Manual för C221 / C222 Versioner 1.30-1.39

Manual för C221 / C222 Versioner 1.3 1.39 Man1812121.6G1923 Manual för C2211. och C2221. Versioner v1.31.39 Zone Controls AB Box 64, 13671 Västerhaninge Tel: 8448 56 2 Fax: 8777 36 55 info@zc.se

Innehållsförteckning 1. Introduktion 1.1 Presentation... 6 1.2 Driftlägen och val av rumstemperatur... 7 2. Systemuppbyggnad och installation 2.1 Systemöversikt... 11 2.2 Plintfunktioner... 11 2.3 Reläenhet RL23... 12 2.4 Master / slavkoppling, återställning... 13 2.5 Monteringsanvisningar... 14 3. Rumsenheter 3.1 Rumsenheter med ratt... 16 3.2 Rumsenheter med display... 17 4. Reglerfunktioner 4.1 Driftlägen... 2 4.2 Inställning av rumstemperaturer... 2 4.3 Dödband... 2 4.4 Regleringens förlopp... 2 4.5 Pfunktion... 2 4.6 Ifunktion... 21 4.7 Fläktreglering... 21 4.8 Stegreglering... 22 4.9 Kaskadreglering... 22 7. Datakommunikation 7.1 Modbusprotokollet... 38 7.2 RS485nätverk... 41 7.3 Uppbyggnad av nätverk... 43 7.4 Felsökning av nätverk... 45 7.5 Avvikelser från Modbusstandarden... 46 7.6 Modbusregister... 47 8. Menyfunktioner (Meny 112). 8 Översikt... 54 8.1 Veckoprogrammet.... 56 8.2 Loggfunktionen.... 56 8.3 Reglerinställningar.... 57 8.4 Utgångar, inställningar... 58 8.4b Utgång A1 vid fläktstyrning... 6 8.5 Ingångar, Inställningar.... 62 8.6 Regulatortyp.... 66 8.7 Kalibrering.... 66 8.8 Knappfunktioner.... 67 8.9 Testfunktioner.... 69 8.1 Typbeteckningar.... 71 8.11 Datakommunikation, inställningar.... 71 8.12 Fläkt eller steginställningar.... 72 8.13 Tider och mätvärden... 73 8.14 Börvärden... 74 5. Ingångar och givare 5.1 Reglerande temperaturgivare... 26 5.2 Sekundär temperaturgivare... 26 5.3 Närvarogivare... 27 5.4 Driftlägesöverstyrning/Påverkan av utgång... 28 5.5 Generell 1Vgivare... 28 5.6 Kondensgivare... 29 6. Utgångar och ställdon 6.1 Ställdon... 32 6.2 Utsignaler... 32 6.3 Värme, kyl eller direkt temp.styrning... 33 6.4 Timerforcering.... 33 6.5 Val kaskadreglering.... 33 6.6 Change Overfunktion... 33 6.7 Begränsning av reglerområdet.... 33 6.8 Temperaturgränser vid direkt temp.styrning.... 34 6.9 Spänningsgränser för A1 och A2.... 34 6.1 Utgång från om fläkt från.... 34 6.11 Periodtid eller gångtid för ställdon.... 35 6.12 Invertering.... 35 6.13 Motionering.... 35 6.14 Reläutgångar... 35! Copyright 213 av Zone Controls AB. Informationen i denna manual ägs av Zone Controls AB. Alla rättigheter är reserverade. Informationen får ej tryckas, kopieras, spridas eller ändras utan tillstånd från Zone Controls AB. Denna manual beskriver standardutförande av produkten C221 / C222. Ingen information i manualen är tillämplig för varianter och kundanpassningar. Kontakta Zone Controls om du har några frågor. Zone Controls AB ansvarar ej för fel och skador på person eller egendom vid felaktigt handhavande eller felaktig inkoppling av produkten beskriven i denna manual. Behöriga elinstallatörer får endast utföra installationer av starkströmsapparatur och anordningar, detta i enlighet med gällande starkströms och elsäkerhetsföreskrifter Med reservation för ändringar utan föregående meddelande. Zone Controls AB, Box 64, 137 21 Västerhaninge, Tel 8448 56 2 Dokumentinfo: Manual Man18, v1.6, 212, G1923 3

11. Introduktion Introduktion5

1. Introduktion 1.1 Presentation Denna reglerenhet ger en stabil och behaglig rumstemperatur genom att effektivt och noggrant styra och reglera olika värme och kylmaskiner. Den har totalt fyra utgångar som individuellt kan ställas in för att passa de flesta behov. I leveransutförandet är reglerenheten inställd på att styra ett värmesteg och ett kylsteg med 24V och 1V. Till reglerenheten kan olika typer av givare anslutas. En rumsenhet kan även anslutas med inbyggd temperaturgivare för avkänning och inställning av rumstemperatur: G24 E121 Extern rumstemperaturgivare Rumsenhet med ratt Om man har en rumsenhet med ratt och behöver göra inställningar, erfordras en särskild handenhet med display (H23) som då ansluts tillfälligt in i rumsenhetens modularkontakt. Denna är placerad bakom täcklocket. Om man ej har någon rumsenhet, kan man temporärt ansluta en rumsenhet E21 till den 4poliga skruvplinten i reglerenheten. För att regleringen av rumstemperatur skall fungera, behövs en rumstemperaturgivare. Det vanligaste är att använda den inbyggda givaren som finns i rumsenheten. Vill man installera en extern givare i rummet eller i t ex en luftkanal, så ansluts givaren på skruvplint i reglerenheten. Den externa givaren blir då automatiskt gällande, även om du har en rumsenheten ansluten. E122 E123 Rumsenhet med ratt, för fläktstyrning med knapp och lysdioder Rumsenhet med ratt, för forcering med knapp och lysdioder Till reglerenheten kan även andra typer av givare anslutas, t ex för närvaroindikering, koldioxidhalt, kondens, driftläge eller extra temperatur. De externa givarna kan ställas in i displayenhetens menyer för att påverka regleringen på olika sätt. E21 E22 Rumsenhet med display Rumsenhet med display, för fläktstyrning På en rumsenhet med display kan man nå alla mätvärden och inställningar som finns tillgängliga med hjälp av ett menysystem. Vissa inställningar kan blockeras för att förhindra att felaktiga inställningar görs av misstag. Reglerenheten har tre olika driftlägen (dag, natt och spar) som kan aktivera olika rumstemperaturer. På variant C221K (eller C222K) finns även en inbyggd realtidsklocka med veckoprogram. Klockan och veckoprogrammet behåller sin funktion även om strömavbrott uppstår (i max 3 dagar). Reglerenheten har inbyggd kommunikationsport för att ansluta den till en databuss (Modbus RS485), för att kunna avläsa värden från en PC (t ex via internet). 6

1. Introduktion 1.2 Driftlägen och val av rumstemperatur Reglerenheten har tre driftlägen; DAG, NATT och SPAR. Under varje driftläge kan man välja att ställa in olika temperaturvärden, ekonomisparfunktioner etc. Driftläget kan påverkas av olika impulser, t ex signal från en närvarodetektor, en yttre kontakt, en överordnad styrning via datakommunikation, ett veckoprogram (om reglerenheten är försedd med klockkrets) eller av den inbyggda timerfunktionen. Har man en rumsenhet med ratt, så ställs den önskade temperaturen in genom att vrida på ratten till önskat läge. Till skillnad från displayenheten så påverkar ratten alltid den önskade temperaturen för driftläge DAG, oavsett om något annat driftläge är aktuellt. Man kan inte se vilket driftläge som är aktuellt, men med hjälp av den stora lysdioden kan man se om regulatorn står i värme eller kylläge, eller om den är nöjd. Det aktuella driftläget kan avläsas om man har en rumsenhet med display ansluten till reglerenheten. Olika symboler indikerar då driftläget: sol = DAG måne = NATT sol + måne = SPAR Rattens skala är normalt ograderad (dvs utan siffror), för att möjliggöra att kunna förändra rattens temperaturområde. Vid leverans har ratten området 1925 C med mittvärdet 22 C. Vrider man ratten uppåt (medurs) så höjer man den önskade temperaturen och tvärtom. Rumsenheten visar normalt den aktuella (uppmätta) rumstemperaturen på displayen i grundvyn. Om man trycker på en av rumsenhetens pilknappar så visas den önskade temperaturen för det aktuella driftläget istället. Trycker man direkt en gång till på en av pilknapparna, så förändras den önskade temperaturen en halv grad upp eller ner. Efter några sekunder återgår displayen till grundvyn och visar åter den uppmätta rumstemperaturen. Man kan också välja att inte ha någon rumsenhet ansluten till reglerenheten. Då behövs en extern temperaturgivare istället. För att kunna ställa om den önskade temperaturen, behövs en centraldator som kan sända ut detta värde via datakommunikation. Den förinställda önskade temperaturen i reglerenheten är 22 C. Om man inte har en centraldator, kan man temporärt ansluta en rumsenhet E21 och göra börvärdesförändringar via denna. 7

22. Systemuppbyggnad och Systemuppbyggnad och installation installation9

2. Systemuppbyggnad och installation 2.1 Systemöversikt Reglersystemet går att konfigurera på många olika sätt och är utvecklad särskilt för att underlätta kundanpassningar utan att behöva göra några ändringar i hårdvaran. Reglerenheten går att ansluta direkt till en mängd olika reglersystem utan att några inställningar behövs göras och dessa beskrivs i detta kapitel. 2.2 Plintfunktioner Skruvplintarna i reglerenheten är löstagbara och har olika märkning och placering. Nedanstående bilder beskriver skruvplintarnas funktion i en fabriksinställd reglerenhet: Anslutningsplint 1: Plint 3 Plint 2 Plint 1 Plint 4 * * I3. Ingång för kondensgivare I2. Ingång för kontaktfunktion / ekonomistyrning Y4. Utgång A2 Styrsignal 1V DC för värmeställdon Y3. Utgång A1 Styrsignal 1V DC för kylställdon G. Gemensam nolla, V I1. Ingång för extern rumstemperaturgivare G. Gemensam nolla, V från transformator G. Fas, 24V AC från transformator Y2. Utgång D2 Styrsignal V för 24V värmeställdon G. Fas, 24V AC för värmeställdon G. Fas, 24V AC för kylställdon Y1. Utgång D1 Styrsignal V för 24V kylställdon * ) För att produkten skall vara avsäkrad måste transformatorn alltid anslutas till G och G avsedd för matningsspänning. Anslutningsplint 2 för rumsenhet och slavenheter: Anslutning E21 Anslutning E12x 12V. K43, grön 12V. Orange Anslutning till slavenhet 12V anslutes ej till slavenhet! C1. K43, röd B1. K43, gul A1. K43, svart C1. Vitorange B1. Blå A1. Vitblå C1. Ansluts till C2 på slav B1. Ansluts till B2 på slav A1. Ansluts till A2 på slav Anslutningsplint 3 för ModBuskommunikation eller kommunikationsingång från masterenhet. Anslutning till ModBus C2. GND2 (Jord) B2. ModBus B A2. ModBus A+ Anslutning från masterenhet: C2. Ansluts till plint C1 på masterenhet B2. Ansluts till plint B1 på masterenhet A2. Ansluts till plint A1 på masterenhet Anslutningsplint 4 används när reläenhet RL23 ska anslutas till reglerenheten, se nästa sida. 11

2. Systemuppbyggnad och installation 2.3 Reläenhet RL23 Reglerenheterna går att ansluta till en reläenhet för utökade reglerfunktioner. Plint 2 Ansluten till reglerenhet C221 så kan reläenheten styra 24V spjäll i upp till tre steg i sekvens. Ansluten till reglerenhet C222 så kan reläenheten styra fläkthastigheter i en fläktkonvektor i upp till tre steg i sekvens. Plint 4 Plint 1 Plint 3 2.3.1 Ansluta reläenhet För att ansluta en reläenhet till reglerenheten används kabel K2 (6cm) eller K21 (15cm), dessa ansluts till en särskild 4pinnars stiftlist på resp. kretskort (se plint 4 på bild). Kabeln skall alltid anslutas med svart kabel mot pinne 1 på reglerenheten resp. reläenheten. Pinne 1 är märkt på kretskorten med numret 1, se bild bredvid. Orange Röd Brun Svart Reläkortet har även tre skruvplintar. Skruvplintarnas funktion skiljer sig beroende på vilken reglerenhet som är ansluten. Nedanstående bilder beskriver skruvplintarnas funktion: Pinne 1 Anslutningsplint 1: Reläenhet ansluten till C221 N. V RY3. Spjällsteg 3 RY2. Spjällsteg 2 RY1. Spjällsteg 1 L. Fas 24V / 24V N. V PE. PE. N. V L. Fas 24V / 24V Reläenhet ansluten till C222 N. V RY3. Fläkthastighet 3 RY2. Fläkthastighet 2 RY1. Fläkthastighet 1 L. Fas 24V N. V PE. Skyddsjord PE. Skyddsjord N. V L. Fas 24V Anslutningsplint 2 för slavkoppling av flera reläer: R3. Anslut till R3 på nästa slav. R2. Anslut till R2 på nästa slav. R1. Anslut till R1 på nästa slav. RC. Anslut till RC på nästa slav. Anslutningsplint 3 för 24V AC transformator: G. V G. 24V AC 12

2. Systemuppbyggnad och installation 2.4 Master / slavkoppling Reglerenheterna och reläenheterna går att koppla som master och slavenheter i de fall där flera regler eller reläenheter ska styras från en rumsenhet, t ex i större rum där temperaturen regleras med flera kyltak eller fläktkonvektorer. Master / slavkoppling kan kombineras och konfigureras på många olika sätt. Nedan visas exempel på två vanliga master/slavsystem. 2.4.1 Master / slavkoppling av reglerenheter Här visas ett systemexempel av en master reglerenhet och slavar. Samtliga reglerenheter läser av och reglerar via en enda rumsenhet. För anvisningar om koppling till plint, se bild under anslutningsplint 2 och 3, avsnitt 2.2. Plintfunktioner. Exempel 1. Master /slavkoppling av reglerenheter: Rumsenhet KYLTAK KYLTAK KYLTAK Ställdon Ställdon Ställdon Ventil Ventil Ventil Reglerenhet Reglerenhet Reglerenhet Kabel K43 Transformator 24V AC MASTER Kabel till slav SLAV Kabel till nästa slav SLAV Kabel till nästa slav... Totalt max 16st reglerenheter. Transformator Transformator 24V AC 24V AC 23V AC 23V AC 23V AC 2.4.2 Master / slavkoppling av reläenheter Här visas ett systemexempel av en master reläenhet, och slavar. Samtliga reläenheter styrs från en enda reglerenhet: Exempel 2. Master /slavkoppling av reläenheter: För anvisningar om koppling till plint, se bild under anslutningsplint 2 och 3, avsnitt 2.3.1. Ansluta reläenhet. Rumsenhet Transformator 23V AC 24V AC 23V AC 24V AC Kabel K43 Reglerenhet Reläenhet Kabel till slav Reläenhet Kabel till nästa slav Reläenhet MASTER SLAV SLAV Kabel till nästa slav... Totalt max 1st RL23 Ställdon Ställdon Ventil Ventil FLÄKTKONVEKTOR FLÄKTKONVEKTOR FLÄKTKONVEKTOR 13

2. Systemuppbyggnad och installation Mastern sänder fortlöpande rummets värme eller kylbehov samt dess fläkt/stegstatus (autodrift alt. manuell fläkthastighet) till slavarna. 2.4.5 Återställning Respektive slav styr sina utgångar enligt effektbehovet från mastern, men enligt slavens egna inställningar för utgångarna enligt funktionerna under meny 4, utgångar. Utgångarna kan även styras av slavens eventuella egna ingångar enligt inställningarna under meny 5, ingångar. Slavens steg / fläkthastighet styrs på följande sätt: a) Om masterns fläkt styrs automatiskt, kommer även slavens fläkt att styras så, men efter dess egna inställningar under meny 12, steg/fläkt. b) Om masterns fläkt styrs manuellt, kommer slavens fläkt att följa masterns fläkthastighet, men med dess egna begränsningsvärden för hastighet / stegnummer som är valda under meny 12, steg/fläkt En rumsenhet E21 kan tillfälligt användas till slaven för inställning av dess parametrar. 2.4.2 Master / slav switch Om en reglerenhet skall anvädas som en slav måste den ställas om till slavläge med en dipswitch på reglerenhetens kretskort enligt bild nedan: Master Slavläge Då reglerenheten är spänningssatt och återställningsknappen trycks in kort, gör programmet i mikroprocessorn en omstart, men inga värden ändras. Då knappen hålls intryckt minst 4 sekunder, återställs alla parametrar till leveransvärdena. Återställning kan även göras med E21, E22 eller H23, se sidan 69 och 7, punkt g. 2.5 Monteringsanvisningar 2.5.1 Placering av rumsenhet Då rumsenheterna innehåller en temperaturgivare för mätning av rumstemperatur skall den placeras skyddad från direkt solljus och ev. kyl och värmekällor för att temperaturmätningen skall bli korrekt. Generella rekommendationer för montering: 17cm från färdigt golv. 1cm från närmaste värmeradiator 3cm från närmaste hörn eller fönster 2.5.2 Placering av extern rumstemperaturgivare 2.4.3 Master / slav kabel mellan reglerenheter När flera reglerenheter kopplas i ett master/slav system sker kommunikationen till slavenheterna till ModBusporten. Kabeln skall därför vara av samma typ som som används vid datakommunikation, men med minst en 3polig kabel. Se kapitel 7, punkt 7.3.3 till 7.3.5 för mer information om kabeltyper. 2.4.4 Master / slav kabel mellan reläenheter När flera reläenheter kopplas till ett master/slav system sker kommunikationen till slavenheterna med 12Vsignaler. Kabeln skall vara 4polig och ha minst,5m 2 i kabelarea. Kabellängden bör ej överstiga 2m mellan reläenheterna. För rumstemperaturgivare för väggplacering gäller anvisning enligt punkt 2.5.1 ovan. Vid kanalmontage med kanaltemperaturgivare är det viktigt att givaren är placerad så den känner av temperaturen i luftflödet. 2.5.3 Placering av regler och reläenhet Placeras dold ovan undertak eller monteras fast i kyltak eller fläktkonvektor. Observera att den omgivande temperaturen inte får överstiga den temperatur som står angivet i produktens datablad. 14

3. Rumsenheter 3Rumsenheter 15

3. Rumsenheter 3.1 Rumsenheter med ratt E121 är en enkel rumsenhet med ratt för inställning av önskad temperatur. Den har en inbyggd givare som mäter upp aktuell rumstemperatur. Med en lysdiod indikeras aktuell funktion. Är det kylbehov i rummet lyser den blått, och vid värmebehov lyser den rött. E122 har en extra knapp för inställning av fläkthastighet. Den aktuella fläkthastigheten visas med hjälp av tre lysdioder samt en lysdiod som indikerar om fläkten styrs med automatik med hänsyn till det aktuella värmeeller kylbehovet. E121 E123 har en extra knapp för inställning av timertid från 15 h, och används tillsammans med reglerenhet C221. Den aktuella timertiden visas med hjälp av fyra lysdioder som indikerar återstående timertid. E122 3.1.1 Lysdiodens funktion rött: blått: släckt: blått blink: värmebehov kylbehov dödband kondensindikering E123 Lysdiod 3.1.2 Rattens funktion Rattens inställning bestämmer vilken temperatur som reglersystemet skall sträva efter att hålla i rummet. Rattens skala är normalt 19 till 25 C (med 22 C i mitten), men kan ställas om med hjälp av en handenhet H23. Vrid mot + : Vrid mot : Mer värme Mer kyla 3.1.3 Fläktknapp och lysdioder (E122) Ventilationen kan styras med fläkt eller spjäll i 3 hastigheter (eller steg). Knappen bredvid fläktsymbolen ökar hastigheten, och indikerar aktuell nivå på lysdioderna ovanför knappen. Lysdioden AUTO indikerar att automatisk styrning är vald. Varje gång knappen trycks in ändras läget enligt följande sekvens: 1 2 3 AUTO 1 2 3 AUTO etc. I C221 kan 1V fläktreglering väljas parallellt med relästyrd ventilation. Knappen styr då fläkten. Ventilationen kan ej påverkas manuellt. 3.1.4 Timerknapp och lysdioder (E123) Ventilationen kan forceras med ett spjäll som styrs av en timerfunktion. Timerknappen aktiverar forceringen i steg om 1 till 5 timmar. Varje gång knappen trycks in ändras timertiden i timmar enligt följande sekvens: 1 2 3 5 1 2 3 5 etc. 3.1.5 Handenhet H23 En handenhet med display, H23, kan anslutas till modularuttaget under täcklocket. Med H23 kan alla värden ställas in och läsas av på samma sätt som med rumsenhet E21 eller E22, se vidare i denna manual. Temperaturgivaren i H23 har ingen funktion. Uttag för handenhet H23 Kalibreringsknapp 3.1.6 Kalibreringsknapp Ratt för önskad temperatur Man kan finjustera temperaturgivaren genom att göra en omkalibrering, med en knapp som är placerad under täcklocket. 1. Mät upp aktuell rumstemperatur med en termometer. 2. Ställ in ratten på den motsvarande temperaturen i skalan. Observera att skalan vid omkalibrering är från 16 till 28 C (i normalt reglerläge är skalan 19 till 25 C). 3. Tryck sedan till på kalibreringsknappen med en skruvmejsel. Ett kort tryck på ungefär en halv sekund räcker. Lysdioden blinkar till med röd färg för att bekräfta kalibreringen. Normalt uppfattar man inte små temperaturskillnader på någon enstaka grad i ett rum, och man behöver därför sällan göra en omkalibrering. 16

3. Rumsenheter 3.1.7 invertering av alla utgångar Reglerenhetens kyla och värmeutgångar reglerar med normalt stängda ställdon. Man kan invertera alla utgångar som är ställda till att reglera värme, så att normalt öppna ställdon kan användas. Så här gör man för att invertera värmeutgångarna: 3.2.2 Displayens uppbyggnad Displayen är uppbyggd av ett textfält och ett numeriskt fält, samt ett antal olika symboler. Driftläge Utsignal Skiftnyckel Menysymbol 1. Vrid börvärdesratten till max kyla. 2. Tryck och håll in kalibreringsknappen i ca 3 sekunder till lysdioden blinkar till med lila färg. 3. Släpp kalibreringsknappen. Reglerenheten reglerar nu värmeutgångarna efter val inställning. OBS! Då inverteringsläget dessförinnan har ändrats med en handenhet (kan ha skett före leverans), kan proceduren behöva upprepas en gång (punkt 23). Fläktfunktion/ Stegfunktion Textfält Numeriskt fält 3.2 Rumsenheter med display E21 är en rumsenhet med display och knappar för inställning av önskad temperatur. Inbyggt menysystem för inställning av reglerenhetens samtliga funktioner. E22 har även en extra knappfunktion för inställning av aktuell fläkthastighet (eller spjällsteg). 3.2.1 Knapparnas funktion I textfältet finner man kortare beskrivningar av vilken meny man är i, eller vilken funktion som värdet i det numeriska fältet just nu visar. De olika symbolerna har följande funktioner: sol: måne: sol + måne: : COOL: skiftnyckel: : dagläge nattläge sparläge utsignal aktiv till värmeutgång utsignal aktiv till kylutgång indikerar att visat värde är ändringsbart indikerar att du befinner dig i menyläge. FAN: indikerar att fläkten är igång SELECT SET FAN+AUTO: indikerar att fläkten regleras i autoläge A B C AUTOblink: indikerar att automatisk reglering är frånkopplad. 3.2.3 Åtkomstskydd Det finns möjlighet att ställa in åtkomstskydd genom att ställa in blockeringar i meny 8. SELECT: menyval i huvudmenyn SET: val av värde som skall förändras A: (ingen funktion) B: timerfunktion (ökad ventilation etc) C: spjällsteg (E21/C221) fläkthastighet 1V (E22/C221) fläkthastighet (E22/C222) PIL UPP: öka ett värde, alternativt flytta till meny eller föregående funktion PIL NED: minska ett värde, alternativt flytta till nästa funktion Exempel: En behörighetskod måste väljas för att nå menyerna. Begränsning av inställningsvärdena för rumstemperatur och timer. Värden kan läsas, men inte ändras. Endast val och/eller rådande rumstemperatur visas. 17

