Översikt av tekniska benämningar och dokument för industriventiler

Översikt av tekniska benämningar och dokument för industriventiler Omfattar utrustning enligt PED, AFS 1999:4, AFS 2005:2 och AFS 2005:3 Se även Arbetsmiljöverkets hemsida, www.av.se Produkter, tillverkare, varumärken mm kan sökas på hemsidan, www.armaturforeningen.se

2 Innehåll sida 1. Leveransbestämmelser... 3 2. Terminologi... 3/4/5 3. Konstruktion... 5 4. Material i tryckbärande delar... 6 5. Materialval för olika fluider... 6 6. Anslutningsformer... 6 7. Bygglängder... 7 8. Manöveranordningar... 7 9. Kategorisering... 8 10. Märkning... 9 11. Tillverkarens kontroll... 9 12. Beställarens kontroll... 10 13. Besiktning... 10/11/12 14. Intyg och dokumentation... 13 15. Tekniska uppgifter... 13/14 16. Övriga begrepp och specialuttryck... 15/16/17/18/19 17. Allmänna råd och anvisningar... 19/20 18. Bilagor 1. Standarder för ventilmaterial 2. Ventilstandarder 3. Säkerhetsventil relationer mellan trycknivåer

3 1. Leveransbestämmelser De vanligaste förekommande avtalen är: Allmänna leveransbestämmelser NL 2009 Allmänna bestämmelser ALOS 2005 Allmänna leveransbestämmelser AA VVS 2009 SSG leveranskontrakt 2012 Större koncerner har ofta egna leveransbestämmelser eller komplement till allmänna leveransbestämmelser 2. Terminologi AFS 1999:4 och EN 736 Beräkningstryck Modul för tillverkare Det tryck som används vid AFS 1999:4 10 samt Bilaga 4. hållfastighetsberäkning. Besiktningsklasser PS- Konstruktionstryck AFS 2005:3, AFS 2005:24 Högsta tillåtna tryck i bar som tillverkaren anger att ventilen Beräkningstemperatur är konstruerad för. Den temperatur som används vid hållfasthetsberäkning. PN Nominellt tryck EN 1333 (Class EN 1759) TS-Konstruktionstemperatur Högsta eller lägsta temperatur Hetvattenanläggning i C som tillverkaren anger att Vattentemperatur överstiger 110 C ventilen är konstruerad för (Jmfr. pannorm). DN Nominell dimension Varmvattenanläggning EN ISO 6708 (EN 1759) Vattentemperatur högst 110 C Hetoljeanläggning Ventiltyper Värmebärande är olja med EN 736 temperatur över 110 C

4 2. Terminologi fortsättning från föregående sida Sortiment Tryckprovning www.armaturforeningen.se ISO 5208, EN 12266, API 598 Komponenter Försäkran om överensstämmelse EN 736-2 Ventilterminologi EN 737-3 Försäkran om överensstämmelse AFS 1999:4. Bilaga 4. Z-värden, motståndstal Angivna värden är endast riktvärden och är dimensionsberoende. Exakta värden från leverantör. Kv-värde Den mängd vatten i m³/h, vid 20 C som strömmar genom Kägelventil, rak- 4-8 en ventil vid tryckfall 1 bar. Kägelventil, vinkel- 3-4 Slidventil, fullopp- 0,2 Slidventil, reduc. genomlopp- 0,6-1,1 Kulventil, fullt genomlopp- 0,2 Cv-värde Kulventil, strypt genomlopp- 0,6-2,0 Den mängd vatten i US Klaffbackventil- 0,8-1,2 gallon/min vid 60 F som Spjällbackventil- 2-3 strömmar genom en given Kägelbackventil- 6-10 ventil vid ett tryckfall på 1 psi. Vridspjällventil, koncentrisk- 0,3 Kulsegmentventil, fullt genomlopp- 0,5 Vridspjällventil, excentrisk- 0,9-1,2 Atex=Atmosfär som är Explosiv Av-värde För produktsäkerhet gäller AFS 1995:5, Följande aritmetiska samband råder mellan Kv och Cv: Kv=Cv x0,857 Cv=Kv x 1,167 Utrustning för explosionsfarlig miljö och ELSÄK-FS 1, Elektriska För arbetssäkerhet gäller AFS 2003:3, Arbete i explosionsfarlig miljö

