Strategi för Hållbar Bioenergi. Delområde: Bränslebaserad el och värme



Relevanta dokument
Consortium Material technology for thermal energy processes framtidsgruppens möte med Energimyndigheten

Värme och kyla i Energimyndighetens strategi och kommande FoI satsning. Fjärrsyn konferens 14 juni 2017 Sofia Andersson

Energimyndigheten stödjer forskning och innovation

Forskning & innovation för ett hållbart energisystem. Klara Helstad Chef enheten hållbar industri

Utmaningar för det framtida elsystemet forskningsbehov och prioriteringar. Rémy Kolessar Avdelningschef

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson, Sofia Backéus. REMISSYTTRANDE M2015/04264/Ee

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Insatser för att minska processindustrins utsläpp av växthusgaser. Anna Thorsell, Energimyndigheten

ett nytt steg i energiforskningen

Energiforskning och innovation skapar samhällsnytta. Behovsmotiverad forskning får mest stöd. Innovation behövs för omställning till hållbarhet

Yttrande över Forskning och innovation för ett hållbart energisystem (Dnr: N2012/6345/E)

framtider Energisystemet 2020

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi

Aktuellt inom bioenergiområdet av Karolina Norbeck

Fyra framtider Energisystemet efter 2020

Sektorsbeskrivning för riksintresse energiproduktion och energidistribution

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

11 Fjärrvärme och fjärrkyla

Sektorsbeskrivning Energiproduktion

Energiläget En översikt

Den svenska värmemarknaden

En strategi för Energimyndighetens samlade vindarbete

Mars En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

Vägval el en presentation och lägesrapport. Maria Sunér Fleming, Ordförande Arbetsgrupp Användning

FoI-strategi för solelområdet

Fjärrvärmen är en integrerad del av det hållbara energisystemet. Fjärrvärmens ambition är att bidra till de samhälleliga målen:

Fjärrvärmen är en integrerad del av det hållbara energisystemet. Fjärrvärmens ambition är att bidra till de samhälleliga målen:

Energiläget 2018 En översikt

Vår vision är ett hållbart energisystem. Energimyndigheten arbetar med förnybar energi, klimatinsatser, bättre teknik och smartare energianvändning.

Remissvar från Skogsindustrierna angående Energimyndighetens Helhetssyn är nyckeln Strategi för forskning och innovation på energiområdet

Göran Gustavsson Energikontor Sydost och Bioenergigruppen i Växjö Fredensborg

Vägval för Sveriges framtida elförsörjning. Karin Byman, IVA Energitinget Sydost

Köparens krav på bränsleflis?

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vill du utveckla framtidens sol, vind och elnät för en hållbar klimatomställning?

En sammanhållen klimat- och energipolitik

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

100% FÖRNYBART MED FJÄRRVÄRME OCH KRAFTVÄRME

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Turbiner för framtidens energisystem

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

Ramöverenskommelsen från Energikommissionen, juni konsekvenser för värmemarknaden

Ett 100 procent förnybart elsystem till år 2040

Program Industrins energi- och klimatomställning

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd?

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu

Naturskyddsföreningen

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan

Ren energi för framtida generationer

Biobränslebaserad kraftproduktion.

Färdplan för Gotland som pilot för ett hållbart energisystem. Visby 3 april 2019

Förslag till Energistrategi för Skåne

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming

Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel

Stöd för en förstärkning av energiforskningen REMISSVAR Pär Hermerén

Bioenergi Sveriges största energikälla

Miljö- och energidepartementets remiss av Energikommissionens betänkande Kraftsamling för framtidens energi (SOU 2017:2)

Energisamhällets framväxt

VindEL-programmet. Energimyndighetens nya programsatsning på forskning och innovation inom vindkraftsområdet

Samhällsekonomisk analys av fjärrvärme

EUs politik om bioenergi Hur kan det påverka oss? Raziyeh Khodayari Miljö, hållbarhet, energitillförsel

Hållbar uppvärmning med värmepumpar

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken.

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Ramverk för färdplan 100% förnybar energi

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

Utlysning: Biokraft El och värme från biobränslen och avfall

Regeringens klimat- och energisatsningar

8 sidor om. Värmemarknaden i Sverige. Värmemarknad Sverige. Juni 2014

Energiförsörjningen i Sverige år En konsekvensanalys av gällande styrmedel

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source

fjärrvärmen och miljön

Biobränslebranschen. - i det stora perspektivet. Lena Dahlman SDCs Biobränslekonferens 2 feb

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N/2013/5373/E

Energiläget i siffror 2012 Tillförseln och energianvändning i Sverige Figur i Energiläget 2012: Figur 1 i Energiläget 2012

Energi och klimat möjligheter och hot. Tekn Dr Kjell Skogsberg, senior energisakkunnig

Grøn varme hvad er det egentlig i 2030?