3.2.4 Ändring av värden Alla funktionsvärden ligger organiserade i ett menysystem (se sid. 54 för översikt). Det finns 14 menyer med ett antal funktioner under varje meny. Under meny 13 Mätvärden finns en funktion, Grundvyn, (normalt den rådande rumstemperaturen) dit displayen alltid återvänder. Då Grundvyn visas, är symbolen släckt. Om en PILknapp då trycks in, visas normalt vald rumstemperatur för det inkopplade driftläget ( Autoselect ). Värdet kan ändras direkt med flera tryckningar på en av PILknapparna.Efter 5 sekunder återvänder displayen till Grundvyn. Då SELECTknappen trycks in, visas direkt den valda menyrubriken. symbolen visas och menyläget inkopplas. Med upprepade tryck på SELECT visas nästa menyrubrik. Med PILuppknappen kan man sedan backa till föregående meny. Alternativt kan man välja meny genom att trycka på SETknappen varvid menynumret blinkar, välja meny med PILknapp och och sedan trycka på SET igen så att blinket upphör. Då rätt meny har valts, når man underliggande funktioner med PILnedknappen.Därefter kan man backa till föregående funktioner med PILuppknappen. Efter 3 minuter, eller då SELECTknappen hålls intryckt en sekund, återvänder displayen till att visa grundvyn, och symbolen på displayen släcks. Ändra ett värde I menyläget, om funktionsvärdet är ställbart, visas verktygssymbolen på displayen. Då SETknappen trycks in, blinkar värdet som kan ändras med PILknapparna. Då SETknappen trycks in igen, upphör blinkningen eller, om flera ställbara värden visas, blinkar nästa värde. Då en PILknapp hålls intryckt ändras värdet fortlöpande. 18

44. Reglerfunktioner Reglerfunktioner 19

4. Reglerfunktioner 4. Reglerfunktioner Reglerenheten reglerar temperaturen i rum med hjälp av värme och/eller kylmaskiner. Reglerenheten jämför inställd temperatur med aktuell uppmätt rumstemperatur och styr via sina utgångar värme eller kyla till rummet. 4.1 Driftlägen Reglerenheten har tre driftlägen med varsitt inställningsvärde för rumstemperatur och dödband. Även vissa andra funktioner kan kopplas till de olika driftlägena. Driftlägena kan styras av följande funktioner i prioritetsordning: 1. Timer 2. Yttre kontakt 3. Närvarofunktion 4. Datakommunikation 5. Veckoprogram (om reglerenheten har realtidsklocka) 4.2 Inställning av rumstemperaturer Med hjälp av en rumsenhet med display kan rumstemperaturen för de olika driftlägena ställas in. Man kan välja att DAG temperaturen återställs till mittvärdet (mellan min och max) då driftläge DAG inkopplas. Funktion RES.D under meny 8 skall då ställas till värdet 1. Denna funktion gäller enbart rumsenheter med display. När displayen visar grundvyn (dvs när aktuell uppmätt rumstemperatur visas och symbolen är släckt), kan temperaturen för det aktuella driftläget också ställas in direkt med pilknapparna. Man kan även välja att timern startar, med en förvald tid, för direkt inkoppling av ett förvalt driftläge. Har man en rumsenhet med ratt, kan endast rumstemperaturen för driftläge DAG ställas in med ratten. Med hjälp av datakommunikation kan alla temperaturer ställas in för respektive driftläge. Den önskade temperaturen kallas även för börvärde. Den uppmätta rumstemperaturen kallas för ärvärde. 4.3 Dödband Reglerenheten har en neutral zon mellan värme och kylreglering som kallas för dödband. Denna funktion är till för att förhindra att både värme och kylutgångarna kopplas in samtidigt, samt för att spara energi. Reglerenheten tillåter därmed att temperaturen får avvika en halv grad upp eller ner jämfört med den önskade temperaturen, innan någon styrsignal går ut till värme eller kylmaskinen. Detta gäller under driftläget DAG. I NATTläget och SPARläget är dödbandet bredare, för att få en ekonomifunktion när man inte är rummet eller för att få en så kallad nattsänkning. Dödbanden kan ställas om under meny 3. För driftläge DAG: funktion DB.D För driftläge NATT: funktion DB.N För driftläge SPAR: funktion DB.S Då hög klimatkomfort önskas, skall dödbandet vara relativt litet. För att spara energi skall dödbandet vara bredare. Om reglerenheten är inställd på att reglera enbart värme eller enbart kyla, så har dödbandet ingen funktion, utan rumstemperaturen regleras istället direkt till den temperatur som ställts in för respektive driftläge. 4.4 Regleringens förlopp Lite förenklat, så fungerar regleringen på följande sätt, steg för steg: 1. Reglerenheten väljer ut rätt temperatur och dödband med hänsyn till det driftläge som är aktuellt 2. Den beräknar de reglerande börvärdena för kyla och värme som är lika med det inställda börvärdet ± halva dödbandet. 3. Om temperaturen varit högre än det reglerande börvärdet för kyla, sätts regulatorn i kylläge och använder det reglerande börvärdet för kyla vid regleringen. Om temperaturen varit lägre än det reglerande börvärdet för värme, sätt regulatorn i värmeläge och använder det reglerande börvärdet för värme vid regleringen. 4. Avvikelsen mellan den önskade temperaturen och den uppmätta temperaturen räknas ut 5. Effektvärdet för värme eller kyla räknas fram 6. Reglerenhetens ifunktion känner av om temperaturavvikelsen inte rättats till efter en längre period, och tillför vid behov en liten extra skjuts till effektvärdena 7. Effektvärdena omvandlas till utsignaler, och skickas till de olika utgångarna. 8. Om det reglerande börvärdet för kyla är högre än 32 grader kommer kyla aldrig att inkopplas. 4.5 Pfunktion Reglerenhetens reglertyp kallas för PI, vilket är en förkortning av proportionell och integrerande. Den proportionella funktionen (pfunktionen) innebär att regulatorn beräknar ett effektbehov som står i proportion till temperaturavvikelsen. Aktuellt effektbehov för värme och kyla räknas fram genom att jämföra temperaturavvikelsen med ett pband för värme och ett pband för kyla. Om temperaturens avvikelse är lika stor som (eller större än) pbandet, ändras effektbehovet med ± 1%. 2

4. Reglerfunktioner Exempel: Inställd temperatur för DAGläget är 22 C och dödbandet är 1 grad. Det reglerande börvärdet för värme blir då 21,5 C. Aktuell uppmätt temperatur är 2,3 C vilket ger en avvikelse på 1,2 grader. Pbandet för värmesteget är normalt 1,5 grader, vilket ger ett värmeeffekttillskott på 8% (1,2/1,5 = 8%). Pbanden kan ställas om under meny 3. Pband för värme: funktion PB.V Pband för kyla: funktion PB.K 4.6 Ifunktion Den integrerande funktionen (ifunktionen) innebär att reglerenheten ständigt övervakar det effektbehov som pfunktionen ger, och hjälper till att rätta till avvikelsen mycket noggrannare än vad pfunktionen ibland klarar, t ex pga att värme eller kylmaskinen behöver en högre styrsignal för att förmå att nå rätt temperatur i rummet. Normalt är ifunktionens snabbhet inställd på 2 minuter för värme respektive kyla. Denna snabbhet kallas för itid, och motsvarar den tid som ifunktionen tar på sig att förändra effektbehovet uppåt eller nedåt med lika många procent som pfunktionens effektbehov är. Ifunktionen kan ställas om under meny 3. Itid för värme: Itid för kyla: funktion ITID.V funktion ITID.k I regel brukar man ställa in reglerenhetens känslighet genom att ändra både pband och itid på olika sätt. De värden som är förinställda i reglerenheten passar dock för de flesta normala rum. 4.7 Fläktreglering C221: Fläktreglering med 1V signal: Se sid 6 Stegreglering av luftspjäll: Se kap. 4.8 C222: Fläktreglering med extern reläenhet RL23, se nedan. C222 kan ej styra fläkthastighet med en 1V signal. Rumsenhet med display: För att se aktuell fläkthastighet, trycker du på Cknappen. Displayen visar bokstaven A om automatisk styrning är inkopplad samt med siffran 3 vilket steg som är inkopplat. Varje gång Cknappen därefter trycks in, ändras stegnumret, och eventuellt auto kopplas till eller från enligt följande sekvens: 1 2 3 Auto 1 2 3 Auto 1 osv... När fläkthastigheten visas, kan man även ändra denna med hjälp av pilknapparna upp och ned. 4.7.2 Min och maxbegränsningar Det finns möjlighet att begränsa vilka hastigheter man skall kunna nå via den manuella och automatiska styrningen. Man kan även blockera eller fixera autoläget. Inställningar görs under meny 12. Funktion MIN : val av lägsta hastighet (auto) Funktion MAX.V : val av högsta hastighet vid värmeläge (auto) Funktion MAX.k : val av högsta hastighet vid kylläge (auto) Funktion AUTO : val om autoläge skall kunna väljas ( = nej, 1 = ja, 2 = fixering av autoläge) Funktion M.MIN : val av lägsta hastighet (manuellt) Funktion M.MAX : val av högsta hastighet (manuellt) 4.7.3 Vald hastighet vid uppstart Man kan välja vilket läge fläkten skall anta då spänningen återkommer efter strömavbrott. Gå in på funktionen INIT. under meny 12, och välj något av följande värden: (streck): samma läge som före avbrottet 1, 2, 3: hastighet 13 i manuellt läge A: autoläge En fläkt kan styras i 3 steg enligt rummets värme och kylbehov. Fläktmotorns olika motorlindningar kopplas in av reläer i en extern reläenhet (RL23) som ansluts till reglerenheten. 4.7.1 Manuell och automatisk fläktstyrning Rumsenhet med ratt: Den nedersta av de små lysdioderna indikerar steg 1, nästa lysdiod indikerar steg 2 och den näst översta lysdioden indikerar steg 3. Den allra översta lysdioden indikerar att automatisk styrning är inkopplad. Då fläktknappen trycks in ändras stegnumret och eventuellt auto kopplas till eller från enligt följande sekvens: 1 2 3 Auto 1 2 3 Auto 1 osv... 21

4. Reglerfunktioner 4.7.4 Fläktstyrning i autoläge Vid värme eller kylbehov kommer fläktstegen automatiskt att kopplas in successivt. Om effektbehovet för värme eller kyla ändras direkt från till 1%, kopplas fläktsteg 1 in efter ca 1 minut, steg 2 kopplas in efter 3 minuter och steg 3 kopplas in efter 5 minuter. Då inget värme eller kylbehov längre finns, kommer fläkten omvänt att stega ner. Fördröjningstiden kan förändras genom att ställa in den tid det ska ta att stega från hastighet noll upp till hastighet tre. Då ändras fördröjningstiderna för alla tre stegen i rätt proportion. Fördröjningstiden ställs in under meny 12. Funktion ITID.F : 1 minuter Man kan även förändra förhållandet mellan de olika fläktstegen hur de skall stega över tid. Under meny 12 finns följande funktioner: Funktion LARM : gångtid för fläkten anges i timmar (199 timmar). Värdet noll kopplar bort larmfunktionen. Det finns även möjlighet att koppla in en extern strömställare som sluts när fläktens kåpa öppnas, eller när filtret tas ur. Denna strömställare skall kopplas in till reglerenheten på den första lediga ingången I1 I3. När ingången sluts (mot G) så nollställs larmet och drifttiden. Om det inte finns någon ledig ingång, kan man nollställa larmet och drifttiden genom att trycka på SETknappen och en pilknapp samtidigt när texten byt filter blinkar på displayen. 4.8 Stegreglering av t ex luftspjäll (endast C221) Funktion F.L% : Funktion F.H% : ange vid vilket effektbehov som fläktens lägsta fläkthastighet skall starta (dvs steg 1) ange vid vilket effektbehov som fläktens högsta fläkthastighet skall starta (dvs steg 3) Ett luftspjäll eller liknande kan styras i 3 steg enligt rummets värme och kylbehov. Spjällmotorerna kopplas då in av reläer i en extern reläenhet som ansluts till reglerenheten. Stegregleringen i C221 fungerar på samma sätt som fläktregleringen i C222 med två viktiga skillnader: Reglerenheten räknar sedan automatiskt fram vid vilket effektbehov som hastighet 2 skall startas mellan hastighet ett och tre. 4.7.5 Frånslagsfördröjning För att förhindra att fläkten ska gå ner till läge noll i autoläge direkt när det inte längre finns något värmeeller kylbehov, kan en frånslagsfördröjning aktiveras. Detta kan t ex användas när man har ett elvärmebatteri i en fläktkonvektor som behöver fläktas ur en stund efter frånslag. Inställningen görs under meny 12. Funktion TID : 4.7.6 Filterlarm 1 minuter Tack vare att reglerenheten registrerar fläktens gångtid automatiskt, kan man få ett larm på rumsenhetens display när en viss drifttid överskrids. Gångtiden behålls även vid spänningsavbrott. Man kan se aktuellt antal timmar som fläkten har varit på under mätvärdesmenyn, funktion filter. En gräns för gångtiden kan ställas in. Då tiden uppnås, genereras ett larm som innebär att texten byt filter kommer att blinka på displayen. Om man med knapparna tar fram andra displayvisningar, återkommer denna larmtext automatiskt efter några minuter. Under meny 12 kan larmfunktionen ställas in. Relästyrningen för spjäll i en C221 möjliggör att alla tre reläerna kan vara tillslagna samtidigt. På en C222 med fläktstyrning så kan aldrig mer än ett relä vara tillslaget på en gång. C221 har ingen funktion för filterlarm. För att aktivera stegreglering, gå in under meny 12. Funktion VAL : välj 1 för att aktivera Se punkt 4.7 4.7.5 ovan för beskrivning av hur stegregleringen fungerar. I C221 kan 1V fläktreglering väljas parallellt med relästyrd spjällstyrning. Fläktstyrningen kan då påverkas direkt av knapp på rumsenheten. Spjällregleringen kan påverkas av funktion under meny 14 Börvärden med rumsenhet E21. 4.9 Kaskadreglering Den inbyggda kaskadregleringen ger extra möjligheter att reglera rumstemperaturen med t ex shuntventiler, golvvärme, till och frånluft etc. Då sådana reglerdon oftast har annorlunda trögheter och regleregenskaper än den vanliga rumsregleringen, behövs en extra reglerprocess. 22

4. Reglerfunktioner Med en extra reglerprocess får man kontroll över t ex framledningstemperaturen eller temperaturen på golvet som den vanliga rumsgivaren inte klarar av tillräckligt snabbt och noggrant. Eftersom den vanliga rumsgivaren behöver placeras mitt i rummet (eller inbyggd i en rumsenhet) behövs ytterligare en givare som kan placeras på t ex framledningsröret eller inuti golvet eller i frånluftskanalen etc. 4.9.1 Aktivering av kaskadreglering Kaskadreglering kan aktiveras på en av reglerenhetens utgångar. För att kaskadregleringen skall börja fungera måste en av utgångarna aktiveras, samt att ingång 2 ställs in för att användas för den extra (sekundära) temperaturgivaren. Under meny 3 finns följande val: Funktion MIN.2 : Funktion MAX.2 : Funktion HC : Funktion PB.2 : Funktion ITID.2 : välj den lägsta temperatur som det extra mediat (t ex golvet) skall tillåtas att regleras ned till välj den högsta temperatur som det extra mediat (t ex golvet) skall tillåtas regleras upp till välj 1 för att aktivera cutoff funktionen ange pbandet i antal grader ange itid i antal minuter Under meny 4 aktiveras en av utgångarna: Funktion UT.nr : Funktion Vk:HC : Funktion CA.CO Välj den utgång som du önskar använda som utgång för kaskadreglering Välj antingen eller COOL Ställ in värde CASC. Aktivering av givaringången görs under meny 5: Funktion IN.nr : Välj ingång 2 Funktion TYP : Välj TEMP Funktion DR.L : Välj vilket eller vilka driftlägen som kaskadregulatorn skall fungera: d = DAG, n = NATT, s = SPAR Funktion OMR : Välj önskat temperaturområde: 32 C ger området till 32 C 128 C ger området 3 till +98 C 4.9.2 Reglerinställningar för kaskadreglering Den extra reglerprocessen kan ställas in för att passa olika reglerdon och reglerområden. De inställningar som är förinställda kan användas för t ex golvvärme. Man kan dock behöva justera pband och itid för att få en stabil reglering ihop med varje separat golvvärmesystem. Normalt regleras det extra mediat, t ex golvet eller inblåsningsluften, till en temperatur mellan de inställda min och maxtemperaturerna för kaskadregulatorn. För att möjliggöra att den extra utgången skall blockeras om den vanliga rumsregleringen hamnar i motsatt kyleller värmeläge, kan man aktivera cutoff funktionen. Denna funktion ser till att onödig kyl eller värmeeffekt inte matas ut, t ex på sommaren vid kylbehov, så skulle det vara onödigt att ha golvvärmen påslagen och reglerad till mintemperaturen. Golvvärmen stängs då av helt om cutofffunktionen är vald för att spara energi. 23

55. Ingångar och givare Ingångar och givare 25

5. Ingångar och givare 5. Ingångar och givare Reglerenheten har tre ingångar för externa givare. Beroende på funktionsval kan en givare vara av typen termistor för temperaturavkänning (resistiv), kondensavkänning (resistiv), 1V (aktiv) eller en vanlig slutande kontakt. En givare ansluts till en av de tre plintarna I1, I2 eller I3 samt till plint G (). En aktiv givare ansluts ibland även till G (fas 24V). Under meny 5 kan man välja vilken typ av givare som skall anslutas till respektive ingång I1I3. Här görs även vissa inställningar för respektive givarfunktion. Det finns 6 olika givarfunktioner: Typ Ingång 1. Reglerande temperaturgivare Termistor eller 1V I1 2. Sekundär temperaturgivare Termistor eller 1V I2 3. Närvarogivare Kontakt I13 4. Kontakt för påv. driftläge/utgång Kontakt I13 5. Generell 1V givare 1V I13 6. Kondensgivare Resistiv eller 1V I3 5.1 Reglerande temp.givare Reglerenheten kan reglera temperaturen med hjälp av en inbyggd givare i en ansluten rumsenhet eller med en extern givare, ansluten till plint I1 (+) och G () i reglerenheten. 5.1.1 Typ av givare Tre typer av givare kan användas för reglerenhetens temperaturreglering: a) inbyggd givare i rumsenhet b) extern resistiv givare (NTC) c) extern aktiv givare (1V) Den inbyggda givaren i rumsenheten används alltid automatiskt av reglerenheten om ingen givare är ansluten till plint i reglerenheten. Då en extern, resistiv givare är ansluten, väljer reglerenheten automatiskt denna givare i stället för den inbyggda. Då ingen rumsenhet är ansluten, krävs en extern givare ansluten till plint. Då endast den inbyggda givaren i en rumsenhet skall användas, kan man använda ingången för en annan givare med annan funktion. Gå då in i ingångsmenyn (meny 5). Välj ingång 1 genom att ställa IN.nr till 1 och ställ in TYP på önskad funktion. Val av extern resistiv givare (NTC) under meny 5: Funktion IN : välj ingång 1 Funktion TYP : välj rum Funktion V : välj Funktion 1V : välj Val av extern aktiv givare (1V) under meny 5: Funktion IN : välj ingång 1 Funktion TYP : välj rum Funktion V : ange den temperatur som givaren ger ut vid volt Funktion 1V : ange den temperatur som givaren ger ut vid 1 volt 5.1.2 Medelvärdesmätning För att koppla in medelvärdesmätning med både en extern givare och den inbyggda givaren i rumsenheten, ställ in följande under meny 5: Funktion IN : välj ingång 1 Funktion TYP : välj rum Funktion PÅV. : välj IE Om det inte finns någon givare inkopplad på plint, läser reglerenheten enbart av givaren i rumsenheten. Om det inte finns någon rumsenhet inkopplad, läser reglerenheten enbart av den externa givaren. 5.1.3 Automatiskt givarval vid olika driftlägen Man kan välja att den externa givaren enbart skall vara aktiv vid vissa driftlägen. Under meny 5 görs följande val: Funktion IN : välj ingång 1 Funktion TYP : välj rum Funktion DR.L. : ställ in vilka driftlägen som skall påverka givaren Normalt är alla driftlägen valda, både dag (d), natt (n) och spar (S). För att ställa in de olika driftlägena, trycker du på SET så att d blinkar. Tryck sedan på pilknapparna för att aktivera eller avaktivera dagläget. Om du vill hoppa till nattläget, trycker du på SET igen, osv. Vid de driftlägen då den externa givaren avaktiveras, övergår reglerenheten till att läsa av givaren i rumsenheten istället. 5.2 Sekundär temp.givare Det finns möjlighet att ansluta en sekundär temperaturgivare för att få utökade funktioner, som t ex minbegränsning, kallrasskydd, kaskadreglering mm. Då temperaturen passerar en ställbar gräns, kan en valfri utgång påverkas. När temperaturen passerar en annan ställbar gräns kan påverkan på utgången kopplas ur. Som villkor kan även väljas ett eller flera driftlägen. Givaren måste också aktiveras och användas för kaskadreglering. Den sekundära temperaturen visas under mätvärdesmenyn. Den sekundära givaren aktiveras under meny 5 enligt följande: Funktion IN : välj ingång 2 Funktion TYP : välj TEMP Den sekundära givaren skall anslutas mellan plint I2 (+) och G (). 26

