1 Kapitalförsörjning för ickevinstsyftande aktörer inom välfärdssektorn 1.1 Inledning Utredningen har bl.a. i uppdrag att utreda i vilken utsträckning det från kapitalförsörjningssynpunkt finns inträdes- eller tillväxthinder för idéburna aktörer inom välfärdssektorn och, vid behov, föreslå åtgärder för att reducera sådana hinder. I utredningens direktiv anges att kapitalbrist kan vara ett problem för aktörerna, t.ex. genom att det kan vara svårt att få lån eller att hitta finansiärer till verksamheten. Idéburna aktörer En första fråga att ta ställning till är vad som avses med en idéburen aktör. Begreppet idéburen aktör har ingen enhetlig definition, men används vanligtvis närmast synonymt med begrepp som aktörer inom den sociala ekonomin eller det civila samhället. Aktörer inom den sociala ekonomin definieras i departementsskrivelsen Social ekonomi i EU-landet Sverige tradition och förnyelse i samma begrepp (Ds 1998:48), som organiserade verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn. Enligt arbetsgruppen ryms inom den sociala ekonomin en mängd olika verksamheter, men grundläggande är att verksamheten organiseras så att det samhälleliga ändamålet värnas och verksamheten kan bli varaktig. Olika verksamhetsformer kan alltså förekomma inom den sociala ekonomin. Gemensamt för verksamheterna är att de har 1
allmännytta eller medlemsnytta, inte vinstintresse, som främsta drivkraft. 1 Begreppet det civila samhället används i propositionen En politik för det civila samhället i betydelsen en arena, skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet, där människor, grupper och organisationer agerar tillsammans för gemensamma intressen. Inom denna arena verkar organisationer, sammanslutningar och andra aktörer, t.ex. nätverk, som är fristående från såväl stat, kommun och landsting som från det privata näringslivet. Det civila samhällets aktörer agerar utifrån ett huvudsakligen ideellt syfte, vilket innebär att de inte delar ut vinst till medlemmar, ägare eller annan person, utan återinvesterar eventuell vinst i verksamheten. Aktörernas huvudsakliga syfte är i stället allmännytta eller medlemsnytta, ofta både och. Förutom ideella föreningar och registrerade trossamfund omfattar begreppet civilsamhälle också sådana stiftelser som inte är statliga och som inte kontrolleras av ett företag eller har som ändamål att främja en enskild familj eller släkt. Vidare omfattas kooperativ som inte delar ut vinst till medlemmarna utan som i stället sätter in vinsten i verksamheten. Även aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning (SVB) räknas i propositionen in i begreppet det civila samhället. 2 I den överenskommelse mellan regeringen, idéburna organisationer inom det sociala området och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) som upprättades under hösten 2008 ersätts begreppet ideell med begreppet idéburna organisationer som en samlande term som omfattar de verksamheter som ryms inom den sociala ekonomin. Med idéburna organisationer avses i överenskommelsen såväl ideella organisationer som den kooperativa rörelsen (kooperativa företag som ägs och drivs av sina medlemmar, som vanligtvis bedrivs i form av ekonomiska föreningar men även kan vara exempelvis aktiebolag). De idéburna organisationerna kan enligt definitionen vara vinstsyftande och har generellt någon form av mer allmänmänskliga uppdrag, utan att vara statliga eller kommunala. 3 I de idéburna organisationernas 1 Ds 1998:48, s. 50, 59 och 62. 2 Prop 2009/10:55 sid 28 f 3 Regeringens skrivelse 2008/09:207, s. 6, 21 och 49 ff. 2
förord till överenskommelsen beskrivs emellertid det som idéburna organisationer har gemensamt och som utgör deras kärna att de frivilligt valt att gå samman kring en idé och värdegrund och att allmännytta eller medlemsnytta är deras främsta drivkraft. Enligt förordet är det avgörande för om en organisation kan kalla sig idédriven att eventuella överskott går tillbaka till verksamheten och därmed kommer samhället till godo. 4 Enligt Forum för frivilligt socialt arbete 5 karaktäriseras de idéburna organisationerna av att de grundas kring ett värde eller en idé, gynnar allmän- eller medlemsintresset, inte syftar till ekonomisk vinst och inte är en del av staten eller kommunerna. 