- PROTOKOLL DATUM DIARIENR 32 Svar på interpellationer 1 Jörgen Danielsson (S) besvarade Marie-Louise Forslund- Mustaniemis interpellation angående upphandla verksamheten vid den nya vårdcentralen i Strängnäs, Jörgen Danielsson (S), Marie-Louise Forslund Mustaniemi (KD)och Östen Eriksson (KD yttrade sig. LS-LED09-305 2 Åsa Kullgren (S) besvarade Östen Erikssons (KD) interpelltion om psykiskt sjuka har rätt till evidensbaserad vård, Åsa Kullgren (S) och Östen Eriksson (KD) yttrade sig. LS-LED09-318 3 Jörgen Danielsson (S) besvarade Mattias Claessons (C) interpellation om landstingets ekonomi, Jörgen Danielsson (S), Mattias Claesson (C), Marie-Louise Forslund Mustaniemi (KD), Lotta Finstorp (M) yttrade sig. LS-LED09-317 4 Åsa Kullgren (S) besvarade Marie-Louise Forslund Mustaniemis (KD) interpellation om att utveckla vården av barn i livets slutskede, Åsa Kullgren (S) och Marie-Louise Forslund Mustaniemi (KD) yttrade sig. LS-LED09-316 5 Jörgen Danielsson (S) besvarade Kristina Franssons (M) interpellation angående den nya vårdcentralen i Strängnäs, Jörgen Danielsson (S), Kristina Fransson (M) och Mattias Claesson (C) yttrade sig. LS-LED09-310 6 Åsa Kullgren (S) besvarade Lennart Clarstedts (V) interpellation angående vården av missbrukare i Eskilstuna, Åsa Kullgren, Anita Neuhaus (S) och Lennart Clarstedt (V) yttrade sig, LS-LED09-323 611 88 Nyköping besök Repslagaregatan 19 tel 0155-24 50 00 fax 0155-24 55 82 e-mail landstinget.sormland@dll.se ORG NR 232100-0032 y:\alla\processer\administration\politiskt stöd\lf\2009\(4) april\ 32 svar på interpellationer\ 32 svar på interpellationer.doc Utskriftsdatum: 2009-06-08 14:23 SID 1(2)
Interpellationerna (LS-LED09-320, LS-LED09-314, LS-LED09-311) Hur uppmärksammas Europadagen 9 maj, Vård på (o)jämlika villkor, Utsätts höft- och knäledsoperationerna på Mälarsjukhuset för onödiga infektionsrisker besvaras vid landstingsfullmäktiges sammanträde den 16 juni 2009. Bilagor Interpellationssvar Protokollsutdrag till Akten ORG NR 232100-0032 y:\alla\processer\administration\politiskt stöd\lf\2009\(4) april\ 32 svar på interpellationer\ 32 svar på interpellationer.doc Utskriftsdatum: 2009-06-08 14:23 SID 2(2)
LS-LED09-305 Upphandla verksamheten vid den nya vårdcentralen i Strängnäs! Marie-Louise Forslund Mustaniemi (kd) tar i en interpellation upp frågan om när landstingsstyrelsen avser att påbörja en upphandling av driften av den nya vårdcentralen i Strängnäs. Enligt min mening är Marie-Louise Forslund Mustaniemis fråga för tidigt väckt. Beslutet att inrätta en ny vårdcentral i Strängnäs har ännu inte verkställt och det finns således inte någon verksamhet att upphandla. Lagen om valfrihetssystem (LOV) med tillhörande fri etableringsrätt, som träder ikraft den 1 januari 2010, samt det kommande införandet av Hälsoval Sörmland bör även beaktas i förhållande till en eventuell upphandlingsprocess. Mot bakgrund av ovanstående är det inte aktuellt att inleda en upphandling i dagsläget. Jörgen Danielsson Finanslandstingsråd
LS-LED09-318 Psykiskt sjuka har rätt till evidensbaserad vård! Östen Eriksson (kd) tar i en interpellation upp den psykiatriska vården och vikten av att denna bedrivs på vetenskaplig grund. Interpellanten menar att ett mått på om vården är evidensbaserad är att mäta och följa upp deltagandet i nationella kvalitetsregister och frågar vilka register som den sörmländska psykiatriska vården deltar i. De nationella kvalitetsregistren inom psykiatrin är förhållandevis få och nya. Psykiatrin i södra och västra länsdelen deltar i registren BipoläR, PsykosR, BUSA (ADHD) och RIKSÄT. I RIKSÄT deltar specialenheter för patienter med ätstörningar och där finns en god rapportering. De övriga är under uppstart och registreringarna är ännu inte så omfattande att de kan användas som underlag för analyser och beslut. Kliniken i deltar i PsykosR samt RIKSÄT och dessutom i RättspsyK - Rättspsykiatriskt kvalitetsregister - Registret för läkemedelsassisterad underhållsbehandling. Åsa Kullgren Hälso- och sjukvårdslandstingsråd