Seminarium om elsystemet

Jämförelse med uppsatta mål

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning

Motion till riksdagen 2015/16:2447 av Lars Hjälmered m.fl. (M) Energi

Biokraftvärme isverigei framtiden

Energiläget i siffror 2011

Delba2050. Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn. Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH 17/03/2015

Bioenergin i EUs 2020-mål

Energibolagens Nya Roll- Från volym till värdeskapande. Nenet dialogmöte Jörgen Carlsson Umeå Energi AB

Hur mycket bidrar värmemarknaden till den hållbara utvecklingen?

Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g Gustav Melin, VD.

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

Växjö

Energi för arbete och välstånd

Västra Götalandsregionens handlingsprogram för energi

Framtiden på värmemarknaden

Information om HåVa:s utlysning. Fredrik Brändström, Linn Sjöström, Andreas Gustafsson Utlysningsperiod:

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

FÖRNYBART TILL 100% HELT KLART MÖJLIGT

Transkript:

Strategi för Hållbar Bioenergi Delområde: Bränslebaserad el och värme

Energiforskningens utmaningar

Nio temaområden Transportsystemet Industri Bioenergi Hållbart samhälle Byggnader i energisystemet Elproduktion och elsystem Allmänna energisystemstudier Affärsutveckling och kommersialisering Internationella samarbeten

Bioenergins framtid? Potentialen är stor men vilken är efterfrågan (och var)? Konkurrens om bioråvaran? Förnybart och hållbart? Framtida behov av el och värme? Behov av FoI-satsningar är tekniken mogen? Industrins förutsättningar och intresse

Förändrad elanvändning utmaning eller möjlighet? 60 procent av jordens befolkning bor i städer år 2030 - I dag saknar en miljard människor el i sina hem Sveriges elproduktion nästan koldioxidfri, men inte förnybar. Förändringar i elanvändningen och förändrad produktionsmix ställer nya krav på elsystemet biokraftens roll kan växa! Sveriges elproduktion per kraftslag och total elanvändning 1971 2013, TWh

Hållbar bioenergi två delområden BRÄNSLE OCH AVFALL Biomassa från skog och åker Avfall och restprodukter Förädling Biogas Bioenergins hållbarhet BRÄNSLEBASERAD EL OCH VÄRME El- och värmeproduktion Fjärrvärme/fjärrkyla Biokraften i ett hållbart kraftsystem Småskalig omvandling

Bränslebaserad el och värme i energisystemet Avfall Restprodukter från skog och åker Pellets- och vedkaminer Värmeverk Förlust ~10% Värmepumpar 14% Elvärme 21% Biobränsle 13% Olja & Gas 2% Kraftvärme 9% Kärnkraft 41% Fjärrvärme 51 % Kraftvärme: 43 % av fjärrvärmen Vattenkraft 42% Vindkraft 8% Biobränslen Fossilt Övriga bränslen Värmepumpar Spillvärme Elmarknad 150 TWh Värmemarknad 88 TWh

Nuläge: Forskning och innovation FoI inom området är framförallt indelat i program. De flesta bedrivs i samverkan med branschen (samverkansprogram eller kompetenscentrum). Akademisk forskning i samverkan med branschen är betydande i flera program. SEBRA 1 Materialteknik 1 HTC 2 CECOST 2 Fjärrsyn 1 Turbokraft 2 BP Omvandling 3 Småskalig omvandling X Förbränningsteknik* X X Materialteknik* X X X Turbinteknik Fjärrvärme och fjärrkyla Övergripande Systemfrågor 1) Samverkansprogram med Energiforsk 2) Kompetenscentrum eller KC-liknande verksamhet 3) Internt program * ) Avser både pannanläggning och turbiner X X X X

Nuläge finansiering tot ~85 Mkr/år 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Samfinansiering Industri samt U&H Energimyndigheten

Fokusområden för FoI - Nyläge Biokraftens roll Utnyttjad värmeresurs Kombinerade processer Utvecklade tekniker Kompetensuppbyggnad

