MUSEISTATISTIK 2014
MUSEISTATISTIK 2014 Museistatistik 2014 Redaktion Aura Kivilaakso, Annimari Laakkonen, Eija Liukkonen och Tapani Sainio Ombrytning Antero Airos Översättning Multidoc ISSN 1798-4580 (Webbpublikation) Museiverket / National Board of Antiquities 2015 Hänvisning till Museistatistiken Museistatistik 2014 ISSN 1798-4580 (Webbpublikation) Helsingfors: Museiverket, Utvecklingstjänster [hänvisat: 10.9.2015]. Åtkomstsätt: http://www.museotilasto.fi
INNEHÅLL Till Läsaren...3 1. Museerna i Finland 2014...4 Upprättande av museistatistik...4 Antalet yrkesmässigt skötta museer...4 Antalet museienheter....5 Museernas ägandeförhållanden...6 2. Finansieringen av museiverksamheten...7 Statens finansieringsandel...7 Kommunernas finansieringsandel...7 Intäkter från museernas egen verksamhet...8 Övrig finansiering...8 Museer med rätt till statsandel...9 3. Utgifter för museiverksamheten...10 4. Museernas personalresurser...12 Årsverken...12 Frivilligarbete vid museer....13 Övrig arbetsinsats...14 5. Museibesök...15 Museibesök per landskap...16 Museibesök per museigrupp...17 Besök av daghems-, skol- och studentgrupper...18 Besök av utlänningar...19 Besök för experttjänster och övriga besök...19 Öppettider...19 Inträde...20 6. Guidning, verkstäder och övriga evenemang...21 Utställningsguidningar....21 Verkstäder...21 Övriga evenemang....22 7. Samlingar...22 Utgifterna för förvärv till samlingarna...22 Samlingarnas omfattning...23 8. Utställningar...23 Temporära utställningar....23 Övriga utställningar...24 Utgifter för utställningsverksamhet...25 9. Publikationer....25 Statistiktabeller....26 Diagram 1 Museernas andel per museigrupp 2014...5 2 Museienheternas andel enligt typ av museum 2014...6 3 Museernas ägandeförhållanden 2014...6 4 Finansieringen av museerna 2014...7 5 Finansieringen av museerna 2012 2014...8 6 Museernas utgifter 2014...11 7 Museernas utgifter 2012 2014...11 8 Fördelning av faktiska ärsverken 2010 2014...13 9 Antalet museer som erbjuder volontärverksamhet 2010 2014................ 14 10 Volontärarbetarnas arbetsinsats i timmar 2010 2014...14 11 Museibesök 2004 2014....15 12 Antalet besök per landskap 2014....16 13 Antalet besök per landskap 2014 / 100 invånare...16 14 Museibesök per museigrupp 2014...18 15 Museets huvudenhets öppettider 2014...20 16 Museernas nya utställningar 2010 2014...24 17 Museernas publikationer 2014..................................... 25 2
TILL LÄSAREN Den årliga Museistatistiken baserar sig på informationen som museerna samlar om sin verksamhet. Syftet med Museistatistiken är att ge en helhetsbild av den mångsidiga museibranschens resurser, personal och verksamhet. Målet är en Museistatistik som lever i tiden och som samtidigt bevarar kontinuiteten och jämförbarheten. Publikationen Museistatistik finns tillgänglig som tryckt publikation och i elektronisk form i webbtjänsten www. museotilasto.fi. I webbtjänsten kan information dessutom granskas med hjälp av en statistiksökning samt tabeller som publicerats som öppna data. Med hjälp av sökfunktionen kan man söka bland statistik över till exempel museibesök, publiksamarbete, samlingar, utställningar, personal och ekonomi sedan 2007. Informationen kan granskas per museum, fråga eller enkät. I webbtjänsten finns årliga tabeller i Excel- och CSV-format. Statistikinformationen erbjuder beredskap för analysering av såväl enskilda museer som hela branschen samt för definiering av riktlinjer för framtiden. Museistatistiken är avsedd för användning, komplettering och bearbetning och den erbjuder för egen del verktyg för den som vill bevisa museibranschens betydelse. Respons på statistiken kan skickas till adressen museotilasto@museovirasto.fi. Statistikteamet, Aura Kivilaakso, Annimari Laakkonen, Eija Liukkonen och Tapani Sainio MUSEISTATISTIK 2014 3
1. MUSEERNA I FINLAND 2014 Upprättande av museistatistik Museiverket svarar för den årliga statistiken över Finlands museifält. Museistatistiken sammanställs för såväl museerna och deras intressentgrupper som myndighetsbruk. Statistikuppgifterna tillgodogörs bland annat i Kulturstatistiken som Statistikcentralen redigerar 1 samt internationellt i synnerhet i EGMUS-arbetsgruppens 2 publikationer och webbtjänst. Museistatistiken omfattar de av landets museer som sköts yrkesmässigt på heltid och drivs av staten, kommuner, stiftelser eller föreningar. 3 Med ett yrkesmässigt skött museum avses ett museum som har en direktör och åtminstone en heltidsanställd, vilkas utbildning och professionella kännedom uppfyller kriterierna i museiförordningen. 4 Utöver de yrkesmässigt skötta museerna finns det även ca 1 000 lokala museienheter och samlingar i Finland som upprätthålls av föreningar, stiftelser, kommuner, företag och privatpersoner. Lokala museer upprätthålls huvudsakligen som bisyssla och med frivilliga krafter. Museiverket samlar in statistik över lokal museiverksamhet med hjälp av en separat enkät vart femte år. Strävan är att få med alla museer som har drivits yrkesmässigt och på heltid i mer än ett kalenderår i den årliga Museistatistiken. Statistikenkäten som genomfördes på webben 2014 skickades till 154 museer och den besvarades av samtliga museer med undantag av tre. 5 Målet med Museistatistiken är att ge en så pålitlig allmän bild av landets yrkesmässiga museiverksamhet som möjligt. Svaren är delvis bristfälliga och innehåller olika tolkningar, men dessa spelar ingen avgörande roll för helhetssiffrorna, medelvärdena eller hanteringen av uppgifterna per museigrupp. Denna statistikpublikation är en redigerad sammanfattning av uppgifterna som har samlats in via enkäten. Antalet yrkesmässigt skötta museer Statistikenkäten för 2014 omfattar de 152 6 yrkesmässigt skötta museerna i Finland. Av dessa var kommunala och privata museer med rätt till statsandel 125 och riksmuseer, kommunala och privata museer som inte får statsandelar 27. Av de 125 museerna med rätt till statsandel får 54 förhöjd statsandel: 22 landskapsmuseer, 16 regionala konstmuseer och 16 riksomfattande specialmuseer. Den förhöjda statsandelen bygger på de regionala och riksomfattande särskilda uppgifter som fastställs i museiförordningen. Landskapsmuseerna och de regionala konstmuseerna främjar och styr verksamheten vid kulturhistoriska museer och konstmuseer samt utvecklar museisamarbetet i det egna området. De riksomfattande specialmuseerna har som uppgift att främja och styra museiverksamheten inom sin specialbransch. Antalet andra yrkesmässigt skötta museer med rätt till statsandel uppgår till 71. Fem av museerna som inte får statsandelar är statliga museer. Av dessa är Finlands nationalmuseum, Nationalgalleriet 7 och Naturhistoriska centralmuseet riksmuseer. I samma grupp som statliga museer behandlas även fyra universitetsmuseer i Finland. 