5 2. Terminologi fortsättning från föregående sida Fl-värde Ventilers förmåga att ge en bra funktion vid höga Δ p. för vätskor står i paritet till ventilens tryck/återvinningsfaktor, Fl värde. Högt Fl= liten tryckåtervinning Lågt Fl = stor tryckåtervinning Δ P Tryckfall över ventil Ekvivalent rörlängd SIL=Safety Integrity Level Kan på svenska översättas till Säkerhetsnivå Standarden IEC 61508 definierar nivåerna SIL 1 till 4, där SIL 4 svarar mot de högsta kraven. En säkerhetsfunktion som uppfyller SIL 4 har mycket låg sannolikhet för fel. 3. Konstruktion Tryckbärande delar ska allmänt uppfylla grundläggande säkerhetskrav enligt AFS 1999:4, Bilaga 1. Här ingår krav i samband med konstruktion, tillverkning och val av material. Som hjälp i samband med konstruktion används lämpligen till PED harmoniserande stödjande standarder. I objektspecifika EN standarder får man till varje typ av armatur, knutna krav och vägledningar också utöver de rent tryckkärlsmässiga kraven. På Armaturföreningens hemsida: www.armaturforeningen.se återfinns en förteckning av stödjande- och produktstandarder.

6 4. Material i tryckbärande delar Material i tryck- och kraftbärande delar ska uppfylla grundläggande säkerhetskrav enligt AFS 199:4, Bilaga 1. Vanligen väljer man ett material enligt en till PED harmoniserad EN standard. Ett annat alternativ är att använda sig av en annan erkänd materialstandard i Kombination med ett konstruktionsunikt godkännande från ett anmält organ för varje enskild konstruktion. Material godkända i andra EU nationella tillämpningsföreskrifter motsvarande AFS 1999:4 (enligt 97/23/EC) får också användas förutsatt att man uppfyller föreskrifter i sin helhet. Exempel på en sådan föreskrift är den tyska AD 2000-Merkblatt. 5. Materialval för olika fluider Armaturföreningens medlemmar har i många fall erfarenheter eller tillgång till rekommendationer. Vanliga ventilmaterial finns i Bilaga xx. 6. Anslutningsformer Flänsanslutning EN 1092, EN 1759, ASME B16.5 Gängad anslutning EN 10226 Svetsändar (instickssvets) SW; EN 12627, ASME B16.11 Svetsändar (stumsvets) BW; EN 12760, ASME B16.25

7 7. Bygglängder Flänsade ventiler och ventiler för inspänning EN 558 Insvetsade EN 12982 ASME flänsade, BW, mm ASME B 16.10 ASME svetsändeventil API 526 8. Manöveranordningar Anslutning av manöverdon enligt EN ISO 5210, 5211. Vred eller handspak, skall vara med indikering för öppet och stängt läge. Växel med ratt. Pneumatiskt manöverdon Dubbelverkande eller enkelverkande med fjäderretur On/off med magnetventil Reglering med ventillägesställare Elektriskt manöverdon On/off Reglering Hydrauliskt manöverdon Elektro-hydrauliska manöverdon

8 9. Kategorisering Armaturer klassas i olika kategorier som ett mått på dess risk/farlighet. I kategori I till IV, med kategori I som den lägsta risken. Respektive kategori kan utläsas i AFS 1999:4 Bilaga 1, diagram 6-9 rörledningar, efter att man gått in i tabell med: Tabell med avseende på typ av Fluid samt grupp 1 eller 2 vad avser tillståndet på fluiden vid vald högsta tillåtna temperatur (TS) - konstruktionstemperatur. Högsta tillåtna tryck (PS) konstruktionstryck. Anslutning: DN nominell storlek. Ovan ger kategori I, II, III, IV eller 8 Kategori I, II, III och IV skall uppfylla Grundläggande Säkerhetskrav och ska CE märkas. 8 god teknisk praxis (sound engineering practice) ska inte CE märkas. Produkter som klassas I kategori I kräver ingen medverkan av ett anmält organ (egenkontroll). Produkter som klassas i kategori II, III och IV kräver medverkan av ett anmält organ. Alla säkerhetsventiler och vakter skall vara CE märkta, kategori IV. Tillverkaren bestämmer vad produkten kan användas till dvs högsta tillåtna tryck/temp. Och media (PS/TS/fluid). Baserat på konstruktionsuppgifterna ovan skall ventilen CE märkas. Godkännande Bedömning av överensstämmelse AFS 1999:4, Bilaga 3 Beroende på kategori kan tillverkaren välja modul för bedömning av Överensstämmelse se tabell 10. Modulen ger i bilaga III regler för krav på bedömning av överensstämmelse.