LS-LED09-317 Om landstingets ekonomi Mattias Claesson (c) har inkommit med en interpellation där han med utgångspunkt i reglementet för planering och uppföljning efterfrågar kompletta ekonomiska redovisningar samt vilka åtgärder som jag anser vara nödvändiga för att minimera underskottet för Landstinget Sörmland för 2009. Jag instämmer i interpellantens oro för den ekonomiska situation som landstinget befinner sig i. Den nya majoriteten har alltsedan vi tog över ansvaret för landstinget arbetat målmedvetet med att skapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling. Min uppfattning är att den av landstingsfullmäktige fastställda åtgärdsplanen för åren 2009 2011, som innebär besparingar på minst 300 miljoner kronor, kombinerat med de kontinuerliga förändringar som nu sker i landstingets verksamhet är viktiga verktyg för att säkerställa detta. Jag vill dock poängtera att åtgärdsplanen inte ska betraktas som en process som avslutas i och med 2011 års utgång utan som inledning till mer långsiktiga förändringar. Den nya majoriteten är övertygad om att fortsatta åtgärder kommer att krävas för att hejda kostnadsutvecklingen och nå balans mellan intäkter och utgifter. Uteblivna åtgärder kommer ofrånkomligen att leda till att landstinget står inför nedskärningar och strukturella ingrepp som riskerar att skada verksamheten för lång tid framöver. För innevarande år är jag emellertid inte beredd att, i nuläget, avisera ytterligare åtgärder. Det ska emellertid inte råda några som helst tvivel kring att Den nya majoriteten betraktar en ekonomi i balans som landstingets stora utmaning och vi analyserar ständigt den påverkan som den globala finansiella krisen innebär i form av minskade skatteintäkter etc. När det gäller interpellantens fråga om ekonomiska redovisningar är jag av uppfattningen att det är viktigt att vi som är politiker, oavsett om vi befinner oss i majoritet eller opposition, har tillförlitliga underlag att utgå från för att kunna fatta kloka beslut. Fullständiga ekonomiska redovisningar kommer hädanefter att skickas ut månadsvis till landstingsstyrelsens ledamöter och så har skett avseende sammanträdet den 22 april. Jag är den första att beklaga att så inte skett tidigare. Jörgen Danielsson Finanslandstingsråd
LS-LED09-316 Utveckla vården av barn i livets slutskede! Marie-Louise Forslund Mustaniemi (kd) har inkommit med en interpellation i vilken hon tar upp den palliativa vården för barn och ungdomar och vikten av utveckling inom detta angelägna område. I interpellationen lyfter hon fram behovet av insatser i hemmet samt behovet av utbildning och kompetensutveckling för den personal som vårdar barn och ungdomar i livets slutskede. Interpellanten frågar om de palliativa teamen har fått särskild utbildning när det gäller palliativ vård av barn och unga eller om sådan utbildning planeras. Historiskt sett har palliativ vård varit aktuell för barn och ungdomar framför allt med onkologiska sjukdomar som akut leukemi och hjärntumörer samt med svåra neurologiska handikapp. Ser man tillbaka en tioårsperiod så rör det sig om mindre än ett barn per år i Sörmland. I samtliga fall handlar det om barn där hela familjen har en långvarig relation med personal inom barnsjukvården och/eller barnhabiliteringen. Dessa nära kontakter är oftast en förutsättning för en god vård i livets slutskede. I de fall då ett barn har kontakt med både barnsjukvård och barnhabilitering sker den palliativa vården i nära samarbete. Från berörda verksamheter har man varken sett behov eller möjlighet att bygga upp särskilda palliativa team för barn och ungdomar. De insatser som krävs organiseras istället från fall till fall i dialog med barnets anhöriga. När det gäller de onkologiska barnen som har behov av vård i hemmet så görs regelbundna hembesök av sjuksköterska och läkare. Det står dessutom rum för disposition för barnen på avdelningen om man så önskar. Kurator är alltid inkopplad och man samarbetar också med de palliativa teamen. De neurologiska barnen har oftast kontakt med