8 Det finns även 18 kommunala och privata museer som inte får statsandelar. 1 Statistikcentralen, Statistik efter ämne: Kultur: http://www.stat.fi/til/klt/index_sv.html 2.7.2015 2 European Group on Museum Statistics. Mer information: http://www.egmus.eu/ 2.7.2015 3 Museerna inom självstyrelseområdet Åland omfattas inte av denna statistik. 4 Museiförordningen (2005/1192 och dess förändring 456/2013) 5 Carlsro, Finska Missionssällskapets museum Kumbukumbu och Åbo universitets djurmuseum. 6 Kumbukumbu var berättigat till statsandel 2014. I statistiken anges endast statsandelen för Kumbukumbu. 7 Tidigare Statens konstmuseum. 8 Av universitetsmuseerna föll Åbo universitets djurmuseum utanför statistiken. 4 MUSEISTATISTIK 2014 MUSEERNA I FINLAND 2014
De yrkesmässigt skötta museerna klassificeras i Museistatistiken enligt följande: Yrkesmässigt skötta museer (152) Kommunala och privata museer med rätt till statsandel (125) Museer som får förhöjd statsandel (54) Landskapsmuseer (22) Regionala konstmuseer (16) Riksomfattande specialmuseer (16) Övriga museer som sköts på heltid (27) Statliga museer och universitetsmuseer (9) Statliga museer (5) Riksmuseer (3) Övriga statliga museer (2) Övriga museer med rätt till statsandel (71) Universitetsmuseer (4) Övriga museer (kommunala och privata museer som inte får statsandelar) (18) Diagram 1 Museernas andel per museigrupp 2014 14,5 % Landskapmuseer Regionala konstmuseer 10,5 % 13,2 % Övriga museer Riksomfattande specialmuseum 10,5 % 3,9 % Övriga statliga museer och universitetsmuseer 2,0 % Statliga museer Övriga museer som omfattas an statsandel 45,4 % Antalet museienheter De 152 yrkesmässigt skötta museerna i Finland driver 327 museienheter som har öppet regelbundet. I det totala museienheter har även räknats med de enheter som undantagsvis inte har varit regelbundet öppna för allmänheten under det aktuella året, till exempel på grund av reparationer. De museienheter som har öppet på beställning finns inte med i statistiken. Det fanns 71 museer med en museienhet. Numerärt sett hade Finlands nationalmuseum flest museienheter (12). Av museienheterna var 166 (50,8 %) kulturhistoriska museer, 59 (18,0 %) konstmuseer, 81 (24,8 %) specialmuseer och 12 (3,7 %) naturvetenskapliga museer. Nio enheter (2,8 %) var delar av kombinerade museer. MUSEERNA I FINLAND 2014 MUSEISTATISTIK 2014 5
Diagram 2 Museienheternas andel enligt typ av museum 2014 2,8 % Kombinerade museer Kulturhistoriska museer 50,8 % 3,7 % Naturhistoriska museer Specialmuseer 24,8 % Kontsmuseer 18,0 % Museernas ägandeförhållanden År 2014 ägdes över hälften av museerna av kommuner. Deras antal uppgick till 83 (54,6 %). Antalet statsägda museer var 9 (5,9, %), universitetsmuseerna medräknade. Antalet museer som drivs av föreningar och stiftelser var 59 (38,8 %). Till gruppen Annat ägande (0,7 %) hör Verla fabriksmuseum som drivs av ett företag. Av museienheterna sköttes 215 av kommunala museer. Deras andel av de 327 museienheterna var 65,7 procent. 24 (7,3 %) av museienheterna var statliga museer och universitetsmuseer. Antalet museienheter som ägs av stiftelser och föreningar var 87 (26,6 %) och en museienhet ägs av en annan aktör (0,3 %). Diagram 3 Museernas ägandeförhållanden 2014 240 220 215 200 180 160 140 120 100 80 60 83 59 87 Museer 40 20 0 9 Staten 24 Kommun Stiftelser och föreningar 1 1 Övrigt Museer per museienhet 6 MUSEISTATISTIK 2014 MUSEERNA I FINLAND 2014
Den totala finansieringen av museiverksamheten vid de yrkesmässigt skötta museerna uppgick till 246,4 miljoner euro år 2014 Statens finansiering utgjorde 44,5 procent och kommunernas 31,9 procent av museernas totalfinansiering. 2. FINANSIERING AV MUSEIVERKSAMHETEN Den totala finansieringen av museiverksamheten vid de yrkesmässigt skötta museerna uppgick till 246,4 miljoner euro år 2014. Finansieringen av museiväsendet baserar sig huvudsakligen på offentlig finansiering. 9 Totalfinansieringen har ökat med över 27 miljoner euro (12,5 %) jämfört med föregående år. Ökningen beror huvudsakligen på kostnaderna för ombildandet av Nationalgalleriet till stiftelse samt på överföringen av förvaltningen av Finlands nationalmuseums museibyggnad från Museiverket till Senatfastigheter. Statens finansieringsandel Statens finansieringsandel består av de statliga museernas nettoutgifter samt museernas statsandelar och -bidrag. Staten finansierade museiverksamheten med cirka 109,6 miljoner euro. Detta var 44,5 procent av museernas totalfinansiering. Statens finansieringsandel ökade med cirka 19,3 miljoner euro, det vill säga 21,4 procent, jämfört med 2013. De statliga museernas nettoutgifter uppgick till 38,6 miljoner euro och statsbidragen som museerna erhållit för sin verksamhet till 34,3 miljoner euro. I statsbidragen har också inkluderats de sysselsättningsstöd på mer än 1,2 miljoner euro som beviljades museerna. Av beloppet var de kommunala museernas andel 599 726 euro, de statliga museernas andel cirka 36 519 euro och de privata museernas andel 595 755 euro. Utöver undervisnings- och kulturministeriet och Museiverket beviljar även kommunikationsministeriet prövningsbaserade bidrag beroende på prövning för att stödja museerna inom sin egen sektor. Likaså beviljar försvarsmakten dem som driver krigshistoriska museer fastighetsstöd. Statliga ämbetsverk och inrättningar kan bevilja understöd för museiverksamhet även som stiftande medlem i stiftelsen som driver museet. Kommunernas finansieringsandel Den kommunala finansieringen uppgick till cirka 78,7 miljoner euro år 2014, vilket var 31,9 procent av museernas totalfinansiering. Kommunernas finansieringsandel ökade med 1,3 procent, cirka 980 000 miljoner euro, jämfört med föregående år. Den kommunala finansieringsandelen har beräknats genom att man från de kommunala museernas totala utgifter har dragit av statsbidragen, övriga understöd och intäkterna från den egna verksamheten. I kommunernas finansieringsandel ingår även de understöd som de beviljat privata museer och som noteras i museistatistiken. 9 Uppgifterna bygger på de inkomna svaren för Museistatistiken. Museiverksamhetens totala inkomster och utgifter har inte avstämts. Diagram 4 Finansieringen av museerna 2014 6,2 % Övriga understöd Staten 44,5 % 3,1 % Stiftelser och föreningar 14,3 % Egen verksamhet Kommun 31,9 % FINANSIERINGEN AV MUSEIVERKSAMHETEN MUSEISTATISTIK 2014 7