9 10. Märkning Armaturer skall märkas enligt krav i AFS 1999:4, Bilaga 1, 3.3. Se också stödjande standard EN 19 CE märkning + ID nummer på kontrollorgan för kategori II, III & IV (Synligt, lättläst och varaktig) 8-ventiler minst PN; DN; material och tillverkare. Övrigt enligt Bilaga 1, 3.3 Enbart CE märkning för kategori I. CE märkningen står för att tillverkaren intygar att produkten uppfyller direktivets krav. 11. Tillverkarens kontroll Krav på tillverkningskontroll framgår av AFS 1999:4, Bilaga 1 och stödjande harmoniserade standarder. Exempel: EN 13480 Tryckprovning EN 12266, ISO 5208 API 598 Säkerhetsventiler, sprängbleck EN ISO 4126 API std. 527 seat tightness of pressure relief valves www.armaturforeningen.se 2015:1

10 12. Beställarens kontroll Avtalas mellan beställare och tillverkare/leverantör, 13. Besiktning av trycksatta anordningar AFS 2005:3 Detta avsnitt utgör en sammanfattning av AFS 2005:3 med vissa kommentarer. För detaljerad information måste AFS 2005:3 studeras. Giltighet: Denna föreskrift började gälla 2006-01-01 och gäller för alla trycksatta Anordningar. Besiktningsklasser: Detta är ett nytt begrepp och ersätter tidigare objektgrupper. Fluiderna indelas nu i Grupp 1a och Grupp 2a (denna indelning är mycket lik tryckkärlsdirektivets indelning) med vissa tillägg. Klass A medför installationsbesiktning, återkommande besiktning i form av driftprov och in- och utvändig undersökning samt revisionsbesiktning. Klass B innebär installationsbesiktning, återkommande besiktning i form av driftprov samt revisionsbesiktning. Klass C innebär inga besiktningskrav. Grupp 1a fluid som är - explosiv - extremt brandfarlig - mycket brandfarlig - oxiderande - mycket giftig - giftig - frätande (R35) - cancerframkallande (R45, R49) - mutagen (R46) - reproduktionstoxisk (R60, R61) - hetolja - innesluten i trycksatt anordning vars högsta temperatur överstiger fluidens flampunkt. Grupp 2a är alla andra fluider än Grupp 1a, t.ex. ånga, vatten, luft.

11 13. Besiktning av trycksatta anordningar AFS 2005:3 fortsättning från föregående sida p = högsta tillåtet tryck, normalt säkerhetsventilens öppningstryck t = högsta temperatur i grader Celsius V = volym i liter för tryckkärl DN = nominell storlek, används för rörledning P = effekt i kw, används för pannor Ett antal diagram och tabeller finns i AFS 2005:3, diagrammet för gällande fluid, tryckkärl, rörledning eller panna avgör val av diagram. Krav på besiktning: Ackrediterat organ skall utföra all besiktning. I vissa fall kan dock för återkommande besiktning så kallad egenbesiktning tillåtas, se nedan. Installationsbesiktning: krävs för anordningar i besiktningsklass A och B Var god notera att Aggregat enligt Tryckkärlsdirektivet är undantagna från installationsbesiktning. Installationsbesiktning ska utföras innan en trycksatt anordning första gången tas i drift. Återkommande besiktning: Driftprov för besiktningsklass A och B, här skall säkerhetsutrustningen funktionskontrolleras och systemkontroll göras. Systemkontroll innebär att risk för vibrationer, utmattningslaster mm skall bedömas. Återkommande besiktning gällande driftsprov skall utföras med intervall: 1 år för tryckkärl klass A, utom luft eller kvävgasbehållare 2 år för tryckkärl i klass B 3 år för rörledning i klass A och B 4 år för luft- och kvävgasbehållare i klass A och trycksatta anordningar i klass A och B som innehåller fluider i vätskefas och där utrustningen är avsedd att skydda enbart mot termisk expansion. In- och utvändig undersökning skall göras på trycksatta anordningar i besiktningsklass A. Återkommande besiktning gällande in- och utvändig undersökning skall utföras med intervall enligt särskild bedömning av ackrediterat organ, AFS 2005:3 innehåller här detaljerad information.