Mål till 2025 Biokraftens roll Utnyttjad värmeresurs Utvecklade tekniker Biokraftens roll i ett 100 % förnybart och hållbart energisystem i Sverige har klargjorts med avseende på behov och möjligheter som bas- och/eller reglerkraft för integrering med övrig förnybar energi. Integrering mellan el- och värmemarknaderna har studerats och utvecklats med avseende på hur värme- och elsystemet kan anpassas och dra nytta av varandra samt hur värmeresursen från olika sektorer kan nyttiggöras, även när behovet av uppvärmning är uppfyllt. Nya omvandlingstekniker från biobränslen och avfall till el och värme har tagits fram och befintliga har utvecklats. Fokus för dessa är resurseffektivitet, minskad miljöpåverkan, kostnadseffektivitet samt robusthet och flexibilitet. Andel demonstration för ökat nyttiggörande och kommersialisering av teknikerna ökas. Kombinerade processer Kombinerade processer med el, värme, kyla, biodrivmedel eller andra biobaserade produkter har studerats systemövergripande, demonstrerats och kommersialiserats. Kompetensuppbyggnad Genom FoI insatser har kunskap och kompetens byggts upp för såväl akademi som industri och där tydligt utbyte sker. Genom erfarenhetsutbyte och insatser bibehålls kompetens. Detta bidrar till välrenommerad forskning och stärkt konkurrenskraft för en såväl svensk som global marknad.

Strategiska förflyttningar Områden med ökat fokus Systeminriktad forskning för att klarlägga kraftvärmens framtida roll. Utveckling och implementering av nya kostnadseffektiva tekniker för att nyttiggöra värmen från olika sektorer, inkl. elproduktion från värme. Kombinerade processer för el, värme, kyla, biodrivmedel eller andra biobaserade produkter. Demonstration av tekniker utvecklade i Sverige. Områden med bibehållen fokus Kostnadseffektiva lösningar för ökat elutbyte, ökad bränsle- och driftflexibilitet samt tillgänglighet. Teknik och system för fjärrvärme. Områden med minskat fokus Stort fokus har under lång tid legat på inkrementella förbättringar i konventionella anläggningar. Branschen bör ta ett större ansvar för detta. Gasturbinutveckling som inte är specifikt anpassad efter förnybara bränslen. Ångturbinutveckling. Få aktörer i Sverige, utvecklingsbehovet begränsat.

Nyläge FoI-område: Bränslebaserad el och värme Program 1: Teknik för ångbaserade processer Program 2: Teknik för termiska turbomaskiner Program 3: Fjärrvärme och biokraft i energisystemet Kompetenscentrum HTC Kompetenscentrum CECOST Internationella samarbeten IEA-DHC IEA-FBC IEA Bioenergy ERA-NET Bioenergy

Teknik för ångbaserade processer Helt förnybart Fjärrsyn teknik Resurseffektivt Bränsleberedning Förbränningsteknik Pannteknik Rökgasrening Fjärrvärmeteknik Flexibelt och robust BP Omvandling Internationellt Innovation för jobb och klimat CECOST HTC

Teknik för termiska turbomaskiner Helt förnybart BP Omvandling Resurseffektivt Gasturbiner Ångturbiner Flygmotorer* CSP-anpassade turbiner** Småskaliga turbiner Flexibelt och robust HTC Internationellt Innovation för jobb och klimat *Samarbete med Hållbar transport **Samarbete med Hållbar el CECOST

Fjärrvärme och biokraft i energisystemet SEBRA System Internationellt Samspel i energisystemet Biokraftens roll Effektbehov Samverkan värme-elsystem Kombinerade processer Nyttiggörande av värmen Innovation för jobb och klimat Helt förnybart Flexibelt och robust Resurseffektivt Industri program met E2B2 EFFSYS SEF SamspEL

Programöversikt nyläge HTC CECOST BP Omvandling SEBRA Materialteknik Fjärrsyn Nuvarande Program Förslag nya program Turbokraft Termiska Turbomaskiner Fjärrvärme och Biokraft i Energisystemet Ångbaserade Processer 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021

Strategimodell Vision Mål Forskningspolitik Energi- och klimatpolitiska mål 2020-2030-2050 Utmaningar/strategiska prioriteringar Ett helt förnybart energisystem, Flexibelt och robust, Resurseffektivt samhälle, Samspel i energisystemet, Innovation för jobb och klimat Områdesvisa strategier Prioriterade områden, strategisk inriktning på kort- och långsikt, plan för program, aktörskonstellationer, budget, mm för att uppfylla målen 2020-2030-2050 Insatser och aktiviteter (program, projekt, synteser, nätverkande, information/kommunikation, mm)