Intäkter från museernas egen verksamhet Intäkterna från museernas egen verksamhet uppgick till 35,3 miljoner euro eller 14,3 procent av totalfinansieringen år 2014. Förändringen i euro jämfört med året innan var cirka 3,3 miljoner euro (ökning på 10,3 % jämfört med året innan). Inträdesavgifterna stod för den största andelen av de egna intäkterna, 39,4 procent (41,4 % år 2013). Andelen service- och försäljningsintäkter av de egna intäkterna var 36,1 procent år 2014 (35,4 % år 2013)och andelen övriga intäkter 20,5 procent (19,7 % år 2013). Vid museerna med rätt till statsandel uppgick andelen egna intäkter till 14,4 procent av totalfinansieringen (13,5 % år 2013). Vid de privata och kommunala museerna som inte får statsandelar var andelen 24,0 procent (15,6 % år 2013) och vid statliga museer 32,1 procent (17,9 % år 2013). Museernas egna intäkter ökade med 10,3 procent jämfört med året innan. Inträdesavgifterna stod för den största andelen av de egna intäkterna, 39,4 procent. Övrig finansiering Andelen övrig finansiering av museernas totalfinansiering uppgick till 9,3 procent, cirka 22,8 miljoner euro (19,1 miljoner euro år 2013). Av detta bestod 66,9 procent (34,3 % år 2013) av övriga understöd, inklusive andra än verksamhets- och projektunderstöd från staten eller kommunen samt EU-stöd och -bidrag. Dessutom ingår i Diagram 5 Finansieringen av museerna 2012 2014 M 110 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2012 2013 2014 Staten 92 819 013 90 327 221 109 626 097 Kommun 75 052 191 77 697 613 78 674 571 Egen verksamhet 33 334 620 31 997 290 35 306 791 Stiftelser och föreningar 11 922 967 12 528 958 7 556 353 Övriga understöd 6 080 809 6 529 900 15 260 160 8 MUSEISTATISTIK 2014 FINANSIERINGEN AV MUSEIVERKSAMHETEN
den övriga finansieringen även den finansiering som stiftelser och föreningar samt andra privata instanser allokerat till sina museer. Deras andel av den övriga finansieringen uppgick till 33,1 procent (65,7 % år 2013). Museer med rätt till statsandel Statsandelen baserar sig på beräkningsmässiga årsverken som undervisnings- och kulturministeriet årligen fastställer för varje museum. 10 År 2014 var det totala 1 183, liksom även föregående år. 11 I statsbudgeten fastställs årligen ett enhetspris per årsverke. År 2014 var enhetspriset per årsverke utan moms 69 616 euro och enhetspriset inklusive moms 74 795 euro. De kommunala museerna och de mervärdesskattskyldiga museerna får statsandelar enligt det skattefria enhetspriset och de privata museer som inte är mervärdesskattskyldiga får statsandelar enligt priset på statsandelen inklusive moms. Landskapsmuseerna, de regionala konstmuseerna och de riksomfattande specialmuseerna får 47 procent av enhetspriset per årsverke i förhöjda statsandelar för skötsel av sina regionala och riksomfattande uppgifter. Övriga museer med rätt till statsandel får 37 procent av enhetspriset per årsverke i statsandelar. Med stöd av museilagen beviljades 125 museer statsandelar, varav 54 erhöll förhöjda statsandelar. 12 Av museerna var 73 kommunala och 52 privata. År 2014 erhöll museerna 36,8 miljoner euro i statsandelar. Den genomsnittliga statsandelen för landskapsmuseerna, de regionala konstmuseerna och de riksomfattande specialmuseerna var 503 208 euro (506 237 euro år 2013). De här museernas andel utgjorde 73,9 procent av det totala beloppet av statsandelar. Den genomsnittliga statsandelen för andra museer med rätt till statsandel var 135 183 euro (135 399 euro år 2013). Av totalfinansieringen av museer med rätt till statsandel täckte statsandelen och andra statliga stöd 29,1 procent och kommunernas finansiering 45,9 procent. Andelen intäkter från museernas egen verksamhet utgjorde 14,4 procent och andelen övrig finansiering 10,6 procent av totalfinansieringen. För de museer som får förhöjd statsandel utgjorde statsbidragen 33,5 procent av finansieringen och den kommunala finansieringen 49,8 procent. Intäkterna från den egna verksamheten täckte 14,5 procent och den övriga finansieringen 2,2 procent. För de museer som får förhöjd statsandel ökade den offentliga finansieringen något jämfört med föregående år, den statliga finansieringen med 3,0 procent och den kommunala finansieringen med 5,8 procent. Även de övriga intäkterna ökade: de egna intäkterna med 3,7 procent och den övriga finansieringen med 0,3 procent. För de övriga museerna med rätt till statsandel täckte den statliga finansieringen 21,1 procent och den kommunala finansieringen 38,8 procent av totalfinansieringen. De egna intäkterna täckte i denna grupp 14,2 procent av totalfinansieringen. Andelen övrig finansiering var klart högre än för de museer som får förhöjd statsandel, 25,9 procent. För museerna med rätt till statsandel uppgick den statliga finansieringen per museibesök till 19,0 euro 2014 (18,8 euro år 2013). Den offentliga finansieringen per museibesök har beräknats genom att man från den offentliga finansieringen för museerna med rätt till statsandel har dragit av museernas fastighetsutgifter (summan av statlig och kommunal finansiering) och dividerat skillnaden med det totala besök. 10 Utbildningsstyrelsen, Fastställning av finansiering:http://www02.oph.fi/asiakkaat/rahoitus/ rahjulk14/12_13_museot_teatterit_orkesterit.pdf 2.7.2015 11 Fördelning av statsandelar 2014. Museer, teatrar och orkestrar. http://vos.uta.fi/rap/vos/v14/ v22yk6l14.html 2.7.2015 12 Nya museer som godkändes att omfattas av statsandelar år 2014 var Postmuseet och museerna i Ilomants. FINANSIERINGEN AV MUSEIVERKSAMHETEN MUSEISTATISTIK 2014 9