5. Ingångar och givare 5.2.1 Typ av givare Två typer av givare kan användas för den sekundära temperaturgivaren: a) resistiv givare (NTC) b) aktiv givare (1V) Val av resistiv givare (NTC) görs under meny 5: Funktion IN : välj ingång 2 Funktion TYP : välj TEMP Funktion V : välj Funktion 1V : välj Val av aktiv givare (1V) görs under meny 5: Funktion IN : välj ingång 2 Funktion TYP : välj TEMP Funktion V : ange den temperatur som givaren ger ut vid volt Funktion 1V : ange den temperatur som givaren ger ut vid 1 volt 5.2.2 Val av temperaturområde Den sekundära temperaturgivarens område kan väljas under meny 5: a) + till 32 C (med upplösningen,1 grad) Funktion IN : välj ingång 2 Funktion TYP : välj TEMP Funktion OMR. : välj 32 C b) 3 till +98 C (med upplösningen,5 grad) Funktion IN : välj ingång 2 Funktion TYP : välj TEMP Funktion OMR. : välj 128 C 5.2.3 Val påverkan av utgång Den sekundära givaren kan ställas in för att överstyra en av utgångarna, genom att gå in under meny 5: Funktion IN : välj ingång 2 Funktion TYP : välj TEMP Funktion PÅV. : välj den utgång du önskar överstyra, samt om utgången skall ställas om till hög eller låg signal när den sekundära givaren når under inställt gränsvärde Funktion LIM1 : ange den temperaturgräns som givaren måste underskrida för att utgången skall överstyras Funktion LIM : ange den temperaturgräns som givaren måste överskrida för att utgången ej längre skall överstyras Funktion INV : Funktion DR.L. : 5.3 Närvarogivare välj 1 om du vill att utgången skall överstyras med motsatt verkan, dvs att givarens uppmätta temperatur skall överstiga värdet som anges på LIM1 för att överstyra utgången, och att temperaturen måste understiga värdet angivet på LIM för att stänga av överstyrningen välj de driftlägen som utgången skall påverkas av givaren: d = DAG, n = NATT, S = SPAR Det finns möjlighet att ansluta en närvarogivare som inkopplar driftläge DAG då närvaro indikeras och som inkopplar valfritt driftläge då närvaroindikering upphör. Till och frånslagsfördröjning av driftläge DAG kan väljas. Givaren skall ha en kontaktutgång (slutande eller brytande), som ansluts mellan plint G och plint I1 alt. I2 alt. I3 beroende på för vilken av de tre ingångarna denna funktion är vald. Inkoppling av driftläge DAG vid närvaro har lägre prioritet än driftlägesinkoppling från datakommunikation och yttre kontakt. Närvarogivaren aktiveras under meny 5: Funktion IN : välj valfri ingång Funktion TYP : välj nar Då närvarogivare har valts enligt ovan, inkopplas valfritt driftläge (ställs in under meny 8 med parametern T.AUT, se sid. 67), då närvaro inte indikeras. Då närvaro indikeras inkopplas driftläge DAG. 5.3.1 Tillslagsfördröjning Då närvaro har indikerats någon gång både under den första och den andra halvan av vald fördröjningstid, inkopplas driftläge DAG efter utgången tid. Detta driftläge förblir inkopplat så länge som närvaroindikering föreligger. Tillslagsfördröjning för närvaro väljs under meny 5: Funktion IN : välj ingången för närvaro Funktion LIM1 : välj önskad tillslagsfördröjning i antal minuter (99 min) 5.3.2 Frånslagsfördröjning Frånslagsfördröjningen fördröjer urkopplingen av driftläge DAG då närvaroindikering från givaren upphör. Tiden är ställbar mellan 99 minuter. Över 1 minuter är upplösningen 1 minuter. Frånslagsfördröjning för närvaro väljs under meny 5: Funktion IN : välj ingången för närvaro Funktion LIM : välj önskad frånslagsfördröjning i antal minuter (99 min) 27

5. Ingångar och givare 5.3.3 Invertering av närvarosignalen För att kunna välja både närvarogivare som har slutande eller brytande kontakt vid närvaroindikering, kan ingångsfunktionen inverteras. Under meny 5 görs då följande val: Funktion IN : välj ingången för närvaro Funktion INV. : välj önskad kontaktfunktion: = slutande kontakt (NO) då närvaro detekteras 1 = brytande kontakt (NC) då närvaro detekteras 5.4 Driftlägesöverstyrning och påverkan av utgång med en extern kontakt. Det finns möjlighet att ansluta en yttre kontakt för att koppla in valfritt driftläge och/eller påverka en valfri utgång. Frånslagsfördröjning kan väljas. Kontakten ansluts mellan plint G och plint I1 alt. I2 alt. I3 beroende på för vilken av de tre ingångarna denna funktion är vald. Under meny 5 görs då följande val: Funktion IN : välj aktuell ingång, I1 I3 Funktion TYP välj drl Detta sätt att välja driftläge har högre prioritet än driftlägesval från veckoprogrammet och från ModBuskommunikation, men lägre prioritet än driftlägesinkoppling från närvarogivare och timer. 5.4.1 Val påverkan av utgång Direkt påverkan av utgång väljs under meny 5: Funktion PÅV. välj utgång*: d1, d2, A1 eller A2. Välj sedan med eller 1 om utgången skall gå från eller till om ingången är aktiv. *Då en extern reläenhet är ansluten och som inte används för att styra fläkt eller för stegutmatning, kan även R1, R2 eller R3 väljas. 5.4.2 Frånslagsfördröjning Frånslagsfördröjningen fördröjer urkopplingen av driftläge och påverkan av utgång då indikering från givaren upphör. Tiden är ställbar mellan 99 minuter. Över 1 minuter är upplösningen 1 minuter. Frånslagsfördröjning för drl väljs under meny 5: Funktion IN Funktion LIM Välj ingången för drl Välj önskad frånslagsfördröjning i antal minuter (99 min). 5.4.3 Val driftläge Det går att välja vilket driftläge kontaktfunktionen skall aktivera under meny 5: Funktion DR.L välj d för driftläge DAG välj n för driftläge NATT välj S för driftläge SPAR. välj för ingen påverkan 5.4.4 Invertering av givarsignalen Normalt öppen (NO) eller normalt stängd (NC) kontaktfunktion kan ställas in under meny 5: Funktion INV. välj (invertering från) Välj 1 (invertering till) Invertering från: Det valda driftläget är inkopplat och den valda utgången är påverkad då kontakten är sluten. Invertering till: Det valda driftläget är inkopplat och den valda utgången är påverkad då kontakten är öppen. 5.5 Generell 1V givare Det finns möjlighet att ansluta en 1V givare för att få utökade funktioner, som t ex CO2kontroll, begränsningfunktion mm. Då spänningen passerar en ställbar gräns, kan en valfri utgång påverkas. Då spänningen passerar en annan ställbar gräns kan påverkan på utgången kopplas ur. Som villkor kan även väljas ett eller flera driftlägen. Man kan också välja att spänningen från givaren skall omvandlas till en spänning inom ställbara områden ( Pstyrning ), för att sedan utmatas till utgång A1 om värdet är högre än spänningen från reglerutmatningen till denna utgång. Värdena anges i %, där 1% motsvarar 1V. Givarvärdet visas under mätvärdesmenyn om ingångsfunktion temp inte är vald. Givaren ansluts mellan plint G () och plint I1 alt. I2 alt. I3 beroende på för vilken av de tre ingångarna denna funktion är vald, se nedan. Val av generell 1V givare görs under meny 5: Funktion IN välj aktuell ingång, I1I3 Funktion TYP välj 1. 5.5.1 Val påverkan av utgång Direkt påverkan av utgång väljs under meny 5: Funktion PÅV. välj utgång*: d1, d2, A1 eller A2. Välj sedan med eller 1 om utgången skall gå från eller till om ingången är aktiv. 28

5. Ingångar och givare *Då en extern reläenhet är ansluten och som inte används för att styra fläkt eller för stegutmatning, kan även R1, R2 eller R3 väljas. 5.5.2 Val av %gräns för aktivering av utgång enligt ovan Val av %gräns för aktivering av utgång väljs under meny 5: Funktion LIM1 välj önskad %gräns. Om funktionen INV = (invertering från), kommer den valda utgången att aktiveras enligt ovanstående val vid punkt 5.5.1, om givarvärdet överstiger den valda gränsen. Om funktionen INV = 1 (invertering till), kommer den valda utgången att aktiveras enligt ovanstående val vid punkt 5.5.1, om givarvärdet understiger den valda gränsen. Om funktionen OMR = 1 enligt nedan, är värdet för LIM1 också den spänning på ingången (1V anges som 1%) som ger 1 Volt på utgång A1. Värdet för LIM är den spänning på ingången som ger Volt på utgång A1. Spänningen ändras proportionellt inom området. Då utgång A1 också används som reglerutgång för temperatur, utmatas den spänning som är högst av reglerutmatningen och utmatningen från givaren enligt ovan. 5.5.3 Val av %gräns för avaktivering av utgång Val av %gräns för avaktivering av utgång väljs under meny 5: Funktion LIM välj temperaturgräns Om funktionen INV = (invertering från), kommer den valda utgången att avaktiveras enligt ovanstående val vid punkt 3.5.1, om givarvärdet understiger den valda gränsen. Om funktionen INV = 1 (invertering till), kommer den valda utgången att avaktiveras enligt ovanstående val vid punkt 3.5.1, om givarvärdet överstiger den valda gränsen. Om funtionen OMR = 1 enligt ovan, används LIM också så som beskrivs under 5.5.2. 5.5.4 Val invertering av %villkor Invertering av %villkor ställs in under meny 5: Funktion INV. Funktion: se punkt 5.5.1 och 5.5.2. välj (invertering från) välj 1 (invertering till) 5.5.5 Val av driftlägesvillkor för aktivering av utgång enligt ovan meny 5: Funktion DR.L. Normalt är alla driftläge dag ellerspar (S). ställ in vilka driftlägen som skall påverka utgången*. (d), men inte natt (n) *För att ställa in de olika driftlägena, trycker du på SET så att d blinkar. Tryck sedan på pilknapparna för att aktivera eller avaktivera dagläget. Om du vill hoppa till nattläget, trycker du på SET igen, osv. 5.5.6 Val direkt påverkan på utgång A1 Här kan man välja att spänningen från givaren direkt skall utmatas till utgång A1 om värdet är högre än spänningen från reglerutmatningen till denna utgång. Denna funktion kan t ex användas då givaren indikerar högt Co2värde och därigenom skall öka ventilationen då denna styrs av utgång A1. Direkt påverkan av utgång ställs in under meny 5: Funktion OMR. 5.6 Kondensgivare välj (funktion frånkopplad) välj 1 (funktion inkopplad). Det finns möjlighet att ansluta en kondensgivare för att t ex stänga en kylmaskin eller att generera ett larm vid för hög kondens. Då kondensvärdet passerar en ställbar gräns, kan en valfri utgång påverkas. Då kondensvärdet passerar en annan ställbar gräns kan påverkan på utgången kopplas ur. Kondensgivaren kan vara resistiv eller aktiv (1V). Vid kondensindikering kan man även välja att all kylutmatning stängs av. Kondensgivarfunktion ställs in under meny 5: Funktion IN välj ingång 3 Funktion TYP välj cond. 5.6.1 Typ av givare Två typer av givare kan användas: a) resistiv givare b) aktiv givare (1V) Val av Resistiv givare (NTC) under meny 5: Funktion V välj eller Funktion 1V = välj. Val Aktiv givare (1V) under meny 5: Funktion V välj eller Funktion 1V välj 1. Den valda utgången påverkas enligt ovan endast då någon av de valda driftlägena är inkopplade. Driftlägesvillkor för aktivering av utgång ställs in under 29

5. Ingångar och givare 5.6.2 Val påverkan av utgång Kondensgivaringången kan direkt påverka en utgång för t ex kondenslarm. Påverkan av kondensgivaringång ställs in under meny 5: Funktion PÅV. välj utgång: d1,d2, A1 eller A2.* Välj sedan med eller 1 om utgången skall gå från eller till om ingången är aktiv, dvs. vid hög kondens: se 5.6.3. *Då en extern reläenhet är ansluten och som inte används för att styra fläkt eller för stegutmatning, kan även R1, R2 eller R3 väljas. 5.6.3 Val av kondensgräns för aktivering av utgång enligt ovan Kondensgräns för aktivering av utgång ställs in under meny 5: Funktion LIM1 välj kondensgräns ( 1). Då resistiv givare används, representerar värdet ett motstånd i givaren, se tabell. Hög kondens ger lågt motstånd. Då mätvärdet (motståndet) underskrider gränsvärdet (=hög kondens), kommer den valda utgången att aktiveras enligt val vid punkt 5.6.2. Då 1V givare används, representerar spänningen ett kondensvärde, där hög kondens ger hög spänning. Ett gränsvärde mellan 1 % kan väljas. Värdet motsvarar 1V från givaren. Då mätvärdet överskrider gränsvärdet (=hög kondens), kommer den valda utgången att aktiveras enligt ovanstående val vid punkt 5.6.2. 5.6.5 Val att kylutmatning inte skall urkopplas: All kylutmatning stängs normalt av vid kondensindikering. Denna funktion kan urkopplas. Funktion OMR. välj (för urkoppling av all kylutmatning vid kondens). välj 1 (för att all kylutmatning inte skall urkopplas vid kondens). Motstånd i resistiv kondensgivare vid olika gränsvärden: Gränsvärde Resistans kohm 1 1 99 4 98 2 97 13 96 1 95 8 94 6 92 5 9 4 86 3 82 2 74 15 62 1 47 6 19 4 3 5.6.4 Val av kondensgräns för avaktivering av utgång enligt ovan Kondensgräns för avaktivering av utgång ställs in under meny 5: Funktion LIM välj kondensgräns (1). Då resistiv givare används, representerar värdet ett motstånd i givaren, se tabell. Låg kondens ger högt motstånd. Då mätvärdet (motståndet) överskrider gränsvärdet (=låg kondens), kommer den valda utgången att avaktiveras enligt val vid punkt 5.6.2. Då 1V givare används, representerar spänningen ett kondensvärde, där låg kondens ger låg spänning. Ett gränsvärde mellan 1 % kan väljas. Värdet motsvarar 1V från givaren. Då mätvärdet underskrider gränsvärdet (=låg kondens), kommer den valda utgången att avaktiveras enligt val vid punkt 5.6.2. 3

66. Utgångar och ställdon Utgångar och ställdon 31

6. Utgångar och ställdon 6. Utgångar och ställdon Reglerenheten har två digitala 24Vutgångar (D1 och D2) samt två analoga 1Vutgångar (A1 och A2). Ställdon ansluts till följande plintar: D1: plint Y1 och G. D2: plint Y2 och G. A1: plint Y3 (+) och G () och normalt även till G (fas). A2: plint Y4 (+) och G () och normalt även till G (fas). Till reglerenheten kan också anslutas en separat reläenhet med tre reläer. En utgång kan påverkas av följande funktioner (överst har högst prioritet): 1. Utgång från om funktion FL = 1 under meny 4 då en fläkt alt. spjäll är stängt 2. Utgång påverkad av kondensgivare 3. Utgång till för motionering 4. Utgång påverkad av sekundär temperaturgivare 5. Utgång påverkad av generell 1V givare 6. Utgång påverkad av ingångsfunktion drl 7. Utgång till om funktion FORC =1 under meny 4 då timern är aktiv 8. Utgång från om funktion TYP = under meny 4 (reglering ej vald) 9. Temperaturreglering Påverkan av givare enligt punkt 2, 5 och 6 ovan: Se kapitel 5.6, 5.2, 5,5 respektive 5.4. Övrig påverkan: se nedan. Under meny 4 ( UTG. ) kan man välja typ av reglerutmatning och andra inställningar för respektive utgång. Välj utgång som ska ställas in: Funktion UT.nr välj d1, d2, A1 eller A2. Inställningar av funktioner som följer efter UT.nr gäller då endast den valda utgången. Då öka/minskautmatning 3P har valts för utgång D1, avser dock inställningarna både utgång d1 och d2, eftersom denna utmatning använder båda de digitala utgångarna. Reglerenheten matar ut ett värme eller kyleffektvärde mellan 1% till utmatningslogiken. Utgående från detta värde (och beroende på nedanstående inställningar för varje utgång), beräknas ett effektvärde för varje enskild utgång. 6.1 Ställdon Ett ställdon är i dessa sammanhang en elektromekanisk enhet som styrs av en elektrisk signal från regulatorn och bringar t ex en ventil eller ett spjäll att öppna eller stänga. höga strömmar och spänningar. Här följer de vanligaste typerna av ställdon som kan styras från regulatorn. Termiskt ställdon Det skruvas fast direkt på en viss typ av ventil, ofta på vattenradiatorer, och består i princip av en vaxkropp som utvidgar sig av värme. Då den värms upp av en måttlig ström från regulatorn, trycks en metallpinne ut från ställdonet som i sin tur direkt påverkar ventilen. Denna typ av ställdon styrs vanligen av en 24V spänning som pulsas ut från regulatorn. Termiska ställdon är långsamma och kan inte reglera stora ventiler för höga flöden. De användas ändå i hög utsträckning för rumsreglering. De har lågt pris och små dimensioner. 1V ställdon Dessa styrs av en analog 1Vsignal och har en inbyggd lägesavkänning för att öppna ventilen i proportion till styrspänningen. Här finns en mängd olika typer av don som endast har det gemensamt att donet ändrar läget i proportion till styrspänningen. Öka/minskaställdon Även dessa don kan se ut på många sätt, men de styrs av en elmotor som öppnar eller stänger t ex en ventil eller ett spjäll beroende på rotationsriktningen. De styrs av 2 utgångar från regulatorn, en för öppning och en för stängning. Lägesåterkoppling i detta fall förekommer sällan. De styrs vanligen av 24V och kan då ofta styras direkt från regulatorn. Även 23V styrsignal förekommer. Då krävs mellanreläer för styrningen. Kontaktorer eller reläer Dessa används för att med en svag elektrisk signal från regulatorn kunna styra t ex elradiatorer, elpatroner eller motorer som kräver hög spänning och ström. 6.2 Utsignaler Olika ställdon kräver olika utsignaler från reglerenheten. Utgångarna är därför ställbara i reglerenheten för olika typer av ställdon. Valbara utmatningstyper: Används normalt för: Utgången påverkas inte av själva reglerutmatningen Pulsstyrning Termiska ställdon eller elvärmestyrning via t ex kontaktorer Onoffstyrning 2lägesdon, t ex motorstyrning, spjäll eller elvärme 3p (öka/minska) Öka/minskaställdon 1V styrning Styrsignal för 1V ställdon, varvtals eller eleffektstyrning Även t ex kontaktorer kan betraktas som ställdon genom att man med en svag elektrisk signal från regulatorn kan koppla in och ur elektriska apparater som kräver 32

6. Utgångar och ställdon Pulsstyrning (tidsproportionell styrning) Utgången går till under en del av den ställbara periodtiden. Till/frånförhållandet = den utmatade effekten. Exempel: Vid 25% effektutmatning och 2 minuters periodtid ligger utgången till under 25% av 2 minuter = 5 minuter, och från under resterande 15 minuter, varefter utgången går till igen och förloppet upprepas. Används pulsstyrning på utgång A1 eller A2, utmatas vald min alt. maxspänning. On/offstyrning Utgången går till då effektvärdet för utgången är 1%, och ligger sedan tillslagen ända tills effekten går ner till %, då utgången går ifrån. Utgången ligger frånslagen tills effekten återigen når 1% varvid utgången går till igen. Används on/offstyrning på utgång A1 eller A2 utmatas vald min alt. maxspänning. 3P (öka/minska)styrning Detta gäller utgång D1 och D2 som samverkar. Ställdonet består av en elmotor som t ex öppnar eller stänger en ventil beroende på rotationsriktningen. I läget då utgång D1 är till och D2 är från, öppnar ett kylställdon (eller omvänt stänger ett värmeställdon), tills öppningsgraden motsvarar den utmatade effekten. Om både D1 och D2 är från stannar motorn. Utgångarna D1 och D2 kan aldrig ligga till samtidigt. Ställdonet har ingen lägesåterkoppling till regulatorn. Den beräknar ställdonets läge genom att registrera gångtiden i förhållande till den totala gångtiden. Denna gångtid måste därför ställas in. Då regulatorn registrerar att ställdonet är i ett ändläge, utmatas öppna alt. stängsignal fortlöpande. Om ställdonet inte befann sig i ändläget kommer det ändå att gå dit. Detta fungerar som en lägeskalibrering. 1V styrning Detta gäller utgångar A1 och A2. Spänningen moduleras mellan inställd min och maxspänning i förhållande till utmatad effekt till utgången. Exempel: Om minspänningen är inställd på 2V, maxspänningen på 6V och utmatad effekt är 25%, blir spänningen 2V + 25% x (62) = 3V. Gå till funktion TYP under meny 4. Ställ in önskad typ av styrning (utmatning) enligt ovan. 6.3 Värme, kyl eller direkt temperaturstyrning av utgång Man kan välja om en utgång skall styra ett värmeställdon, ett kylställdon eller ett ställdon för både värme och kyla. Man kan också välja att utgången direkt skall styras av rumstemperaturen, oavsett övrig reglering. Ett kylställdon aktiveras endast då regulatorn matar ut ett effektvärde för kyla. Ett värmeställdon aktiveras endast då regulatorn matar ut ett effektvärde för värme. Ett ställdon som direkt styrs av rumstemperaturen påverkas inte av regulatorns utmatade effekt, utan endast av valda gränsvärden för rumstemperaturen. Gå in på funktionen Vk:HC under meny 4, och ställ in följande val för önskad utgång: COOL: för styrning av kyla : för styrning av värme HC: för styrning av både kyla och värme diff: för direkt temperaturstyrning I läge HC utmatas 5V vid kylbehov 1% och 51V vid värmebehov 1% på utgång A1 och A2. Det är möjligt att före leverans få regulatorn inställd Så att 1V utmatas på utgång A1 både vid 1% kylbehov och 1% värmebehov. 6.4 Timerforcering Man kan välja att en valfri utgång skall gå till då den inbyggda timern aktiveras. Denna funktion kan användas t ex om man under en begränsad tid vill forcera luftflödet till ett rum. Timern kan då inte samtidigt påverka driftläget. Gå in på funktionen FORC. under meny 4, och ställ in följande val för önskad utgång: FORC.: = urkopplad och 1 = inkopplad. 6.5 Kaskadreglering En av de fyra utgångarna kan kaskadregleras. Kaskadreglering förklaras närmare under kapitel 4.9. Då kaskadreglering väljs för en utgång, urkopplas eventuellt tidigare val av kaskadreglering för annan utgång. Gå in på funktionen CASC. under meny 4, och ställ in följande val för önskad utgång: CASC.: CASC = inkopplad. 6.6 Change Overfunktion En av de fyra utgångarna kan ställas om till Change Over funktion som alternativ till kaskadreglering. Då Change Over väljs för en utgång, urkopplas eventuellt tidigare val av Change Over eller kaskadreglering för annan utgång. Utgången måste också vara vald som COOL eller. Gå in på funktionen CA.CO under meny 4, och ställ in följande val för önskad utgång: CA.CO: CO = inkopplad Även ingångsfunktion temp under meny 5, IN.nr 2 måste väljas. Till denna ingång skall en givare anslutas som mäter temperaturen i kyl eller värmemediet. 33

