Praktikrapport Sida, Svenska ambassaden i Belgrad Praktikplats: Svenska ambassaden i Belgrad Praktikperioden är från 2012-09-06 till 2013-01-25 på heltid. Handledare: Torgny Svenungsson Telefon: +381 633 26 604 Mail torgny.svenungsson@gov.se Allmän presentation av Sida Sida är en statlig myndighet, med över 700 anställda världen över, som arbetar på uppdrag av Sveriges riksdag och regering. Uppdraget är indelat i tre delar: genomföra den svenska utvecklingspolitiken som ska skapa förutsättningar för fattiga människor att förbättra sina levnadsvillkor, bedriva reformsamarbete i Östeuropa, vilka bekostas av ett särskilt anslag, samt att förmedla humanitärt bistånd till människor i nöd. Sidas arbete finansieras av skattemedel och dom hanterar ungefär hälften av det samlade offentliga biståndet. Utgångspunkten för svenskt bistånd är att det är att det är ländernas regeringar som har huvudansvaret för att driva utvecklingen i sina länder, detta förutsätter att länderna har egna strategier för ekonomisk och social utveckling och fattigdomsbekämpning, något de flesta upprättar. Dessa strategier blir sedan utgångspunkt när det svenska stödet till landet ska utformas. Sida arbetar efter ett antal olika biståndsformer, till exempel budgetstöd, programstöd eller projektstöd. Sidas val av biståndsinsatser utgår från var det kan göras mest nytta i förhållande till landets egna möjligheter, vad andra givare gör i landet samt den svenska regeringens prioriteringar. För att kunna nå så goda resultat som möjligt arbetar Sida enligt en verksamhetsplanering. Verksamhetsplanen beskriver de sektorer som arbetet är fokuserat till samt vad målen är. Den styr det dagliga arbetet, som sedan utförs i team på plats i Sverige och i samarbetsländerna. Det är teamen som har ansvaret för enskilda länder eller hela regioner och de är uppbyggda efter vilken typ av stöd som behövs. För att öka genomslaget för de svenska prioriteringarna, som exempelvis jämställdhet, i det globala utvecklingssamarbetet arbetar Sida för att få fler svenska anställda i internationella organisationer. Alla Sidas insatser utvärderas löpande. Varje år skrivs den så kallade strategirapporten som lämnas till regeringen. I den finns att läsa om det gångna årets resultat av verksamheten. Sida har även en enhet för utvärdering. Riksrevisionen och Sadev är två myndigheter som granskar Sida och biståndet, vilket bidrar till att utveckla verksamheten. 1
Sidas kontor på Svenska ambassaden i Belgrad Sveriges utvecklingssamarbete med Serbien syftar till att förbättra utsikterna för EUmedlemskap genom att stärka demokratisk samhällsstyrning och mänskliga rättigheter, samt att främja en miljömässigt hållbar utveckling. Under 2012 uppgår Sveriges bistånd till Serbien till 110 miljoner kronor. På Sidas avdelning finns 4 stycken Programme Officers som har ansvar för de olika utvecklings- och biståndsprojekten inom områdena demokratisk samhällsstyrning, mänskliga rättigheter och jämställdhet, säkerhetssektorn samt miljö och hållbar utveckling. Arbetsuppgifter Varje måndag börjar vi med möte med ambassadören, de utsända och/eller ansvariga för de olika områdena. Ambassadören går genom det politiska läget i Serbien och regionen innan vi andra berättar om verksamheten på respektives avdelning, vad som hände föregående vecka och vad som händer under kommande vecka. Min handledare och jag har avstämningsmöte en gång i veckan för att diskutera vad som händer kommande vecka och dom är duktiga på att inkludera mig i det dagliga arbetet på ambassaden/sida. En vanlig vecka innebär bland annat möten med olika samarbetspartners så som ministerier, NGOs, EU och andra aktörer som Sida samarbetar med. Ofta rör det diskussioner kring utveckling, framsteg, utmaningar och utvärderingar om de projekten som bedrivs. Just nu deltar jag i beredningen av ett projektförslag från Svenska Naturvårdsverket som syftar till att hjälpa det serbiska miljöministeriet att öka sin kapacitet inför EU-förhandlingar om kapitel 27, miljökapitlet. I beredningsarbetet ingår möten med både Naturvårdsverket och miljöministeriet. Vi har haft videokonferens med Sidas huvudkontor i Stockholm för att genomföra en så kallad kvalitetssäkring av projektet. Just nu väntar vi på rapporten från de inhyrda konsulterna, de fick i uppdrag att gå genom projektförslaget och göra en oberoende bedömning för att hitta svagheter/styrkor i projektförslaget. Innan dess fick jag i uppgift att sammanställa merparten av den årliga strategirapporten. Där redovisas resultat från det gångna årets projekt samt utvärderas. Denna rapport lämnas till regeringen för att ge en översikt och utvärdering av projekten och dess resultat. Det är väldigt ofta konferenser med bland annat paneldebatter, föredrag och seminarier om allt från integreringen av romer, säkerhetsfrågor på Balkan, 2