3. UTGIFTER FÖR MUSEIVERKSAMHETEN År 2014 uppgick de totala utgifterna för de yrkesmässigt skötta museerna till 244,8 miljoner euro (219,1 miljoner euro år 2013). 13 Jämfört med föregående år ökade de totala utgifterna på grund av kostnader för ombildandet av Nationalgalleriet till stiftelse samt överföringen av förvaltningen av Finlands nationalmuseums museibyggnad från Museiverket till Senatfastigheter. Museernas utgifter varierade mellan under 100 000 euro och över 31 miljoner euro. De genomsnittliga utgifterna per museum uppgick till 1 631 885 euro (1 422 604 euro år 2013). För de museer som får förhöjd statsandel ökade de totala utgifterna med 4,1 procent. För övriga museer med rätt till statsandel ökade de totala utgifterna med 5,3 procent jämfört med året innan. För de statliga museerna och universitetsmuseerna ökade de totala utgifterna med 39,4 procent. För de museer som inte får statsandelar minskade de totala utgifterna med 24,4 procent. Museernas utgifter 2013 2014 2014 2013 Muutos % Museer som får förhöjd statsandel 107 335 784 103 133 662 4 202 122 4,1 % Övriga museer med rätt till statsandel 58 779 672 55 828 921 2 950 751 5,3 % Statliga museer och universitetsmuseer 72 570 572 52 057 990 20 512 582 39,4 % Övriga kommunala och privata museer 6 096 668 8 060 409-1 963 741-24,4 % Alla museer 244 782 696 219 080 982 25 701 714 11,7 % Museernas utgifter i genomsnitt 2013 2014 2014 2013 Muutos % Museer som får förhöjd statsandel 1 987 700 1 909 883 77 817 4,1 % Övriga museer med rätt till statsandel 839 710 809 115 30 595 3,8 % Statliga museer och universitetsmuseer 8 063 397 5 205 799 2 857 598 54,9 % Övriga kommunala och privata museer 358 628 383 829-25 201-6,6 % Alla museer 1 631 885 1 422 604 209 281 14,7 Största delen av museernas utgifter utgjordes av löne- och fastighetskostnader. Lönekostnadernas andel uppgick till 43,9 procent år 2014 (47,7 % år 2013). Museernas sammanlagda lönekostnader ökade med 2,7 procent jämfört med föregående år. Fastighetskostnaderna inklusive räntor och avskrivningar utgjorde 34,3 procent av samtliga utgifter (32,3 % år 2013). Fastighetskostnaderna ökade med 18,8 procent (5,8 % år 2013). Andelen övriga utgifter var 20,4 procent (en ökning på 21,9 % jämfört med 2013). I enkäten för 2014 består de övriga utgifterna av utgifterna för utställningsverksamhet, marknadsföring och kommunikation samt övriga utgifter. Museerna använde 3,3 miljoner euro för att utöka sina samlingar genom inköp, vilket motsvarade 1,4 procent av de totala utgifterna. Detta var 557 532 euro eller 20,2 procent mer än föregående år. 13 Information om utgifterna för Verla fabriksmuseum saknas. 10 MUSEISTATISTIK 2014 UTGIFTER FÖR MUSEIVERKSAMHETEN
Diagram 6 Museernas utgifter 2014 20,4 % Övriga utgifter Löneutgifter 43,9 % 1,4 % Förvärv till samlingarna 34,3 % Utgifter för fastigheter Diagram 7 Museernas utgifter 2012 2014 M 110 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2012 2013 2014 Löneutgifter 105 535 923 104 606 082 107 468 168 Utgifter för fastigheter 66 833 319 70 736 209 84 056 806 Övriga utgifter 44 182 175 40 975 144 49 936 643 Förvärv till samlingarna 2 658 183 2 763 547 3 321 079 UTGIFTER FÖR MUSEIVERKSAMHETEN MUSEISTATISTIK 2014 11
4. MUSEERNAS PERSONALRESURSER I Museistatistiken granskas personalen i faktiska årsverken 14, som i statistiken delas in i ordinarie heltidsanställda, övriga heltidsanställda samt deltidsanställda och timanställda. I samband med personalen granskas dessutom bland annat museiprofessionalitet och frivilligarbete. Antalet faktiska årsverken som anmäldes till Museistatistiken 2014 var 2 639 (2 709 år 2013), vilket är 70 årsverken mindre är föregående år (-2,6 %). Årsverken Räknat i årsverken hade museerna 1 919 ordinarie heltidsanställda år 2014 15 (1 958 år 2013). Det innebär en minskning med 39 årsverken (2 %) jämfört med föregående år. Deras andel av det totala årsverken var 72,7 procent (72,3 % år 2013). Antalet övriga heltidsanställda (visstidsanställda) vid museerna uppgick till 478 årsverken. Arbetsinsatsen för deltidsanställda och timanställda 16 motsvarade 242 årsverken. I siffran ingår även det arbete som utförts som köpta tjänster. Antalet faktiska årsverken minskade med 70 jämfört med föregående år och heltidsanställda museiarbetare med 39 årsverken. Museigrupp Faktiska årsverken Ordinarie heltidsanställda i årsverken Övriga heltidsanställda Deltidsanställda Andelen ordinarie heltidsanställda av faktiska årsverken Museer som får förhöjd statsandel 1290 959 246 85 74,3 % Övriga museer med rätt till statsandel 687 468 133 87 68,1 % Statliga museer och universitetsmuseer 581 449 84 47 77,3 % Övriga kommunala och privata museer 81 43 15 23 53,1 % Alla museer 2639 1919 478 242 72,7 % Museerna med rätt till statsandel hade 1 427 ordinarie heltidsanställda, räknat i årsverken. Av dem arbetade 959 vid museerna som får förhöjd statsandel och 468 vid andra museer med rätt till statsandel. Vid de museer som får förhöjd statsandel var andelen ordinarie heltidsanställda 74,3 procent av faktiska årsverken och vid andra museer med rätt till statsandel 68,1 procent. Vid de kommunala och privata museer som inte får statsandelar var andelen ordinarie heltidsanställda 53,1 procent. Andelen ordinarie heltidsanställda vid de statliga museerna och universitetsmuseerna var 77,3 procent. Av de ordinarie heltidsanställda arbetade 50,0 procent vid de museer som får förhöjd statsandel 24,4 procent vid andra museer med rätt till statsandel 23,4 procent vid statliga museer och universitetsmuseer 2,2 procent vid övriga kommunala och privata museer. 14 Med årsverke avses en heltidsanställds arbete under ett helt år. Deltidsanställda och visstidsanställda eller personer som annars har arbetat under en del av året beaktas som relativa andelar. I denna statistikpublikation har årsverken avrundats till närmaste heltal. 15 Arbetstiden minst 30 timmar per vecka. 16 Arbetstiden under 30 timmar per vecka. 12 MUSEISTATISTIK 2014 MUSEERNAS PERSONALRESURSER