6 Inget av begreppen kan anses ha någon entydig definition, men ett kriterium som återkommer är att de aktörer som avses är aktörer vilka har ett ideellt syfte 7 dvs. syftet med verksamheten är ett annat än att skapa vinst till ägaren eller andra. Aktörerna kan bedriva sin verksamhet i olika associationsformer, t.ex. stiftelser, ideella föreningar eller SVB-bolag, men de kan också vara aktiebolag med en bolagsordning som inte tillåter vinstuttag eller ekonomiska föreningar som inte syftar till att dela ut vinst, t.ex. föräldrakooperativ. Aktörerna kan därmed bedriva sin verksamhet i associationsformer som i sig är vinstsyftande men trots detta bedriva verksamhet utan vinstsyfte. En aktör med ett ideellt syfte kan naturligtvis bedriva verksamhet som gör ett överskott, men delar, oavsett resultat, inte ut vinst till medlemmar, ägare eller andra personer, utan återinvesterar eventuella överskott i verksamheten. Även vinstsyftande aktörer har naturligtvis en idé med sin verksamhet, men det primära syftet med verksamheten är att skapa ett värde som kan komma ägarna till del vid en försäljning eller som vinstutdelning. Utredningen har valt att i det följande beteckna de aktörer som avses icke-vinstsyftande aktörer. Icke-vinstsyftande aktörer kan anses vara en något bredare term än idéburna aktörer då det inbegriper alla organisationer som har ett annat syfte än 4 Regeringens skrivelse 2008/09:207, s. 28 f. 5 Forum är en intresseorganisation för den idéburna organiseringen som samlar civilsamhällets organisationer med social inriktning. 6 Forum, Idéburet offentligt partnerskap (IOP), För delaktighet och lokal utveckling, 2010-09-15. 7 Ang. ideellt syfte se En politik för det civila samhället, prop. 2009/10:55, sid 28 3
vinst, dvs. även organisationer som inte anser sig ha ett samhällsuppdrag, t.ex. en vårdcentral som startas för att ge ägarna mer frihet och självbestämmande i det konkreta arbetet, men inte syftar till att dela ut vinst till ägarkretsen. I jämförelse med andra europeiska länder är andelen ickevinstsyftande aktörer inom välfärdsområdet liten i Sverige. Det har delvis historiska förklaringar. Det är tydligt att när det offentliga lämnat över allt större delar av utförandet av välfärdstjänster till privata aktörer så har det inte ökat andelen icke-vinstsyftande aktörer. De system och regelverk som byggts upp tycks ha gynnat vinstsyftande aktörer, ibland på bekostnad av befintliga ickevinstsyftande aktörer som kan ha svårt att t.ex. konkurrera vid upphandlingar. Uppmärksammade finansieringsproblem I de samtal som utredningen har haft med representanter för ickevinstsyftande aktörer och intresseorganisationer för idéburen verksamhet har olika typer av problem kopplade till finansiering omnämnts. Dels har en del organisationer problem kopplade till löpande finansiering, exempelvis ersättningsnivåer som inte är tillräckliga för den verksamhet man vill bedriva. Ett annat problem är bristande förmåga att delta i eller vinna upphandlingar. Några aktörer uppger att det saknas stöd och ekonomisk rådgivning från någon som förstår deras verksamhet och funktionssätt. Vissa aktörer uppger att det finns kapitalförsörjningsproblem och att entreprenörer saknar kapital när de vill starta eller expandera sin verksamhet. I detta kapitel kommer särskilt inträdeseller tillväxthinder som beror på bristande kapitalförsörjning att behandlas. I kapitel XX adresseras icke-vinssyftande aktörers förutsättningar för att delta i och konkurrera vid upphandlingar och inom valfrihetssystem. 1.2 Kapitalförsörjning För att nya företag ska kunna starta och utveckla sin verksamhet krävs oftast kapital i någon form. För de flesta nystartade företag utgör olika former av eget kapital den viktigaste källan till 4
finansiering, men tillgången till externt kapital är viktig, framför allt för företag som vill expandera sin verksamhet. 8 Det finns en stor mängd tänkbara finansieringsalternativ för nya företag eller entreprenörer som avser starta ett företag. De olika finansieringskällorna delas ofta in i tre kategorier: 1. Kapitaltillskott från ägare eller grundare (interna medel) 2. Externt ägarkapital (externa medel) 3. Extern skuldfinansiering (externa medel) Ingen av dessa kategorier innefattar dock bidrag, projektmedel eller andra typer av finansiering som kan spela stor roll för vissa typer av företag, såsom sociala företag. Tillväxtverket har därför i rapporten Tillgång till kapital valt att införa en fjärde kategori, i vilken den typen av finansiering ingår. 9 Även för de organisationer och företag som är aktuella i det här sammanhanget kan andra typer av finansiering vara aktuell. I avsnitt XX beskrivs bl.a. idéburet offentligt partnerskap, IOP. Med kapitaltillskott från ägare eller grundare avses kapital från ägaren eller grundaren antingen själv eller tillsammans med släkt och vänner. I de allra flesta nya företag handlar det om att ägaren investerar personligt sparande i företaget. Externt ägarkapital, eller riskkapital, avser även det investeringar i företagets egna kapital. Investeraren blir i någon utsträckning delägare i företaget. Riskkapitalinvesteringar kan delas in i private equity som är investeringar i onoterade bolags ägarkapital (utanför börsen) och public equity som är investeringar i börsnoterade bolags ägarkapital (på börsen). Lån från kommersiella banker och andra kreditinstitut är den vanligaste externa finansieringsformen för unga och små företag, såväl i Sverige som i andra länder. 