6. Utgångar och ställdon Då ingången inte är aktiv, vilket initialt innebär att temperaturen i mediet är lägre än det inställda värdet vid LIM1, kommer utgången att arbeta som en kylutgång. Genom att ställa funktion OMR. = rum C, kommer temperaturen istället att jämföras med den rådande, reglerande rumstemperaturen. Värdena vid LIM och LIM1 kommer då att visa streck. Villkoren för aktivering av ingångenkan inverteras genom att ställa INV. = 1. För att ingången skall bli aktiv krävs också att rätt driftlägesvillkor är valt under funktion DR.L. Change Overfunktionen påverkar även fläkthastighetsstyrningen på samma sätt, arbetar utgången som en kylutgång kommer fläkthastigheten inte att vara aktiv vid värmebehov om reglerenheten är inställd på automatisk fläkthastighetsstyrning. Omvänd funktion då utgång är aktiv som värmeutgång. Funktionen kan avaktiveras under meny 12, funktion CO =. 6.7 Begränsning av reglerområdet (gäller ej om direkt temperaturstyrning av utgång är valt, läs då istället under punkt 6.7) Reglerenheten räknar fram ett effektvärde mellan 1% som skickas vidare till utmatningslogiken. För varje utgång kan man välja om den skall styras inom hela eller en del av detta område. Exempel: Om man t ex har valt att en utgång skall styras inom området 25%, kommer effekten till själva utgången att styras på följande sätt: Effekt från regulatorn Effektutmatning till utgången 2% % 25% 1% 51% 1% Denna funktion kan användas t ex för att styra utgångar i sekvens. Om man väljer att den första utgången skall regleras inom området 5%, och att den andra utgången skall regleras inom området 51%, kommer endast den första utgången att vara aktiv vid lågt effektbehov. Då effektbehovet ökar till mer än 5%, kommer den andra utgången att börja regleras, medan den första utgången ligger konstant tillslagen. Gå in under meny 4, och ställ in följande val för önskad utgång: LIML%: den undre effektgränsen i % LIMH%: den övre effektgränsen i % Gränsvärdena kan även ställas så att LIML% är större än LIMH%. Då en utgång skall styra både värme och kyla, HC, kan gränsvärdena ställas in mellan 1% och +1%. 1% avser kyla och 1% avser värme. Om utgången skall reglera inom området från 5% kyla uppåt till 75% värme skall LIML% ställas på 5 och LIMH% ställas på +75. 6.8 Inställning av temperaturgränser vid direkt temperaturstyrning (se 6.3) Då diff är valt vid funktion VkHC, styrs utgången inte av effektvärdet från regulatorn, utan direkt av valda rumstemperaturgränser. Ställ in ett temperaturområde med funktionerna LIM. 1 och LIM.. Då temperaturen ligger inom detta område, och PULS, 3P eller 1 styrning är valt, se 6.2, styrs effekten till utgången av temperaturens värde i förhållande till dessa gränsvärden. Då temperaturen når LIM.1 eller ligger utanför detta värde, utmatas 1% effekt till utgången. Då temperaturen når LIM. eller ligger utanför detta värde, utmatas % effekt till utgången. Då OnOF är valt vid funktion VkHC, går utgången till då temperaturen når LIM.1, och ligger till fortlöpande tills temperaturen når LIM.. Då går utgången ifrån, och ligger kvar i frånslaget läge till temperaturen igen når LIM.1, varvid utgången går till igen. Gå till funktion LIM.1 respektive LIM. och ställ in temperaturgränserna mellan 23C. 6.9 Inställning av spännings gränser för utgång A1 och A2 Spänningen på utgång A1 och A2 ligger normalt mellan 1V, men värdena kan begränsas uppåt och nedåt. Spänningen ut från utgång A1 respektive A2 underskrider inte det valda minvärdet i funktion LIML V och överskrider inte det valda maxvärdet i funktion LIMH V. Undantag: Då utgång A1 eller A2 styrs av ingångsfunktion cond, kommer spänningen att sättas till Volt oavsett värdet i LIML V. Exempel: Om minspänningen =2V, maxspänningen =6V och utmatad effekt =25% blir spänningen 2V+25% x (62) = 3V. Gå till funktion LIML V och LIMH V och ställ in spänningsgränserna mellan,11,v. 34

6. Utgångar och ställdon 6.1 Frånkoppling av utgång om fläkt är frånslagen eller spjäll är stängda Denna funktion gäller endast om styrning av fläkt eller spjäll är valt. Då alla reläer i en extern reläenhet är frånslagna, dvs. då eventuell fläkt är frånslagen eller alla spjäll är stängda, kommer utgången att gå ifrån. Denna funktion kan t.ex. användas för att förhindra överhettning i en värmefläkt genom att värmen stängs av då fläkten står stilla. Frånkoppling av utgång vid inaktivt spjäll eller fläkt ställs in under meny 4: Funktion FL välj (funktion urkopplad) välj 1 (funktion inkopplad) 6.11 Val periodtid vid pulsutmatning eller total gångtid för ett öka/minskaställdon Vid pulsutmatning kräver olika typer av ställdon olika pulstider, se 4.2. Vid styrning av termiska ställdon är ofta 2 minuter en lämplig periodtid. Vid styrning av elvärme är,55 minuter ofta en lämplig periodtid. Vid pulsutmatning ställs periodtiden in i antal minuter. Vid öka/minskautmatning måste ställdonets totala gångtid ställas in i antal sekunder för att regulatorn skall kunna beräkna dess läge. Periodtid ställs in under meny 4: Funktion P.TID pulsutmatning: öka/minska: välj antal minuter välj antal sekunder 6.13 Val motionering Vissa ventiler behöver motioneras, dvs. öppnas och stängas med jämna mellanrum för att inte fastna eller kärva fast. Motionering sker med valbart dygnsintervall: D1 och A1 öppnar mellan kl. 1: 1:3 varvid D2 går ifrån. D2 och A2 öppnar kl. 1:3 1:33 varvid D1 går ifrån. Inställningar för motionering ställs in under meny 4: Funktion MOT. välj antal dygn mellan motioneringarna. Värdet urkopplar motioneringen. 6.14 Reläer i extern reläenhet Vid reglering av fläkt eller då stegreglering för t ex luftspjäll är valt: Se vidare kapitel 4.8. Annars styrs reläerna på följande sätt, (överst har högst prioritet): 1. Påverkan av kondensgivare 2. Påverkan av sekundär temperaturgivare 3. Påverkan av generell 1V givare 4. Relä 1: Tillslaget om utgång A1 matar ut >5V, annars frånslaget Relä 2: Tillslaget om utgång A2 matar ut >5V, annars frånslaget Relä 3: Påverkas endast enligt punkt 13 Relä 1 och 2 påverkas av utgång A1 och A2. Genom att ändra vissa inställningar för A1 och A2 under meny 4, kan man få dem att fungera på samma sätt som de digitala reglerutgångarna D1 och D2, då flera digitala utgångar behövs. 6.12 Val invertering av utgång Invertering innebär att utgång D1 respektive D2 går till istället för ifrån och omvänt. Vid öka/minskautmatning kommer utgångarna fungera omvänt så att ställdonet byter rotationsriktning. Utgång A1 respektive A2 ger 1V istället för 1V, t ex 7V blir istället 3V. Invertering av utsignal ställs om under meny 4: Funktion INV. välj (funktion urkopplad) välj 1 (funkfion inkopplad). 35

77. Datakommunikation Datakommunikation 37

7. Datakommunikation 7. Datakommunikation Reglerenheten har en inbyggd kommunikationsport som möjliggör anslutning till ett RS485nätverk med modbus för övervakning och överstyrning via ett överordnat system, t ex en dator. 7.1 Modbusprotokollet Modbus är ett kommunikationsprotokoll (språk) som används för att överföra information mellan en server och ett flertal klientnoder. All trafik på nätverket initieras alltid bara av servernoden. Alla andra noder på nätverket tillåts bara att sitta tysta och vänta på att servern tillfrågar just dem. Klientnoderna kan därmed inte skicka egna paket till någon annan klientnod. En klientnod kan inte heller sända ut spontana meddelanden till servern, såsom t ex larmer eller liknande. Istället upprättar man en regelbunden avläsning från servern, så att denna kan upptäcka larmer ute i klientnoderna. 7.1.1 Protokollet Modbus RTU Modbus RTU, som är en av de olika varianter av modbusprotokollet, används för att kommunicera med reglerenheten. Andra dialekter som finns (men ej stöds av reglerenheten) är Modbus ASCII och Modbus TCP. 7.1.2 Databitar och bytes Informationen på modbusnätverket är uppbyggd av en lång rad ettor och nollor. Dessa kallas för bitar och grupperas upp i bytes (= tecken). Varje byte ser ut enligt följande: a) startbit (1 bit) b) databitar 7 (8 bitar) c) stoppbit (1 bit) Andra byteuppbyggnader kan väljas med hjälp av en rumsenhet med display (eller handenhet). 7 eller 8 databitar kan väljas, och 1 eller 2 stoppbitar. En extra paritetsbit precis före stoppbiten kan också väljas för att ge extra felavkänning. 7.1.3 Datahastighet Reglerenheten är förinställd på hastigheten 9 6 bitar/ sek. Andra hastigheter kan väljas med hjälp av en rumsenhet med display (eller handenhet). Om datahastigheten ändras till en högre nivå, ställs högre krav på nätverkskabeln. Man kan behöva begränsa kabellängden och ibland även välja en skärmad kabel. En terminering av kabelns ändar kan också behövas vid högre hastigheter för att ta bort s k reflektionsstörningar. 7.1.4 Modbus RTUpaket Varje paket (meddelande) som skickas på nätverket innehåller följande information: a) nodadress (1 byte) b) kommando (1 byte) c) datavärden (1252 bytes) d) checksumma (2 bytes / CRC16) När ett helt paket med bytes har skickats från servern, får den nod som tillfrågats möjligheten att sända ut sitt svar tillbaks till servern. 7.1.5 Modbusadress Varje modbusapparat behöver en egen unik adress för att kunna kommunicera på nätverket. Denna kallas för nodadress, och skall vara ett nummer mellan 1 och 247. Nodadressen ställs in på reglerenhetens kretskort på en rad med knappar eller direkt på en displayenhet. Var noga med att se till att ingen modbusapparat får samma nummer som någon annan på ett och samma segment (buss). Det är därför bra att upprätta en lista med nodnummer som talar om vilket rum som respektive apparat är installerad. Väljer man att ställa in adressen på kretskortet, behöver man räkna ut en binär kod. Varje knapp motsvarar ett värde som är dubbelt så stort som föregående knapp. Den första knappen betyder 1, nästa knapp 2, nästa 4, nästa 8 osv. Exempel: ON 1 2 3 4 5 6 7 8 Ovan knapprad kallas för dipswitch och har knapparna 2, 5 och 6 uppdragna i läge ON. Knapparna är värda i tur ordning 1, 2, 4, 8, 16, 32, 64 och 128. Om en knapp är i läge ON skall knappens värde räknas med. Ovan exempel betyder att adressen 5 är vald. (+2+++16+32++ = 5) För att snabbt räkna ut rätt binär kod, kan vissa miniräknare användas (som har binära talsystem). Den medföljande kalkylatorn i Microsoft Windows kan ställas in i avancerat läge, och kan då användas för att omvandla vanliga decimala nummer till binära. Observera att man då måste vända på ordningen på ettorna och nollorna. Den siffra som visas längst till höger på kalkylatorn skall alltid ställas in på knappen längst till vänster på reglerenhetens dipswitch. Visar kalkylatorn färre än åtta siffror, betyder det att resten av knapparna till höger på dipswitchen skall ställas i offläget (alltså inte ON ). Det är viktigt att dipswitcharna hamnar i sina distinkta ändlägen. Om någon av switcharna hamnar i ett mittenläge får reglerenheten fel adress. Om man ställer om nodadressen via en displayenhet, så struntar reglerenheten i dipswitchens inställning och tar den adress som man ställer in på displayen istället. Detta indikeras med bokstaven F i displayen, som innebär att adressen som visas skiljer sig från den adress som är inställd på dipswitchen. Adressen hålls kvar i minnet även om det skulle bli strömavbrott. 38

7. Datakommunikation Om man sedan vid ett senare tillfälle skulle ställa om adressen med hjälp av dipswitchen igen, så struntar reglerenheten i det gamla värdet som ställdes in från displayen tidigare. Det värde som visas på displayen är alltid den gällande adressen. Har man ingen displayenhet kan man därför inte vara helt säker på att rätt adress visas på dipswitchen. Det är därför alltid bra att dokumentera sin installation noggrant. 7.1.6 Modbusregister Alla modbusprodukter har ett antal olika register som kan nås för att läsa av eller ändra värden. I reglerenheten är registerna organiserade i följande fyra registerareor: a) area x: 1bitsregister, 11 st (läs/skriv) b) area 1x: 1bits statusregister, 9 st (läs) c) area 3x: 16bits statusregister, 18 st (läs) d) area 4x: 16bitsregister, 78 st (läs/skriv) Varje register har ett nummer som anger dels vilken area det tillhör, och dels vilket ordningsnummer det har i arean. Det första 4xregistret heter t ex 41 och det sista 478. När modbuspaketen sänds ut på nätverket, skickas bara registrens ordningsnummer med, eftersom varje paket är avsett för att läsa eller skriva register tillhörande en särskild area, beroende på vilket kommando som skickas med i paketet (se punkt 7.1.7 nedan). Det första registret i area 4x, dvs register 41 skickas ut som nummer noll, och register 42 heter 1 osv. Exempel: 1 4 5 1 CL CH Första byten anger destinationsadressen för paketet. Andra byten är kommando 4, dvs läs 16bits statusregister. De följande två bytarna, dvs 5, anger att man vill läsa av register 36. De kommande två bytarna anger hur många register man vill läsa av i följd, och i detta exempel frågas bara efter ett enda register, dvs 1. Sista två bytarna är en checksumma ( CL CH ), vilket är ett framräknat värde som sändaren skickar med paketet för att mottagaren skall kunna kontrollera att paketet kom fram korrekt och är intakt. En fullständig lista på alla register finner du sist i detta kapitel. Där framgår även hur varje datavärde presenteras, t ex att värdet till 318 betyder till 31.8 C. För att presentera alla datavärden korrekt på en övervakningsdator eller hemsida, behöver man lägga in en omvandlingsformel så att värdet visas rätt. 7.1.7 Modbuskommandon För att läsa och skriva till reglerenhetens register, används följande kommandon: 1. Läs 1bitsregister (area x) 2. Läs 1bits statusregister (area 1x) 3. Läs 16bitsregister (area 4x) 4. Läs 16bits statusregister (area 3x) 5. Skriv till 1bitsregister (area x) 6. Skriv till 16bitsregister (area 4x) 15. Skriv till flera 1bitsregister (area x) 16. Skriv till flera 16bitsregister (area 4x) 7.1.8 Modbus RTU över Ethernet Det finns två olika sätt att koppla upp ett modbusnätverk till internet eller ett LANnätverk. Antingen väljer man en converter som kan omvandla Modbus TCPpaket, som kommer från ett övervakningsprogram, till Modbus RTUpaket, och vice versa. All trafik mellan dator och converter går då vanligen via TCPport 52. Det andra sättet är att använda ett övervakningsprogram som skickar vanliga Modbus RTUpaket till en converter, som helt transparent skickar vidare paketet ut på Modbusnätverket. Inställningen i övervakningsprogrammen brukar då heta Modbus RTU over Ethernet eller något liknande. Trafiken mellan dator och converter brukar då gå via en annan TCPport, t ex 41. 7.1.9 Statuslampor På reglerenhetens kretskort finns två lampor som visar status för modbuskommunikationen. Den ena lampan heter RD/TD och betyder datamottagning/datasändning (receive data/transmit data). Denna blinkar till med gul färg när reglerenheten tar emot ett paket från servern. Den blinkar även till snabbt när reglerenheten skickar sitt svar (oftast så snabbt inpå mottagningsblinkningen så att det ser ut som bara ett blink). RD/TDlampan blinkar inte när paket skickas från servern som är ämnat för andra klientnoder på nätverket. Den andra lampan heter ERROR, och blinkar till om det mottagna paketet var felaktigt, dvs innehåll en felaktig läsning eller skrivning, t ex till ett registernummer som inte finns eller liknande. Lampan blinkar även till om paketet från servern hade en felaktig checksumma (CRCkod). Ett undantag för den röda lampan, är att den inte blinkar om servern skickat ut en felaktig läsning eller skrivning till samtliga noder (dvs ett broadcast till adress noll). 7.1.1 Felmeddelanden Om en felaktig fråga skickas ut från servern, svarar klientnoderna med ett felmeddelande tillbaks till servern, samt blinkar till rött på ERRORlampan. De felmeddelanden som reglerenheten kan skicka ut är följande: a) otillåtet kommando (felkod 1) b) otillåten dataadress (felkod 2) c) otillåtet datavärde (felkod 3) d) felaktig CRCchecksumma (felkod 9) 39

7. Datakommunikation Ett felmeddelande kan se ut enligt följande: 1 81 2 CL CH Första byten anger den egna nodadressen. Den andra byten visar vilket kommando som servern skickade ut när frågan ställdes. Denna kommandosiffra adderas med 128 innan den skickas ut, för att tala om att det är ett felmeddelande (ovan exempel är hexadecimalt, där 81 motsvarar det decimala numret 129). Den tredje byten är själva felkoden. Byte 4 och 5 är en CRCkod (checksumma) för detta felmeddelande (CL och CH). Om servern skickat paketet till samtliga noder (dvs en broadcast till adress noll), så skickas aldrig något felmeddelande ut tillbaks till servern. 7.1.11 Fördröjningar och kommunikationsfel Om man kommunicerar med modbusnoder via ett LANnätverk eller internet, så kan det ibland uppstå problem med timeouts och uteblivna svar. Detta kan visa sig bero på överföringen via TCP/IPkommunikationen, och man behöver då testa att ställa om tidsfördröjningar och antal återförsök (repetitioner). Man kan även ställa in reglerenheten (med hjälp av en rumsenhet med display eller handenhet) så att svaret till servern inte skickas omedelbart, utan först efter en liten fördröjning (anges i antal millisekunder på displayen). Detta kan ibland avhjälpa vissa fel, då t ex convertern inte hinner uppfatta svaret, beroende på att den hela tiden byter riktning på kommunikationsflödet (dvs när den skickar serverns frågor respektive när den lyssnar). Om man använder en converter mellan RS485 och RS232, bör man välja en sådan som har automatisk flödeskontroll, dvs att den själv ställer sig i lyssningsläge, och automatiskt växlar riktning när servern skall prata, och sedan direkt återgår till lyssning efteråt. Att använda t ex RTSsignalen på RS232porten för att växla mellan lyssning och sändning, brukar ofta bli otillräckligt snabbt vilket resulterar i uteblivna svar till servern, trots att noderna skickar svaret. 7.1.12 Övervakningsprogram För att övervaka och styra noderna på modbusnätverket, behövs någon typ av program på serverdatorn. Det finns både stora och små program som är gjorda för att passa olika ändamål. Ett vanligt program som används i många fall är Citect Scada. Detta program klarar även av att kommunicera med andra nätverk och hanterar larmer osv. Många andra kända program klarar också av modbus, och brukar ibland finnas som tillvalmoduler till programmen. För att testa noder på ett nätverk finns gratisprogram att hämta på internet som endast kommunicerar med enstaka noder. Se www.modbus.org, och klicka på technical resources. Under rubriken offsite links finns några tips. Man kan även ganska enkelt skapa egna program i t ex Visual Basic eller C++ om man har tillgång till programmeringsverktyg och har grundkunskaper inom programmering. 7.1.13 Slavläge (ej modbus) Det finns en möjlighet att slavkoppla en eller fler reglerenheter för t ex större rum med krav på många ställdon. I detta fall används modbusporten till att ta emot styrsignaler från en masterreglerenhet, och kan inte användas till modbuskommunikation. En reglerenhet väljs då ut som master, och skickar sina utsignaler via kommunikationsporten. Masterns skruvplint TO ROOM UNIT/SLAVES skall användas för att koppla till slavarnas plint MODBUS/EIA485. Notera att endast tre ledare skall kopplas in på mastern (A1, B1 och C1). Protokollet som används vid master/slavstyrningen är ett internt protokoll som inte kan anslutas till modbusnätverk. Det är därför bara mastern som får kopplas in till ett modbusnätverk. Se mer om detta i kapitel 2. 4

7. Datakommunikation 7.2 RS485nätverk På ett RS485nätverk skickas information mellan två eller fler apparater. Datahastigheten kan vara upp till 1 Mbit/sek, och ibland även högre. Reglerenhetens maxhastighet är dock 38 4 bitar/sek. RS485 är gjort för att kunna sända information över ledningar med riktigt långa avstånd, upp till ca 1 km och ibland längre. Allt beroende på hur väl nätverket byggs upp. 7.2.1 Noder, server och klienter Varje apparat som ansluts till ett datanätverk kallas för nod. Använder man modbus som protokoll, tillåts att man kan ha många klientnoder men endast en server. Definitionen av server och klient kan ibland benämnas lite olika. I denna manual benämner vi den centrala datorn/enheten som server, och alla andra noder för klienter. Servern kallas även ibland för master, och klienterna för slavar. På ett RS485nätverk kan alla noder kommunicera dubbelriktat, dvs både läsa och skriva. Det är dock bara en som får prata i taget. Detta regleras på lite olika sätt beroende på vilket protokoll man väljer att använda. Med modbus som protokoll har man bestämt att bara servernoden får initiera all trafik på nätverket. 7.2.2 Transceiver Inuti reglerenheten finns en elektronisk krets som kallas transceiver, vilket betyder kombinerad sändare och mottagare. Den tar emot signalerna från nätverket och omvandlar dessa till rätt nivåer för att den interna processorn skall kunna förstå dem. Transceivern tar även emot processorns sändsignaler och ser till att dessa skickas ut med rätt nivå på nätverket. 7.2.3 Bitar och signalnivåer Varje etta och nolla som skickas på nätverket, omvandlas till elektriska signaler. Dessa kan mätas upp med ett oscilloskop eller liknande. Om man mäter signalerna mellan kanal A och B motsvarar en etta ca +5 volt och en nolla 5 volt. Ju fler noder man ansluter på nätverket, så minskar signalnivåerna per nod. Både de positiva och negativa signalerna närmar sig då nollstrecket. För att en nod skall tolka en etta, behövs en signalnivå högre än,2 volt, och en nolla tolkas om signalnivån är under volt. 7.2.4 Converter För att koppla upp RS485nätverket till en dator eller mot internet, behövs någon typ av converter. Det finns många olika varianter och fabrikat på marknaden, och dessa omvandlar signalerna på följande sätt: a) RS485 till RS232 (transparent protokoll) b) RS485 till TCP/IP (transparent protokoll) c) Modbus RTU till Modbus TCP Typ c ovan innebär att serverdatorn skall skicka Modbus TCPpaket till convertern, så omvandlar convertern till och från Modbus RTU. De andra (a och b) är gjorda för att prata Modbus RTU direkt. Här följer några exempel på convertrar som vi tycker fungerar bra: ICP CON 752AR 1 segment (typ a ovan) Moxa NPort 543 4 segment (typ b ovan) Moxa NPort 543i 4 segment, samt 2kV isolation (typ b ovan) NetBiter RTU/TCP 1 segment (typ c ovan) Procon TCP/485 1 segment (typ c ovan) 7.2.5 Repeater För att dela upp ett segment i flera delar, behövs en repeater. Detta är användbart när man t ex vill isolera två delar av ett segment från varandra, eller när ett segment redan har max antal noder och man behöver ansluta fler noder. Ett annat alternativ är att redan från början dela upp nätverket i flera segment och lämna plats för extra noder på varje segment. En nackdel med en repeater, är att det uppstår en viss fördröjning av trafiken. Men i de flesta fall saknar detta betydelse. 7.2.6 Skruvplint för nätverkskabel Nätverkskabeln skall anslutas till reglerenhetens 3 poliga skruvplint. Det är viktigt att rätt ledare ansluts på rätt skruvpol i plinten. Alla noder skall anslutas med samma polaritet överallt, dvs alla Aledare till A2, och alla Bledare till B2. Detta gäller även den centrala servern. På vissa andra noder är plintmärkningen annorlunda, t ex D+ och D eller liknande. Reglerenhetens A2 är plus, och B2 är minus. Även en jordledning skall anslutas till alla noder till skruvpol C2 (heter även GND på vissa noders skruvplintar). Jordledningen skall även kopplas in till skyddsjord, vanligen i närheten av servern. 7.2.7 Tvinnad partråd RS485 kan kommunicera på de flesta kabeltyper, men man bör alltid använda tvinnad partråd för att motverka störningar och kan då ha längre kablar. En tvinnad partråd reducerar både utstrålade störningar och påstrålade störningar från omgivningen. Eftersom båda ledarna i ett tvinnat kabelpar kommer precis lika nära alla störkällor i alla riktningar, så släcks varje störsignal ut i transceivern, beroende på att ledarnas signaler mäts differentiellt. Alla datasignaler sänds nämligen ut positivt i Aledningen, och i Bledningen spegelvänds signalerna. När de båda signalerna läses av i en nod, blir signaler som skiljer sig åt mellan ledningarna förstärkta, och alla likartade signaler (såsom alla yttre störningar) blir dämpade. 41

