Tjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter. tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET!



Relevanta dokument
Tjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter. tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET!

Så ökar du din förtjänst i matpotatisen! Prova den nya generationens betningsmedel, den ger dina potatisar ett tydligt försprång.

SVAMPSJUKDOMAR I POTATIS ERFARENHETER AV REVUS OCH MAXIM 2009

Betning av potatis mot

SYNGENTA NORDEN. Skydd av nytillväxt av blad i fält Resultat Flakkebjerg 08667, 2008

Sjukdoms- och bristsymptom hos potatis och deras bekämpning

Sammanfattning av demoodlingar med Proradix i Östergötland sommaren 2012

Följ deras råd och även du får bättre lönsamhet och en enklare potatisodling 2010!

Lagersjukdommer, lagring og svinn

Välj en genomtänkt potatisstrategi för optimal effekt och minimal resistensutveckling

NYHET! Bara gröna blad producerar toppskörd

Hjälp från Syngenta till effektivare. Jordgubbsodling

Råd hur man bekämpar filtsjukan

En bladmögelstrategi som ger dig tid och pengar över till annat!

Hur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling

Potatiskräfta och rotgallnematod

Vi som har gjort denna presentation som föredrogs på regionala växtodlings- och växtskyddsdagar den 3-4 december 2014 i Växjö, arbetar på

En bladmögelstrategi som ger dig tid och pengar över till annat!

Det är svårt att dölja när man har valt den bästa potatisstrategin

Bladmögelbekämpning 2011 Lars Wiik, HUSEC E-post:

Betning mot kornets bladfläcksjuka

Alternariaförsök 2013

Hur kan problemet med silverskorv på potatis minskas?

Behovsanpassad bladmögelbekämpning i potatis med hjälp av belutstödssytem

Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1)

Smak och kvalitet i ekologisk potatisodling. - dokumentationsprojekt 2003

Växtskydd för professionell potatisodling

SORTFÖRSÖK I MATPOTATIS. av Jannie Hagman, institutionen för Växtproduktionsekologi, SLU Uppsala

ODLINGSVÄGLEDNING WOOTAN

Betning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009

Bibliografiska uppgifter för Kemiindustrins syn på behandling mot potatisbladmögel, en analys från Syngenta

Nordisk Alkali. Växtskydd för professionell potatisodling

Slutrapport för projekt: Rhizoctonia solani Marksmitta finns det, vilka stammar förekommer? SLF Dnr

Grobarhet och skjutkraft hos åkerbönor angripna av bönsmyg

Mellangrödor före sockerbetor. Frågeställningar - sockerbetor. - Etablering. Etableringsförsök 2005

Svampsjukdomar i maltkorn

Ekologisk potatisodling. FoU inom ekologisk produktion Hässleholm 5 mars 2015 Jannie Hagman

Jordbruksinformation Starta eko Potatis

PM för sortförsök med höst- och vinterpotatis i ekologisk odling, R7-7112, 2015

- skörden blir bara bättre!

Växtsjukdomarnas mångfald finns det skäl till oro?

Jordbruksinformation Starta eko. Potatis

Lönsam produktion av stärkelsepotatis SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE VID LTJ-FAKULTETEN. Timing och skördeanpassade åtgärder

Beslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet

Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling. Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet

Utredning om utsädespotatis

Sorter. Potatis. Åsa Rölin, Hushållningssällskapet, Skara

Ekologisk växtodling. Odlingsbeskrivningar. Matpotatis. Foto: Urban Wigert

PM för sortförsök med höst- och vinterpotatis i ekologisk odling, R7-7112, 2018

Celest Trio. Paras lähtö hyvälle kasvulle Den bästa starten för en god tillväxt

Mjöldagg är vanligt förekommande...

Tabell 1. Teoretisk uppförökningspotential för vanligt stinksot för höstvete i monokultur (fritt efter Johnsson m fl, 1995).

BÄDDODLING AV MATPOTATIS

Potatis i ekologisk odling 2019

Slutrapport - Förstudie om Alternariaförekomst i potatis och behandlingseffekter 2013 i Mellansverige.