Av de ordinarie heltidsanställda hade 1 104 (57,5 %) utbildning inom museibranschen eller ett museums specialbransch 17. I genomsnitt sysselsatte de yrkesmässigt skötta museerna 12,6 ordinarie heltidsanställda, varav 7,3 hade utbildning inom museibranschen. Museigrupp Ordinarie heltidsanställda i genomsnitt (årsverken) Andelen anställda med utbildning inom museibranschen av de ordinarie heltidsanställda i genomsnitt (årsverken) Museer som får förhöjd statsandel 17,8 9,9 Övriga museer med rätt till statsandel 6,7 4,4 Statliga museer och universitetsmuseer 49,9 25,7 Övriga kommunala och privata museer 2,4 1,9 Alla museer 12,6 7,3 I diagram 8 granskas fördelningen av faktiska årsverken mellan ordinarie heltidsanställda, visstidsanställda på heltid samt deltidsanställda och timanställda under 2010 2014. Diagrammet visar att ändringarna har varit små. Den största ändringen syns i ökningen av ordinarie heltidsanställda. Frivilligarbete vid museer År 2014 uppgav 58 museer att de haft volontärer. Av diagram 9 framgår att museer som ordnar frivilligarbete har ökat i antal under de senaste åren. Av museerna uppgav 55 volontärer som uppgick till 1 240. Variationsbredden är från en till 200 volontärer. Av museerna uppgav 56 volontärernas arbetsinsats som uppgick till 34 807 timmar (28 175 år 2013), det vill säga 22,3 årsverken (18,1 år 2013). 17 Mer information om personalen inom museibranschen finns i rapporten om Museiförbundets enkät Museoväki 2013. http://www.museoliitto.fi/doc/museovaki2013-tulokset.doc 2.7.2015 Diagram 8 Fördelning av faktiska ärsverken 2010 2014 2010 2011 2012 2013 2014 Total 2657 2740 2749 2709 2639 Deltidsanställda och timanställda 245 259 265 262 242 Visstidsanställda personal på heltid 557 559 537 488 478 Fast anställd personal på heltid 1855 1922 1947 1958 1919 MUSEERNAS PERSONALRESURSER MUSEISTATISTIK 2014 13
Diagram 9 Antalet museer som erbjuder volontärverksamhet 2010 2014 57 58 48 45 47 2010 2011 2012 2013 2014 Diagram 10 Volontärmedarbetares arbetsinsats i timmar 2010 2014 34 807 27 798 25 052 27 418 28 175 2010 2011 2012 2013 2014 Volontärernas arbetsinsatser varierade mellan 10 och 7 753 timmar om året. Vid nio museer uppgick volontärernas arbetsinsats till 1 000 timmar eller mera. Volontärernas arbetsinsats var minst 1 000 timmar under år 2014, bland annat vid: Museets namn Volontärernas arbetsinsats, timmar per år Finlands Flygmuseum 7 753 Tammerfors stads historiska museer 2 600 Finlands Järnvägsmuseum 2 600 Arbetarmuseet Werstas 2 230 Pansarmuseet 2 052 Nautelankoski museum 2 001 SAMU Produktions- och kulturhistoriska museet i Salo 1 591 Sagalunds museum 1 514 Stundars museum 1 275 Mängden frivilligarbete ökade med 4,2 årsverken. Övrig arbetsinsats I Museistatistiken frågades även efter årsverken för sådana anställda vars lön betalas av någon annan än museet. I dessa räknas med till exempel sysselsättningsanställda och rehabiliteringspatienter vars arbetsinsats allokeras till museet, men vars lön betalas till exempel genom kommunens centralförvaltning och ingår därmed inte i museets budget. År 2014 var dylika årsverken 145 (n=76). Därtill frågade man för första gången efter mängden oavlönat arbete i årsverken. I siffran ingår till exempel praktikanter från läroanstalter, AO-elever, personer i arbetsprövningen och civiltjänstgörare men dock inte volontärer. År 2014 fanns det oavlönade medarbetare vid 73 museer. Arbetsinsatsen i årsverken var 83. 14 MUSEISTATISTIK 2014 MUSEERNAS PERSONALRESURSER
5. MUSEIBESÖK I Museistatistiken statistikförs antalen 18 museibesök med hjälp av vilka det är möjligt att granska till exempel hur museibesöken fördelas per landskap och museigrupp. Museistatistiken skapar ingen bild av besökarprofiler. Enligt statistiken gjordes det över 5,4 miljoner besök (5 445 468) till de yrkesmässigt skötta museerna 2014. Det totala besök minskade med 6 167 besök jämfört med förra året. Av besöken var 46,2 procent avgiftsbelagda (2 517 475). Andelen gratisbesök uppgick till 53,8 procent (2 927 993). 19 I diagram 11 granskas museibesöken under de senaste elva åren. Totalantalen besök har ökat på längre sikt. Av diagrammet framgår också att förhållandet mellan avgiftsbelagda besök och gratisbesök har ändrats under den granskade perioden. År 2010 och sedan 2012 har andelen gratisbesök av samtliga museibesök varit större än andelen avgiftsbelagda besök. Antalet besök per museum var i genomsnitt 36 067 (35 320 år 2013). Antalet besök per museienhet var i genomsnitt 16 653 (17 369 år 2013). 18 Museibesök definieras i statistikenkäten med följande ord: I det totala besök räknas med till exempel besök på utställningar och evenemang som museet ordnar i sina lokaler. Som besök räknas inte kunder som besöker museets butik eller café, besök på evenemang som ordnas utanför museilokalerna, besökare på mottagningar eller motsvarande som ordnas av utomstående i museets lokaler, och inte heller besökare på vandringsutställningar som museet producerat och ställt ut på andra museer. 19 Det finns ingen noggrann statistik över gratisbesök vid alla museer. Diagram 11 Museibesök 2004 2014 6 000 000 5 500 000 5 000 000 4 500 000 4 000 000 3 500 000 3 000 000 2 500 000 2 000 000 1 500 000 1 000 000 500 000 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 4 783 164 4 340 172 4 475 613 4 597 020 5 141 377 5 081 924 4 869 035 4 985 417 5 254 171 5 451 635 5 445 468 Antalet museibesök Gratisbesök Betalda besök MUSEIBESÖK MUSEISTATISTIK 2014 15
Museibesök per landskap Vid jämförelse av museibesök per landskap framgår det att de flesta museibesök gjordes till museienheterna i Nyland (89 museienheter), Birkaland (24 museienheter) och Egentliga Finland (36 museienheter). Färre museibesök gjordes till museienheterna i Kajanaland (4 museienheter), Mellersta Österbotten (4 museienheter) och Södra Österbotten (6 museienheter). Antalet museibesök i förhållande till folkmängden i landskapet visar en avsevärt jämnare fördelning. I toppen ligger Nyland (159 besök/100 invånare), Egentliga Tavastland (137 besök/100 invånare), Egentliga Tavastland (137 besök/100 invånare), Lappland Diagram 12 Antalet besök per landskap 2014 Södra Karelen (9 museienheter) 72 224 Södra Österbotten (6 museienheter) 49 740 Södra Savolax (14 museienheter) 88 808 Kajanaland (4 museienheter) 15 324 Egentliga Tavastland (18 museienheter) 239 930 Mellersta Österbotten (4 museienheter) 27 187 Mellersta Finland (23 museienheter) 216 792 Kymmenedalen (11 museienheter) 152 687 Lappland (11 museienheter) 219 785 Birkaland (24 museienheter) 590 825 Mellersta Österbotten (13 museienheter) 109 814 Norra Karelen (10 museienheter) 98 613 Norra Österbotten (17 museienheter) 170 885 Norra Savolax (11 museienheter) 96 475 Päijänne-Tavastland (9 museienheter) 72 820 Satakunta (18 museienheter) 149 335 Nyland (89 museienheter) 2 543 835 Egentliga Finland (36 museienheter) 530 389 Diagram 13 Antalet besök per landskap 2014 / 100 invånare Södra Karelen (9 museienheter) 55 Södra Österbotten (6 museienheter) 26 Södra Savolax (14 museienheter) 59 Kajanaland (4 museienheter) 19 Egentliga Tavastland (18 museienheter) 137 Mellersta Österbotten (4 museienheter) 39 Mellersta Finland (23 museienheter) 79 Kymmenedalen (11 museienheter) 85 Lappland (11 museienheter) 121 Birkaland (24 museienheter) 117 Mellersta Österbotten (13 museienheter) 61 Norra Karelen (10 museienheter) 60 Norra Österbotten (17 museienheter) 42 Norra Savolax (11 museienheter) 39 Päijänne-Tavastland (9 museienheter) 36 Satakunta (18 museienheter) 67 Nyland (89 museienheter) 159 Egentliga Finland (36 museienheter) 112 16 MUSEISTATISTIK 2014 MUSEIBESÖK