10 Som komplement till den privata lånemarknaden finns statliga finansieringsaktörer, myndigheter som ger stöd till företag samt idéburna finansieringsaktörer. 8 Tillväxtanalys (2011) Kapitalförsörjningen i små och medelstora företag En inventering av statistik över riskkapitalmarknaden, Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser: Östersund, s. 9 9 Tillgång till kapital, En studie om förutsättningarna för samhälls-/sociala företag och företagare med utländsk bakgrund, Rapport 0165, Tillväxtverket 10 Tillgång till kapital, En studie om förutsättningarna för samhälls-/sociala företag och företagare med utländsk bakgrund, Rapport 0165, Tillväxtverket samt Små företags behov av krediter och systemen för att tillgodose dem, Kontigo, 2011, s 13 5
Bidrag, projektmedel och andra finansieringskällor som inte enkelt låter sig kategoriseras i grupperna ovan har stor betydelse för många företag. Det finns exempelvis en rad olika bidrag eller stöd för företag från myndigheter och länsstyrelser/regionförbund. Bidrag och projektmedel spelar en särskilt stor roll i de sociala företagen. 11 Utredningen för ett stärkt civilsamhälle (U 2014:04) har bl.a. i uppdrag att undersöka möjligheterna att på olika sätt underlätta för det civila samhällets organisationer att bedriva sin verksamhet och utvecklas. 1.3 Problem med kapitalförsörjning för ickevinstdrivna aktörer I utredningens direktiv anges att kapitalbrist kan vara ett problem för idéburna aktörer, t.ex. genom att det kan vara svårt att få lån eller att hitta finansiärer till verksamheten. Europeiska Kommissionen har ansett att de sociala företagens finansieringssystem är underutvecklat i jämförelse med det som andra företag har tillgång till och att för många sociala företag är tillgång till kredit en förutsättning för att de ska kunna bildas och utvecklas. 12 I Kommissionens definition av sociala företag ingår delar av de organisationer som är relevanta i det här sammanhanget. Slutsatserna bör emellertid gå att tillämpa på merparten av de ickevinssyftande organisationer som omfattas av utredningens uppdrag. Enligt Tillväxtverket har icke vinstsyftande aktörer samma behov av investeringar och kapital som de vinstdrivna, men icke vinstdrivna aktörer har svårare att låta framtida överskott finansiera investeringarna. 13 Många icke-vinssyftande aktörer bedriver sin verksamhet i associationsformer som inte har någon ägare, t.ex. i ideella föreningar eller stiftelser, vilket medför att de inte har möjlighet att få internt eller externt kapitaltillskott från befintliga eller tillkommande ägare. Även andra icke-vinstsyftande aktörer 11 Tillgång till kapital, En studie om förutsättningarna för samhälls-/sociala företag och företagare med utländsk bakgrund, Rapport 0165, Tillväxtverket, s 18 12 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Rådet, Ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén Initiativ för socialt företagande, KOM(2011) 682 13 Varför är det så få idéburna organisationer i välfärden?, Rapport 0142, Tillväxtverket, 2012, s 36 6
har ofta ett litet eget kapital. Eftersom aktörerna inte är vinstsyftande finns det dessutom små förutsättningar att attrahera traditionellt riskkapital. Finansiärer som vill ha avkastning på insatt kapital prioriterar inte att investera i icke vinstsyftandeföretag. 14 Den finansiering som kan vara aktuell är därmed, utöver löpande ersättningar och rena bidrag till verksamheten, extern lånefinansiering. Kommissionen anger att eftersom kännedomen om de sociala företagen är dålig eller de betraktas som mer riskabla har de större svårigheter än små och medelstora företag att skaffa de medel som behövs. 15 De nyckeltal som används av bankerna vid en kreditbedömning uppvisar inte alltid tillräcklig nivå hos ickevinstdrivna aktörer och avsaknaden av en stark och långsiktig ägare kan sänka kreditvärdigheten. 