habiliteringsteamen i förskoleåldern men därefter i mindre omfattning. Med assistenter från kommunerna har dessa barn och ungdomar i de flesta fall kunnat vårdas i hemmet. Kuratorskontakt finns som regel som kan delta tillsammans med läkare i krisarbete om barnet avlidigt. Det går naturligtvis inte att påstå att vården är fullgod och att det saknas behov av utveckling. Att vårda barn i livets slutskede måste sannolikt vara något av det svåraste som man som vårdpersonal blir ställd inför. Att ställa om från livsuppehållande till palliativ vård är omvittnat mycket svårt, även för de som gör det regelbundet. Min bild är att detta görs mycket professionellt i Sörmland i de få men ändå förekommande fallen. Kompetensutveckling och handledning är naturligtvis nödvändig men som den aktuella vården är organiserad i Sörmland är behovet större för berörd personal på Barnkliniken och Barnhabiliteringen. Det pågår en ständig kompetensutveckling bland de medarbetare vid Barnoch Ungdomskliniken som arbetar med svårt sjuka barn. Inom barneurologi och habilitering har man just gjort färdigt ett PM hur man praktisk kopplar in rätt resurspersoner när en palliativsituation uppträder.
Åsa Kullgren Hälso- och sjukvårdslandstingsråd - 2 - INTERPELLATIONSSVAR
LS-LED09-310 Nya vårdcentralen i Strängnäs Kristina Fransson (m) tar i en interpellation upp inrättandet av en ny vårdcentral i Strängnäs. Interpellanten efterfrågar besked om hur verkställigheten av beslutet att tillskapa ytterligare en vårdcentral fortskrider. Inledningsvis vill jag framhålla att jag delar Hälso- och sjukvårdsnämndens bedömning, från beslutstillfället i december 2006, när det gäller vikten av att säkra tillgängligheten till den nära hälso- och sjukvården för Strängnäsborna. Strängnäs är en växande kommun och i takt med att inflyttningen fortsätter växer befolkningsunderlaget med ett ökat vårdbehov som följd. Landstinget behöver kontinuerligt analysera hur vårdcentralskapaciteten ska förstärkas för att på bästa sätt säkra en kvalitativ hälso- och sjukvård med hög tillgänglighet. I detta arbete ingår även att ta hänsyn till viktiga service- och samhällsfunktioner samt övrigt vårdutbud i kommunen. Därtill behöver landstinget beakta hur Lagen om valfrihetssystem (LOV) med tillhörande fri etableringsrätt samt införandet av Hälsoval Sörmland påverkar den fortsatta processen. Jörgen Danielsson Finanslandstingsråd
LS-LED09-323 Vården av missbrukare i Eskilstuna Lennart Clarstedt (v) har inkommit med en interpellation i vilken han tar upp missbruksvården i Eskilstuna. Interpellanten utgår från statistik som visar stora skillnader i alkoholdödlighet som antyder stora skillnader mellan Eskilstuna och övriga landet. Enligt den statistik som Lennart Clarstedt hänvisar till får betydligt färre missbrukare vård inom sjukvården trots att dödligheten är högre i Eskilstuna. I interpellationen ställs ett antal frågor beträffande min syn på missbruksproblemen i Eskilstuna, antal avgiftningsplatser samt om landstingets ansvar. Inledningsvis vill jag framhålla vikten av att man i interpellationer anger sina källor, särskilt när det gäller statistiskt material. Det har försvårat mitt arbete med svaret att jag inte har kunnat finna det material som det hänvisas till. När det gäller missbruks/beroendefrågor så har det samhälleliga huvudansvaret legat på kommunerna. Hälso- och sjukvården har kommit in sent i förloppet med ansvaret för tertiärpreventionen i första hand. Situationen i Eskilstuna har varit känd i många år, både när det gäller sjuklighet, dödlighet och drogrelaterad brottslighet. De siffror du nämner visar på behovet av en samordning mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården samt att effektiva utrednings- och behandlingsmetoder används. Förebyggande arbete med ungdomar och unga vuxna samt barn i missbrukarfamiljer måste prioriteras, för att förhindra en senare beroendeutveckling hos den enskilde. Skolan och socialtjänsten har här ett stort ansvar. Tidig upptäckt, tidiga och rätta insatser och behandling