(121 besök/100 invånare) och Birkaland (117 besök/100 invånare). Flest besökare lockade i Nyland Nationalgalleriet (586 007), Tavastehus stads historiska museum i Egentliga Tavastland (99 026), Lapplands landskapsmuseum i Lappland (73 776) och Tammerfors stads historiska museer i Birkaland (110 029). Antalet museibesök 20 per invånare i förhållande till Finlands folkmängd var cirka ett. Av samtliga museibesök gjordes 46,7 procent till museienheterna i Nyland (40,7 % år 2013), 10,9 procent till museienheterna i Birkaland (13,4 % år 2013) och 9,8 procent till museienheterna i Egentliga Finland (10,7 % år 2013). Landskap Antalet museienheter Antalet museibesök 2014 Procent av samtliga besök Södra Karelen (3 museer) 9 72 224 1,3 % Södra Österbotten (3 museer) 6 49 740 0,9 % Södra Savolax (4 museer) 14 88 808 1,6 % Kajanaland (3 museer) 4 15 324 0,3 % Egentliga Tavastland (8 museer) 18 239 930 4,4 % Mellersta Österbotten (2 museer) 4 27 187 0,5 % Mellersta Finland (9 museer) 23 216 792 4,0 % Kymmenedalen (5 museer) 11 152 687 2,8 % Lappland (9 museer) 11 219 785 4,0 % Birkaland (13 museer) 24 590 825 10,9 % Österbotten (5 museer) 13 109 814 2,0 % Norra Karelen (6 museer) 10 98 613 1,8 % Norra Österbotten (5 museer) 17 170 885 3,1 % Norra Savolax (7 museer) 11 96 475 1,8 % Päijänne-Tavastland (3 museer) 9 72 820 1,4 % Satakunta (9 museer) 18 149 335 2,7 % Nyland (43 museer) 89 2 543 835 46,7 % Egentliga Finland (14 museer) 36 530 389 9,8 % Museibesök per museigrupp Av museibesöken gjordes 22,8 procent till landskapsmuseerna (26,6 % år 2013), 9,0 procent till de regionala konstmuseerna (9,2 % år 2013) och 11,6 procent till de riksomfattande specialmuseerna (11,4 % år 2013). Andelen övriga museer med rätt till statsandel var 27,7 procent (26,2 % år 2013). Av museibesöken gjordes 22,0 procent till riksmuseerna (19,6 % år 2013): Naturhistoriska centralmuseet, Finlands nationalmuseum och Nationalgalleriet. Universitetsmuseerna och övriga statliga museer stod för 3,0 procent av museibesöken. Av besöken gjordes 3,9 procent till kommunala och privata museer som inte får statsandelar. Jämfört med föregående år ökade riksmuseernas och de övriga statsandelsmuseernas andelar av samtliga museibesök något medan landskapsmuseernas andelar däremot minskade. Antalen besök i genomsnitt per museum, samtliga museienheter medräknade: museer som får förhöjd statsandel 43 781 besök (landskapsmuseer 56 387, regionala konstmuseer 30 628, riksomfattande specialmuseer 39 602) övriga museer med rätt till statsandel 21 580 besök statliga museer och universitetsmuseer 150 919 besök (riksmuseer 398 714, övriga statliga museer och universitetsmuseer 27 021) övriga kommunala och privata museer 12 495 besök. 20 I slutet av 2014 var Finlands folkmängd 5 474 289. Även om man inte granskar museerna på Åland i Museistatistiken, har även Åland räknats med i folkmängden. MUSEIBESÖK MUSEISTATISTIK 2014 17
Diagram 14 Museibesök per museigrupp 2014 22,8 % Landskapsmuseerna Regionala konstmuseerna 9,0 % 3,9 % Övriga museer 3,0 % Övriga statliga museer och universitetsmuseer Riksomfattande specialmuseerna 11,6 % 22,0 % Statliga museer Övriga museer som får statsbidrag 27,7 % Museienheter med över 100 000 besök under 2014: Museienheter Antalet besök 2014 Konstmuseet Ateneum (Nationalgalleriet) 410 173 Naturhistoriska museet Luomus 156 397 Museet för nutidskonst Kiasma (Nationalgalleriet) 147 768 Åbo slott (Åbo museicentral) 117 326 Finlands nationalmuseum 115 617 Finlands sjöhistoriska museum (Maritimcentret Vellamo) 111 178 Kymmenedalens museum (Maritimcentret Vellamo) 103 173 Besök av daghems-, skol- och studentgrupper Museerna statistikför antalen besök av daghems-, skolelevs- och studerandegrupper. 21 Det sammanlagda dylika besök uppgick till 469 348 (n=146), vilket var 8,6 procent av samtliga besök. År 2014 var motsvarande siffra 564 199 (n=149). Flest besök gjordes till Finlands nationalmuseums enheter (36 216), Åbo museicentrals enheter (21 410) och Tammerfors stads historiska museer (14 193). Nationalgalleriet uppgav inte de aktuella uppgifterna år 2014, vilket syns i siffrorna som gäller de regionala konstmuseerna och riksmuseerna. Museigrupp Besök av daghems-, skol- och studerandegrupper Andelen av besöken i den aktuella museigruppen Landskapsmuseer 139 745 11,3 % Regionala konstmuseer 60 614 12,4 % Riksomfattande specialmuseer 48 990 7,7 % Övriga museer med rätt till statsandel 143 177 9,5 % Riksmuseer 48 179 4,0 % Övriga statliga museer och universitetsmuseer 14 467 8,9 % Övriga museer 14 176 6,7 % 21 Med skolelever avses grundskolelever på låg- och högstadiet. Som studerande räknas här studerande på andra stadiet. 18 MUSEISTATISTIK 2014 MUSEIBESÖK
