Bevakning av bladsvampar Del 2. Effekt av bekämpning vid olika tidpunkter efter första angrepp.



Relevanta dokument
Validering och utveckling av beslutsstöd för kemisk bekämpning av bladsvampar i sockerbetor 2012

Bladsvampar på sockerbetor Vad betyder växtföljder och jordbearbetning för angreppen?

Slutrapport av forskningsprojektet V , Gradering av fältförsök fler och enklare eller färre med högre precision

Veckorapport - Linköping vecka 22

Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling. Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet

Betning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009

Veckorapport - Skara vecka 26

Behovsanpassad bladmögelbekämpning i potatis med hjälp av belutstödssytem

Referensförsök mot svampsjukdomar i höstvete

Bladlusbekämpning i ärter och åkerböna

Växjö möte 6 december Svamp och insektsförsök i stråsäd och åkerbönor 2011

Betning mot skadegörare i sockerbetor 2013

Svampsjukdomar i havre

Veckorapporter Kalmar vecka 27 och

Försökshandboken. 6. Registreringar. 6.2 Gradering av svampsjukdomar

Veckorapport Potatisbladmögelbevakning i potatis, Alnarp vecka 26

Växjö möte 4 december 2012

Antal daggrader, medel per dygn under månaden, , 10 st 5T-gårdar

Mjöldagg är vanligt förekommande...

- skörden blir bara bättre!

Jordbrukardagar 2018

Fungicider i stråsäd 2003 Av Torbjörn Ewaldz 1, Gunilla Berg 1, Lars Wiik 2 och Lennart Pålsson 2 1

Bekämpning av svartpricksjuka

Bekämpning av svartpricksjuka

Veckorapport Potatisbladmögelbevakning i färsk- och matpotatis, Alnarp vecka 28

Veckorapport Potatisbladmögelbevakning i färsk- och matpotatis, Alnarp vecka 30

Sorter. Havre. Johan Roland, SLU Lanna försöksstation

Jordbrukardagar 2018

Tabell 1. Försöksbehandlingar och preparat som ingår i serien L9-1041

Grobarhet i frön från stocklöpare i sorten Rasta

Svampsjukdomar i maltkorn

Växjö möte 6 december 2016

Danska erfarenheter av tillväxtreglering och svampbekämpning i gräsfrö. Barthold Feidenhans l Landscentret, Planteproduktion Afdeling specialviden

Veckorapport Potatisbladmögelbevakning i matpotatis, Alnarp vecka 27

Jordbrukardagar 2018

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Veckorapport Potatisbladmögelbevakning i färsk- och matpotatis, Alnarp vecka 29

Putt GK G 07:

Bekämpningsstrategier för bladsvampar i sockerbetor behandling i förhållande till olika upptagningstidpunkter

VÄXTSKYDD I STRÅSÄD av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen Kalmar

Hjälp från Syngenta till effektivare. Jordgubbsodling

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Svampproblematik i integrerat växtskydd. Inger Christensen o Torbjörn Hansson Grön Kompetens AB Växtskyddsdag Alnarp

Rödsot. Resultat av enkätundersökning Johanna Lindgren, Växtskyddscentralen Alnarp Nils Yngveson, HIR Skåne. Växtskyddscentralen Alnarp

Växtinspektionen informerar

insekter Insecticide seed treatments in sugar beet

Delrapport för projektet Granbarkborrens förökningsframgång 2010

5T Vad är skillnaden som gör skillnaden? Robert Olsson NBR Åsa Olsson NBR

Aktuellt om rapsbaggar och jordloppor i oljeväxter inför Peder Waern Växtskyddscentralen

Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete

Hur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling

Bekämpning av svartpricksjuka

Fjärranalys av bladmögelangrepp i potatis

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Enskilt största orsaken till skördeförluster höstraps i Skåne 2017.

Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum

Prognosvarning för bladmögel ovanligt tidig i år

Svampsjukdomar i vårkorn

GULROST I VETE. Oscar Díaz och Jan Ö. Jönsson Svalöf Weibull AB, Stråsädesavdelning, Svalöv E-post: oscar.diaz@swseed.se

Insekter i höstraps i ÖSF-området

Praktiska sortförsök 2000

Jordbrukardagar 2016

Växjö möte 3 december 2014

Resistens och strategier

Växjö möte 4 december 2013

Preliminär rapport - Test av mekaniska plantskydd år 1, hösten 2015

Det är svårt att dölja när man har valt den bästa potatisstrategin

Nordic Field Trial System Version:

Mikael Johansson, Ullna Golf Club

Växtskydd i majs. Linda af Geijersstam. Växtskyddscentralen Kalmar. Växtskyddscentralen Kalmar

Praktiska försök med: - Nya sorter - Rhizomaniaresistenta sorter

Användaranvisningar Version 1,0

ÄRTOR INNAN UPPKOMST EFTER UPPKOMST

Potatisbladmögel 2012

Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete

Behandling mot bladsvampar i sockerbetor behandlingsintensitet i förhållande till upptagningstidpunkt

Två såtidpunkter i höstvete

3.5 Skördar. Metodik. Resultat. Thomas Wildt-Persson, SBU

Hestebønnerodråd og bønnefrøbiller - to nye skadegørere i hestebønner. Rotröta och bönsmyg - två nya skadegörare i åkerbönor

Havre. Sorter. En stor del av landets havreodling sker i Mellansverige. Från att ha minskat i odlingsomfattning

Nytt verktyg för bekämpning av bladmögel i grönsaker

Jordbrukardagarna 2010

Rapsåret 2017 HS Skåne Jordbrukardagar

DuPont. Talius lansering Talius. Fungicid. Unless indicated, trademarks with, or are trademarks of DuPont or affiliates DuPont.

Potatisbladmögel 2017

Skördeeffekter vid användning av bladfungicider i sockerbetor på sensommaren

Sortförsök i vårvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Resistens och resistensutveckling. en presentation gjord av HIR Malmöhus, finansierad av LRF Kraftsamling Växtodling

Praktiska sortförsök 2009

Utvärdering av bekämpningströsklar för bladsvampar i sockerbetor

Författare Djurberg A. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Försöksrapport 2007 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Jordbrukardagar 2019

Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?

Praktiska odlarförsök för förbättring

Växtskyddsåret 2012 Uppsala, Stockholms, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län

Slutskörd över 110 ton betor

Bladmögelbekämpning 2011 Lars Wiik, HUSEC E-post:

Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?

Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?

Transkript:

49 Bevakning av bladsvampar 8 1 Del. Effekt av bekämpning vid olika tidpunkter efter första angrepp. BLAD- SVAMPAR Betorna växer nu för fullt och snart nog är det dags att börja kontrollera fälten för bladsvampar. I denna artikel redovisar vi erfarenheter från tre års undersökningar av bladsvampsbehandlingar vid olika tidpunkter; tidigt, mitten och sent i augusti och vilka effekter de haft på svamparnas utvecklingshastighet. TEXT: Åsa Olsson, Lars Persson, NBR Nordic Beet Research Foundation Som vi tidigare skrivit om baseras dessa resultat på fält med veckovisa bedömningar i en obehandlad provruta samt över hela fältet. Den obehandlade provrutan behölls obehandlad genom hela säsongen. Vi bedömde både angreppsgrad och angreppsfrekvens. Angreppsgraden bedömdes separat för varje svamp på en skala från till. Vid beräkning av angreppsfrekvensen gjordes ingen uppdelning av de olika bladsvampsarterna. Projektet är finansierat av SLF. Syftet var att studera bladsvamparnas utvecklingshastighet och eventuella samband med väderförhållanden. I förlängningen ska detta mynna Angreppsgrad: Bedöms på en skala från till på hur stor procentandel av bladytan som är täckt med svamp (mjöldagg) alternativt antalet prickar på plantan och eventuellt vissna blad (rost och Ramularia). Angreppsfrekvens: Procentandelen blad av totalt räknade som har minst en prick av någon av bladsvamparna. ut i ett beslutsstödssystem där man kan avgöra bekämpningsbehovet utifrån angreppsfrekvens, angreppsgrad och väderförhållanden. De bekämpningströsklar vi har använt i Sverige fram tills nu har ursprungligen utvecklats i södra Tyskland och då för Cercospora. De har emellertid använts för samtliga bladsvampar mest av praktiska skäl. Vi har i Sverige med någon liten justering följt de tyska rekommendationerna för när vi ska behandla, dvs. så fort bekämpningströskeln på 5 % angripna blad i juli, 15 % till den 15 augusti och därefter 45 %, är uppnådd. Blad där större delen av bladytan är angripen av mjöldagg. Mjöldagg Vi vet sedan tidigare att mjöldagg kan utvecklas mycket snabbt under torr och varm väderlek med mycket dagg. I figur 1 visas den genomsnittliga utvecklingshastigheten för mjöldagg över några platser där angreppen började uppträda v33 (sex platser), v36 (nio platser) samt v37 (tre platser). Angreppsgraden för mjöldagg når i regel sin kulmen i mitten på september (v38) och börjar därefter minska. Under en vecka utan behandling kan angreppsgraden av mjöldagg utvecklas så mycket att den täcker en tredjedel av bladytan. Efter ytterligare en vecka kan den täcka mer än hälften av bladytan.