är av största vikt för att förhindra en framtida beroendeutveckling. Det finns inget enkelt svar på interpellantens första fråga fråga. Barn som växer upp i missbrukarfamiljer där ej den enskilde eller familjen får adekvat behandling har kraftigt förhöjd risk att utveckla eget missbruk. Frågor om behandling av patienter med alkoholberoende bör ställas till kommunens socialtjänst såväl som till primärvårdens företrädare. Huruvida Eskilstunaborna får behandling i lägre grad än i övriga Sverige - om det nu är så - betingas av flera faktorer enligt ovan. Jämfört med t.ex. Stockholm så är inte antalet slutenvårdsplatser per capita invånare mindre, däremot kanske per antalet missbrukare. Den största delen av beroendevården skall ske inom öppenvården. Alkoholberoende patienter skall enligt samverkansöverenskommelse ges behandling inom primärvården. Beroendecentrum startade i sin nuvarande form 2007. Sedan dess har drygt 700 patienter utretts och behandlats. Dessa patienter är huvudsakligen narkomaner med amfetamin-, cannabis- eller blandberoende eller med komplexa vårdbehov. Ett 40-tal patienter erhåller läkemedelsassisterad behandling av patienter med opiatberoende. De flesta patienter kan abstinensbehandlas inom öppenvården. De patienter som ej kan genomföra den behandlingen läggs in för abstinensbehandling på avdelning 19 eller 23.
När det gäller läkemedelsassisterad behandling av opiatberoende så startade den behandlingen först för knappt tre år sedan, vilket är ungefär samtidigt som i Sveriges övriga landsting, förutom Stockholm, där den verksamheten påbörjade redan 1999. Med avgiftningsplatser antar jag att interpellanten menar slutenvårdsplatser för abstinensbehandling. Behovet av abstinensbehandling uppstår vanligtvis först efter en lång tids missbruk/beroende. Abstinensbehandling tar vanligtvis några dagar. Det viktiga är sedan att ge återfallspreventiv behandling i öppenvård eller vid behov på behandlingshem. När det gäller avgiftningsplatser, så tas de platser som behövs för den medicinska abstinensbehandlingen i anspråk. Det finns inga fixa platser, utan som vanligt inom hälso- och sjukvården så blir det en medicinsk prioritering. Det viktigaste då är att en läkarbedömning sker, för att patienten ej skall utveckla svårare abstinensbesvär som epileptiska kramper eller delirium tremens. Patienter med drogrelaterade psykoser läggs in på samma sätt som patienter med icke drogrelaterade psykoser. Att utveckla alkoholberoende tar många år. Individen söker ofta sjukvården för andra problem, hos husläkaren, på akutmottagningen eller inom allmänpsykiatrin. Det gäller att där ta upp denna fråga, liksom övriga livsstilsfrågor. Man vet att motiverande samtal särskilt inom primärvården har stor betydelse för att ändra patienters alkoholvanor. De nationella riktlinjerna ger vid handen att alla som möter en patient för första gången bör ställa frågor om alkohol- och drogvanor. Inom allmänpsykiatrin har många patienter med särskilt ångest, depression men även med psykotiska symtom en överkonsumtion av alkohol eller använder droger. Diagnosen Alkoholberoende F 10.2 enligt ICD 10 ges till de patienter som bereds vård inom heldygns- eller öppenvården inom hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvården skall inom primärvården verka för tidig upptäckt och behandling av patienter med alkoholöverkonsumtion. Psykiatrin/Beroendecentrum ska bereda de patienter vård som har substansbetingade störningar eller sjukdom och som riskerar att utveckla ett måttligt eller svårt abstinenstillstånd. Vidare skall läkemedelsassisterad behandling ges till opiatberoende patienter. Patienter med komplexa vårdbehov skall i samverkan med socialtjänsten erbjudas behandling vid Beroendecentrum. Alkoholförgiftning, d.v.s. dödligt hög alkoholhalt i blodet sköts vanligen och skall skötas på medicinakuten/kliniken. För att komma till rätta med den totala situationen krävs insatser från alla delar av samhället. Åsa Kullgren Hälso- och sjukvårdslandstingsråd - 2 - INTERPELLATIONSSVAR