homosexuellas rättigheter och internationella företags investeringsmöjligheter i Serbien. I början av min praktikperiod fick jag även följa med på besök till olika Romabosättningar som finns runt om i Belgrad. Allt från olagliga, som bestod av skjul under en bro, till organiserade containerboenden som fungerar som ett mellanboende innan de kan få lägenheter. Erfarenheter I och med praktiken har jag kommit i kontakt med civilsamhället, NGOs, staten samt marknaden och deras olika roller i samarbetet mellan Sverige och Serbien. De teorier som jag studerat i samband med statsvetenskap ett och två som berör svensk politik, EU och mänskliga rättigheter gör sig synliga i det vardagliga arbetet med svensk biståndspolitik. Det är mycket mer komplext i verkligheten i och med att det är så många aktörer inblandade och fokus ligger på hållbar utveckling. Jag har kunnat kombinera min akademiska erfarenhet med praktisk erfarenhet som berör internationellt utvecklings- och biståndssamarbete. Jag börjar få insyn i det svenska biståndssamarbetet. Det visar sig att det är en kombination av statliga och privata initiativ och att det är väldigt effektivstyrt i och med processen med upphandlingen av olika anbud. Fokus ligger även på att skapa en känsla av ägande av projekten för de serbiska samarbetspartnerna. Detta är för att uppnå långsiktig hållbarhet för att Sida, och andra biståndsgivare, inte ska behöva finnas kvar i regionen. Målet med Sveriges utvecklings- och biståndsarbete är att Serbien ska bli självgående samt att reformarbetet ska leda till EU-medlemskap och inget bidrag ges som budgetstöd. Det svenska utvecklingssamarbetet är även väldigt inriktat på jämställdhet, som anses vara en komparativ fördel för Sverige eftersom vi, relativt sett, kommit långt i den processen. Målet är att mainstreama jämställdhet i varje projekt, oavsett om det är direkt kopplat till ämnet eller inte. Sida har en handbok för hur man kan gå till väga, men det har visat sig att det är en väldigt svår uppgift som försvåras ytterligare av att jämställdhetsfrågor inte kommer särskilt högt upp på agendan i Serbien. Sidas arbete i Serbien har under 2012 försvårats nämnvärt på grund av det varit parlamentsval och den tidigare oppositionen fick makten. Detta har lett till ett politiskt vakuum eftersom tjänstemän med nyckelkompetenser har byts ut och den nya regeringen försöker komma iordning och forma sin politik. Den stora frågan har varit om den nya regeringen fortfarande kommer ha siktet inställt på EU-medlemskap, så som den före detta regeringen hade. Min 3
erfarenhet har således blivit att den politiska konsensus och samstämmigheten som råder mellan de politiska blocken i Sverige inte existerar här. Det medför att Sidas bistånd för diverse reformarbeten tar mycket lång tid eftersom den nya regeringen inte är villig att, i samma utsträckning som i Sverige, stödja den tidigare regeringens arbete och ståndpunkter trots att det är mot ett gemensamt mål. Statsvetenskapligt perspektiv Syfte och metod Syftet med min analys av min tid som praktikant hos Sida på Svenska ambassaden i Belgrad är att undersöka verksamhetens övergripande mål genom en så kallad målanalys. Jag ämnar bryta ned och definiera Sidas mål och sedan se genom vilka vägar detta mål kan nås, det vill säga; vilka medel finns att tillgå för att nå målet. Inom målanalys kan även de medel som används brytas ned för att bedöma om och hur de är kopplade till huvudmålet. Det bilaterala samarbetet mellan Sverige och Serbien är väldigt omfattande, ambassaden i Serbien är en av de största Sverige har i Europa samt att Sverige är en av de största (bilaterala) biståndsgivarna till Serbien. Sveriges utvecklingssamarbete med Serbien syftar till att förbättra utsikterna för EU-medlemskap och under 2013 hoppas man nå kandidatstatus. Det slutgiltiga målet för Sveriges utveckling- och biståndsarbete är att Serbien uppnår EUmedlemskap. Jag utgår från målanalys enligt Peter Gorpes modell. Anledningen till att jag väljer målanalys är att jag anser att den tydligast definierar Sidas arbete eftersom det, främst, är en målstyrd verksamhet. I Sidas årsplan och strategi finns tydligt att läsa de delmål som är satta för att uppnå det slutgiltiga målet samt vilka medel som används för att nå dit. Det material jag således kommer använda mig av är Sidas årsplan för Serbien 2013. Frågeställningar: Vilka är målen och inriktningarna för Sidas utvecklings- och biståndsarbete under 2013? Med vilka medel ska Sida uppnå dessa mål? 4