3 1 Mjöldagg Utvecklingshastighet V33 6 platser V36 9 platser V37 3 platser 31 3 33 34 35 36 37 38 4 Bedömningsskala för angreppsgrad av mjöldagg. Används för att bestämma hur angreppet utvecklar sig under augusti september oktober Inga angrepp 1 1 % av bladytan täckt av mjöldagg 9 9 % av bladytan täckt av mjöldagg 1 1 % av bladytan täckt av mjöldagg eller > 75 % av plantorna är angripna % av bladytan täckt av mjöldagg Figur 1. Figuren visar den genomsnittliga utvecklingshastigheten, från v31 till v4, för mjöldagg över ett antal platser där sjukdomen började uppträda v33 (6 platser), v36 (9 platser) och v37 (3 platser). 3 1 31 3 33 34 35 36 37 38 4 Comet har bra effekt på mjöldagg. Även en sen behandling, på redan etablerat angrepp, i slutet av augusti kan kontrollera mjöldaggen. I mitten av september börjar ofta mjöldaggen minska av sig själv i takt med att vädret inte längre är gynnsamt för svampens utveckling. Det är tveksamt om någon behandling är motiverad efter 15 september. Mjöldagg, Alnarp 9 Figur. Angreppsgrad (blå streckad linje) och frekvens (blå heldragen linje) av mjöldagg på fältet i Alnarp 9. Fältet sprutades en gång den 19/8 (v34) vid 94 % angreppsfrekvens (blå heldragen linje). Det syns tydligt att angreppsgraden minskade direkt och förblev sedan låg på fältet fram till vecka 4. I den obehandlade provrutan (röd streckad linje) fortsatte angreppsgraden att stiga ända fram till vecka 36. Ramularia Optimala förhållanden för Ramularia är 17 plusgrader och en relativ luftfuktighet på 95 %, alltså lite kallare men fuktigare än för mjöldagg. Vid de här betingelserna tar det 16 18 dagar innan man ser de första fläckarna. Den genomsnittliga uvecklingshastigheten för Ramularia över ett antal platser där sjukdomen började % av bladytan täckt av mjöldagg uppträda v31 (16 platser), v33 (4 platser) samt v31 (6 bevattnade fält) framgår av figur 3. Sjukdomen har ett mycket långsamt förlopp under de första veckorna men när den väl börjat öka går det snabbt. Utvecklingshastigheten för Ramularia skiljer sig från den för mjöldagg: Ramularia börjar långsamt och ökar sedan sakta men säkert. Fungiciden Comet har sämre effekt mot Ramularia än mot mjöldagg. Angreppen avtar under en kort period, cirka en vecka, efter behandlingen men ökar ganska snart igen. Om plantorna börjar få fler än fläckar totalt innan man behandlat första gången bedömer vi att angreppen nått sådan styrka att det kostar i skörd. Bevattning gör att utvecklingen går snabbare.