12 13. Besiktning av trycksatta anordningar AFS 2005:3 fortsättning från föregående sida Revisionsbesiktning: En tryckbärande anordning som undergått väsentlig reparation, ändring eller skada skall revisionsbesiktigas. Revisionsbesiktning skall göras för anordningar i besiktningsklass A och B. Egenbesiktning: Om ett ackrediterat organ bedömer att vissa specificerade villkor är uppfyllda får nedan moment i återkommande besiktning ersättas av egenbesiktning. 1. Funktionskontroll av säkerhetsutrustning på trycksatt anordning under drift. 2. Funktionskontroll av säkerhetsutrustning i provbänk eller liknande. 3. In- och utvändig undersökning av rörledning 4. In- och utvändig undersökning av annan trycksatt anordning än rörledning vars avställning eller genomförande av undersökning medför synnerliga olägenheter. 14. Intyg och Dokumentation För armatur i kategori I-IV gäller att armaturen skall åtföljas av: Försäkran om överensstämmelse med PED enligt AFS 1999:4, Bilaga 4 (Declaration of Conformity med PED, 97/23/EC (Appendix IV)) Drift- och underhållsinstruktioner enligt AFS 1999:4, Bilaga 1, 3.4 Drift och underhållsinstruktioner skall vara på svenska. Övrig dokumentation till brukaren t.ex. produktblad på byggd utrustning. Önskar kunden/användaren dokumentation utöver ovan skall detta särskilt avtalas.

13 14. Intyg och Dokumentation fortsättning från föregående sida Exempel på denna typ av dokumentation kan vara: Ritningsunderlag Reservdelsförteckningar Intyg över provning och kontroller redovisade enligt EN 10204, typ 3.1, 2.1 eller 2.2. Intyg över andra provningar, kontroller eller övervakningar/ verifieringar av dessa. 15. Tekniska uppgifter Vid förfrågningar och vid val av produkt bör nedanstående tekniska uppgifter finnas: Konstruktionstryck (PS) Konstruktionstemperatur (TS) Drifttryck Drifttemperatur Maximalt differenstryck över ventil Fluid (Media) Maximalt/normalt flöde samt minimalt flöde Material i anslutande rör, dimension och godstjocklek Manöverdon Flänsstandard Reglerventiler kompletterande uppgifter Tryck/Temperatur före ventil (P1/T1) Tryck/Temperatur efter ventil (P2/T2)

14 15. Tekniska uppgifter fortsättning från föregående sida Driftsdata, normalt samt max/min Densitet för fluid (media), ρ Viskositet MOL vikt för gaser Volymitet för fluid, 1/ρ Ljudkrav enligt VDMA eller IEC Ställtid öppen/stängd Styrsignal, analog alternativt öka/minska Lägesåterföringssignal Gränslägeskontakter Säkerhetsventiler kompletterande uppgifter Avblåsningskapacitet, kg/s, kg/h Öppningstryck, bar(e) Blåstryck, bar(e), normalt 1,1 x öppningstrycket Nedblåsning, % eller bar Tryckfall i inlopps/utloppsledning, bar Lättverk, utrustning för att manuellt kunna öppna ventilen Höglyftande/Proportionell Stängtryck, bar(e) Tillsatsbelastad/Pilotstyrd Se pkt. 18 bilaga 3 om relationer mellan trycknivåer

15 16. Övriga begrepp och specialuttryck Vridspjällventil Wafer type Lug type Double flanged Double excentric Tripple excentric Kulventil Top entry Strypt (reduced bore) Fullopps (full bore) Flytande kula Lagrad kula Homogen kula (solid ball) Hollow ball Hollow ball, internal pipe Kompakt Split-body Backventil Ringbackventil Spjäll-/klaffbackventil fjäderbelastad För inspänning mellan flänsar Med gängade skruvhål i huset Med dubbla flänsar Två excentrisiteter mellan spjällskiva och spindel Tre excentrisiteter mellan spjällskiva och spindel Kulan monterad genom topplock på ventilhus Mer än 10 % strypning av genomloppsdiametern Maximalt 10 % strypning av genomloppsdiametern Spindelns rörelse överförs till kulan av medbringare, kulan lagrad i tätningsringarna Ofta större dimensioner där kulan är lagrad i ventilhuset och tätningarna ansatta mot kulan med fjäderanspänning Homogen kula med rakt genomlopp Skålad kula Kula med insvetsat rör för rakt genomlopp Avsedd för inspänning där kulans yta kan ligga utanför anslutningsytan Två- eller tredelad ventil Fjäderbelastad skiva Spjällskiva/klaff, fjäderbelastad eller inte