16 Dessutom kan den företagsekonomiska kompetensen hos de idédrivna aktörerna brista. Bankernas bedömningar är inte avpassade för att ta hänsyn till de särskilda förutsättningar som icke-vinstsyftande aktörer har vilket kan innebära att även aktörer som bedrivit verksamhet i många år kan nekas krediter. Famna, riksorganisationen för idéburen vård och social omsorg, har i sin tillväxtenkät 2013 ställt ett antal frågor till medlemsorganisationerna om finansiering. Av enkäten framgår att 39 procent av respondenterna uppgav att brist på kapital hindrat dem från att utveckla sin verksamhet. Av enkätsvaren framgår att de största svårigheterna är svårigheten att få tillgång till kapital och svårigheten att få långsiktiga finansieringslösningar. Närmare en femtedel uppgav att de inte vet vart de ska vända sig för att få kapitalförsörjning medan något färre anger att det är för dyrt med externt kapital. Färre än en tiondel av de tillfrågade medlemsorganisationerna uppgav att de inte blir beviljade krediter. 17 I en konsultrapport beställd av Ägarprövningsutredningen analyserades uppgifterna i Famnas tillväxtenkät. Efter kontakt med medlemmar drogs slutsatsen att resultaten vad gäller bristande 14 Se bl.a. Varför är det så få idéburna organisationer i välfärden?, Rapport 0142, Tillväxtverket, 2012 15 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Rådet, Ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén Initiativ för socialt företagande, KOM(2011) 682 16 Finansiering av SME inom välfärdssektorn, Infina, 2014-10-14, sid 42 f 17 Tillväxtrapport för idéburen vård och social omsorg 2013, Famna 7
kapitalförsörjning lätt kunde misstolkas då det som efterfrågades kunde vara något annat än vanliga banklån. 18 Det kan också vara värt att understryka att välfärdssektorn är en tjänstesektor och därmed har ett lägre kapitalbehov än tillverkningsindustrin. Som underlag för den rapport som beställts av Ägarprövningsutredningen togs bl.a. kontakter med kreditchefer på de svenska affärsbankerna. Bankerna uppgav att antalet kreditförfrågningar från företag inom välfärdssektorn är relativt lågt i förhållande till t.ex. antalet anställda i sektorn. I rapporten antas detta vara en indikation på att kreditbehovet är lågt i sektorn. 19 Även Tillväxtverket anser att det är tveksamt om själva finansieringen är det största problemet för den idéburna sektorn med tanke på att Sverige har världens kanske mest utvecklade s.k. pengsystem på det sociala området. 20 I svar på en enkät som myndigheten bl.a. riktat till ekonomiska föreningar 2014 angav färre än tio procent av de ekonomiska föreningarna att bristande tillgång till lån och krediter är ett stort tillväxthinder, vilket är mindre än andelen som bedriver verksamhet inom andra företagsformer. 21 Sammanfattningsvis är kapitalbehovet i sektorn lågt men ickevinstsyftande aktörer kan ha svårare att få tillgång till kapital än andra aktörer. Det kan därför finnas behov av ytterligare finansieringsmöjligheter för sådana aktörer. Utifrån utgångspunkten att icke-vinstsyftande aktörer inom välfärden kan tillföra särskilda värden och ha en positiv inverkan på samhället (se avsnitt XX), så kan det finnas anledning till särskilda offentliga insatser för att öka andelen idédrivna aktörer inom de aktuella sektorerna. Ett exempel på hur finansiella insatser kan påverka förekomsten av icke-vinstsyftandeaktörer är de särskilda etableringsstöd som riktades till föräldrakooperativ under 1980 och 1990 talen och som kan ha bidragit till att förekomsten av 18 Finansiering av SME inom välfärdssektorn, Infina, 2014-10-14, sid 49 f 19 Finansiering av SME inom välfärdssektorn, Infina, 2014-10-14, sid 40 20 Varför är det så få idéburna organisationer i välfärden?, Rapport 0142, Tillväxtverket, 2012, s 37 21 Tillväxtverket, Företagens villkor och verklighet 2014 8
kooperativ och idéburen verksamhet är större inom förskolesektorn än inom de andra välfärdssektorerna. 22 1.4 Befintliga finansieringsåtgärder och stöd I dag finns finansieringsinsatser och stöd att tillgå från statliga och andra aktörer. Som gemensam inriktning för de statliga finansieringsinsatserna gäller i dag att de ska vara marknadskompletterande och att de inte ska konkurrera med det privata finansieringsutbudet. En annan riktlinje är att insatserna ska vara förenliga med EU:s statsstödsregler. 23 1.4.1 Statliga finansieringsaktörer Almi Företagspartner AB Almi är statens huvudsakliga verktyg för att stärka de små och medelstora företagens tillgång till lån och krediter i Sverige. 24 Almi har i uppdrag att bidra till hållbar tillväxt och innovation genom att förbättra möjligheterna att utveckla konkurrenskraftiga företag. Almi har ett brett uppdrag och verksamheten omfattar förmedling av lån, ägarkapital och rådgivning till företag. Verksamheten ska utgöra ett komplement till den privata marknaden. 