbyggnadsplaner i länet framöver och därtill flera igångsatta projekt som löper är det värt att notera att antalet färdigställda bostäder har halkat efter ökningen i befolkning under senare år. Även om det inte råder ett ett-till-ett-förhållande mellan dessa storheter så utgör bilden en illustration av underliggande efterfrågan på bostäder i länet. Tillskott av bostäder och befolkningsökningar i Stockholms län, år 1975-2015 Färdigställda bostäder Nettotillskott genom ombyggnad 40 000 Antal Befolkningsökning 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 Källa: SCB Sammantaget gör Arbetsförmedlingen bedömningen att antalet sysselsatta inom byggverksamhet kommer att öka starkt under både 2016 och 2017. Därmed ligger prognosen från våren 2016 fast. 22 Länsstyrelsen, Bostadsmarknadsenkäten Stockholms län 2016, Rapport 2016:10 23 För påbörjandet av bostäder är underskattningen det senaste kvartalet mellan 20 och 60 procent beroende på kvartal. Underskattningen är som störst för andra kvartalet. Efter ett år är underskattningen cirka 2 procent. SCB

21 Privata tjänster Den privata tjänstesektorn är ett samlingsnamn på en rad branscher som sinsemellan skiljer sig mycket åt. Näringsgrenen är den enskilt största i Sverige men i särskilt hög grad i Stockholms län där den omfattar 648 400 personer eller 58 procent av samtliga förvärvsarbetande. En anledning till branschens storlek är att företag som verkar inom andra sektorer köper in tjänster härifrån. Därtill redovisas företags huvudkontorsverksamhet här även om företaget i sin helhet tillhör en annan näringsgren. Andelen sysselsatta inom privata tjänster är hela 14 procentenheter högre än genomsnittet för riket. Näringsgrenenens utveckling av förvärvsarbetande mellan åren 2007 och 2014 har varit god, i genomsnitt 1,9 procent årligen. I kraft av sin storlek och sina ökningstal har privata tjänstesektorn utgjort motorn på Stockholms arbetsmarknad under perioden. 2014 ökade antalet sysselsatta med 11 200 vilket motsvarar en utveckling på 1,8 procent. Som det framgår av nedanstående diagram sticker tre kommuner ut med andelar över 60 procent, nämligen Sigtuna, Stockholm stad och Sundbybergs kommun. Lägst andel jobb inom privat tjänstesektor finns i Salem, Södertälje och Ekerö. 24 Andel förvärvsarbetande 25 inom privata tjänster per kommun i Stockholms län 2014 Procent 80 70 60 50 40 30 20 10 Stockholms län Riket 0 Sigtuna Stockholm Sundbyberg Täby Nacka Solna Sollentuna Upplands-Väsby Lidingö Järfälla Vaxholm Botkyrka Värmdö Österåker Tyresö Haninge Källa: SCB (RAMS) Danderyd Huddinge Vallentuna Nykvarn Norrtälje Upplands-Bro Nynäshamn Ekerö Södertälje Salem Fortsatt stark framtidstro Precis som för arbetsgivarna inom byggverksamhet har arbetsgivarna inom privata tjänster uppgett en lägre framtidstro i vårens intervjuundersökning, jämfört med i höstas. Man bör dock ha i åtanke att den dämpade förväntade efterfrågeutvecklingen är från en väldigt hög nivå, och jämfört med föregående vår och det historiska genomsnittet sedan 2007 är nivån fortsatt hög. Majoriteten av arbetsgivarna har uppgett att de ser en fortsatt ökad efterfrågan under kommande halvår och på ett års sikt svarar majoriteten att läget är oförändrat. 24 SCB, RAMS. Förvärvsarbetande dagbefolkning 16-64 år, 2014. 25 Avser förvärvsarbetande dagbefolkning, 16-64 år.