16 16. Övriga begrepp och specialuttryck fortsättning från föregående sida Kulbackventil Kägelbackventil Membranbackventil Kula ibland gummerad Fjäderbelastad kägla Membran som omsluter invändig kropp Slidventil Skjutspjällventil Kilslidventil Parallellslidventil Spjällblad för stängning Slid och säten är med lutning Slid och säten är parallella Kägelventil Utblåsningsventil Snabbstängningsventil Avstängning/öppning genom snabbmanöver Manöver t.ex. genom utlösning av fjäderanspänning Kulsegmentventil (kalottventil) En ventil där avstängningsanordningen är en del av en kula och har formen av ett sfäriskt segment Kulsektorventil En ventil där avstängningsanordningen är en del av en kula, med en cirkulär öppning i inloppsänden Ångkonditioneringsventil Ventil som hanterar både tryck- och temperatur- Reglering Tryckavsäkringsutrustning Höglyftande säkerhetsventil Proportionell säkerhetsventil Överströmningsventil Vid liten tryckstegring sker fullt lyft d.v.s. helt öppen säkerhetsventil Tryckstegringen är proportionell mot säkerhetsventilens öppningsgrad Fjäderbelastad ventil som öppnar proportionellt mot tryckstegringen

17 16. Övriga begrepp och specialuttryck fortsättning från föregående sida Sprängbleck Vacuumbrytare Kapacitet Bleck som brister vid förbestämt tryck/temp. Ventil som öppnar vid tryck under atmosfärstryck Certifierad, godkänd kapacitet Reglerventil Installerad karakteristik Linjär Likprocentig (logaritmisk) Parabolkägla Hålkägla (burkägla) Flerstegskägla Generella uttryck KRYO-ventil Anti-static design Anti blow out Socket weld Butt weld Schedule Linad ventil Tri Clamp anslutning Rörbrottsventil Växelventil Resultatet av reglerventilen, lägesställaren och processens karakteristik Kapacitet linjär mot öppningsgrad Liten öppning i början, större i slutet Enkel reglerkägla Perforerad kägla i cylinderform Flerstegsreglerande kägla för att undvika kavitation (vätskor)/ljudreducering (ånga-gaser) Ventil konstruerad för kalla applikationer Konstruerad att inte skapa statisk elekricitet Utblåsningssäker spindel Svetsända för instick av rör Svetsända för stumsvets Godstjocklek enligt ANSI Inre klätt ventilhus och spjäll/kägla Livsmedelskoppling Vid hög strömningshastighet och för stort tryckfall stänger ventilen Ventil med tre eller flera portar

18 16. Övriga begrepp och specialuttryck fortsättning från föregående sida ON-OFF Coating Bälgtätad ventil Trycktätat ventilbröst Funktion är i huvudsak till fullt öppen eller stängd ventil Ventil försedd med någon form av skyddsmaterial mot aggressiva medier Veckbälg ersätter packbox som tätning mot atmosfär Mediatryckstätat ventilbröst Tekniska begrepp Decibel Ljudnivå uttrycks ofta dba (decibel) Mäts 1 m. nedströms och 1 m. från sidan. Arbetsmiljöverkets normer skall iakttagas Densitet Erosion Flashing Kavitation Viskositet Tryckslag Korrosionstyper Galvanisk korrosion Spaltkorrosion Punktkorrosion(punktfrätning) Uttrycker ett ämnes massa/volym eller täthet, kg/m3 Tryck-/temperaturberoende Mediets egen slitande effekt. Hastighetsberoende Uppkommer när tryckfallet över ventilen gör att en viss mängd vätska övergår till ånga Uppkommer av ångblåsor i vätskor, som imploderar, när trycket ökar och kan orsaka skador i ventilen samt uppkomst av buller. Den inre friktionen i flytande eller gasformiga ämnen. Vätskors viskositet avtar vid temperaturstegring. Vid gaser är förhållandet det motsatta. Kan förekomma i vätskesystem och kan mångfaldiga de krafter som en ventil är konstruerad för Uppträder när olika metaller kopplas samman Uppträder i spalter där vätskemängden kan bli mer eller mindre isolerad från huvuddelen av vätskan innebär att korrosion koncentreras till små ytor punkter s.k. pitting