25 Almi Företagspartner AB ägs av staten och är moderbolag i en koncern med 16 regionala dotterbolag som också omfattar Almi Invest AB och IFS Rådgivning AB. Almi Invest AB är koncernens riskkapitalbolag som bildades 2009. Almi Invest består av åtta regionala fonder. Fonderna är finansierade med medel från Europeiska Unionen till 50 procent, regionala ägare till 25 procent och från Almi Företagspartner AB till 25 procent. Investeringar sker normalt tillsammans med kommersiella aktörer. Almis verksamhet begränsas inte till en viss bransch eller utvecklingsfas för företagen. 22 Källa inväntas 23 En fondstruktur för innovation och tillväxt, SOU 2015:64, sid 21 f 24 En fondstruktur för innovation och tillväxt, SOU 2015:64, sid 21 f 25 Ägaranvisning för Almi företagspartner AB 9
De regionala dotterbolagen inom Almi bedriver i huvudsak låneverksamhet till små och medelstora företag samt rådgivning. Den vanligaste låneformen är företagslån som kan lämnas utöver ett ordinärt banklån. Låneformerna kan anpassas till efterfrågan och behov. Företag i tidiga skeden kan erbjudas mindre lån med mjukare villkor. Särskilda lån har utvecklats för innovativa projekt och företag. Innovationslån är ett mindre lån, cirka 50 000 kronor, med mjukare villkor avsett för innovationsprojekt i tidiga skeden. Ett nytt tillväxtlån för innovativa företag avser större belopp, från 250 000 kronor. Under 2014 beviljades lån på totalt 2,4 miljarder kronor till 4 000 företag. Almi erhåller ett årligt driftsanslag från staten på 260 miljoner kronor samt 40 miljoner kronor för förlusttäckning för innovationsverksamheten. 26 För att undvika oönskad konkurrens med de privata bankerna är räntan på lån från Almi högre än på den privata marknaden. 27 OECD har ansett att det därför är rimligt att tro att entreprenörer som sökt finansiering från Almi har banklån som sitt förstahandsval. Därför är det också sannolikt att de vänt sig till banken först, men att banken avslagit låneansökan alternativt begärt medfinansiering från Almi. 28 Almi ställer lägre krav på säkerheter än vad de privata bankerna gör. 29 Norrlandsfonden Stiftelsen Norrlandsfonden bildades av staten 1961 med uppdrag att främja utveckling av tillverkningsindustri och tjänsteproduktion i norra Sverige. Norrlandsfonden ska erbjuda finansiering till etablering, utveckling och expansion till små och medelstora företag med särskild uppmärksamhet på Norrlands inland och Norrbotten. Fonden arbetar med ett fåtal instrument, främst lån i form av topplån men även konvertibla skuldebrev, garantier och borgensåtaganden. Norrlandsfondens verksamhet ska vara marknadskompletterande och ett nära samarbete finns etablerat 26 En fondstruktur för innovation och tillväxt, SOU 2015:64, sid 21 f 27 Tillgång till kapital, En studie om förutsättningarna för samhälls-/sociala företag och företagare med utländsk bakgrund, Rapport 0165, Tillväxtverket, s 18 28 Financing SMEs and Entrepreneurs 2013: An OECD Scoreboard, OECD, s. 216 217 29 Tillgång till kapital, En studie om förutsättningarna för samhälls-/sociala företag och företagare med utländsk bakgrund, Rapport 0165, Tillväxtverket, s 18 10
med bankerna i regionen. Norrlandsfonden får även äga aktier i regionala riskkapitalfonder och har engagemang i företagsinkubatorer, dvs. organisationer som syftar till att främja och underlätta för nystartade företag, och riskkapitalbolag i anslutning till regionens universitet. Norrlandsfondens engagemang har i allmänhet fokus på företag i senare skeden, dvs. när företag avser expandera. 30 Fondens beviljade krediter uppgick 2014 till 313 miljoner kronor som fördelades på 149 företag. Norrlandsfondens verksamhet ska bedrivas så att stiftelsens kapital på lång sikt bevaras nominellt oförändrat. 31 Andra aktörer Utöver dessa aktörer finns de statligt ägda riskkapitalbolagen Fouriertransform AB, som har i uppdrag att stödja tillverkningsindustrin och närliggande tjänstenäringar, och Inlandsinnovation AB som har i uppgift att främja företagande och utveckling i norra Sveriges inland. Det finns även en statlig stiftelse, Stiftelsen Industrifonden, vars övergripande uppdrag och mål är att främja industriell tillväxt och förnyelse i Sverige. Fonden investerar främst genom ägarkapital men erbjuder även vissa lån. Investeringarna sker i huvudsak i företagsuppbyggnad och expansion. Investeringarna ska ske på affärsmässiga villkor i partnerskap med andra investerare. Industrifonden är en återinvesterande fond, vilket innebär att all avkastning kan investeras i nya projekt. Nya investeringar och engagemang uppgick till 420 miljoner kronor verksamhetsåret 2013/14. 32 1.4.2 Myndigheter som ger stöd till företag Vinnova Verket för innovationssystem, Vinnova, är en statlig myndighet med uppgift att finansiera behovsmotiverad forskning och utveckling av effektiva innovationssystem. Myndigheten ska verka 30 En fondstruktur för innovation och tillväxt, SOU 2015:64, sid 21 f 31 En fondstruktur för innovation och tillväxt, SOU 2015:64, sid 21 f samt hemsida 32 En fondstruktur för innovation och tillväxt, SOU 2015:64, sid 21 f 11