Potatisinventering i ekologiska potatisfält

Betning mot kornets bladfläcksjuka effekter Lars Wiik SLU Alnarp. Sammanfattning

/10 SWED/11M

Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum

Produktionskostnad för planterad lök jämfört med sådd lök

Sex bekämpningsprogram var beställda av

Stråsädesväxtföljder med gröngödslingsträda/mellangröda

Rapsåret 2017 HS Skåne Jordbrukardagar

Jordbruksinformation Starta eko Växtodling

Mellangrödor i växtföljden växtskyddsperspektiv

Betydelsen av torrfläcksjuka (Alternaria ssp.) på potatis SLF

Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut

Åkerbönor erfarenheter från fler fall med mögelangripna baljor

Potatisbladmögel 2013

Jordbruksverkets hantering av inblandning av en annan GM-potatis i Amflora

L SWED/5M Ogräsmedel Mot icke önskvärd vegetation utom i sjöar, vattendrag och andra vatten-

GUNILLA. KWS-sorter ökar din lönsamhet! kr per ha *

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad

För att undvika risker för människors hälsa och för miljön, följ bruksanvisningen. Mycket giftigt för vattenlevande organismer med långtidseffekter.

Bladmögelbekämpning. Av Lars Wiik, HUSEC AB, och Anna Gerdtsson, Jordbruksverket

L Användningsområde 10 KG

Växtextrakt mot potatisbladmögel - bekämpning genom inducerad resistens? - en förstudie

eko-nytt Gröda Krav på ekologiskt utsäde Konventionellt obetat/biobetat utsäde tillåtet Havre Alla sorter utom Sanna, Svala, Veli, Svea

Klumprot i korsblomstra vekster Hva med jordforbedrende vekster?

Potatis sortförsök Perunan lajikevertailu

Rhizobium och sjukdomshämmande rotbakterier i åkerböna

Bevakning av bladsvampar Del 2. Effekt av bekämpning vid olika tidpunkter efter första angrepp.

Ekologisk odling av matpotatis

Hestebønnerodråd og bønnefrøbiller - to nye skadegørere i hestebønner. Rotröta och bönsmyg - två nya skadegörare i åkerbönor

Integrerat växtskydd Vad? Varför? Hur?

Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling.

Veckorapport Potatisbladmögelbevakning i färsk- och matpotatis, Alnarp vecka 30

Svartpricksjukans betydelse för skalkvalitet i matpotatis

Genetiskt modifierade grödor regler vid odling i Sverige

Från kumminodlingarnas gårdsförsök har man fått fakta om växtsjukdomarnas utbredning

Vad kostar förebyggande åtgärder inom växtskyddet?

Sortförsök i höst- och vinterpotatis Av Jannie Hagman, Institutionen för Växtproduktionsekologi, SLU

Veckorapport Potatisbladmögelbevakning i potatis, Alnarp vecka 26

Din potatisodling. är vår passion

Framgångsrik precisionssådd

SKALSJUKDOMAR OCH KNÄPPARLARVER I POTATIS

Strategier mot skadegörare i ärter

BESLUT. .,... Datum Diarienr Sw shchemicalage n n e cv a-H Beslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet

Lönsam produktion av stärkelsepotatis SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE VID LTJ-FAKULTETEN. Timing och skördeanpassade åtgärder

Antal daggrader, medel per dygn under månaden, , 10 st 5T-gårdar

Transkript:

Tjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET!

Maxim representerar morgondagens betningsmedel mot svampsjukdomar! Maxim kan naturligtvis vad de gamla traditionella betningsmedlen kunde men ger dig som odlare också helt nya fördelar. Fördelar som varar hela vägen till skörd, ja till och med efter lagring av potatisen. Maxim har nämligen god effekt på utsädesburen smitta av de svampar som påverkar skalkvaliteten. Angreppen av dessa svampar blir tydliga först efter lagring och kan kosta dig stora pengar. Den traditionella betningen har effekt på Filtsjuka/Lackskorv och bryter uppförökningen av denna utsädesburna svampsjukdom. Maxim påverkar även en rad andra svampsjukdomar som till exempel Silverskorv. Man måste dock vara observant på att många av dessa sjukdomar också sprids via jordsmitta. Bra växtföljd är därför också en mycket viktig parameter. Betning med Maxim skyddar potatisen under groning och uppkomst. Detta lägger grunden till ett väletablerat bestånd med hög avkastningspotential. Maxim förhindrar också vissa svampars möjlighet att spridas vidare från sättknölen och stoppar på detta sätt spridningen av utsädesburna svampar. Betning utförs antingen på rullbord eller vid potatissättning på sättaren. Det viktigaste är att betningen utförs på ett så noggrant sätt att Maxim blir jämnt fördelat på potatisen. Selektivitet Maxim har visat sig vara skonsam mot potatis. Betning med Maxim på icke angripet potatisutsäde har i försök visat god selektivitet och inga skador på potatisen har förekommit under förutsättning att betningen har skett på ett riktigt sätt. Det finns heller ingen risk att Maxim på något sätt skulle ge smakproblem på vanlig matpotatis eller potatis till chips. Dos Rekommenderad dos för Maxim är 25 ml per 100 kg potatis. Maxim ger både din potatisodling och din ekonomi ett tydligt försprång! Betning med Maxim ökar värdet på din potatisodling ända fram till försäljning!