19 16. Övriga begrepp och specialuttryck fortsättning från föregående sida Interkristallin korrosion Selektiv korrosion Erosionskorrosion Spänningskorrosion (korngränsfrätning) oftast beroende på omfördelning av legeringsämnen vid värmebehandling eller svetsning Innebär att ett enda legeringsämne löses ut, t.ex. avzinkning hos mässing Uppträder i strömmande medier och är den vanligaste komplikationen för pumpar (ventiler) En kombination av mekanisk belastning och vätskeangrepp, kan föranleda brott - haveri 17. Allmänna råd och anvisningar Viktigt! Nedanstående information ersätter inte leverantörens drift- och skötselinstruktioner Lyft aldrig en ventil med påmonterat don i fästflänsen. Varning för snabbmanöver speciellt vid 90 graders vridning. Risk för tryckstöt! Efter tryckstöt bör viktiga flänsförband kontrolleras. Vid dimensionering av ventil beräkna alltid hastigheter och kolla ljudnivå om höga hastigheter. Spindel bör ej monteras hängande. Vid betning kolla att monterade produkter klarar sig från angrepp Inspänningsventiler kräver extra noggrann centrering. Smörj alla dragbultar. Läppa aldrig två hårda tätningsytor mot varandra. Använd plan gjutjärnskiva/glasskiva och lämpligt slipmedel. Manöver av spjällventil i drift får aldrig ske med lös nyckel. Dimensionering av manöverdon för ventil med stora flöden, kräver insikt i driftsförhållanden. Speciellt vridspjällventiler. Ställtider! Vridspjällventil bör monteras med horisontell spindel. Ventil med flervarvig rörelse skall efter full öppning vridas ½ varv i retur (gäller ej 90- graders ventiler)

20 17. Allmänna råd och anvisningar fortsättning från föregående sida Ventil med gängad överdel och monterade vid kompressibla medier skall vara med låst överdel. För snabbstängning undvik kilslidkonstruktion. Vid ventil med mjuk tätning kolla max. tryck vid olika temperaturer. Ventil med mjuk tätning bör manövreras periodiskt för undvikande av fastvulkning. Demontera aldrig en kulventil ur ett rörsystem med fullt stängd kula. Filter med renspropp bör vara med avstängningsventil mellan hus och propp. Om filterkorg demonteras efter provdrift naja korgen vid filtret. Beräkna dimension på backventil efter verkligt flöde inte alltid rördimension. Stora variationer i flöden kan kräva anpassning av rördragningen. Vid pneumatiska don med fjäderfunktion för öppen eller stängd ventil får endast demontering ske när fjädern är i sitt ändläge. Övertryck i slidventilhus kan kräva avsäkring.

21 18. Bilaga 1 Översikt av standarder för vanliga ventilmaterial MATERIAL Tidigare Nuvarande ASTM Beteckning Nr. Standard Beteckning Nr. Standard Beteckning GG-25 0.6025 DIN 1691 EN-GJL-250 EN-JL1040 EN 1561 A 48-40B GGG-40 0.7040 DIN 1693-1 EN-GJS-400-15 EN-JS1030 EN 1563 A 536-60-40-18 GGG-40.3 0.7043 DIN 1693-1 EN-GJS-400-18-LT 1 ) EN-JS1025 EN 1563 - H II 1.0425 DIN 17155 P255GH 1.0425 EN 10028-2 A 286 C C 22.8 1.0460 DIN 17243 P250GH 1.0460 EN 10273 EN 10222-2 A 105 15Mo3 1.5415 DIN 17243 16Mo3+TN 1.5415 EN 10273 EN 10222-2 13CrMo44 1.7335 DIN 17243 13CrMo4-5 1.7335 EN 10273 EN 10222-2 10CrMo 9 10 1.7380 DIN 17155 11CrMo9-10 1.7383 EN 10273 EN 10222-2 X10CrMoVNb9-1 1.4903.. VdTUV 511 X10CrMoVNb9-1 1.4903 EN 10273 EN 10222-2 X 6CrNiMoTi 17-12-2 1.4571 DIN 17440 X6CrNiMoTi17-12-2 1.4571 EN 10272 EN 10222-5 A 182 F1 A 182 F11 A 182 F22 A 182 F91 A 182 F316 GS-C25N 1.0619.01 DIN 17245 GP240GH+N 1.0619+N EN 10213-2 A 216 WCB GS-17CrMo55 1.7357 DIN 17245 G17CrMo5-5 1.7357 EN 10213-2 A 217 WC6 GS-18CrMo9 10 1.7379 DIN 17245 G17CrMo9-10 1.7379 EN 10213-2 A 217 WC9 ST 35.8 1.0305 DIN 17175 P235GH 1.0345 EN 10216-2 A 106 A G-X6CrNi189 1.4308 DIN 17445 GX5CrNi19-10 1.4308 EN 10213-4 A 351 CF8 G-X 6CrNiMo 1810 1.4408 DIN 17445 GX5CrNi19-11-2 1.4408 EN 10213-4 A 351 CF8M 1 ) Slagseghetsprovning vid låg temperatur