22 Förväntningsläget inom privata tjänster för kommande sex månader, Stockholms län, våren 2007-våren 2016 70 Nettotal 60 Genomsnitt Stockholms län Riksgenomsnitt 50 40 30 20 10 0 Säsongrensade data, trendvärden Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Näringsgrenen har som helhet angett ett kapacitetsutnyttjande i linje med de senaste åren, då 63 procent av arbetsgivarna inte kan öka sin produktion/verksamhet mer än 10 procent innan rekrytering måste ske. Arbetsgivarna har optimistiska anställningsplaner och majoriteten av arbetsgivarna tror att antalet anställda kommer att öka eller vara oförändrat på både ett och två års sikt. Andelen arbetsgivare som har upplevt brist vid rekryteringar har ökat sedan förra vårens undersökning, då en av fyra arbetsgivare uppgivit att de har haft svårigheter att rekrytera. Detta är strax över det historiska genomsnittet för perioden 2007 fram till nu. Sammantaget är Arbetsförmedlingens bedömning att antalet förvärvsarbetande inom privata tjänster kommer att öka starkt under både 2016 och 2017, vilket ligger i linje med bedömningen från i våras. De delar av privata tjänstenäring som väntas driva utvecklingen är hotell- och restaurangverksamhet, personliga och kulturella tjänster samt finansiell verksamhet och företagstjänster. Inom handel, transport samt information och kommunikation förväntas tillväxten av jobb öka men inte i samma takt som tidigare nämnda branscher. I avsnitten som följer detta ges en mer utförlig beskrivning av bedömningen av utvecklingen framöver för branscherna inom näringsgrenen. Handel Handeln är med sina 152 700 förvärvsarbetande den näst största delbranschen inom den privata tjänstesektorn i Stockholms län. Antalet arbetstillfällen motsvarar 14 procent av länets samtliga jobb. Branschen består av detalj-, parti- och provisionshandel samt handel och reparationer av motorfordon. Den genomsnittliga årliga jobbtillväxten mellan 2007 och 2014 har legat på 1,1 procent vilket är lägre än utvecklingen för hela den privata tjänstenäringen och den genomsnittliga jobbökningstakten totalt sett i länet för perioden på 1,5 procent. 26 26 SCB, RAMS. Förvärvsarbetande dagbefolkning 16-64 år, 2014.

23 I vårens intervjuundersökning framkommer att arbetsgivare inom handeln är betydligt mer positivt inställda till framtida efterfrågan jämfört med föregående vår. Sedan höstens undersökning har dock förväntningarna sjunkit något. I stort sett inga arbetsgivare tror på en minskad efterfrågan utan majoriteten har svarat ett oförändrat eller ökat efterfrågeläge. Förväntningarna på 6-12 månaders sikt är dessutom något förstärkta. Samtidigt ligger kapacitetsutnyttjandet kvar under det historiska genomsnittet, då ungefär hälften har svarat att de inte kan öka sin produktion mer än marginellt utan att behöva nyanställa. Däremot har andelen arbetsgivare som upplevt brist ökat ytterligare. 28 procent har svarat att de upplevt brist vid rekryteringar, vilket är den högsta noteringen under hela jämförelseperioden 2007 fram till idag. Några exempel på yrken som arbetsgivarna upplevt brist på är motorfordonsmekaniker och fordonsreparatörer, butikssäljare inom fackhandel, företagssäljare samt mjukvaru- och systemutvecklare. Den sammanvägda bedömningen blir att antalet förvärvsarbetande inom handeln kommer att öka starkt under både 2016 och 2017 tack vare den utveckling som den privata konsumtionen bedöms fortsätta ha under prognosperioden. Bedömningen för 2016 ligger i linje med bedömningen i våras. Transport Transport består av land-, sjö- och lufttransport, magasinering och stödtjänster till transport samt post- och kurirverksamhet. Sammantaget sysselsätter branschen 58 600 personer i Stockholm län vilket motsvarar 5 procent av samtliga sysselsatta i länet. Mellan åren 2007 och 2014 har den genomsnittliga årliga sysselsättningstillväxten endast varit 0,3 procent vilket avspeglar hur konjunkturkänslig branschen är. Transportbranschen är beroende av utvecklingen i andra delbranscher, exempelvis för byggnadsverksamheten men även industrin, och en delförklaring till den vacklande utvecklingen är den svaga internationella konjunkturen under senare år. Vid slutet av 2014 ökade dock antalet sysselsatta inom transport med 1,4 procent, vilket tyder på att branschen dras upp av det förbättrade konjunkturläget. 27 Vårens intervjuundersökning bekräftar att transportkonjunkturen är på väg uppåt då arbetsgivarna uppvisar klart förhöjda efterfrågeförväntningar på framtiden. På 6 till 12 månaders sikt har förväntningarna ökat ytterligare. Kapacitetsutnyttjandet har ökat marginellt sedan höstens undersökning och ligger något över med det historiska genomsnittet. Däremot har bristen ökat tydligt då 37 procent har uppgett att de haft svårigheter vid rekrytering. Inom transport har även den dolda bristen ökat. Ungefär en av fem arbetsgivare har avstått att rekrytera på grund av den upplevda bristen. Exempel på yrken som upplevts svårrekryterade är lastbilsförare, buss- och spårvagnsförare samt motorfordonsmekaniker och fordonsreparatörer. I höstas gjorde Arbetsförmedlingen bedömningen att antalet sysselsatta inom transport skulle öka under 2016. Mot bakgrund av resultaten från vårens intervjuundersökning ligger den prognosen fast. Likaså väntas en positiv utveckling av antalet sysselsatta under 2017. 27 SCB, RAMS. Förvärvsarbetande dagbefolkning 16-64 år, 2014.