7. Datakommunikation Trots att RS485 är en tvåtrådskommunikation, behövs alltid en tredje ledare som skall kopplas in mellan alla noder. Det är nämligen så att alla noder behöver en referens till jord, för att förhindra att överspänningar skall uppstå i de fall där matningsspänningen på de olika noderna kommer från olika säkringsgrupper etc. Detta kräver också att noderna har inbyggd galvanisk isolation. Kabeln skall ha en karaktäristisk impedans på 12 ohm, och behöver i de flesta fall inte vara skärmad. Vid högre hastigheter och i svårare miljöer, såsom i industrilokaler kan skärmad kabel vara nödvändig. För att få med den tredje ledaren till alla noder, kan en 4ledare väljas med två separat tvinnade par. Alternativt en 2ledare med en extra jordledare som inte är intvinnad i paret. 7.2.8 Galvanisk isolation Reglerenheten är galvaniskt isolerad från nätverket, tack vare särskilda optokomponenter och dc/dcomvandlare. Detta ger reglerenheten ett bra skydd mot oförutsedda överspänningar och felkopplingar. 7.2.9 Polarisering När alla noder på nätverket är tysta blir signalnivån odefinierad eftersom då en nod ställer sig i lyssningsläge, belastar den inte nätverket alls, och tillför då ingen spänning. Detta gör att hela nätverket i princip blir helt spänningslöst, och därmed känsligt för störningar utifrån. Signalnivån ligger då omkring volt och riskerar att fladdra över,2 volt och under volt, vilket skulle tolkas som ettor och nollor i noderna. Med en polarisering inkopplad, dras signalnivån upp till en stabil nivå och förhindrar att signalen ligger och fladdrar omkring noll. 7.2.1 Terminering För att ta bort reflektionsstörningar på nätverket, kan ändtermineringar kopplas in. Detta behövs normalt bara vid högre datahastigheter än 9 6 bitar/sek. 7.2.11 Elektromagnetiska störningar Vid datahastigheten 9 6 bitar/sek pulseras ettor och nollor ut på nätverkskabeln med frekvensen 4,8 khz. Eftersom datasignaler inte består av rena sinusvågor, uppstår även en del högre frekvenser på signalen. Detta beror på att en god kommunikation kräver så ren fyrkantsvåg som möjligt, dvs med snabba upp och nedgångar av signalen. För att begränsa elektromagnetiska störningar (EMI), finns en inbyggd slewrate begränsning i transceivern, som gör att alltför snabba upp och nedgångar i signalerna rundas av något. 7.2.12 Skärmad kabel Skärmad kabel används i sådana miljöer där starka elektromagnetiska störningar förekommer, såsom t ex i industrilokaler. Skärmen tar även bort utstrålade störningar från modbusnätverket. 42

7. Datakommunikation 7.3 Uppbyggnad av nätverk För att bygga upp ett stabilt och fungerande nätverk med ett flertal noder krävs att man tar hänsyn till några viktiga aspekter. Det finns annars en risk att det uppstår problem med kommunikationen. En felaktig uppkoppling kan till och med skada noderna eller den centrala convertern. Vi rekommenderar därför att ni läser igenom följande kapitel noggrant, och även tar del av tillämpliga standarder, t ex Modbusstandarden, EIA485standarden, ESDskydd m fl. 7.3.1 Segment Ett nätverk kan byggas upp av ett eller flera segment beroende på hur platsen för installation ser ut fysiskt. Ett segment kallas även för slinga, och är den fysiska ledningen som går mellan noderna på nätverket. Varje segment skall byggas upp som en buss, vilket innebär att ledningen bildar en lång rak linje med noderna anslutna direkt på segmentet. Detta innebär att man inte får koppla in långa avstick på segmentet för att dra ut till noderna. Man ska därför dra fram både inkommande och utgående nätverksledningar ända in till nodens skruvplint. Om man ändå skulle koppla in noderna via långa avstick, kan det uppstå reflektionsstörningar eftersom varje avstick blir som nya små segment. I många fall behöver man installera olika typer av noder, även av olika fabrikat, på ett och samma segment. Om noderna har olika unit loads, behöver man räkna ut den totala unit loaden enligt följande exempel: 15 st R221D á 1 UL = 15 UL 6 st C221 á,1 UL = 6 UL 1 st RS485converter á 1 UL = 1 UL Total UL på segmentet: 22 UL (kvarvarande kapacitet: 1 UL) En annan viktig sak att tänka på, är att inte överdriva antalet noder per segment, eftersom det i många fall är bra att dela upp nätverket i olika segment. Eftersom alla noder på segmentet delar samma elektriska ledningspar, kan de alla utsättas för störningar om en enda nod skulle gå sönder. En enda felkoppling med t ex 24V in på segmentet skulle då i värsta fall förstöra alla noder på segmentet. 7.3.3 Nätverkskabel Kabeln skall vara av typen tvinnad partråd. Kabeln skall även ha en tredje ledare för jord. Om man har en skärmad kabel, får inte skärmen användas som jordledning, utan normalt används en 4polig partvinnad kabel, där det ena paret används för dataöverföring, och en av ledarna i det andra paret som jordledning. Notera att om kabeln har en skärm, skall denna alltid anslutas (se punkt 7.3.4 nedan om skärmad kabel). 7.3.4 Skärmad kabel Skärmad kabel behövs bara i vissa fall där omgivande miljön har mycket radiostörningar, såsom t ex i industrilokaler. Datasignalerna som skickas på nätverket kan också i viss mån sända ut radiostörningar som behöver skärmas av, men det gäller oftast mycket högre datahastigheter. 7.3.2 Antal noder Varje segment har en maxgräns på hur många noder man får ansluta. Överskrider man maxgränsen riskerar man överbelasta segmentet, vilket kan leda till fel i kommunikationen eller att noder förstörs. Om man väljer en kabel som har skärmning, skall denna alltid anslutas. I annat fall riskerar man att skärmen tar upp radiostörningar, och omskärmar därmed kablarna med dessa störningar. RS485standarden talar om att varje segment skall klara av 32 UL (unit loads). Beroende på hur stor unit load varje nod har, kan man räkna fram hur många noder segmentet klarar. Reglerenheten har en lägre unit load än många andra produkter, vilket medger ett högre antal reglerenheter per segment. Denna skärm ansluts inte Denna skärm skall anslutas Denna skärm ansluts inte Denna skärm skall anslutas 43

7. Datakommunikation Skärmen skall alltid bara anslutas i ena änden mellan två noder. I annat fall riskerar man att jordströmmar uppstår i skärmen, vilket kan ge störningar. Om man använder skärm, skall alltså både jordledningen och skärmen gå in på skruvplint C2 på ena noden, och på den andra noden skall bara jordledningen gå in på C2. 7.3.5 Jordledning Alla noder skall anslutas mot skyddsjord, för att förhindra att det uppstår nivåskillnader mellan olika noders potentialer (spänningar). Skruvplint C2 skall därför anslutas mellan alla noder, och skall på en punkt i nätverket anslutas till skyddsjord. Notera att skärmen i en skärmad kabel inte kan användas som jordledning, utan en separat ledare måste användas, varvid en 4polig partvinnad kabel bör väljas, där en av ledarna i det oanvända paret kan användas som jordledning. Använd aldrig ledare som saknar plastisolering för skyddsjorden, då denna kan komma i kontakt med en felaktig punkt på reglerenhetens kretskort och kan medföra att den går sönder. Observera att noder som saknar galvanisk isolation ej skall anslutas till skyddsjord. Dess matningsnollor skall istället kopplas samman på 24Vsidan. Använder man gemensam transformator på flera noder, är det mycket viktigt att fas och nolla på 24Vmatningen går in på samma plintnummer på alla noder. Annars riskerar noderna att gå sönder. 7.3.6 Polarisering För att få en stabil nivå på nätverket när alla noder är tysta, behövs en tydlig signalnivå som ligger över,2 volt. Detta görs genom att koppla in de inbyggda polariseringmotstånd som finns i reglerenheten, genom att ställa in knapparna 1 och 2 till läge ON på den 4 poliga dipswicthen på kretskortet. Båda knapparna skall alltid stå i samma läge, dvs i läge ON när polarisering önskas. Spänningsnivån ligger på ca +5 volt om segmentet är obelastat. Beroende på hur många noder som sitter på segmentet, så sjunker polariseringsspänningen. Signalen måste åtminstone ligga över,2 volt för att ge en säker nivå. Denna polarisering skall bara aktiveras på en enda nod på varje segment. Har man flera segment i nätverket som är skilda åt med en converter eller repeater, skall det finnas en polarisering på varje segment. Placeringen av polariseringen inte så viktig, men görs vanligen i ett apparatskåp eller liknande där convertern placeras. Eftersom reglerenheten har polarisering inbyggd, kan man välja vilken som helst. Föreslagsvis den nod som är närmast convertern, för att enkelt hitta denna vid senare felsökning eller genomgång. 7.3.7 Terminering Om det uppstår problem med kommunikationen, kan man prova att koppla in ändtermineringar på segmentet. Detta finns inbyggt i reglerenheten, och aktiveras genom att ställa knapp 3 till läge ON på den 4poliga dipswitchen på kretskortet. Ändterminering skall alltid aktiveras på de noder som är placerade allra först och allra sist fysiskt på segmentet. Man får aldrig aktivera termineringen på fler än två noder per segment, då detta kan störa ut all kommunikation eller i värsta fall överbelasta och till och med förstöra noderna på segmentet. Termineringen som finns inbyggd i reglerenheten är en RCbrygga med 12 ohm/1nf, och ger en förbättrad eliminering av reflektionsstörningar. Terminering behövs dock normalt inte vid så pass låga datahastigheter som 9 6 bitar/sek. 44

7. Datakommunikation 7.4 Felsökning av nätverk För att kontrollera att nätverket är korrekt, bör man mäta upp detta med ett oscilloskop. Även om all kommunikation verkar fungera normalt, så bör man kontrollera att inga överlagrade störningar finns på nätverket. Dessa kan nämligen variera i styrka, och bör felsökas. Man behöver ett isolerat oscilloskop för att kunna göra korrekta mätningar, t ex ett handhållet batteridrivet oscilloskop. Man kan även använda ett oscilloskop som matas med 23V, men då måste man ha en isolator för 23V inkopplad, dvs en transformator för 23V in och 23V ut. Detta kan däremot bli tungt och klumpigt att bära med sig. Beroende på vart på nätverket du mäter, blir serverns och nodernas nivåer olika starka beroende på spänningsfall i ledningarna. Mäter du vid servern, brukar nodernas signaler se lite svagare ut. Mäter du istället ute vid en nod, så kan serverns signal se svagare ut än nodens. Utgå från varje nods förutsättning på dess fysiska plats att höra trafiken på nätverket. En viktig sak är att kontrollera att det inte finns alltför starka överlagrade störningar. Skulle det t ex synas en stark 5 Hzsignal som gör att signalerna fladdrar upp och ner (se bild nedan), tyder det på att någon felkoppling är gjord någonstans på nätverket. Probens pluspol skall kopplas in på nätverkets positiva kanal, dvs ledare A. Probens jordledning skall kopplas in på den negativa kanalen, ledare B. Ställ in amplituden på ca 2 volt/ruta, och en tidsinställning på 2 ms/ruta. Ställ in triggnivån på ca 2 volt, och ställ in timerpunkten i sidled vid 1 ruta från den vänstra kanten av skärmen. Då bör ett helt modbuspaket från servern synas, och även nodens svar tillbaks till servern. Har man problem med störningar på nätverket, är det en god idé att gå igenom noderna en i taget, och ringa in var felet uppstår på nätverket. Se till att servern skickar ut kontinuerliga paket till en nod i taget, och se om den svarar eller inte. Kontrollera att signalerna är fyrkantsformade, genom att tillfälligt zooma in i tid. Skulle pulserna vara alltför avrundade vid upp och nedgång, tyder det på att det finns en alltför stor kapacitans på nätverket. Det kan innebära att nätverkskabeln är av fel typ, eller att någon nod på nätverket är felaktig och ger en kapacitiv belastning på nätverket. Kika också att både serverns och nodernas signalnivåer är tillräckligt starka. Nivåerna skall idealt gå upp till +5 volt respektive ned till 5 volt, men brukar vara okej även om nivåerna är från +1 volt till 1 volt. Viktigt är att positiva nivån går över,2 volt (med marginal) och under volt vid den negativa pulsen. Finns möjligheten, så kan det vara bra att ha med sig en bärbar dator och ansluta till segmentet. Genom att använda en RS232converter (eller USB) så slipper man eventuella tcp/ipproblem och kan prata modbus direkt med noderna. Då kan man enkelt välja vilken nod man vill testa. Glöm inte att koppla ur den ordinarie convertern till servern först. Man kan också koppla loss delar av segmentet för att lokalisera var felen finns. Då börjar man med att ha den första fysiska noden ansluten ensamt på segmentet, och kör tester på denna. Sedan kan man fortsätta med att koppla på nästa nod på segmentet och läsa av att båda fortfarande fungerar. Kika även på oscilloskopets signaler successivt när nod efter nod ansluts, eftersom en enda felaktig nod kan störa ut resten. Något som kan vara värt att nämna, är att vissa övervakningsprogram ibland rapporterar fel, beroende på att timeouttider är felsatta i programmen. Vissa program avbryter läsningen av ett helt segment om de saknar svar från endast en nod. För att säkerställa att man ser aktuell status på nätverket, kan det ibland hjälpa att starta om programmen. 45

7. Datakommunikation 7.5 Avvikelser från Modbusstandarden Reglerenheten är konstruerad baserat på de krav och normer som står angivna i dokumentet Modbus over serial line, specification and implementation guide v1.1 (nedan kallat standarden ), utgiven av organisationen ModbusIDA (hemsida www.modbus.org). För att uppfylla marknadsbehoven har vi valt att utföra vissa egenskaper annorlunda gentemot denna specifikation, och avvikelserna är enligt följande: 7.5.1 RTU kommunikationsformat Reglerenheten är i leveransutförande inställd på att kommunicera med 8/N/1 (dvs 8 databitar, ingen paritet och 1 stoppbit). Standarden föreskriver att udda paritet skall användas (enligt standardens punkt 2.5.1). Reglerenheten kan ställas om till udda paritet eller två stoppbitar om så önskas (med en rumsenhet med display eller handenhet). Anledning: Våra kunder har uttryckt önskemål om att använda 8/N/1 då detta är standardinställningen i de flesta convertrar och dylikt. 7.5.2 Datahastighet Reglerenheten är i leveransutförande inställd på att kommunicera med 9 6 bitar/sek. Standarden föreskriver att hastigheten skall vara 19 2 bitar/sek. Reglerenheten kan ställas om till 19 2 bitar/ sek om så önskas (med en rumsenhet med display eller handenhet). Anledning: Den vanligaste datahastigheten för modbus är enligt våra kunder 9 6 bitar/sek, och medför i de flesta fall att man slipper använda ändtermineringar och skärmning på kabeln. 7.5.3 Plintmärkning Reglerenheten är märkt med A2 (+) för ickenegativ datakanal, och B2 () för negativ datakanal. Jordanslutningen är märkt med C2 (GND). Standarden föreskriver att plintar skall märkas med D för ickenegativ datakanal och D1 för negativ datakanal, samt Common för jordanslutningen. Anledning: I allmänhet benämns de två anslutningarna på RS485 som A och B, eller även i många fall (+) och (). Detta finner man på de flesta convertrar för RS485, och därför har vi valt att märka skruvplintarna på detta sätt. 7.5.4 Polarisering Reglerenheten har en inbyggd funktion för att ge nätverket en distinkt nivå då alla noder är tysta. Detta benämns som polarisering (kallas även för biasspänning eller failsafe ). På kretskortet finns två omkopplare för att koppla in polariseringsspänning på nätverket, där Akanalen kopplas via 62 ohm till +5 volt, och B kanalen kopplas via 62 ohm till volt. Standarden föreskriver en omvänd koppling, dvs att A kanalen kopplas via motstånd till volt, och Bkanalen till +5 volt. Om behov uppstår för denna typ av koppling, skall reglerenhetens två omkopplare för polariseringsspänning ställas i läge OFF, och en extern polariseringskrets kan då kopplas in. Anledning: Vi har testat ut båda kopplingarna, och funnit att mikroprocessorns kommunikationsport fungerar bättre om Akanalen höjs upp mot +5 volt, eftersom den förväntar sig att varje tecken som sänds alltid startar med en startbit, och den är alltid låg (dvs 5 volt). Detta gör att nivån bör vara hög (+5 volt) före startbiten. Vi har även testat ut flera olika RS485convertrar, och dessa fungerar bra och vissa kräver också detta kopplingssätt. 7.5.5 Terminering Reglerenheten kräver normalt inte någon ändterminering för att fungera. Används högre hastigheter över 9 6 bitar/sek rekommenderas dock att terminering används. Standarden föreskriver att alltid koppla in termineringar oavsett hastighet. Anledning: Vid 9 6 bitar/sek, som är leveransinställningen på reglerenheten, uppstår inte lika starka reflektioner vid nätverkskabelns ändar som vid högre hastigheter. Om man ansluter ändtermineringar på nätverket, sänks den totala spänningsnivån på alla signaler, och har ibland visat sig försämra prestandan. 7.5.6 Skärmad kabel Reglerenheten kräver normalt inte någon skärmad kabel för att fungera. Om nätverket är installerat i miljöer som t ex tung industri, där starka radiostörningar eller liknande ofta förekommer, är ibland skärmning nödvändig. Standarden föreskriver att alltid använda skärmad kabel, oavsett hastighet och omgivande miljö. Anledning: Eftersom reglerenheten oftast används med hastigheten 9 6 bitar/sek, behövs normalt ingen skärmning i kabeln. 46

7. Datakommunikation 7.6 Modbusregister Här följer alla register som finns tillgängliga i reglerenheten. Area x 1bitsregister (läs/skriv) Kommando 1 för läsning (Read coil status), kommando 5 (Force single coil) eller 15 (Force multiple coils) för skrivning. Reg. nr Funktion Beskrivning Min Max Enhet 1 Invertering av utgång D1 Invertering innebär att utgång D1 går till istället för från 1 =från och omvänt. = ej invertering, 1 = invertering. 1=till 2 1 Invertering av utgång D2 Invertering innebär att utgång D2 går till istället för från 1 =från och omvänt. = ej invertering, 1 = invertering. 1=till 3 2 Invertering av utgång A1 Invertering innebär att utgång A1 ger 1 V istället för 1 =från 1V. = ej invertering, 1 = invertering. 1=till 4 3 Invertering av utgång A2 Invertering innebär att utgång A2 ger 1 V istället för 1 =från 1V. = ej invertering, 1 = invertering. 1=till 5 4 Invertering av funktion för Invertering innebär att ingången aktiveras då tempera 1 =från sekundär tempgivaringång turen överstiger vald gräns och att den deaktiveras då 1=till temperaturen understiger en annan vald gräns. 6 5 Invertering av närvaroingång Invertering innebär att närvaro indikeras då kontakten 1 =från till ingången är öppen istället för sluten. 1=till 7 6 Invertering av driftlägesingång Invertering innebär att valt driftläge inkopplas då 1 =från kontakten till ingången är öppen istället för sluten. 1=till 8 7 Invertering av funktion för Invertering innebär att ingången aktiveras då värdet på 1 =från generell 1Vingång ingången understiger vald gräns och att den deaktiveras 1=till då värdet överstiger en annan vald gräns. 9 8 Val CutOff vid kaskadregl. CutOff innebär att ett kaskadreglerat värmeställdon 1 =från alltid stänger helt i kylläge alternativt att ett kaskad 1=till reglerat kylställdon alltid stänger helt i värmeläge. 1 9 Kvittering av fläktfilterlarm Gäller endast reglerenheter med fläktstyrning. 1 =kvittering av larm. 1=larmsignal till (för test) 11 1 Val memorering av forcering 1= Forcering memoreras vid spänningsavbrott. 1 via datakommunikation OBS! Då memorering är valt, får inte forcering ske långvarigt mer än 1 gång / timme!!! Area 1x 1bits statusregister (läs) Kommando 2 (Read input status) för läsning. Registernamn Registernamn Reg. nr Funktion Beskrivning Enhet 11 Läge på utgång D1 = D1 från, plint Y1 leder inte mot nollan =från 1 = D1 till, plint Y1 leder mot nollan 1=till 12 1 Läge på utgång D2 = D2 från, plint Y2 leder inte mot nollan =från 1 = D2 till, plint Y2 leder mot nollan 1=till 13 2 Indikerar påverkan från 1 = alla villkor för ingången är uppfyllda. Vald utgång kan påverkas. =från sekundär temperaturgivare 1=till 14 3 Indikerar påverkan från 1 = villkor uppfyllt för inkoppling av valt driftläge. =från driftlägeskontakt Driftlägesinkoppling på grund av ModBusforcering och närvaro har 1=till dock högre prioritet. 15 4 Indikerar närvaro från givare = ej närvaro, 1= närvaro. Värdet indikerar endast givaren och =från eventuellt vald invertering, och inte om närvaro är inkopplat. 1=till Närvaroinkoppling styrs också av tidfördröjningar. forts. på nästa sida 47