för nyttiggörande av forskning för att uppnå hållbar tillväxt och stärkt konkurrenskraft i Sverige. Under 2014 beviljade Vinnova bidrag på totalt drygt 2,6 miljarder kronor. Av bidragen fördelades 28 procent till privata företag. Vinnovas program för innovationsdriven tillväxt i små och medelstora företag omfattar olika former av stöd om totalt 400 miljoner kronor per år. Vinnova fick 2012 i uppdrag av regeringen att hitta lämpliga distributörer av innovationscheckar på 100 000 kr. Innovationscheckarna lämnas till bl.a. Almi och Coompanion Kooperativ Utveckling (se avsnitt 1.4.4.) som i sin tur förmedlar dem vidare till projekt och företag. Det kan bl.a. vara innovativa utvecklingsprojekt med internationell marknadspotential eller verifieringsmedel i tidiga skeden alternativt stöd till små och innovativa företag för medverkan i EU-program för innovation och utveckling. Vinnova ansvarar för det särskilda statliga inkubatorstödet som beräknas omfatta totalt 80 miljoner kronor per år. Vinnova hanterar också en rad olika stöd till behovsmotiverade forskning och innovationsstöd. Flera av stöden hanteras genom en modell för utlysningar där företag kan söka medel för aktuell period eller sakområde. 33 Tillväxtverket Tillväxtverket är en statlig myndighet som bl.a. har i uppgift att utveckla och genomföra insatser som främjar entreprenörskap, hållbar tillväxt och utveckling i företag. Tillväxtverket ansvarar även för bl.a. nationell samordning av regionalfonden som är en del av EU:s struktur- och investeringsfonder. Tillväxtverket ska bl.a. pröva frågor om vissa regionala företagsstöd och svara för information till företag om regionala företagsstöd samt ansvara för att samordna, förmedla kunskap till och stödja aktörer som beviljar regionala företagsstöd. 34 Myndigheten hade under en period i uppdrag att tillsammans med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan utforma och genomföra ett program för att stödja utvecklingen av 33 En fondstruktur för innovation och tillväxt, SOU 2015:64, sid 21 f och Vinnovas hemsida 34 Förordning (2009:145) med instruktion för Tillväxtverket, 3 punkten 2 12
arbetsintegrerande sociala företag. 35 Tillväxtverket informerar även om social ekonomi och socialt företagande. 36 Inom ramen för programmet Kooperativ utveckling stödjer Tillväxtverket organisationen Coompanion (se avsnitt 1.4.4.) och utvecklar i viss utsträckning egna metoder och modeller för att främja nystart och utveckling av kooperativ och idéburen verksamhet, även inom skola, vård och omsorg. De egna insatserna handlar om att sprida information om kooperation, se över regler och sprida kunskap. 37 Rådet för Europeiska socialfonden Rådet för Europeiska socialfonden eller Svenska ESF-rådet ska bl.a. förvalta Europeiska socialfonden, Europeiska integrationsfonden och Fonden för dem som har det sämst ställt (Fead). 38 Socialfonden ska verka för regional konkurrenskraft, sysselsättning och mot utanförskap, medan Integrationsfonden syftar till att förbättra system för att ta emot och integrera medborgare från länder utanför EU. Myndigheten är indelad i åtta regionala enheter samt ett huvudkontor och ska ge ut stöd samt utvärdera och rapportera resultaten av genomförandet av program och uppdrag. 39 Myndigheten har i samarbete med Coompanion och Forum för idéburna sociala organisationer startat två analys- och planeringsprojekt kring civilsamhället och den sociala ekonomins roll. I projekten deltar ca 20 aktörer. 1.4.3 Andra stöd till företag Inkubatorer och science parks En inkubator, eller företagsinkubator, är en organisation med syfte att främja och underlätta nystartade företag i utvecklingen mot 35 Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Tillväxtverket 36 Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Tillväxtverket 37 http://www.tillvaxtverket.se/huvudmeny/insatserfortillvaxt/naringslivsutveckling/kooperati vutveckling.html 38 Förordning (2007:907) med instruktion för Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige 39 Svenska ESF-rådet Årsredovisning 2014 och Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige 13