24 Hotell och restaurang samt personliga och kulturella tjänster Branscherna hotell- och restaurangverksamhet samt personliga och kulturella tjänster sysselsätter tillsammans 108 400 personer, motsvarande 10 procent, av alla som arbetar i Stockholms län. Av de två är det personliga och kulturella tjänster som är störst, 58 300. Hotell- och restaurangverksamheten är den minsta av alla branscher inom privat tjänstesektor i länet med sina 50 100 förvärvsarbetande. Samtidigt är det den enskilda bransch som har haft bäst jobbtillväxt av alla under perioden 2007 till nu, med mycket starka 4,4 procent i årlig jobbtillväxt. Samma siffra för personliga och kulturella tjänster var 2,1 procent. 28 I vårens intervjuundersökning har arbetsgivarnas förväntningar på efterfrågeutvecklingen inom de båda branscherna fallit tillbaka något. Det är dock endast ett fåtal som tror på en minskad efterfrågan och majoriteten har svarat ett oförändrat efterfrågeläge. Kapacitetsutnyttjandet ligger i nivå med höstens andel, vilket innebär att 58 procent inte kan öka sin produktion mer än marginellt innan de behöver nyrekrytera. Samtidigt har bristen ökat, då ungefär en av fyra arbetsgivare har upplevt brist på arbetskraft. Några av yrkena som varit svårrekryterade är kockar och kallskänkor, hovmästare och servitörer samt hotellreceptionister med fler. Den samlade bedömningen för hotell- och restaurangverksamhet samt personliga och kulturella tjänster är att antalet förvärvsarbetande kommer att öka starkt, både under 2016 och 2017. Dessa bedömningar ligger därmed i linje med prognosen för 2016 från i höstas. Bedömningen är att branscherna, jämte byggverksamhet samt finansiella verksamheter och företagstjänster, kommer att ha starkast relativ jobbtillväxt under prognosperioden av alla näringsgrenar och branscher. Information och kommunikation Inom information och kommunikation återfinns arbetsgivare inom både IT och media. Stockholms län är rikets självklara centrum för branschen med omkring hälften av samtliga sysselsatta. Länet utgör också ett av Europas största kluster inom IT och data. IT är den dominerande delen och den höga koncentrationen i länet leder till att mjukvaru- och systemutvecklare med flera är det största yrket näst efter företagssäljare i Stockholms län. Totalt arbetar 85 100 i branschen i länet vilket motsvarar 8 procent av länets samtliga jobb. Mellan åren 2007 och 2014 har den genomsnittliga årliga sysselsättningsökningen i branschen varit 1,3 procent. 29 I vårens intervjuundersökning har stämningsläget bland arbetsgivarna inom information och kommunikation ökat starkt. Förväntningarna på kommande efterfrågeläge ligger en bra bit över genomsnittet för perioden våren 2007 till nu. Tre av fyra arbetsgivare tror på en ökad efterfrågan på 6 månaders sikt. Vidare ligger kapacitetsutnyttjandet fortsatt högt på 69 procent vilket är i nivå med det historiska genomsnittet. Däremot har andelen ar- 28 SCB, RAMS. Förvärvsarbetande dagbefolkning 16-64 år, 2014. Att branscherna bedöms tillsammans har att göra med intervjuundersökningens utformning. 29 SCB, RAMS. Förvärvsarbetande dagbefolkning 16-64 år, 2014.