Besök av utlänningar Nästan alla museer statistikför utländska besökare antingen noggrant eller så att de kan ge en uppskattning av besök. Museerna har under de senaste åren fäst uppmärksamhet vid sättet att föra statistik över sina utländska besökare. Det är emellertid värt att notera att många museer med många besök, såsom Nationalgalleriet, inte alls statistikför andelen utländska besökare. Det sammanlagda besök av utlänningar var 511 408 år 2014 (n=142), det vill säga 9,4 procent av det totala besök (9,2 % år 2013). Museerna som uppgav minst 10 000 utländska besökare under 2014: Museum Besök av utlänningar Finlands nationalmuseum 82 433 Lapplands landskapsmuseum 38 503 Åbo museicentral 36 000 Designmuseet 33 746 Helsingfors stadsmuseum 29 500 Samemuseet Siida 25 928 Krigsmuseet 22 000 Alvar Aalto-museet 15 262 Uleåborgs konstmuseum 14 500 Kymmenedalens museum 11 423 Besök för experttjänster och övriga besök Med besök för experttjänster avses till exempel besök kring användningen av samlingar och arkivmaterial. Antalet besök för experttjänster vid museerna var nästan 23 480 (n=124). Antalet besök för experttjänster varierade mellan ett och 3 229 besök. Åtta museer uppgav över 1 000 besök: Tusby museum (3 229), Finlands Idrottsmuseum (2 725), Forum Marinum (2 060), Mellersta Finlands museum (2 032), Satakunta museum (1 282), Esbo moderna konstmuseum EMMA (1 127), Esbo stadsmuseum (1 100) och Arkitekturmuseet (1 073). Övriga besök gällde besök i evenemang som utomstående arrangerade i museilokalerna. Som besök räknas inte besök i museets butik eller café. Antalet övriga besök var 249 345 (n=83). Antalet övriga besök varierade mellan två och 57 086. Över 10 000 övriga besök uppgavs av Finlands nationalmuseum (57 086), Åbo museicentral (46 224), Kymmenedalens museum (23 169) och Tammerfors stads historiska museer (16 677). Lite över hälften av museerna, det vill säga 82, uppgav att de också statistikför besök på webbplatsen. Sammanlagt uppgick besök på webbplatserna till över 9,2 miljoner (n=81) (över 7,5 miljoner år 2013). 22 Antalen besök på webbplatserna varierade mellan 1 300 och 2 155 374. Flest webbesök uppgav riksmuseerna, det vill säga Finlands nationalmuseum (2 155 374), Nationalgalleriet (1 107 016) och Naturhistoriska centralmuseet Luomus (816 684). Upp till 92,1 procent av museerna hade regelbundet öppet året runt. I genomsnitt hade museienheterna öppet 191 dagar under året. Öppettider År 2014 hade museerna, alla museienheter medräknade, öppet 60 700 dagar (60 594 år 2013). Genomsnittet per museienhet var 191 dagar under året (198 år 2013). Av alla museers huvudenheter hade 139 (92,1 %) regelbundet öppet året runt, fyra (2,6 %) endast under sommaren och sex (4,0 %) periodvis. Två museer (1,3 %) var undantagsvis stängda hela året. 22 Antalet besök under observationsåret (inte nedladdningar). MUSEIBESÖK MUSEISTATISTIK 2014 19
Diagram 15 Museets huvudenhets öppettider 2014 (n=151) 1,3 % Undantagsvis stängt Regelbundet öppet året runt 92,1 % 4,0 % Öppet periodvis 2,6 % Öppet endast under sommaren Inträde År 2014 var inträdesavgiften för vuxna 23 till museernas permanenta utställningar högst 14 euro och minst 2 euro. Till temporära utställningar var inträdesavgiften för vuxna högst 15 euro och minst 2 euro. Inträdesavgiften för barn till de permanenta utställningarna var högst 12 euro och minst 1 euro. Till de temporära utställningarna kostade inträdet för barn högst 15 euro och minst 1 euro. Den genomsnittliga inträdesavgiften till permanenta och temporära utställningar per museigrupp: Museigrupp Vuxna/Permanent Vuxna/Temporär Barn/Permanent Barn/Temporär Museer som får förhöjd statsandel 7,09 6,93 3,48 3,38 Övriga museer med rätt till statsandel 6,45 6,87 3,78 4,33 Statliga museer och universitetsmuseer 7,33 9,33 2,63 2,88 Övriga kommunala och privata museer 5,54 5,78 3,72 3,95 Alla museer 6,65 6,87 3,58 3,89 Upp till 20 av museerna uppgav sig erbjuda gratis inträde till alla museienheter eller åtminstone en av dem. Gratis inträde till alla museienheter gällde vid 11 museer: 24 Helsingfors stadsmuseum Kieppi, Karleby naturhistoriska museum Jyväskylä universitets museum Lappo stads museer Lovisa stads museum Uleåborgs universitets växtmuseum Polismuseet Päivälehtimuseet Museet Harkko i Reso Finlands Urmuseum Vanda konstmuseum 81 av museerna uppgav sig ha gratis inträde för personer under 18 år till åtminstone en museienhet. 123 eller 81,5 procent av museerna hade gratis inträde en viss dag eller vissa dagar i året. Sammanlagt uppgick gratisdagar till 2 653, vilket var i genomsnitt 22 dagar per museum. Antalet gratisdagar varierade mellan en och 304 dagar. 23 I statistikenkäten uppgav museerna den högsta aktuella inträdesavgiften. 24 Med på listan finns de museer som har svarat ja på statistikenkätens fråga Har museet gratis inträde för alla? och uppgett 0 avgiftsbelagda besök under 2014. 20 MUSEISTATISTIK 2014 MUSEIBESÖK
6. GUIDNING, VERKSTÄDER OCH ÖVRIGA EVENEMANG Utställningsguidningar Alla museer uppgav sig ordna guidningar på sina utställningar. 25 I guidningar har räknats med både för allmänheten öppna guidningar och guidningar som ordnas på beställning, likaså guidningar för daghems-, skolelevs- och studerandegrupper. Det ordnades 62 734 guidningar på museerna 2014 (50 223 år 2013). Flest utställningsguidningar ordnades på Finlands nationalmuseum, Mellersta Finlands museum och Åbo museicentral. Museerna som ordnade minst 1 000 guidningar på utställningarna under 2014: Utbudet av utställningsguidningar och museibesökare som deltog i guidningarna ökade. Museum Antalet guidningar Finlands nationalmuseum 9501 Mellersta Finlands museum 7946 Åbo museicentral 3721 Nationalgalleri 2339 Tusby museum 2101 Alvar Aalto-museet 1757 Mannerheim-museet 1647 Tammerfors stads historiska museer 1264 Esbo stadsmuseum 1242 Aboa Vetus & Ars Nova 1097 LUOMUS Naturhistoriska centralmuseet 1061 Satakunta museum 1033 I de ordnade guidningarna deltog 882 702 besökare (766 214 år 2013). 16,2 procent av alla museibesökare deltog i guidningar (14,1 % år 2013). 16 973 (27 %) av guidningarna var avsedda för daghems-, skolelevs- och studerandegrupper. I dessa guidningar deltog 315 458 besökare, vilket är 67,2 procent av det totala besök för de aktuella grupperna. Verkstäder 140 museer uppgav verkstäder som de ordnat. Vid museerna ordnades år 2014 8 535 verkstäder (7 789 år 2013) med 145 878 deltagare (2,7 % av alla museibesök) (137 646 år 2013). Museerna som ordnade minst 150 verkstäder under 2014: Museum Antalet verkstäder Teatermuseet 576 Nationalgalleriet 502 Åbo museicentral 423 Björneborgs konstmuseum 421 Nurmijärvi museum 420 Finlands Flygmuseum 406 Finlands nationalmuseum 295 EMMA Esbo moderna konstmuseum 231 Museerna för Stiftelsen för Finlands bokinstitut 187 Aboa Vetus & Ars Nova 181 Borgå museum 175 Finlands leksaksmuseum Hevosenkenkä 170 Arbetarmuseet Werstas 168 Mellersta Finlands museum 165 Rovaniemi konstmuseum 155 Satakunta museum 151 25 RIISA Finlands ortodoxa kyrkmuseum var stängt år 2014. GUIDNING, VERKSTÄDER OCH ÖVRIGA EVENEMANG MUSEISTATISTIK 2014 21