22 18. Bilaga 2. Ventilstandarder ett urval av standarder EN number Title EN 19:2002 EN 558:2008+A1:2011 EN 593:2009+A1:2011 EN 736-1:1995 EN 736-2:1997 EN 736-3:2008 EN 1074-1:2000 EN 1074-2:2000, A1:2004 EN 1074-3:2000 EN 1074-4:2000 EN 1075-5:2001 EN 1074-6:2008 EN 1171:2002 EN 1267:2012 Industrial valves - Marking of metallic valves Industrial valves-face-to-face and centre-to-face dimensions of metal valves for use in flanged pipe systems - PN and Class designated valves Industrial valves - Metallic butterfly valves Valves - Terminology - Part 1: Definition of types of valves Valves - Terminology - Part 2: Definition of components of valves Valves - Terminologi - Part 3: Definition of terms Valves for water supply - Fitness for purpose requirements and appropriate verification tests - Part 1: General requirements Valves for water supply - Fitness for purpose requirements and appropriate verification tests Part 2: Isolating valves Valves for water supply - Fitness for purpose requirements and appropriate verification tests - Part 3: Check valves Valves for water supply - Fitness for purpose requirements and appropriate verification tests - Part 4: Air valves Valves for water supply - Fitness for purpose requirements and appropriate verification tests - Part 5: Control valves Valves for water supply - Fitness for purpose requirements and appropriate verification tests - Part 6: Hydrants Industrial valves - Cast iron gate valves Industrial valves - Test of flow resistance using water as test fluid

23 18. Bilaga 2. Ventilstandarder ett urval av standarder EN number Title EN 1349:2009 Industrial process control valves EN 1503-1:2000 Valves - Materials for bodies, bonnets and covers - Part 1: Steels specified in European Standards EN 1503-2:2000 Valves - Materials for bodies, bonnets and covers - Part 2: Steels other than those specified in European Standards EN 1503-3:2000 + AC:2001 Valves - Materials for bodies, bonnets and covers - Part 3: Cast irons specified in European Standards EN 1503-4:2002 Valves - Materials for bodies, bonnets and covers - Part 4: Copper alloys specified in European Standards EN 1983:2013 EN 1984:2010 Industrial valves - Steel ball valves Industrial valves - Steel gate valves EN ISO 4126-1:2013 Safety devices for protection against excessive pressure - Part 1: Safety valves (ISO 4126-1:2013) EN ISO 4126-2:2003 Safety devices for protection against excessive pressure - AC2:2006 Part 2: Bursting disc safety devices (ISO 4126-2:2003) EN ISO 4126-3:2006 Safety devices for protection against excessive pressure - Part 3: Safety valves and bursting disc safety devices in combination (ISO 4126-3:2006) EN ISO 4126-4:2013 Safety devices for protection against excessive pressure - Part 4: Pilot-operated safety valves (ISO 4126-4:2013 EN ISO 4126-5:2013 Safety devices for protection against excessive pressure - Part 5: Controlled safety pressure relief systems (CSPRS) (ISO 4126-5:2013 EN ISO 4126-6:2014 Safety devices for protection against excessive pressure - Part 6: Application, selection and installation of bursting disc safety devices (ISO 4126-6:2014) EN ISO 4126-7:2013 Safety devices for protection against excessive pressure - Part 7: Common data (ISO 4126-7:2013)

24 18. Bilaga 2. Ventilstandarder ett urval av standarder EN number Title EN ISO 5210:1996 EN ISO 5211:2001 EN ISO 10434:2004 EN ISO 10497:2010 Industrial valves - Multi-turn valve actuator attachments (ISO 5210:1991) Industrial valves - Part-turn valve actuator attachements (ISO 5211:2001 Bolted bonnet steel gate valves for petroleum and natural gas industries (ISO 10434:2004) Testing of valves - Fire type-testing requirements (ISO 10497:2004) EN 12266-1:2012 Industrial valves - Testing of metallic valves - Part 1: Pressure tests, test procedures and acceptance criteria- Mandatory requirements EN 12266-2:2012 Industrial valves - Testing of metallic valves - Part 2: Tests,test procedures and acceptance criteria - Supplementary requirements EN 12288:2010 EN 12334:2001, AC:2002, A1:2004 EN 12351:2010 Industrial valves - Copper alloy gate valves Industrial valves - Cast iron check valves Industrial valves - Protective caps for valves with flanged connections EN 12516-1:2014 Industrial valves - Shell design strength - Part 1: Tabulation method for steel valve shells EN 12516-2:2014 Industrial valves - Shell design strength - Part 2: Calculation method for steel valve shells EN 12516-3:2002, AC:2003 Valves - Shell design strength - Part 3: Experimental method EN 12516-4:2014 Industrial valves - Shell design strength - Part 4: Calculation methodfor vvalve shells in metallic materials other than steel EN 12567:2000 EN 12569:1999, AC1:1999, AC2:2000 Industrial valves - Isolating valves for LNG - Specificaton for suitability and appropriate verification tests Industrial valves - Valves for chemical and petrochemical process industry - Requirements and tests