tillväxt och lönsamhet. Inkubatorerna erbjuder kvalificerad affärsrådgivning, samt nätverk för att underlätta kontakterna med kunder, partners och investerare. Liknande verksamhet bedrivs vid en science park, eller teknik- eller forskningspark. 40 Samarbete genom inkubatorer sker regionalt eller lokalt och med olika huvudmän och aktörer. Flera inkubatorer och science parks driver affärsängelnätverk och såddkapitalfonder för investeringar i tidiga skeenden i tillväxtbolagens uppbyggnad. Det särskilda statliga stödet till inkubation omfattar driftsstöd till ett urval av inkubatorer. 41 EU-program EU har inför planeringen av den nya strukturfondsperioden 2014 2020 gett medlemsstaterna ökade möjligheter att tillämpa s.k. revolverande instrument, d.v.s. kreditliknande instrument. Den svenska regeringen har i sitt nationella program bl.a. föreslagit en nationell fond-i-fond. Därutöver ska nuvarande system med regionala riskkapitalfonder under Almi fortsätta. Fonden ska vara nationell, dvs. inte vara föremål för regionala beslut. Fondens medel ska investeras som riskkapital i företag i tidiga skeden, t.ex. investeringar i inkubatorsnära miljöer. Planeringen har hittills haft som utgångspunkt att fonden administreras av Tillväxtverket. 42 Universitet och högskolor Många universitet och högskolor har holdingbolag som i huvudsak arbetar med mycket tidiga investeringar, främst i det egna lärosätets innovationer. 43 Sociala investeringsfonder I många av landets kommuner och i vissa landsting har det växt fram sociala investeringsfonder. Fonderna har utformats på olika sätt, men de är avsedda för investeringar i förebyggande arbete som 40 En fondstruktur för innovation och tillväxt, SOU 2015:64, sid 21 f 41 En fondstruktur för innovation och tillväxt, SOU 2015:64, sid 21 f 42 En fondstruktur för innovation och tillväxt, SOU 2015:64, sid 21 f 43 En fondstruktur för innovation och tillväxt, SOU 2015:64, sid 21 f 14
syftar till att på sikt ge minskade kommunala kostnader. 44 De är därmed inte särskilt riktade till idéburna eller icke vinstsyftande aktörer. SKL har tagit fram särskilt material om sociala investeringsfonder samt bildat ett nätverk för samarbete mellan SKL och kommunerna. Det är främst kommunernas egna förvaltningar som söker medel ut fonderna, men det finns exempel där man öppnat upp fonden för externa verksamheter och civilsamhällets organisationer. 45 1.4.4 Exempel på idéburna finansieringsaktörer och stödstukturer Mikrofonderna Mikrofonden Sverige utgör navet för ett antal regionala Mikrofonder som bedrivs som ekonomiska föreningar. Fonderna erbjuder garantier och investeringar till medlemmar i de regionala Mikrofonderna. Mikrofonden Sverige är registrerad hos Finansinspektionen. Kapitalet i fonderna utgörs till största delen av idéburet privat kapital. Regionalt har både medlemmar, den etablerade kooperationen och mindre banker investerat i regionala Mikrofonder. Fackförbundet Kommunal har investerat nationellt i Mikrofonden Sverige och det finns exempel på investeringar från den offentliga sektorn på kommunal nivå. Mikrofonden Sverige efterfrågar långsiktig offentlig finansiering till verksamhetens drift på motsvarande sätt som Almi. 46 Coompanion Coompanion arbetar för att främja kooperativt, idéburet och socialt företagande genom information, företagsrådgivning och utbildning. Organisationen finansieras främst av offentlig sektor 44 Sociala investeringsfonder i Sverige fakta och lärdomar, Lars Hultkrantz, Sociala investeringar i Sveriges kommuner och landsting/regioner resultat från enkätstudie, SKL 45 Hur går det med finansieringen?, Temagruppen Entreprenörskap och Företagande inom social ekonomi, s 7 46 http://mikrofonden.se/ 15
och består av 25 regionala Coompanionkontor samt paraplyorganisationen Coompanion Sverige. 47 Coompanion distribuerar också, på uppdrag av Vinnova, innovationscheckar på upp till 100 000 kronor till kooperativa, idéburna och sociala företag. Checkarna syftar till att främja sociala innovationer och ska användas för att köpa extern hjälp från forskningsinstitut, universitet, högskolor eller privata konsulter. Till exempel handlar det om att undersöka innovativa och nya affärsmodeller, produkter, tjänster och processer. Det kan också handla om nya organisatoriska lösningar och partnerskap, sociala innovationer, nya strategier, koncept eller idéer som möter olika behov i samhället på ett nytt sätt. 48 Coompanion Sverige och de regionala kontoren får årligen statligt driftsstöd. Organisationen har en rådgivande och mobiliserande roll och, förutom innovationscheckarna, inga finansiella instrument, utöver innovationscheckarna, att erbjuda. 49 Ekobanken Ekobanken är en medlemsägd etisk bank. Ekobanken lånar bl.a. ut pengar till idéburen vård samt vissa rehabiliterings- och behandlingshem, fristående skolor och förskolor. 