5 384 (63,1 %) av verkstäderna var avsedda för daghems-, skolelevs- och studerandegrupper. Flest verkstäder för de aktuella grupperna ordnades vid Nurmijärvi museum (420), Teatermuseet (397), Nationalgalleriet (251) och Finlands nationalmuseum (239). Övriga evenemang Med övriga evenemang avses föreläsningar, diskussioner och kulturmiljöevenemang som museet ordnar eller också andra museets egna evenemang även utanför museilokalerna. Antalet övriga evenemang för allmänheten uppgavs av 147 museer. Det ordnades 8 161 evenemang för allmänheten vid museerna under 2014 (16 006 år 2013). 7. SAMLINGAR Samlingarna indelas i kulturhistoriska föremålssamlingar, konstsamlingar, naturvetenskapliga samlingar och fotografisamlingar i Museistatistiken. Därtill kartlägger man mängden arkivmaterial i hyllmeter. Med hjälp av statistikfrågorna strävar man efter att kartlägga även bland annat samlingarnas omfattning samt graden av digitalisering och katalogisering. Sedan 2013 granskar man även museernas samlingspolitiska program och digitaliseringsplaner. Ett samlingspolitiskt program tillämpades vid 119 museer (78,8 %) och vid 26 museer var programmet under beredning. En digitaliseringsplan användes vid 55 (36,4 %) och bereddes vid 49 museer. Enligt statistiksvaren använder 147 museer ett elektroniskt system för hanteringen av samlingarna. Under 2014 utökades samlingarna med cirka 3,3 miljoner euro. Utgifterna för förvärv till samlingarna Museernas samlingar utökas i huvudsak genom inköp och donationer. Under 2014 utökades samlingarna med cirka 3,3 miljoner euro. Sammanlagt 80 museer (53,0 %) utökade sina samlingar genom inköp. Utgifterna för förvärv till samlingarna fördelades per museigrupp på följande sätt: 31,4 % museerna som får förhöjd statsandel (28,2 % av detta utgörs av landskapsmuseer, 65,5 % av regionala konstmuseer och 6,3 % av riksomfattande specialmuseer) 23,9 % övriga museer med rätt till statsandel 44,4 % statliga museer och universitetsmuseer (av denna är riksmuseernas andel 99,7 %) 0,3 % andra kommunala och privata museer. Mest, 1 361 148 euro, användes för förvärv till samlingarna vid Nationalgalleriet. Sammanlagt sex museer utökade sina samlingar med mer än 100 000 euro. Museerna som använde åtminstone 40 000 euro på förvärv till samlingarna under 2014: Nationalgalleriet 1 361 148 Serlachius-museerna Gösta och Gustaf 436 304 Helsingfors konstmuseum 243 589 Åbo museicentral 222 197 Tammerfors konstmuseum 154 904 Finlands nationalmuseum 108 909 EMMA Esbo moderna konstmuseum 58 000 Jyväskylä konstmuseum 55 090 Amos Andersons konstmuseum 47 057 Kuopio konstmuseum 43 365 Västra Nylands landskapsmuseum 41 419 22 MUSEISTATISTIK 2014 SAMLINGAR
Samlingarnas omfattning Det förekommer till och med stora årliga variationer i samlingsuppgifterna. Detta kan delvis förklaras genom att arbetet med inventering och katalogisering av samlingarna framskrider, varvid siffrorna preciseras. Enligt statistikenkäten innehöll museisamlingarna i slutet av 2014 lite över 5,5 miljoner kulturhistoriska objekt (5,4 miljoner år 2013) varav nästan 28 498 förvärvades under året. Antalet konstverk var nästan 394 000 (nästan 388 000 år 2013) varav 7 406 förvärvades under året. Samlingarna vid de naturvetenskapliga museerna omfattade över 19 miljoner objekt eller prov (17 miljoner år 2013), varav 14 259 förvärvades under året. Fotografisamlingarna uppgavs omfatta 20,9 miljoner objekt (22,0 miljoner år 2013). 26 Cirka 32 000 förvärvades under året. Utifrån den erhållna informationen beräknades arkivmaterialen utan tjänstearkivmaterial omfatta cirka 18,9 hyllkilometer (n=123). I Museistatistiken frågades även efter övrigt katalogiserat samlingsmaterial. I svaren nämndes till exempel Postmuseets omfattande filatelistiska samling med över 310 000 objekt. Därtill uppgav museerna information om dokument- och bibliotekssamlingar, små publikationer och klipparkiv samt om byggnadsdelssamlingar och arkeologiska samlingar. Man lyfte även fram mångsidiga audiovisuella materialsamlingar som består bland annat av intervjuer, filmer och dokumenteringar. Enligt statistikenkäten var graden av elektronisk katalogisering och digitalisering av museernas samlingar i slutet av 2014 följande: 27 Materialtyp Elektroniskt katalogiserat Digitaliserat Kulturhistoriska samlingar 37,9 % 22,2 % Konstsamlingar 87,0 % 64,6 % Naturvetenskapliga samlingar 5,9 % 2,2 % Fotografisamlingar 14,4 % 12,0 % 8. UTSTÄLLNINGAR I Museistatistiken statistikförs utställningar som öppnats vid museerna under året. Objekt som granskas är temporära utställningar, vandringsutställningar och för utlandet producerade utställningar. Därtill frågas endast efter utställningar som producerats utanför museets egna lokaler samt webbutställningar. Det förs ingen separat statistik över nya eller förnyade permanenta utställningar. 28 Temporära utställningar År 2014 färdigställdes totalt 1 146 utställningar (1 132 år 2013), varav 1 078 var temporära utställningar (1 075 år 2013), 41 vandringsutställningar (25 år 2013) och 27 producerade för utlandet (32 år 2013). Av de temporära utställningarna var 522, det vill säga lite under hälften, museernas egen produktion och 236, det vill säga lite under en 26 I Museistatistiken beaktas inte Arkiv- och informationstjänsternas samlingar vid Museiverket för de har inte räknats med i Nationalmuseets samlingar sedan 2013. I slutet av 2014 omfattade Museiverkets bildsamlingar över tio miljoner bilder. 27 Svarsinstruktioner i statistikenkäten: Ett katalogiserat föremål är inte detsamma som ett digitaliserat föremål. Av det digitaliserade objektet finns ett eller flera digitaliserade/digitala foton, ritningar, 3D-modelleringar eller motsvarande. Med digitalisering avses att material som är i analog form omvandlas till digital form. Med detta avses att den ursprungliga informationen (t.ex. dokument, foton, tonband) omvandlas till elektronisk form. Också fotografering och elektronisk lagring av tredimensionella objekt är digitalisering. 28 I enkäten indelas utställningar inte längre i olika temaområden, till exempel konsthistoriska, kulturhistoriska och etnografiska utställningar. En strikt fördelning är inte längre relevant när utställningar allt oftare görs om traditionella temaområden och genom att kombinera dem. UTSTÄLLNINGAR MUSEISTATISTIK 2014 23