7. Datakommunikation forts. från föregående sida (area 1x) Reg. nr Funktion Beskrivning Enhet 16 5 Närvaro inkopplad = närvaro urkopplad, 1 = närvaro inkopplad =från 1=till 17 6 Indikerar påverkan från 1 = alla villkor för ingången är uppfyllda. Vald utgång =från generell 1Vingång kan påverkas. 1=till 18 7 Indikerar påverkan från 1 = alla villkor för ingången är uppfyllda. Vald utgång =från kondensgivare kan påverkas. 1=till 19 8 Visar manuell eller automatisk = manuell fläktstyrning, 1 = automatisk fläktstyrning relästyrd fläktstyrning 11 9 Visar manuell eller automatisk = manuell fläktstyrning, 1 = automatisk fläktstyrning 1V fläktstyrning Area 3x 16bits statusregister (läs) Kommando 4 (Read input registers) för läsning. Registernamn Registernamn Reg. nr Funktion Beskrivning Enhet 31 Uppmätt rumstemperatur 319 = 31,9 C i,1graderssteg. C 32 1 Extern rumstemperaturgivare 319 = 31,9 C i,1graderssteg. C 33 2 Sekundär temperaturgivare 319 = 31,9 C i,1graderssteg C alternativt: 3 +975 = 3, +97,5 C i,5graderssteg. 34 3 Generell givare: 1V på 1% = 1V alt. 2ppm = 2, visas då ModBus 1 ingång I2 avläsning av 1V ändrats till PPMavläsning under meny 11. / ppm 35 4 1V på ingång I3 eller 1% = 1V. För resistiv kondensgivare gäller att % mätvärde på resistiv kondens 1% = hög låg resistans = lågt högt kondensvärde. givare till ingång I3 36 5 Gällande vald rumstemperatur Vald rumstemperatur för det rådande driftläget. C 2 3 = 2, 3, C i,5graderssteg. 37 6 Gällande driftläge 1 = DAG, 2 = NATT, 3 = SPAR. 38 7 Värmeeffektutmatning Värmeeffektutmatning i % från rumsregulatorn % 39 8 Kyleffektutmatning Kyleffektutmatning i % från rumsregulatorn % 31 9 Effektutmatning till utgång D1 Effektutmatning till utgång D1 i %. % 311 1 Effektutmatning till utgång D2 Effektutmatning till utgång D2 i %. % 312 11 Effektutmatning till utgång A1 Effektutmatning till utgång A1 i %. % 313 12 Effektutmatning till utgång A2 Effektutmatning till utgång A2 i %. % 314 13 Gångtid för fläkt 99 = 99 timmar Värdet nollställs vid larmkvittering. tim 315 14 Serienr 1 (två sista siffrorna) 99 316 15 Serienr 1 (två första siffrorna) 99 317 16 Serienr 2 (två sista siffrorna) 99 318 17 Serienr 2 (två första siffrorna) 99 319 18 Spänningsutmatn. utgång A1 11 = 11. Volt Volt 32 19 Spänningsutmatn. utgång A2 11 = 11. Volt Volt 48

7. Datakommunikation Area 4x 16bitsregister (läs/skrivning) Kommando 3 (Read holding register) för läsning, kommando 6 (Preset single register) eller 16 (Preset multiple registers) för skrivning. * ) Beroende på konfigureringen av övergripande system kan FFFFH ibland behövas anges i numeriskt format = 65535 Registernamn Reg. nr Funktion Beskrivning Min Max Enhet 41 Forcering av uppmätt Gäller den reglerande rumstemperaturen. Värdet från 318 C rumstemperatur ModBus ersätter värdet från ansluten/anslutna givare. Värdet 318 = 31,8 C. Forcering från: skriv FFFFH. Läsning visar FFFFH vid forcering från. * ) 42 1 Forcering av önskad Värdet från ModBus, ersätter temperaturen för det 2 3 C temperatur aktuella driftläget. Värdet 23 = 2, 3, C i halva grader. Forcering från: skriv FFFFH, läsning visar FFFFH. * ) 43 2 Forcering av driftläge Värdet 13 från ModBus, kopplar in driftläge DAG (1), 3 NATT (2), eller SPAR (3) med högre prioritet än veckoprogrammet, men med lägre prioritet än driftlägesinkoppling av timer, närvaro och extern kontakt. Forcering från: skriv FFFFH, läsning visar FFFFH. * ) 44 3 Forcering av värmeutmatning Värdet från ModBus ersätter värmebörvärdet från 1 % regulatorn till utmatningslogiken. Forcering av kylutmatning skall vara frånslagen. Forcering från: skriv FFFFH. Läsning visar FFFFH vid forcering från. * ) 45 4 Forcering av kylutmatning Värdet från ModBus ersätter kylbörvärdet från 1 % regulatorn till utmatningslogiken. Forcering av värmeutmatn. skall vara frånslagen. Forcering från: skriv FFFFH. Läsning visar FFFFH vid forcering från. * ) 46 5 Forcering av effekten till Värdet från ModBus ersätter regulatorns beräknade 1 % utgång D1 effektvärde till utgång D1. Forcering från: skriv FFFFH. Läsning visar FFFFH vid forcering från. * ) 47 6 Forcering av effekten till Värdet från ModBus ersätter regulatorns beräknade 1 % utgång D2 effektvärde till utgång D2. Forcering från: skriv FFFFH. Läsning visar FFFFH vid forcering från. * ) 48 7 Forcering av effekten till Värdet från ModBus ersätter regulatorns beräknade 1 % utgång A1 effektvärde till utgång A1. Forcering från: skriv FFFFH. Läsning visar FFFFH vid forcering från. * ) 49 8 Forcering av effekten till Värdet från ModBus, ersätter regulatorns beräknade 1 % utgång A2 effektvärde till utgång A2. Forcering från: skriv FFFFH. Läsning visar FFFFH vid forcering från. * ) 41 9 Val rumstemperatur för Värdet från ModBus ändrar den valda rumstemperaturen 2 3 C driftläge DAG för driftläge DAG i reglerenheten. Värdet 23 = 2, 3, C i 1/2 steg. 411 1 Val rumstemperatur för Värdet från ModBus ändrar den valda rumstemperaturen 2 3 C driftläge NATT för driftläge NATT i reglerenheten. Värdet 23 = 2, 3, C i 1/2 steg. 412 11 Val rumstemperatur för Värdet från ModBus ändrar den valda rumstemperaturen 2 3 C driftläge SPAR för driftläge SPAR i reglerenheten. Värdet 23 = 2, 3, C i 1/2 steg. 413 12 Min. val rumstemp. för Värdet från ModBus ändrar det valda minvärdet för in 2 3 C driftläge DAG ställning av rumstemperaturen för driftläge dag. Värdet 23 = 2, 3, C i 1/2 steg. 414 13 Max. val rumstemp. för Värdet från ModBus ändrar det valda maxvärdet för in 2 3 C driftläge DAG ställning av rumstemperaturen för driftläge dag. Värdet 23 = 2, 3, C i 1/2 steg. 415 14 Kalibrering av rumsgivare i Värdet från ModBus ändrar det valda kalibreringsvärdet 99 99 K rumsenhet för den rumstemp.givare som är inbyggd i rumsenheten. Värdet 99 +99 = 9,9 +9,9 K. 416 15 Kalibrering av extern Värdet från ModBus ändrar det valda kalibreringsvärdet 99 99 K rumstemp.givare forts. på nästa sida 49

7. Datakommunikation forts. från föregående sida (area 4x) Registernamn Reg. nr Funktion Beskrivning Min Max Enhet 417 16 Kalibrering av klockan Värdet från ModBus ändrar det valda kalibreringsvärdet 99 99 sek. för klockan. Värdet 99 +99 = 9,9 +9,9 sek. / dygn. 418 17 Dödband för driftläge DAG Värdet från ModBus ersätter det valda dödbandet för 5 3 K driftläge DAG. Värdet 53 =,5 3 K i 1/2 steg. 419 18 Dödband för driftläge NATT Värdet från ModBus ersätter det valda dödbandet för 5 3 K driftläge NATT. Värdet 53 =,5 3 K i 1/2 steg. 42 19 Dödband för driftläge SPAR Värdet från ModBus ersätter det valda dödbandet för 5 3 K driftläge SPAR. Värdet 53 =,5 3 K i 1/2 steg. 421 2 Pband för värme Värdet från ModBus ersätter det valda Pbandet för 5 995 K värme. Värdet 5995 =,5 99,5 K i 1/2 steg. 422 21 Pband för kyla Värdet från ModBus ersätter det valda Pbandet för 5 995 K kyla. Värdet 5995 =,5 99,5 K i 1/2 steg. 423 22 Itid för värme Värdet från ModBus ersätter den valda Itiden för 995 min. värme. Värdet 995 = 99,5 minuter i 1/2min.steg. 424 23 Itid för kyla Värdet från ModBus ersätter den valda Itiden för 995 min. kyla. Värdet 995 = 99,5 minuter i 1/2min.steg. 425 24 Min. temp. vid kaskad Värdet från ModBus ersätter det valda minvärdet vid 2 95 C reglering kaskadreglering. Värdet 295 = 2,95, C i 1/2 steg. 426 25 Max. temp. vid kaskad Värdet från ModBus ersätter det valda maxvärdet vid 2 95 C reglering kaskadreglering. Värdet 295 = 2,95, C i 1/2 steg. 427 26 Pband för kaskadreglering Värdet från ModBus ersätter det valda Pbandet för 5 995 K kaskadreglering. Värdet 5995 =,5 99,5 K i 1/2 steg. 428 27 Itid för kaskadreglering Värdet från ModBus ersätter vald Itid för kaskad 995 min. reglering. Värdet 995 = 99,5 minuter i 1/2min.steg. 429 28 Reglerområdets låga gräns Värdet från ModBus ändrar det valda nedre gränsvärdet 1 % för D1 för effektområdet för utgång D1, "LIML %". 43 29 Reglerområdets låga gräns Värdet från ModBus ändrar det valda nedre gränsvärdet 1 % för D2 för effektområdet för utgång D2, "LIML %". 431 3 Reglerområdets låga gräns Värdet från ModBus ändrar det valda nedre gränsvärdet 1 % för A1 för effektområdet för utgång A1, "LIML %". 432 31 Reglerområdets låga gräns Värdet från ModBus ändrar det valda nedre gränsvärdet 1 % för A2 för effektområdet för utgång A2, "LIML %". 433 32 Reglerområdets höga gräns Värdet från ModBus ändrar det valda övre gränsvärdet 1 % för D1 för effektområdet för utgång D1, "LIMH %". 434 33 Reglerområdets höga gräns Värdet från ModBus ändrar det valda övre gränsvärdet 1 % för D2 för effektområdet för utgång D2, "LIMH %". 435 34 Reglerområdets höga gräns Värdet från ModBus ändrar det valda övre gränsvärdet 1 % för A1 för effektområdet för utgång A1, "LIMH %". 436 35 Reglerområdets höga gräns Värdet från ModBus ändrar det valda övre gränsvärdet 1 % för A2 för effektområdet för utgång A2, "LIMH %". 437 36 Temp.gräns för D1 till vid Värdet från ModBus ändrar den valda temp.gränsen vid 2 3 C diffutmatning DIFFutmatning för utgång D1 till. 23 = 2,3, C. 438 37 Temp.gräns för D2 till vid Värdet från ModBus ändrar den valda temp.gränsen vid 2 3 C diffutmatning DIFFutmatning för utgång D2 till. 23 = 2,3, C. 439 38 Temp.gräns för A1 till vid Värdet från ModBus ändrar den valda temp.gränsen vid 2 3 C diffutmatning DIFFutmatning för utgång A1 till. 23 = 2,3, C. 44 39 Temp.gräns för A2 till vid Värdet från ModBus ändrar den valda temp.gränsen vid 2 3 C diffutmatning DIFFutmatning för utgång A2 till. 23 = 2,3, C. 441 4 Temp.gräns för D1 från vid Värdet från ModBus ändrar den valda temp.gränsen vid 2 3 C diffutmatning DIFFutmatning för utgång D1 från. 23 = 2,3, C. 442 41 Temp.gräns för D2 från vid Värdet från ModBus ändrar den valda temp.gränsen vid 2 3 C diffutmatning DIFFutmatning för utgång D2 från. 23 = 2,3, C. forts. på nästa sida 5

7. Datakommunikation forts. från föregående sida (area 4x) Registernamn Reg. nr Funktion Beskrivning Min Max Enhet 443 42 Temp.gräns för A1 från vid Värdet från ModBus ändrar den valda temp.gränsen vid 2 3 C diffutmatning DIFFutmatning för utgång A1 från. 23 = 2,3, C. 444 43 Temp.gräns för A2 från vid Värdet från ModBus ändrar den valda temp.gränsen vid 2 3 C diffutmatning DIFFutmatning för utgång A2 från. 23 = 2,3, C. 445 44 Minspänning för utgång A1 Värdet från ModBus ändrar den valda nedre spännings 11 Volt gränsen för utgång A1. 11 =,11, Volt 446 45 Maxspänning för utgång A1 Värdet från ModBus ändrar den valda nedre spännings 11 Volt gränsen för utgång A1. 11 =,11, Volt 447 46 Minspänning för utgång A2 Värdet från ModBus ändrar den valda övre spännings 11 Volt gränsen för utgång A2. 11 =,11, Volt 448 47 Maxspänning för utgång A2 Värdet från ModBus ändrar den valda övre spännings 11 Volt gränsen för utgång A2. 11 =,11, Volt 449 48 Periodtid för D1 vid Värdet från ModBus ändrar den valda periodtiden vid 5 995 min. pulsutmatning pulsutmatning för utgång D1. 5995 =,599,5 minuter. 45 49 Periodtid för D2 vid Värdet från ModBus ändrar den valda periodtiden vid 5 995 min. pulsutmatning pulsutmatning för utgång D2. 5995 =,599,5 minuter. 451 5 Periodtid för A1 vid Värdet från ModBus ändrar den valda periodtiden vid 5 995 min. pulsutmatning pulsutmatning för utgång A1. 5995 =,599,5 minuter. 452 51 Periodtid för A2 vid Värdet från ModBus ändrar den valda periodtiden vid 5 995 min. pulsutmatning pulsutmatning för utgång A2. 5995 =,599,5 minuter. 453 52 Gångtid för öka/minska Värdet från ModBus ändrar den valda totala gångtiden 2 51 sek. ställdon för öka/minskaställdon i jämna 2sekundersintervall. 454 53 Motionering av utgång D1 Värdet från ModBus ändrar det valda dygnsintervallet 3 dygn för motionering av utgång D1. =motionering frånkopplad. 455 54 Motionering av utgång D2 Värdet från ModBus ändrar det valda dygnsintervallet 3 dygn för motionering av utgång D2. =motionering frånkopplad. 456 55 Motionering av utgång A1 Värdet från ModBus ändrar det valda dygnsintervallet 3 dygn för motionering av utgång A1. =motionering frånkopplad. 457 56 Motionering av utgång A2 Värdet från ModBus ändrar det valda dygnsintervallet 3 dygn för motionering av utgång A2. =motionering frånkopplad. 458 57 Temp.gräns för aktivering Värdet från ModBus ändrar den valda temp.gränsen för 25 +95 C utgång av sekundär temp aktivering utgång av sekundär temp.givare. givare 459 58 Temp.gräns för deaktivering Värdet från ModBus ändrar den valda temp.gränsen för 25 +95 utgång av sekundär temp deaktivering utgång av sekundär temp.givare. givare 46 59 Tillslagsfördröjning av Värdet från ModBus ändrar tillslagsfördröjningen av 255 min. närvarofunktion driftläge DAG vid närvaroindikering. 461 6 Frånslagsfördröjning av Värdet från ModBus ändrar frånslagsfördröjningen av 189 (min.) närvarofunktion driftläge DAG vid närvaroindikering. 1 = 1 min. i 1minutssteg. 11189 = 11 99 min i 1minuterssteg. 462 61 Gräns för aktivering utgång Värdet från ModBus ändrar den valda gränsen för 1 % mm. av generell 1Vgivare aktivering utgång mm. av generell 1Vgivare. 1% =, 1, Volt. 463 62 Gräns för deaktivering utgång Värdet från ModBus ändrar den valda gränsen för 1 % mm. av generell 1Vgivare deaktivering utgång mm. av generell 1Vgivare. 1% =, 1, Volt. 464 63 Gräns för aktivering utgång Värdet från ModBus ändrar den valda gränsen för 1 mm. av kondensgivare aktivering utgång mm. av kondensgivare. Resistiv givare: 1 = resistans, se tabell. 1Vgivare: 1 =, 1, Volt. 465 64 Gräns för deaktivering utgång Värdet från ModBus ändrar den valda gränsen för 1 mm. av kondensgivare deaktivering utgång mm. av kondensgivare. Resistiv givare: 1 = resistans, se tabell. 1Vgivare: 1 =, 1, Volt. forts. på nästa sida 51

7. Datakommunikation forts. från föregående sida (area 4x) Registernamn Reg. nr Funktion Beskrivning Min Max Enhet 466 65 Klocka, sekund Värdet från ModBus ändrar sekundvärdet i klockan. 59 sek. 467 66 Klocka, minut Värdet från ModBus ändrar minutvärdet i klockan. 59 minut 468 67 Klocka, timme Värdet från ModBus ändrar timvärdet i klockan. 23 timme 469 68 Klocka, veckodag Värdet från ModBus ändrar veckodagen i klockan. 1 7 dag 47 69 Kalender, datum Värdet från ModBus ändrar datum i kalendern. 1 31 datum 471 7 Kalender, månad Värdet från ModBus ändrar månad i kalendern. 1 12 mån. 1 12 = jan. dec. 472 71 Kalender, år Värdet från ModBus ändrar årtalet i kalendern 99 år 99 = 2 299 473 72 Veckoprogramnummer Värdet från Modbus ändrar veckoprogramnummer. 2 nr. Gäller enhet med klocka. = veckoprogram ej valt. 474 73 Val fläkthastighet eller Värdet från ModBus kopplar in fläkthastighet eller steg 4 stegnummer alternativt nummer alt. automatisk styrning. 3 = manuellt val av automatisk styrning hastighet/steg 3. 4 = automatisk styrning. 4 (=auto) kan bara skrivas. Läsning ger 3 (=hastighet / stegnr.) 475 74 Effektgräns för inkoppling av Kyl eller värmeeffektgräns i % för inkoppling av fläkt 1 1 % fläkthastighet 1 / steg 1 hastighet 1 alternativt steg 1. 476 75 Effektgräns för inkoppling av Kyl eller värmeeffektgräns i % för inkoppling av fläkt 1 1 % fläkthastighet 3 / steg 3 hastighet 3 alternativt steg 3. 477 76 Tidfördröjning för in och Värdet från ModBus ändrar tidfördröjningen för 1 min. urkoppling av fläkthastighet inkoppling av fläkthastighet 3 alt. steg 3 respektive alt. stegnummer urkoppling av fläkthastighet 1 alternativt steg 1. 478 77 Filterlarm vid fläktstyrning Värdet från ModBus ändrar fläktdrifttiden för filterlarm 99 tim. alternativt kopplar ur larmfunktionen. =larm urkopplat. 1 99 = 1 99 timmars drifttid för larm. 479 78 Frånslagsfördröjning av Värdet från ModBus ändrar frånslagsfördröjningen av 189 (min.) drlfunktion drlfunktionen 1 = 1 min. i 1minutssteg. 11 189 = 11 99 min. i 1minuterssteg. 48 79 1V Fläkthastighet Läs eller skriv manuell fläkthastighet 3 eller skriv 4=autom. 1V fläktstyrning. 481 8 Förvalstid för timern Läs eller skriv förvalstid för timern 255 tim. 482 81 Timertid Läs eller skriv timertid 255 tim. 52

88. Menyfunktioner Menyfunktioner 53

8. Menyfunktioner 8. Översikt av displayvisningar Displayvisningarna kan se annorlunda ut beroende på reglerenhetens konfiguration. Grundvyn RUM 1 Veckoprogram V.PRO Loggfunktioner LOGG Reglerfunktioner REGL Utgångar UTG. Ingångar ING. Rumsenhet C221 Kalibrering KAL. Knappfunktioner KN.F. Testfunktioner TEST Typmenyn TYP ModBus MBUS Fläkt eller stegstyrning FLÄKT Tider och mätvärden MÄTV. Börvärden BÖRV. 21. C 1 2 3 5 6 9 1 11 4 7 8 12 13 14 IN.nr VPnr. L.TID DB.D IN13 PROG. ADR. VAL UT.nr RUM1 KOD1 RUM 1 6 1. d1. 1 11 168 21. 1 1 MV.nr TYP DB.N TYP D12 VERnr kbit MIN RUM E GRND 4. rum 1 PULS. 1 A 1.1 9.6 C TMP 2 MÄTV. DB.S PÅV. R13 E : COOL FAN AUTO 888888 LIM1 88:88 TMP 2 FLÄKT TIMER DAG Grundvyn Manuell fläkthastighet Timertid Börvärde dagläge VK:HC SEKD SEL.+ SER.1 BYTE MAX.V MÅND 22. 8.. C COOL 3 8 3 11:5 PB.V d1% FORC. SEL KL SER.2 Stopb MAX.k JUN. SEL. 22. C 1.5 3 1 3 6.8 C Alla funktionsvärden ligger organiserade i ett menysystem enligt ovan. Det finns 14 huvudmenyer med ett antal funktioner under varje meny. Då Grundvyn visas, är symbolen släckt. Om en PILknapp då trycks in, visas normalt vald rumstemperatur för det inkopplade driftläget ( Autoselect ). Värdet kan ändras direkt med flera tryckningar på en av PILknapparna.Efter 5 sekunder återvänder displayen till Grundvyn. Då SELECTknappen trycks in, visas direkt den valda menyrubriken. symbolen visas och menyläget inkopplas. Med upprepade tryck på SELECT visas nästa menyrubrik. Med PILuppknappen kan man sedan backa till föregående meny. Alternativt kan man välja meny genom att trycka på SETknappen varvid menynumret blinkar, välja meny med PILknapp och och sedan trycka på SET igen så att blinket upphör. Då rätt meny har valts, når man underliggande funktioner med PILnedknappen. Därefter kan man backa till föregående funktioner med PILuppknappen. Efter 3 minuter, eller då SELECTknappen hålls intryckt en sekund, återvänder displayen till att visa grundvyn, och symbolen på displayen släcks. 54

3. Menyfunktioner ITID.2 PB.2 HCO MOT. 1 MAX.2 INV. PB.K 1. ITID.V 2. ITID.K 2. MIN.2 P.TID 2. CA CO LIML% LIMH% 1 LIML V LIMH V FL LIM DR.L dns INV. OMR. V. 1V. FAN 1 2.5 FAN 2 5. FAN 3 7.5 Boost SEL.T 5 MAX T 255 T.TID T.AUT MIN B 19. C MAX B 25. C d2% A1(V). A2(V). TST.R TST.R RES.D RESET ACP VIS.B PAR. AUTO VECKA NATT Börvärde nattläge n 1 23 DELAY F.L% %UT C 22. SPAR 22: Börvärde sparläge 2 5 C MEM.F F.H% FILTER 1 1226 Ändring av värden I menyläget, om funktionsvärdet är ställbart, visas verktygssymbolen på displayen. Då SETknappen trycks in, blinkar värdet som kan ändras med PILknapparna. Då SETknappen trycks in igen, upphör blinkningen eller, om flera ställbara värden visas, blinkar nästa värde. Då en PILknapp hålls intryckt ändras värdet fortlöpande. PPM ITID.F TID M.MIN M.MAX INIT. LARM 5 3 ADR. DATA: INIT. IADR KODG KODS P.TST 8 8 486 LÅS ENG. 55