25 18. Bilaga 2. Ventilstandarder ett urval av standarder EN number Title EN 12570:2000 EN 12627:1999 EN 12760:1999 EN 12982:2009 EN 13397:2001 EN 13547:2013 EN 13709:2010 EN 13774:2013 EN 13789:2010 Industrial valves - Method for sizing the operating element Industrial valves - Butt welding ends for steel valves Valves - Socket welding ends for steel valves Industrial valves - End-to-end and centre-to-end dimensions for butt welding end valves Industrial valves - Diaphragm valves made of metallic materials Industrial valves Copper alloy ball valves Industrial valves - Steel globe and globe stop and check valves Valves for gas distribution systems with maximum operating pressure less than or equal to 16 bar - Performance requirements Industrial valves - Cast iron globe valves EN 14141:2013 Valves for natural gas transportation in pipelines - Performance requirements and tests EN 14341:2006 EN 15081:2007 EN 15389:2008 EN 15714-1:2009 EN 15714-2:2009 EN 15714-3:2009 EN 15714-4:2009 Industrial valves - Steel check valves Industrial valves - Mounting kits for part-turn valve actuator attachement Industrial valves - Performance characteristics of thermoplastic valves when used as construction products Industrial valves - Actuators - Part 1: Terminology and definitions of actuators for industrial valves Industrial valves - Actuators - Part 2: Electric actuators for industrial valves - Basic requirements Industrial valves - Actuators - Part 3: Pneumatic part-turn actuators for industrial valves - Basic reguirements Industrial valves - Actuators - Part 4: Hydraulic part-turn actuators for industrial valves - Basic requirements

26 18. Bilaga 2. Ventilstandarder ett urval av standarder EN number Title EN ISO 15848-1:2006 EN ISO 15848-2:2006 EN ISO 16135:2006 EN ISO 16136:2006 EN ISO 16137:2006 EN ISO 16138:2006 EN ISO 16139:2006 EN ISO 17292:2004 EN ISO 21787:2006 Industrial valves - Measurement, test and qualification procedures for fugutive emissions - Part 1: Classification system and qualification procedures for type testing of valves Industrial valves - Measurement, test and qualification procedures for fugutive emissions - Part 2: Production acceptance test of valves Industrial valves - Ball valves of thermoplastic materials Industrial valves - Butterfly valves of thermoplastic materials Industrial valves - Check valves of thermoplastic materials Industrial valves - Diaphragm valves of thermoplastic materials Industrial valves - Gate valves of thermoplastic materials Metal ball valves for petroleum, petrochemical and allied industries (ISO 17292:2004) Industrial valves of thermoplastic materials EN 26553:1991 Automatic steam traps - Marking (ISO 6553:1980) EN 26554:1991 Flanged automatic steam traps - Face-to face dimensions (ISO 6554:1980 EN 26704:1991 Automatic steam traps - Classification (ISO 6704:1982) EN 26948: 1991 EN 27841:1991 Automatic steam traps - Production and performance characteristic tests (ISO 6948:1981 Automatic steam traps - Determination of steam loss - Test methods (ISO 7841:1988) EN 27842:1991 Automatic steam traps - Determinaton of discharge capacity - Test methods (ISO 7842:1988 EN 28233:1990 EN 28659:1990 Thermoplastic valves - Torque - Test method Thermoplastic valves - Fatigue strength - Test method

27 18. Bilaga 3 Säkerhetsventil relationer mellan trycknivåer Tryckkärlskrav Säkerhetsventils karaktäristik ------------ 1,2 ------------ Blåstryck!för!brand! Trycköverstigande! ------------ (Ackumulation)! Högsta!tillåtna! tryck! Marginal! ------------ 1,1 ------------ Blåstryck! --------- --------- Tryckstegring! 1,05 ------------ Max öppningstryck vid stegvis öppning (staffling)! ------------ 1,0 ------------ Öppningstryck! --------- Nedblåsning+ ------------ 0,85 ------------ Stängningstryck! ----------- ------------ Proportionell*säkerhetsventil*specifieras*i*EN*12952910,*vattenrörspanna*för*hetvatten*och*EN*1295398,*eldrörspanna*för*hetvatten*