51 3 1 Ramularia Utvecklingshastighet V31 16 platser V33 4 platser V31 6 bevattnade fält 31 3 33 34 35 36 37 38 4 Figur 3. Genomsnittlig utvecklingshastighet från v31 till v4, för Ramularia över ett antal platser där sjukdomen började uppträda v31 (16 platser), v33 (4 platser) samt v31 (6 bevattnade fält). 3 1 Ramularia, Kristianstad 9 31 3 33 34 35 36 37 38 4 Figur 4. Angreppsgrad av Ramularia (blå streckad linje) på fält strax väster om Kristianstad 9. Fältet behandlades en gång 1/8 (v33). Angreppsfrekvensen (blå heldragen linje) var 4 %. Den blå streckade linjen visar utvecklingen på det behandlade fältet. Den röda streckade linjen visar utvecklingen i den obehandlade provrutan. Betblad med kraftigt angrepp av rost. Rost Rostsporer gror i temperaturintervallet 1 plusgrader, men den växer bäst mellan 15 och plusgrader och vid ganska hög luftfuktighet. Figur 5 visar den genomsnittliga utvecklingshastigheten för rost över ett antal platser där sjukdomen började uppträda under v33 (13 platser), v3 (3 platser) samt v34 (1 platser). Sjukdomen har, precis som Ramularia, ett mycket långsamt Bedömningskala för angreppsgrad av Ramularia. Används för att bestämma hur angreppet utvecklar sig under augusti september oktober Inga angrepp 1 3 Upp till 5 fläckar per planta 4 5 Upp till 1 fläckar per planta 6 7 Upp till 15 fläckar per planta 8 9 1 Upp till fläckar per planta eller > 75 % av plantorna är angripna Fler än fläckar per planta 3 Begynnande sammanväxning av fläckar på äldre blad Begynnande sammanväxning av fläckar på mellanblad Enstaka äldre blad nedvissnade pga. Ramularia Många äldre blad har Vissna partier på mellanblad Enstaka mellanblad har Alla äldre och flera mellanblad har Alla äldre samt alla mellanblad har förlopp under de första veckorna men när den väl börjat öka går det snabbt. Utvecklingshastigheten för rost är ungefär samma som för Ramularia; angreppen börjar långsamt men ökar sedan sakta men säkert. Rost bör bekämpas så tidigt som möjligt och sedan följas upp med en ny behandling. Två behandlingar på fält i Gärsnäs (figur 6) utförda i augusti med tre veckors mellanrum (5 och 8 augusti) kontrollerade rosten så gott som fullständigt.

53 3 1 Rost Utvecklingshastighet V33 13 platser V3 3 platser V34 1 platser 31 3 33 34 35 36 37 38 4 Figur 5. Genomsnittlig utvecklingshastighet för rost över ett antal platser där sjukdomen började uppträda under v33 (13 platser), v3 (3 platser) samt v34 (1 platser). 3 1 Rost, Gärsnäs 9 31 3 33 34 35 36 37 38 4 Figur 6. Angreppsgrad (blå streckad linje) och frekvens (blå heldragen linje) av rost på fältet i Gärsnäs 9 som behandlats två gånger 5/8 (v3) och 8/8 (v35). Mycket god behandlingseffekt mot rost med liten angripen bladyta (blå streckad linje). Bedömningsskala för angreppsgrad av rost. Används för att bestämma hur angreppet utvecklar sig under augusti september oktober Inga angrepp 1 3 Cirka 5 prickar 4 5 Cirka prickar 6 7 Cirka 75 prickar 8 9 1 Cirka prickar eller > 75 % av plantorna är angripna Begynnande tillväxt av rostsporer 3 Begynnande sammanväxning av gula fläckar omkring prickarna på de äldre bladen Begynnande sammanväxning av gula fläckar på mellanbladen Enstaka äldre blad har pga. rost Många äldre blad har Vissna partier på mellanbladen Enstaka mellanblad har Alla äldre och flera mellanblad har Alla äldre samt alla mellanblad har 3 1 Rost, Dalby 9 31 3 33 34 35 36 37 38 4 Figur 7. Angrepp av rost på ett fält i Dalby. Fältet sprutades inte förrän den 4/8 (v35). Efter detta avstannade utvecklingen något under v35 och halva v36 (blå streckad linje) för att sedan åter börja stiga. Det är ingen skillnad i angreppsgrad mellan den obehandlade provrutan (röd streckad linje) och det behandlade fältet (blå streckad linje).