50 1.5 Lösningar på kapitalförsörjning Utredningens bedömning: Tillväxtverket bör få i uppdrag att utforma och genomföra ett program för att stödja utvecklingen av verksamhet som bedrivs utan vinstsyfte inom välfärdssektorn. Uppdraget bör innefatta granskning och anpassning av regelverk samt möjligheterna till finansiering för främjande, start och utveckling av verksamhet. Tillväxtverket bör utöver detta få i uppdrag att öka informationsinsatserna om 47 Hur går det med finansieringen?, Temagruppen Entreprenörskap och Företagande inom social ekonomi, s 9 48 http://coompanion.se/ansok-om-en-innovationscheck, http://www.vinnova.se 49 Hur går det med finansieringen?, Temagruppen Entreprenörskap och Företagande inom social ekonomi, s 6 50 www.ekobanken.se 16
icke-vinssyftande verksamhet och icke-vinssyftande organisationer. Almis uppdrag bör ses över för att säkerställa att det inte finns några onödiga hinder för att låneverksamhet och rådgivningsverksamhet även kan komma verksamhet inom välfärdssektorn som bedrivs utan vinstsyfte till del. Idéburen verksamhet har en mindre roll i den svenska välfärden än i välfärden i andra europeiska länder. Detta kan ha många olika orsaker och beror bl.a. på hur de olika välfärdsystemen växt fram. Insatser för att främja icke-vinssyftandeaktörers möjligheter att få kapital bör ses mot bakgrund av det samlade värde dessa aktörer kan ha för samhället, t.ex. att genom att bidra till mångfald inom välfärdssektorn (se avsnitt XX/civilsamhällesutredningen). En tydlig fördel med icke-vinssyftande aktörer är, mot bakgrund av utredningens övergripande uppdrag, att alla offentliga medel används till den välfärdsverksamhet som de avsatts för. Icke-vinssyftande aktörer har bl.a. påpekat att upphandlingsregler, ersättningsystem, betalningsvillkor, detaljreglering och konkurrens från stora vinstdrivna aktörer kan utgöra hinder för vissa icke-vinssyftande aktörer. Utredningen kommer att återkomma till dessa aspekter i avsnitt XX. Ett särskilt hinder för framväxt och utveckling av idéburen sektor kan vara kapitalbrist då sektorn kan ha särskilda svårigheter med att få lån eller hitta finansiärer. Utredningens bedömning är att det är samhällsekonomiskt motiverat att främja icke-vinssyftande verksamheters kapitalförsörjning även om de inte uppfyller alla de kriterier som en vanlig affärsbank uppställer vid lånegivning. Ett problem i sammanhanget är förstås att avgöra när en utebliven finansiering på marknadsmässiga grunder är en samhällsekonomiskt korrekt bedömning eller inte. Kommissionen har uppmanat medlemsstaterna och de lokala och regionala myndigheterna att inom ramen för sina befogenheter stödja och främja utveckling av sociala företag. 51 I Sverige har de 51 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Rådet, Ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén Initiativ för socialt företagande, KOM(2011) 682 17
statliga system och finansieringsaktörer som finns inte inriktats mot icke-vinssyftande aktörer inom välfärdssektorn. Enligt utredningens mening bör Tillväxtverket få i uppdrag att utforma och genomföra ett program för att stödja utvecklingen av idéburen verksamhet inom välfärdssektorn. Uppdraget bör dels innefatta granskning och anpassning av regelverk samt möjligheterna till finansiering för främjande, start och utveckling av verksamhet. Inom ramen för programmet kan befintliga finansieringssystem ses över och förslag på hur de kan anpassas till idéburen verksamhet inom välfärdssektorn kan tas fram. Sådana förslag bör kombineras med åtgärder för att stärka strukturen runt organisationerna t.ex. genom rådgivnings- och utbildningsinsatser. Tillväxtverket bör utöver detta få i uppdrag att öka informationsinsatserna om idéburen verksamhet och ickevinssyftande organisationer. En ökande kunskapsnivå vad gäller icke-vinssyftande aktörer i samhället kan påverka förståelsen för aktörernas verksamhet och underlätta deras arbete. Utöver detta bör Almis uppdrag ses över för att säkerställa att det inte finns några onödiga hinder för att låneverksamhet och rådgivningsverksamhet även kan komma verksamhet inom välfärdssektorn som bedrivs utan vinstsyfte till del. I kapitel XX gör utredningen bedömningen att det finns utrymme för kommuner och landsting att utveckla system för att stimulera framväxt och utveckling av idéburen verksamhet. Kommuner och landsting kan även anpassa befintliga system för att underlätta för idéburen verksamhet. Det kan till exempel gälla anpassning av betalningsvillkoren vid upphandlingar och inom LOV system. 18