Målanalys Målet för Sveriges utvecklingssamarbete med Serbien är stärkt demokrati och hållbar utveckling som förbättrar förutsättningarna för ett medlemskap i EU. Ambassaden i Belgrad ansvarar för strategins genomförande under partiell delegering från svenska regeringen samt med stöd från RES, Enheten för Västra Balkan och Turkiet. Eftersom målet är väldigt övergripande görs det mer överskådligt genom att dela in arbetet i två sektorer; demokratisk samhällsstyrning och mänskliga rättigheter samt naturresurser och miljö. Genom att stärka demokratisk samhällsstyrning, säkerhetsreformer och mänskliga rättigheter, samt att främja en miljömässigt hållbar utveckling ämnar Sida uppnå sitt mål. Målet för sektorn Demokratisk samhällsstyrning och mänskliga rättigheter är: En effektiv och demokratisk statlig förvaltning i medborgarnas tjänst, både på central och lokal nivå, Ökad respekt för och efterlevnad av mänskliga rättigheter samt jämställdhet, En förstärkt demokratisk och transparent säkerhetssektor. Delmålen blir således demokratisk samhällsstyrning som syftar till att förbättra den demokratiska dialogen mellan stat och medborgare, öka medborgarnas deltagande i den statliga förvaltningen samt en mer transparent och effektiv förvaltning med fokus på antikorruption. Det andra delmålet är mänskliga rättigheter, till den här kategorin hör jämställdhetsfrågor samt arbetet med att ge romer, HBT-personer och andra minoritetsgrupper bättre villkor och bli integrerade i samhället. I området säkerhetsreformer ingår stöd för att få mer insyn i armén, polisen, rättsväsendet och öka befolkningens tillgång till rättvisa. De medel som används för att uppnå dessa mål är försök att skapa långsiktigt hållbara lösningar för projekten, öka dess kapacitet samt skapa nationellt ägandeskap av dem. Det ges stöd till civila samhällsorganisationer för att ge dem möjligheter att växa och på så sätt kunna sätta press på regeringen och myndigheterna. I arbetet för att uppnå jämställdhet är medlet att driva frågan gentemot EU-delegationen och serbiska regeringen för att de ska integrera frågan i sitt arbete. Det förs ständigt en dialog med de serbiska samarbetspartnerna för att skapa långsiktighet och hållbarhet. 5
Målet för sektorn Naturresurser och miljö är: Förbättrad miljö vad avser vatten och avlopp samt avfall. Inom sektorn för miljö är delmålen hållbar utveckling och miljöinfrastruktur så som hanteringen av avfall och återvinning. Dialogen tar sin utgångspunkt i den nationella strategin för närmandet till EU inom miljö. Den beskriver det mycket resurskrävande arbete som ligger framför Serbien för att uppnå EU-standard inom miljö. I strategin betonas vikten av en förstärkt planeringskapacitet för att Serbien ska kunna öka kvalitet och genomförandet av arbetet inom miljösektorn. De medel som används för att uppnå delmålen är ett förnyat samarbete mellan Serbiens miljöministerie och svenska Naturvårdsverket just för att stärka kapaciteten hos miljöministeriet. Ett annat medel är att föra dialog om att långsiktigt stärka mottagande institutioner och myndigheter för att säkra långsiktig bärkraft efter det att Sida och andra biståndsgivare avvecklar sin verksamhet i Serbien. Sammanfattning För att analysera SIDAs arbete med utveckling och bistånd i Serbien lämpar sig målanalys bra. Det finns ett tydligt samband mellan de mål Sida har satt upp inom respektive sektor för att nå det slutgiltiga målet om EU-medlemskap eftersom målen är satte efter vad EU kräver i kombination med vad Serbiska regeringen vill. De medlen som används för att nå målen är direkt kopplade till huvudmålet, EU-medlemskap. Eftersom det ställs vissa kriterier för att bli ett EU-land är det dessa kriterier som SIDA, tillsammans med Serbien, jobbar efter. När det gäller målanalys är huvudpoängen att kunna se sambanden mellan olika åtgärder och sedan bedöma hur och om de är kopplade till huvudmålet. I fallet med Sidas arbete i Serbien är kopplingen mellan målet och de medel som används för att uppnå det tydlig. 6