8. Menyfunktioner 8.1 Veckoprogrammet Denna inställningsmeny används till att aktivera och ställa in önskat veckoprogram för reglerenheter med inbyggd klocka. Veckoprogrammet används för att automatiskt skifta mellan driftläge NATT och DAG vid valda tider under veckan. V.PRO VPnr. 1 1 Reglerenheten har två veckoprogram, varav ett av dessa kan aktiveras. Veckoprogramsfunktionen finns bara i reglerenheter av typen C222K1.. För att aktivera ett veckoprogram, går Du till visningen VPnr och ställer in önskat programnummer (2) genom att trycka på SETknappen, och sedan på pilknapparna. Program noll betyder att inget program är aktivt. 1 IIIII 2 IIIII 3 IIIII 6: 8: 15: Tidnummer 1 Tidnummer 2 Tidnummer 3 Varje program består av sex olika programpunkter, tre för dag, och tre för nattläge. Veckoprogrammen är förinställda, det är dock möjligt att ställa in andra tider och veckodagar. Det vidstående veckoprogrammet innebär att driftläge DAG kopplas in kl.717 mån fre. Övriga tider gäller driftläge NATT. 4 IIIII 5 II 6 II 22: 7: 23: Tidnummer 4 Tidnummer 5 Tidnummer 6 Då Du går till någon av visningarna för tidnr. 16, visas numret på programpunkten, samt sju punkter eller streck som gäller för varje veckodag. Då ett streck visas för en veckodag, innebär det att programpunkten aktiveras på denna veckodag. En punkt innebär att den inte aktiveras på denna veckodag. För att ändra värdena på programpunkterna, trycker Du på SETknappen en eller flera gånger tills värdet blinkar, och gör sedan justeringar med pilknapparna. Veckoprogrampunkt Sol eller måne visar vilket driftläge denna programpunkt skall aktivera ( ) Tidnummer 1 6 Veckodagsschema (måndag söndag) 1 IIIII 7: Klockslag för aktivering 8.2 Loggfunktionen Reglerenheten har en inbyggd loggfunktion, där den lagrar aktuell rumstemperatur med förbestämt intervall. Som standard är loggintervallet ställt till 1 gång/timme. Reglerenheten har plats för 22 loggvärden. Loggintervallet kan ställas in på visningen L.TID, och anges i minuter i området 255. Värdet noll stänger av loggfunktionen. För att läsa av loggade värden, ställs önskad loggpunkt 122 in på visningen MV.nr, där punkt 1 är den senast gjorda loggningen. Själva loggvärdet läses av på visningen MÄTV.. LOGG L.TID MV.nr MÄTV. 2 6 1 22. C 56

8. Menyfunktioner 8.3 Reglerinställningar På denna meny finns regulatorns inställbara reglerparametrar för temperaturreglering. Följande parametrar finns: a) Dödband, dagläge DB.D.5 3. K b) Dödband, nattläge DB.N.5 3. K c) Dödband, sparläge DB.S.5 3. K d) Pband, värmesteg PB.V.5 99.5 K e) Pband, kylsteg PB.K.5 99.5 K f) Itid, värmesteg ITID.V 99.5 min g) Itid, kylsteg ITID.K 99.5 min REGL DB.D DB.N DB.S PB.V PB.K ITID.V ITID.K 3 1. 4. 8. 1.5 1. 2. 2. Följande parametrar gäller kaskadregulatorn: h) Nedre temp. gräns MIN.2 2. 3. C alt. 2. 95. C j) Övre temp. gräns MAX.2 2. 3. C alt. 2. 95. C k) Avstängning vid HCO 1 värme alt. kyla l) Pband PB.2.5 99.5 K m) ITid ITID,2 99,5 min MIN.2 MAX.2 HCO PB.2 ITID.2 2. C 25. C 5. 2. 57

8. Menyfunktioner 8.4 Utgångar, inställningar På denna meny kan Du välja funktion på reglerenhetens alla utgångar. Det finns två 24Vutgångar och två 1Vutgångar, dessa benämns d1, d2, A1 och A2, där d står för digital, dvs tvåläges, och A betyder analog. För att välja vilken utgång Du vill se eller ändra på i menyn, väljer Du detta på visningen UT.nr. Tryck på SETknappen, så att d1 börjar blinka, och välj sedan med pilknapparna. Tryck åter på SETknappen för att bekräfta valet. Visningarna som ligger under denna visning, dvs TYP till MOT., visar nu aktuella inställningar för vald utgång. a) Typ av utgång ( TYP ) Här kan man välja mellan följande typer: Öka/minska 3p On/off OnOF Tidsproportionell on/off (PWM) PULS 1V 1 Ingen signal Beroende på vilken utgång som är vald, så visas endast de tillämpliga signaltyper för respektive utgång. För utgång A1 i C221 är lägena OnOF och ersatta med FAn3 och FAnC, som innebär 1V fläktstyrning i 3 steg respektive steglöst. Se sid.6 b) Val av värme och/eller kylutsignal ( VK:HC ) Här anges om man vill att utgången skall arbeta som en kylutgång eller värmeutgång. Man får även möjlighet att låta utgången styra både värme och kyla, för t ex blandspjäll eller liknande. Dessutom kan man låta utgången regleras direkt av rumstemperaturen. Man ställer då in önskade gränsvärden på LIML och LIMH (se punkt c nedan). Kylutsignal COOL Värmeutsignal Värme/Kylsignal HC Absoluttemperatur diff Regulatorn känner automatiskt av på alla utgångar om det endast finns kylutgångar eller värmeutgångar, eller om det finns både och. Detta bestämmer hur regulatorns börvärden fungerar. Om det t ex inte finns utgångar inställda som kylsteg, så reglerar regulatorn utan dödband, dvs direkt på inställt börvärde. Så fort regulatorn känner att både värme och kylutgångar finns, så används dödbanden. c) Val forcering av utgång Forcering medför att utgången aktiveras av timern. = Forcering urkopplad 1= Forcering inkopplad UTG. UT.nr TYP VK:HC FORC. CA CO LIML% LIMH% LIML V LIMH V FL P.TID INV. MOT. 4 d1 PULS COOL 1 2. 1 a) b) c) d) e) e) f) f) g) h) j) k) 58

8. Menyfunktioner d) Val av kaskadreglering ( CASC. ) ( Reglerinställningar, se meny 3 REGL. 3 ) eller val Change over CO (se sid. 33). e) Inställning av reglerområde ( LiML% / LIMH% ) Regulatorn har en PIfunktion som räknar fram rummets effektbehov. Denna signal kopplas sedan ihop med olika utgångar. Normalt är t ex utgångarna d1 och A1 inställda på att reglera mellan till 1% av kyleffektbehovet, dvs hela kylutsignalen. Vill man ställa om utgångarna för att för att få t ex två stegs kyla i sekvens, kan man ange att t ex utgång d1 skall arbeta mellan 5% av kyleffektbehovet, och utgång d2 ställs om för kylreglering och ställs in på området 51%. Då arbetar dessa utgångar sekvensiellt. I ovanstående exempel ställs utgångarna d1 och d2 in på följande värden: d1 VK:HC = COOL d1 LiML% = % d1 LiMH% = 5% d2 VK:HC = COOL d2 LiML% = 5% d2 LiMH%= 1% Om utgångens typ är vald till diff, så ändras dessa visningar till LIM.1 resp. LIM.. På visningen LIM.1 ställs den rumstemperatur in som skall ge full utsignal på utgången, och på LIM. ställs den temperaturen in som skall ge nollsignal på utgången. f) Inställning av spänningsgräser för analoga utgångar AN1 resp. AN2. Exempel: LiML V ställs på 2, Volt och LiMH V ställs på 7,4 Volt. Utmatningsvärdet till reglerutgången skalas om så att den moduleras mellan 2, 7,4 Volt för hela det valda reglerområdet. Vid forcering eller motionering sätts spänningen till värdet i LIMH V och vid signal Utgång från sätts spänningen till värdet i LIML V LIML V och LIMH V kan också användas för att kalibrera spänningen. aktiv h) Inställning av tidsproportionell periodtid eller gångtid för öka/minskaställdon ( P.TID ) Här ställs periodtiden in om utgången har typen PULS, dvs tidsproportionell on/off. Periodtiden är inställd på 2. minuter som standard. Den tidsproportionella funktionen benämns ibland som PWM, dvs pulsbreddsmodulerande. Detta innebär att regulatorn omvandlar en utsignal mellan 1% till pulser med varierande tider. Är utsignalen t ex 5%, så ger utgången ut 24V i 5% av periodtiden (dvs 1 minuter), och stängs sedan av i resten av perioden (dvs 1 minuter). Om utgångarna d1 (och d2) är inställda som öka/ minskautgångar, ställs här in ställdonets totala gångtid mellan ändlägena i antal sekunder. Initieringsvärdet är 12. j) Invertering av utsignal ( INV. ) Här kan man välja att utsignalen skall inverteras på utgången. Detta fungerar för alla utgångstyper. Vanligt är t ex att termoställdon används med strömlöst öppen funktion, vilket kräver att utsignalen måste inverteras. k) Automatisk ventilmotionering ( MOT. ) En funktion som normalt är aktiverad är den automatiska ventilmotioneringen. Den gör så att ställdonet går mot öppet läge i 3 minuter 1 gång/dygn, oavsett normal utsignal. Detta för att förhindra att ventiler sätter igen eller fastnar då de ibland får stå stängda långa perioder, t ex under sommarhalvåret. Här anges i vilket intervall ställdonet skall motionera ventilen, från till 3 dygn. Om värdet anges, så stängs funktionen av. Motioneringen aktiveras med önskat intervall på nätterna mellan kl 1.1.3 för utgång D1 och A1 varvid D2 går ifrån samt kl 1.31.33 för utgång D2 och A2 varvid D1 går ifrån. Minbegränsningen gäller inte vid driftläge SPAR, eller då utgången är frånslagen p.g.a. kondensfunktionen. g) Val om utgång skall vara frånslagen då fläkt är frånslagen ( FLO ) = Utgång reglerar även om fläkten är frånslagen 1 = Utgång reglerar enbart då fläktenregleringen är 59

8. Menyfunktioner 8.4b Utgång A1, vid fläktstyrning Denna sida gäller enbart då utgång A1 skall användas för fläkthastighetsstyrning. UTG. 4 Initieringsvärdena vid uppstart är inte anpassade för 1V fläktstyrning. De angivna värdena i nedanstående displaybilder är endast exempel på värden som kan vara lämpliga vid 3stegs fläktstyrning. UT.nr TYP A1 FAn3 a) a) Typ av utgång ( TYP ) FAN3 = FANC = Fläktstyrning i 3 steg Steglös fläktstyrning vid automatisk drift VK:HC FORC. HC b) Initierad till: COOL (Bör ändras till HC om fläkt styrs även vid värmebehov). c) b) Val av värme och/eller kylfunktion ( VK:HC ) = COOL = HC = DIFF = Fläkten går endast vid värmebehov Fläkten går endast vid kylbehov Fläkten går vid kyl och värmebehov Skall INTE användas c) Val forcering av fläkten ( FORC ) Forcering medför att fläkten aktiveras av timern under huvudmenyn. Fläkten går på högsta hastighet under timertiden. = Forcering urkopplad 1 = Forcering inkopplad d) Inställning av nedre reglerområdet ( LIML% ) Vid 3stegsstyrning: Den övre effektgränsen för fläkthastighet 1. Gränsen för hastighet 2 ligger mittemellan LIML och LIMH. Vid steglös styrning används LIML för att ange det nedre regler (styr) området för fläkten. LIML% LIMH% LIML V LIMH V FL P.TID HC LÅSF 1 1. 1. 1. d) Initierad till: (Bör ändras till 1 om fläkthastighet skall kunnas stängas av). e) f) f) g) h) Initierad till: 2 (Bör ändras till 12 för att fläkthastighetregl. inte blir för trög). i) j) Initierad till: 1 (Bör ändras till så att fläkthastighet kan ställas manuellt). e) Inställning av övre reglerområdet ( LIMH% ) Vid 3stegsstyrning: Den övre effektgränsen för fläkthastighet 3. Gränsen för hastighet 2 ligger mittemellan LIML och LIMH. Vid steglös styrning används LIMH för att ange det övre regler (styr) området för fläkten. f) Inställning av min och max spänning på utgången. LIML V för minsta och LIMH V för högsta tillåtna spänning. g) Ingen funktion vid fläkthastighetsstyrning. h) Vid 3stegsstyrning: Tidfördröjning i minuter för sänkning till nästa lägre fläkthastighet. Tidfördröjning för höjning av hastigheten är fast på 1 sekunder, men om P.TID är ställd på lägre än 1 minut höjs hastigheten utan tidfördröjning. Vid steglös styrning: Fördröjningstid för ändring av fläkthastigheten. Värdet = Antal minuter för 1% hastighetsändring. 6

8. Menyfunktioner i) Cutoff för fläkt ( HC ) 1 = Cutoff då A1spänningen är minbegränsad. Det innebär att A1 = V i värmeläget vid COOL, och i kylläge vid även om LIML V ej =. j) Låsfunktioner för knappåverkan av fläkt ( LÅSF ) = Ingen låsning 1 = I värmeläge & COOL alt. kylläge & : Knappåverkan låst och fläkten frånkopplad. 2 = enl. 1 men steg kan inte väljas manuellt. 3 = enl. 1 men steg 3 kan inte väljas manuellt. 4 = enl. 1 men steg & 3 kan inte väljas manuellt. 5 = Auto är tvångsinkopplat och knappåverkan är låst. Fläkthastigheten kan dock avläsas. Inställningar för spänningen över utgång A1 för steg 13 samt val BOOST funktion: Se meny 7 KAL på sidan 66. 61

8. Menyfunktioner 8.5 Ingångar, inställningar På denna meny kan Du välja funktion på reglerenhetens 3 ingångar. De benämns IN1, IN2 och IN3. För att välja vilken ingång Du vill se eller ändra på menyn gör du detta på visningen IN.nr. Tryck på SETknappen, så att siffran börjar blinka, och välj sedan ingång med pilknapparna. Tryck åter på SETknappen för att bekräfta valet. Visningarna som ligger under denna visning, dvs. från TYP till 1V, visar nu aktuella inställningar för den valda ingången. ING. IN.nr TYP 5 1 rum Val av ingång a) a) Typ av ingång ( TYP ) Här kan du välja mellan följande typer: Ingen funktion rum temp nar drl Val extern rumsgivare för reglering Gäller endast IN1 Val extern temp.givare för styrning av utgång och för kaskadreglering Gäller endast IN2 Val närvarofunktion Val extern inkoppling av driftläge och styrning av utgång 1V Val 1V givare för styrning av utgång cond Val kondensfunktion. Gäller endast IN3 Det går inte att välja samma ingångstyp för flera ingångar. Följande funktioner, b) till j) kan ha olika funktioner och initieringsvärden för olika ingångstyper. Dessa beskrivs därför separat på följande sidor. rum : Val extern rumsgivare för regleringen PÅV. E b) Om ingen givare är ansluten, anväder regulatorn den inbyggda givaren i rumsenheten. LIM1 c) b) Val medelvärde mellan extern givare och givare i rumsenhet. E = Val temp. endast från extern givare IE =Val temp.medelvärde mellan extern givare och givare i rumsenhet. c) Ingen funktion. d) Ingen funktion. e) Val vid vilka driftlägen extern givare skall gälla. d = DAG, n = NATT och S = SPAR. f) Ingen funktion. LIM DR.L INV. OMR. V. dns d) e) f) g) h) g) Ingen funktion. h) Val 1V givare och val temperatur vid Volt. 1V. j) j) Val 1V givare och val temperatur vid 1 Volt. 62

8. Menyfunktioner temp : Val extern temp. givare för styrning utgång & kaskadreglering Denna funktion kan endast väljas på ingång 2, IN2. Temp.värdet visas i mätvärdesmenyn, om inte 1V ingång är vald. b) Val vilken utgång som skall påverkas då funktionsvillkoret är uppfyllt. Utgång d1, d2, A1 eller A2. Även R1R3 (relä 13) då fläkt eller spjällstyrning inte är valt. Val påverkan: 1 = utgång till, = utgång från. A21 visas här endast som exempel. c) Temp.gräns för påverkan av utgång. Då temp.värdet <valt värde påverkas utgången. Om invertering är valt nedan, påverkas utgången då temp. > valt värde. d) Temp.gräns för urkoppling av påverkan av utgång. Då temp.värdet > valt värde urkopplas påverkan. Om invertering är valt nedan, urkopplas påverkan då temp. < valt värde. e) Val vid vilka driftlägen påverkan från denna givare skall gälla. d = DAG, n = NATT och S = SPAR. f) 1 = Val av invertering av funktionsvillkoren. Se c) och d) ovan. g) Val av temperaturområde: h) Val 1V givare och val temperatur vid Volt. j) Val 1V givare och val temperatur vid 1 Volt. PÅV. LIM1 LIM DR.L INV. OMR. V. 1V. 19 C 2 C dns 32 b) c) d) e) f) g) h) j) 32 = 32 C med upplösningen,1. 128 = 3 +98 C med upplösningen,5 run C = Jämförelse med den rådande rums temperaturen sker istället för värdena LIM1 och LIM, vars data då visas som streck. nar : Val närvarofunktion med kontaktingång PÅV. b) Då närvarofunktion är valt men närvaro inte indikerad, kommer grunddriftläget (denna ställs in under meny 8, funktion: T.AUT. Se funktion g på sid. 67) istället för DAG normalt att vara inkopplat. Vid närvaroindikering inkopplas DAG. LIM1 LIM 6 c) d) b) Ingen funktion. c) Tillslagsfördröjning i minuter. Närvaroindikation måste skett någon gång under den första och andra halvan av tidperioden för att närvaron skall koppla in driftläge dag. Detta för att undvika oavsiktlig inkoppling. d) Frånslagsfördröjning i minuter. e) Ingen funktion. DR.L INV. OMR. V. 1 e) f) g) h) f) 1 = Val invertering av ingång. Närvaro inkopplas då kontakten är bruten. 1V. j) g) Ingen funktion. h) Ingen funktion. j) Ingen funktion. 63

8. Menyfunktioner drl : Val inkoppling av driftläge och/eller påverkan av utgång med yttre kontakt b) val vilken utgång som skall påverkas då funktionsvillkoret är uppfyllt. Utgång d1, d2, A1 eller A2. Även R1R3 (relä 13) då fläkt eller spjällstyrning inte är valt. Val påverkan: 1 = utgång till, = utgång från. c) Ingen funktion. PÅV. LIM1 LIM DR.L n b) c) d) e) d) Frånslagsfördröjning i minuter. e) Val vilket driftläge som skall inkopplas då kontakten är sluten. d = DAG, n = NATT, S = SPAR och = Ingen påverkan. f) 1 = Val invertering av ingång. Driftläget inkopplas då kontakten är bruten. g) Ingen funktion. INV. OMR. V. 1V. f) g) h) j) h) Ingen funktion. j) Ingen funktion. 1 : Val extern 1V givare för styrning av utgång T.ex. 1V co 2 givare kan anslutas till denna ingång för co 2 funktion. %mätvärdet från givaren, (1% motsvarar 1V) visas i mätvärdesmenyn. b) Val vilken utgång som skall påverkas då funktionsvillkoret är uppfyllt. Utgång d1, d2, A1 eller A2. Även R1R3 (relä 13) då fläkt eller spjällstyrning inte är valt. Val påverkan: 1 = utgång till, = utgång från. c) %gräns för påverkan av utgång (1V motsvarar 1%). Då givarvärdet i % > valt gränsvärde påverkas utgången. Om invertering är valt påverkas utgången då givarvärdet i % är < valt gränsvärde. d) %gräns för urkoppling av påverkan av utgång. (1V motsvarar 1%). Då givarvärdet i % < valt gränsvärde urkopplas påverkan. Om invertering är valt urkopplas påverkan då givarvärdet i % är > valt gränsvärde. PÅV. LIM1 LIM DR.L INV. OMR. V. 1V. 8 75 d 1 b) c) d) e) f) g) h) j) e) Val vid vilka driftlägen som påverkan från denna givare skall gälla. d = DAG, n = NATT och S = SPAR. f) 1 = Val invertering av ingång. Se c) och d) ovan. g) 1 = Val att spänningen från givaren omvandlas inom det område som anges under funktionerna LIM1 och LIM ( POmråde ) och matas ut till utgång A1 om denna spänning är högre än den från reglerutmatningen till denna utgång. h) Ingen funktion. j) Ingen funktion. 64

8. Menyfunktioner cond : Val kondensfunktion med resistiv eller 1V givare. Denna funktion kan endast väljas på ingång 3, IN3. PÅV. LIM1 d1 93 b) c) b) Val vilken utgång som skall påverkas då funktionsvillkoret är uppfyllt. Utgång d1, d2, A1 eller A2. Även R1R3 (relä 13) då fläkt eller spjällstyrning inte är valt. Val påverkan: 1 = utgång till, = utgång från. c) Om resistiv givare används: Gränsvärdet motsvarar ett motståndsvärde på givaren. Högre värde = högre motstånd = lägre kondens. Se tabell nedan! Om motståndet är < än valt gränsvärde (mer kondens), påverkas utgången. Om 1V givare används: %gräns för påverkan av utgång. (1V motsvarar 1%). Då givarvärdet i % > valt gränsvärde, påverkas av utgången. LIM DR.L INV. OMR. V. 1V. 96 d) e) f) g) h) j) d) Om resistiv givare används: Gränsvärdet motsvarar ett motståndsvärde på givaren. Högre värde = högre motstånd = lägre kondens. Se tabell nedan! Om motståndet är > än valt gränsvärde dvs. mindre kondens, urkopplas påverkan av utgången. Om 1V givare används: %gräns för urkoppling av påverkan av utgång. (1V motsvarar 1%). Då givarvärdet i % < valt gränsvärde, urkopplas påverkan av utgången. e) Ingen funktion. f) Ingen funktion. g) 1 = Val att kyleffektbörvärdet från rumsregulatorn inte skall nollställas då funktionen är aktiv. h) Val 1V givare. j) Val 1V givare. Tabell som visar vad gränsvärdena motsvarar för resistans på resistiv givare: Gränsvärde Resistans kohm 1 1 99 4 98 2 97 13 96 1 95 8 94 6 92 5 9 4 86 3 82 2 74 15 62 1 47 6 19 4 3 65