54 Tabell 1. Sammanfattning av behandlingseffekter mot rost, exempel från fyra olika fält Fält Tidpunkt för första och ev andra behandling Frekvens vid första behandling Frekvens före ev uppföljande behandling efter 3v Angreppsgrad 3v efter första behandling 1 1-7/8, andra i slutet av aug. 1 % 15 % Mycket god Utan behandling 1 % 8 % (1 prickar/pl) 16/8, ingen andra beh. 1 1 % 1 3 %,5 God Utan behandling 1 1 % % 1 (5 1 prickar/pl) 3 19/8, ingen andra beh. 1 % 1 %,4 God Utan behandling 1 % 36 % 3 (5 prickar/pl) 4 4/8, ingen andra beh. % % 4 Ingen effekt Utan behandling % % (så många fläckar att de nästan växer samman på bladet) Effekt Behandling i mitten av augusti hade ofta en god effekt; de behandlade fälten hade i början av oktober lägre angrepp jämfört med obehandlade provrutor (tabell 1 och ). Angreppen får inte utvecklas så mycket innan man behandlar att där är ca prickar per planta. Vid angrepp över denna nivå bedömer vi att det blir en skördeförlust. En mycket sen första behandling mot rost när alla plantor är angripna minskar inte sjukdomsutvecklingen (exempel Dalby, figur 7). Den avstannar för en kort period men tar sedan ny fart. Sammanfattning av behandlingseffekter för mjöldagg 8 1 Comet har bra effekt på mjöldagg. Även en sen behandling, på redan etablerat angrepp, i slutet av augusti kan kontrollera mjöldaggen. Detta projekt har finansierats med medel från SLF Tabell. Tre scenarier för bekämpning av rost och Ramularia där angreppen börjat redan tidigt (juli/augusti) Tidpunkt för kontroll av fältet Förväntad effekt Om första behandling sker senast vid angreppsfrekvens på Juli Mycket god 5 % (max /33 angripna blad) 1 15 augusti Mycket god 1 % Mitten av augusti Mycket god 1 % Slutet av augusti Viss effekt Otillräcklig I mitten av september börjar ofta mjöldaggen minska av sig själv i takt med att vädret inte längre är gynnsamt för svampens utveckling. Det är tveksamt om någon behandling är motiverad efter 15 september. Sammanfattning av behandlingseffekter för rost och Ramularia 8 1 En första behandling utförd senast vid 1 % angreppsfrekvens under första halvan av augusti gav mycket god behandlingseffekt. Med en efterföljande behandling cirka tre veckor senare uppnåddes nästan fullständig kontroll genom säsongen. Behandling sent i augusti av fält med redan kraftiga angrepp av > %. Redan etablerade angrepp försvinner inte men utvecklingen stannar upp cirka en vecka. %. Ramularia eller rost hade inte så stor effekt. Beslutsstödsystem under utveckling Det är svårt att få ett heltäckande system som fungerar på alla bladsvampar. Bekämpningströsklarna är under ständig utvärdering och på sikt ska det utmynna i en prognosmetod eller ett s.k. beslutsstödsystem som även tar hänsyn till RH, temperatur och nederbörd. Vi kommer att fortsätta arbetet med detta under 1. Bladsvampar kommer fortsatt att bevakas varje vecka under juli september. Mer information kommer på www.sockerbetor.nu.