8. Menyfunktioner 8.6 Visar regulatortyp Denna visning visar vilken regulatortyp rumsenheten är ansluten till. C221 6 8.7 Kalibrering Här kan Du kalibrera om den inbyggda temperaturgivaren i rumsenheten (RUM I) och den externa givaren (RUM E). Du kan också korrigera klockan i antal 1/1 sekunder per dygn (SEKD), välja om klockan skall visas och om den automatiskt skall korrigeras för sommartid (SEL KL). KAL. RUM1. 7 SEL KL : Klocka och kalender visas inte. Endast ett streck visas. 1 : Klocka och kalender visas, men ingen korrigering för sommartid. 2 : Klocka och kalender visas, och automatisk korrigering för sommartid sker. RUM E SEKD SEL KL.. De inställda värdena gäller då spänningen inte är begränsad, dvs. 1 Volt. Värdena kan också ses som %värden inom de valda begränsningsvärdena under meny 4. Exempel: Om spänningen under meny 4 är begränsad till. 5. Volt, kan värdet under meny 7, funktion FAN 3 ses som 75% av 5 Volt, dvs. 3,75 Volt. FAN 1 FAN 2 FAN 3 Boost 2.5 5. 7.5 Spänning (Volt) vid fläkthastighet 1 Spänning (Volt) vid fläkthastighet 2 Spänning (Volt) vid fläkthastighet 3 Boost funktion vid tillslag av fläkt. Används för att övervinna fläktens startmoment. Vid denna funktion anges antalet sekunder då styrsignalen för fläkten forceras till 1V efter start. 66

8. Menyfunktioner 8.8 Knappfunktioner På denna meny kan Du ställa in hur grundvyn skall fungera, lägga in åtkomstskydd och ange begränsningar för dagbörvärde mm. a) Kod för åtkomstskydd ( KOD1: ) Här kan Du ange en systemkod som förhindrar obehöriga att komma in på menyerna. Vid leverans är alltid systemkoden inställd på, vilket gör att skyddet ej är aktiverat. Då en kod är vald kan man välja hur åtkomstskyddet skall fungera genom att ställa värden för funktionerna GRND och SEL.+ enligt följande: Om GRND = och SEL.+ = Enbart mätvärde visas, men kan väljas med pilknapparna. Om GRND = och SEL.+ ej är = Funktion enligt SEL.+ visas fortlöpande. Värdet kan ändras med pilknapparna Om GRND ej är = och SEL.+ = och SEL. = Mätvärde enligt GRUND visas fortlöpande. Värdet kan inte ändras med pilknapparna. Om GRND ej är = och SEL.+ ej är = SELECTknapp visar mätvärde enligt GRUND. Detta mätvärde visas även automatiskt efter 5 sek. Funktion enligt SEL.+ resp. SEL. visas/ändras med pilknapparna. b) Val av visning i grundvyn ( GRND ) Här väljer Du vilket värde som skall visas i grundvyn. Som standard visas rumstemperaturen. Värde Värde 1 Värde 2 Värde 3 Värde 4 Värde 5 Värde 6 = Om Autoselect funktionen är aktiverad (se d på nästa sida), så visas detta istället. annars visas visas rumstemperaturen. = Rumstemperatur = Värde från sekundär givare alt. generell 1V givare. = Veckodag och klockslag = Månad och datum = År och veckonummer = Utsignal i procent till utgångar KN.F. KOD1 GRND SEL.+ SEL. SEL.T MAX T T.TID T.AUT MIN B MAX B RES.D VIS.B LÅS ENG. 8 1 3 3 5 255 1 19. C 25. C a) b) c) d) d) e) f) g) h) j) k) l) m) n) 67

8. Menyfunktioner c) Val av Autoselectfunktion ( SEL.+ ) och ( SEL. ) Autoselectfunktionen gör så att Du kommer till en viss visning då Du trycker på en av pilknapparna från grundvyn. Som standard är temperaturvärdet valt. + avser den röda och den blå pilknappen. Värde Värde 1 Värde 2 Värde 3 = Ingen Autoselect aktiverad = Timerfunktion = Ev. fläkt eller spjällfunktion = Börvärde (för gällande driftläge) d) Återgångstid från Autoselect ( SEL.T ) När Du tryckt på pilknapparna i grundvyn, går reglerenheten automatiskt till förvald visning. När Du är klar och inte trycker något mer, så återgår reglerenheten till grundvyn igen, efter denna återgångstid, som normalt är 5 sekunder. Ett värde mellan 3 till 99 sekunder kan väljas. Efter 3 minuter (eller om SELECTknappen hålls intryckt 1 sekund) återgår displayen att visa grundvyn. e) Maximal timertid ( MAX.T ) Här kan Du begränsa hur många timmar Du vill tillåta att man får ställa in på timerfunktionen. Ett värde mellan till 255 kan anges. Om värdet noll anges, så kan man inte aktivera timerfunktionen alls. Standardvärdet är 255. f) Förval timertid för knapp B och ev. C (T.TID) Om något värde 1255 är valt, kommer Bknappen (och även Cknappen om denna inte används för fläkt eller spjällstyrning) att koppla in timern under den valda tiden. Driftläget för timern som kan väljas under SELECTknappen, inkopplas under denna tid. Timertiden kan ändras med pilknapparna. g) Automatisk timer ( T.AUT ) Värde = Funktionen urkopplad Värde 13 = Val av automatisk inkoppling av timern under förvald tid, då pilknapp trycks in för att ändra rumstemperaturen. Det driftläge som är valt för timern kopplas då in. Rumstemperaturen ändras vid upprepade tryckningar på pilknapp. Timertiden förväljs med funktionen T.TID som initieras till 1 timme. Värde 1 Värde 2 Värde 3 = grunddriftläget = DAG = grunddriftläget = NATT = grunddriftläget = SPAR Då denna funktion används tillsammans med Närvarofunktioner (se sid. 63) ska den förvalda timertiden: T.TID ställas till (funktion stängs av). h) Minbegränsning av dagbörvärde ( MIN B ) Här anges vilket lägsta börvärde som skall tillåtas i reglerenhetens dagläge. Om detta värde är samma eller högre än maxbegränsningen ( MAX B ), så låses börvärdesinställningen. j) Maxbegränsning av dagbörvärde ( MAX B ) Här anges vilket högsta börvärde som skall tillåtas i reglerenhetens dagläge. Om detta värde är samma eller lägre än minbegränsningen ( MIN B ), så låses börvärdesinställningen. k) RES.B : Återställing av DAGtemperatur och inkoppling av automatisk fläktstyrning. Man kan välja att DAGtemperaturen återställs till mittvärdet mellan MIN B och MAX B (initialt 22 C) då driftläget övergår till DAG samt att automatisk fläktstyrning kopplas in då driftläget ändras till NATT eller SPAR. Detta värde skall då ställas på 1. l) Visning av önskad temperatur ( VIS.B ) Man kan välja att den inställda temperaturen för det gällande driftläget visas till vänster i displayen samtidigt med mätvärdet RUM1. Detta värde skall då ställas på 1. m) Låsfunktion för börvärden, klocka etc ( LÅS ) Då LÅS = 1, kan man inte ändra på några vär den utom de följande som kan begränsas separat: Dagbörvärdet Timertiden Fläkthastigheten / stegnumret n) Val av engelsk text i textfönstret Värde = Svensk text Värde 1 = Engelsk text 68

8. Menyfunktioner 8.9 Testfunktioner Under denna meny kan Du bl a övervaka in och utgångar, göra temperatursimuleringar, återställa mjukvaran (reset) etc. a) Status för ingångar ( IN13 ) Displayen visar status på ingång 13 då de används som kontaktingångar. = Öppen kontakt och 1 = sluten kontakt. b) Status för utgångar ( d12 ) Här kan Du se statusen på de två 24Vutgångarna som finns i reglerenheten. Första siffran från höger visar statusen på utgång d2. Nästa siffra visar status för utgång d1 (kyla). Bokstaven A längst till vänster kan man ställa om till ett n, om man vill forcera någon av utgångarna, genom att trycka på SETknappen, och sedan pilknapp uppåt. Tryck sedan på SETknappen igen, för att hoppa till nästa siffra, och sedan kan värdet justeras till 1 eller, för att forcera respektive utgång. När manuell drift är vald, blinkar symbolen AUTO i displayen. Forceringen kopplas ur automatiskt efter 2 timmar. c) Status för reläer ( R13 ). Här kan Du se statusen på utmatningen till en ev. ansluten reläenhet. Vid manuell drift kan reläerna påverkas med SET och pilknapparna. d) Avläsning av utmatad effektvärde i % till utgång d1 resp. d2. Värdet blinkar då det är forcerat via datakommunikation. e) Spänning på analog utgång A1 resp. A2. Då manuell drift är vald med ovanstående funktion, kan dessa spänningar ställas med SET och pilknapparna. Värdet blinkar då det är forcerat via datakommunikation. f) Överstyrning av rumstemperatur ( TST.R ) TEST IN13 D12 R13 d1% d2% A1(V) A2(V) TST.R RESET ADR. DATA: INIT. IADR KODG KODS P.TST 9 A.. ACP 8 8 486 a) b) c) d) d) e) e) f) g) h) h) j) k) l) l) Produktionstestprogram. Kan endast kopplas in av personal från Zone Controls AB. För att möjliggöra simulering och test av reglerfunktionerna i reglerenheten, kan Du stänga av läsningen av ingång 1 och 2, och istället ställa in önskad (simulerad) rumstemperatur i grundvyn, genom att först aktivera överstyrningen TST.R med värdet 1, och sedan gå till grundvyn och trycka på SETknappen, och sedan kan Du ställa in önskad rumstemperatur. När simuleringen är aktiv, blinkar symbolen AUTO i rumsenhetens display. Denna funktion kopplas ur automatiskt efter 2 timmar. Vid forcering via datakommunikation visas F 69

8. Menyfunktioner g) Återställning av mjukvara ( RESET ) Om Du vill starta om mjukvaran i reglerenheten eller återställa alla värden till leveransläget, så kan resetfunktionen användas. Följande återställningar kan göras: A = Återställ allt (dvs alla värden återställs till de fasta leveransvärdena från ROMminnet) OBS! Detta kan endast göras av Zone Controls, med särskild kod. C = Återställ allt utom klocktid. De funktioner som fått ett särskilt kundinitieringvärde återställs till detta. Övriga funktioner återställs till de fasta leveransvärdena från ROMminnet. P = Vanlig omstart = Används ej. Måste vara noll! l) Specialkod för skyddade systemfunktioner ( KODG ) och ( KODS ). Vissa funktioner i reglerenheten är skyddade, för att förhindra att hårdvarumässiga inställningar görs på fel sätt. I vissa fall kan vissa inställningar att behöva göras ändå, och kan då med hjälp av specialkoden tillgås. Gå till visningen KODG och avläs numret som står där. Kontakta Zone Controls för att få en tillfällig specialkod, som Du sedan ska ange på visningen KODS. Tryck på SETknappen för att hoppa mellan de olika resetfunktionerna, och bekräfta Ditt val genom att trycka på pil upp. h) Läsning av värden i RAMminne ( ADR. ) och ( DATA ) För att kunna göra viss felsökning eller annan analys, kan läsning av regulatorns RAMminne behövas. I visningen ADR. anges adressen, och värdet kan läsas av på visningen DATA. j) Tillvalsfunktion INIT. Detta värde kan bara ändras av personal på Zone Controls AB, eller då en tillfällig kod erhållits. Då värdet ställs till 1, registreras alla funktionsvärden, som därefter ändras, i ett kundrelaterat minne. Vid en kundreset (se punkt e), återställs de ändrade parametrarna till dessa värden i stället för till de fabriksinställda värdena. Funktionen nollställs med SET och pilknapp, vid strömavbrott, eller automatiskt efter två timmar. k) Med funktion IADR kan man läsa av vilka funktionsvärden som: 1. Har ändrats på vanligt sätt med SET och pilknapparna och därmed avviker från grundvärdena. 2. Har erhållit en särskild kundinitiering enl. punkt j. Då SET och pil upp trycks in, visas nästa funktionsadress vars värde avviker enligt ovan. Då pil upp trycks igen, visas nästa adress. Då alla adresser genomgåtts visas ett streck. Då pil ner trycks in, visas det inställda värdet, om det avviker från grundvärdet. Annars visas ett streck. Då pil ner trycks in igen, visas det kundrelaterade grundvärdet om det avviker från fabriksinställningsvärdet. Annars visas ett streck. Då pil ner trycks in igen, visas åter adressen. De visade adress och datavärdena skall tolkas av personal från Zone Controls AB. 7

8. Menyfunktioner 8.1 Typbeteckningar Denna meny hjälper Dig att identifiera vilken mjukvara och dess version som finns i produkten. Dessutom kan Du läsa ut produktens serienummer. a) Mjukvarans nummer ( PROG. ) b) Versionsnummer ( VERnr ) TYP PROG. VERnr 1 168 1.1 a) b) c) Serienummer ( SER.1 ) och ( SER.2 ) SER.1 392 c) För att läsa ut rätt serienummer, skall siffrorna på SER.1 tolkas från höger till vänster som ental, tiotal, hundratal och tusental. SER.2 9158 c) Siffrorna på SER.2 tolkas från höger till vänster som tiotusental, hundratusental, miljontal och tiomiljonstal. 8.11 Kommunikationsmeny ModBus Under denna meny kan Du göra de inställningar som kan behövas för ModBuskommunikation. a) Adress. Varje enhet skall ha en egen adress inom området 1 247. Adressen ställs i första hand in med en dipomkopplare på reglerenhetens kretskort. Den valda adressen visas här. Adressen kan även väljas här med SET och pilknapparna. Då visas ett F före adressen. b) Överföringshastighet kbit/s. MBUS ADR. kbit BYTE Stopb 11 1 9.6 8 1 a) b) c) d) c) Antal databitar per byte. d) Antal stoppbitar e) Paritet, = Ingen, = Udda, E = Jämn. f) Extra tidsfördröjning före utskick av svar i ms. PAR. DELAY MEM.F n e) f) g) g) Val memorering av forceringsdata från datakommunikation vid spänningsavbrott. OBS! Minnet har begränsad livslängd. Då memorering är valt: Skriv inte forceringsdata långvarit mer än 1 gång/timme. PPM h) h) Val ModBusavläsning av PPM 2 istället för,1, Volt. Gäller Modbusregister 34. 71

8. Menyfunktioner 8.12 Steg eller fläktfunktioner I programversionen med fläktstyrning, gäller nedanstående funktioner. Funktionen VAL =1 kan inte ställas om. FLÄKT 12 I programversionen utan fläktstyrning visas menytexten STEGr 12. Funktionen VAL initieras till, och alla funktionsvärdenunder denna meny visar streck. VAL kan ställas om till 1, varvid styrning av reläer i ansluten reläenhet kopplas in för t.ex. styrning av spjäll i sekvens. Styrningen sker på samma sätt som för en fläkt enligt funktionerna under denna meny med undantag för att filterlarm inte kan aktiveras, och att reläerna kan vara aktiverade samtidigt. Funktioner för styrning av reläerna under SELECT och Cknappen aktiveras också liksom vid fläktstyrning, men texten på displayen visar texten STEG istället för FLÄKT. STEGr VAL 12 1 Relä 1 Relä 2 Relä 3 Steg Steg 1 1 Steg 2 1 1 Steg 3 1 1 1 På denna meny kan Du ställa in hur fläktens hastigheter skall kunna styras manuellt och i autoläge. MIN a) a) Minbegränsning av fläkthastighet, autoläge ( MIN ) b) Maxbegränsning av fläkthastighet, autoläge med påverkan av värmebehov ( MAX.V ) c) Maxbegränsning av fläkthastighet, autoläge med påverkan av kylbehov ( MAX.K ) d) Val om autoläge skall kunna kopplas in. = Auto kan inte inkopplas 1 = Auto kan inkopplas 2 = Auto kan inte urkopplas e) Val av fläktsekvensens steg 1 i procent av kylaoch värmeutsignalen, autoläge ( F.L% ) f) Val av fläktsekvensens steg 3 i procent av kylaoch värmesignalen, autoläge ( F.H% ) g) Itid för automatisk fläktstyrning ( ITID.F ) Här anges den tid i minuter regulatorn skall ta på sig att stega från hastighet till 3 vid en förändring från till 1% kyla eller värmebehov. h) Val av frånslagsfördröjning av fläkten i antal minuter. j) Minbegränsning av fläkthastighet, manuellt läge ( M.MIN ) k) Maxbegränsning av fläkthastighet, manuellt läge ( M.MAX ) l) Val av uppstartsfläktläge för regulatorn efter t ex strömavbrott ( INIT. ) = Det fläktläge som gällde vid strömavbrottet. = Fläkthastighet 1 = Fläkthastighet 1 2 = Fläkthastighet 2 3 = Fläkthastighet 3 A = Autoläge MAX.V MAX.k AUTO F.L% F.H% ITID.F TID M.MIN M.MAX INIT. LARM CO 3 3 1 2 1 5 3 1 b) c) d) e) f) g) h) j) k) l) m) n) m) Fläktdrifttid i timmar för filterlarm. Värdet noll urkopplar larmfunktionen. n) Val change overfunktion för fläktstyrning. = Funktion urkopplad 1 = Funktion inkopplad om change overfunktionen är aktiverad på någon av utgångarna. Se sid.33, punkt 6.6. 72

8.13 Tider och mätvärden För att hoppa mellan olika visningar, trycker du på pilknapparna. De värden som är ändringsbara är veckodag, klockslag, månad, datum och årtal, under förutsättning att reglerenheten har inbyggd realtidsklocka (eller om man aktiverar klockvisning under meny 7). För att ändra ett värde trycker du på SETknappen, så börjar ett av värdena blinka. För att ändra värdet, trycker du på pilknapparna. För att hoppa vidare till nästa värde, trycker du åter på SETknappen. MÄTV. RUM 1 TMP 2 MÅND JUN. VECKA %UT 13 21. C 11:5 6.7 23 5 menyrubrik Mätvärden aktuell uppmätt rumstemperatur sekundär temperatur (alt. mätvärde i % för 1Vgivare) veckodag och klockslag månad, datum och årtal veckonummer Dessa värden visas endast om reglerenheten är utrustad med realtidsklocka (C221K/C222K), eller om klockvisning är aktiverad under meny 7 KAL (funktion SEL kl ). utsignal i procent till utgångar Om ett tecken visas före %värdet, innebär det att någon funktion överstyr driftläget, enligt följande: = veckoprogram = datakommunikation = extern signal = närvaro = timer FILTER 1226 drifttid för fläkt i antal timmar Om filterlarm är aktiverat, blinkar texten byt när tiden når larmgränsen. (läs mer under kapitel 4.7) 73

8.14 Börvärden För att hoppa mellan olika visningar, trycker du på pilknapparna. a) Fläkthastighet eller stegläge ( FLÄKT / STEG ): Denna meny visas endast om relästyrd fläkt eller spjällstyrning är vald under meny 12. För att ändra aktuell fläkthastighet eller stegnummer, trycker du först på SETknappen och sedan på pilknapparna. Om du trycker på pilknapp nedåt, så sänks fläkthastigheten eller stegnumret. Om du trycker på pilknapp uppåt, så ökas fläkthastigheten eller stegnumret från 123Auto. Auto, den automatiska fläkt eller stegstyrningen regleras av aktuellt värme och/eller kylbehov. Aktiv funktion indikeras med bokstaven A i det numeriska fältet på displayen. I de flesta displayvisningar indikeras även om fläkten är på, eller något steg är inkopplat genom att symbolen FAN visas. Om automatisk fläkt eller stegstyrning är aktiv, så visas även symbolen AUTO. Snabbknapp för fläkt/steg: Cknappen kan alltid användas för att visa och ändra aktuell fläkthastighet / stegläge. Vid upprepad tryckning ökar fläkthastigheten eller stegnumret, alternativt så kopplas autoläget in (på samma sätt som då pilknapp uppåt trycks). Om man trycker på Cknappen när man står i autoläget, kommer autoläget att kopplas ur, och fläkten att stanna (eller till den lägsta mingränsen för manuellt läge, se kapitel 4.7.2). Om varken fläkt eller stegreglering är aktiva, får C knappen samma funktion som Bknappen (snabbknapp för timer, se nedan). b) Timerfunktion, ( TIMER ): Med hjälp av timerfunktionen, kan man få reglerenheten att byta driftläge eller forcera en utgång under en vald tidsperiod. Displayen visar antal timmar till höger om kolonet, och antal dagar till vänster. Om timern är aktiverad för driftlägesförändring, visar sol och måne symbolerna vilket läge som timerfunktionen kommer att aktivera under den valda tiden. För att ändra driftläge för timern, trycker du på SETknappen 2 gånger och sedan på någon av pilknapparna. För att ställa in tiden, trycker du först på SETknappen och sedan på pilknapparna. Om tiden : ställs in, stängs timerfunktionen av. Då timerfunktionen träder i kraft, börjar driftlägessymbolerna solen och/eller månen att blinka (i alla visningar utom timervisningen). Då forceringsfunktion är vald för någon av utgångarna används timern till att tvångsaktivera valda utgångar under timertiden (meny 4, se kapitel 6.4). FLÄKT TIMER DAG BÖRV. NATT SPAR 14 Fläktstyrning C222 Autoläge Fläkt aktiv : 22. 22. 22: C C menyrubrik Börvärden a) fläkthastighet eller stegläge (visas enbart om funktionen är aktiv) COOL FAN AUTO FLÄKT Stegstyrning C221 Autoläge Steg aktiv COOL FAN AUTO STEG Symbol för driftläge TIMER Antal dygn A1 A2 b) timerfunktion : Aktuell hastighet Aktuellt reglersteg Antal timmar c) önskad temperatur, dag c) önskad temperatur, natt c) önskad temperatur, sparläge C Snabbknapp för timerfunktion: Då knapp B trycks in aktiveras timern i en timme, varvid driftläge DAG inkopplas. Under meny 8 finns funktionen T.TID, som skall ställas till den timertid i antal timmar man önskar få vid tryck på Bknappen. Om man trycker in Bknappen när timern redan är igång, startar timern om och räknar timertiden på nytt. Man kan även trycka på pilknapparna för att ändra timertiden tillfälligt efter ett tryck på Bknappen. Driftläget som kopplas in av timern kan inte ändras då timerfunktionen valts med Bknappen. Även Cknappen får denna timerfunktion i de fall där varken fläkt eller stegreglering är aktiv. c) Önskad temperatur, ( DAG / NATT / SPAR ): Det finns tre olika nivåer för önskad temperatur som reglerenheten väljer beroende på vilket driftläge som är aktuellt, dvs dag, natt och spartemperatur. Driftläget kan styras av timer, närvarofunktion, yttre kontakt, datakommunikation och eventuellt veckoprogram. Från början är driftläge DAG alltid inkopp lat. Temperaturen vid respektive driftläge ändras genom att gå till respektive displayvisning trycka på SETknappen och sedan på PILknapparna. 74

Copyright 213 av Zone Controls AB. Alla rättigheter är reserverade. Informationen får ej tryckas, kopieras, spridas eller ändras utan tillstånd från Zone Controls AB. Med reservation för ändringar utan föregående meddelande. Zone Controls AB, Box 64, 137 21 Västerhaninge, Tel 8448 56 2 Dokumentinfo: Manual Man18, v1.6, 213, G1923