Maxim ger dina potatisar ett helt nytt och brett skydd mot utsädesburna svampsjukdomar Ett friskt utsäde är en av hörnpelarna i en lönsam potatisodling. Det finns många olika svampar som kan påverka potatisen från uppkomst till avslutad lagring. Betning med Maxim säkerställer sundheten i utsädet och är ett av de bästa sätten att bryta uppförökningen av utsädesburna svampsjukdomar. Silverskorven Silverskorvens (Helminthosporium solani) största påverkan är på skalkvaliteten samt storleken på knölarna. Silverskorv sprids främst genom utsädet och uppförökas under odlingssäsongen. Svampen uppförökas långsamt i jorden. Angreppen blir normalt tydliga först efter lagring eller under lagringen om förhållanden för svampen är bra. Uppförökningen i lager kan gå mycket snabbt och vid starka angrepp uppstår viktsförluster. Svampen kan ge upphov till stora ekonomiska förluster! Blåsskorv Blåsskorv (Polyscytalum pustulans) är en utsädesburen sjukdom och kan i jorden endast överleva på skörderester. Svampen kan dels påverka uppkomsten och ge upphov till ojämna bestånd, dels ge kvalitetsskador i lagret. Skadorna av angrepp uppträder som små brunsvarta blåsor. Spridningen av svampen sker under odlingssäsongen och vid upptagningen. Colletotrichum coccodes Colletotrichum coccodes är både en jord- och utsädesburen svamp. Symptomen är små svarta prickar (sklerotier) på potatisarna. Colletotricum kan orsaka en för tidig mognad och många små knölar. Angreppet blir värst i en stressad gröda (vatten- eller näringsbrist). Lackskorv/filtsjuka Lackskorv/filtsjuka (Rhizoctonia solani) finns ofta som smitta på sättpotatisar men också i de flesta odlade jordar. Lackskorv på utsädespotatis aktiveras redan i lagret eller vid sättning och svampmycelet växer ut på groddar och stoloner. När svampen etablerat sig på nytillväxten uppstår groddbränna som kan leda till mycket dålig uppkomst. Vid fuktig väderlek kan svampen följa med ovan jord och uppträda som filtsjuka. Angrepp gynnas av extrema väderleksförhållanden, kallt och vått före och under uppkomst eller en vår med extrem försommartorka. Betning med Maxim påverkar både storleksfördelningen och den totala skörden positivt. Referens: Försök i USA. (%) 100 90 Effekt på Silverskorv Frisk 10% angrepp 30% angrepp 50% angrepp 80 70 4/10 22/11 8/02 14/04 Angrepp av Silverskorv vid fyra tidpunkter under lagring. Maxim minskar angreppen påtagligt och ökar den säljbara mängden potatis. Referens : MTT, Jokioinen 2007

Maxim ger betning en ny dimension Syngenta i Skandinavien har förutom försök genomfört och kommer att genomföra olika demonstrationsodlingar med Maxim för att visa de dokumenterade biologiska effekterna i praktiska konsekvenser som påverkan på grönfärgning, missformning och påverkan av skalkvaliteten. 7,1 % skalmissfärgning Praktisk demonstrationsodling 2008 En av våra demonstrationsodlingar under 2008 genomfördes med betning av Maxim på sorten Fakse. Utsädet var av god kvalitet och betades med 25 ml Maxim/100 kg potatis. Betningen utfördes på rullbord. Demonstrationsodlingen genomfördes hos en odlare i Harplinge i Halland. Prover på skördad potatis har tagits direkt vid skörd (v 41) och efter nio veckors lagring samt på våren 2009 (7 maj). Demonstrationsodlingen har skötts och dokumenterats av Hushållningssällskapet i Halland. Analyserna har utförts av SMAK i Laholm. Skalkvaliteten Vid skörd fanns tydliga skillnader i skalkvaliteten mellan betat och obetat. Analysen av obetat gav 7,1 procent skalmissfärgning medan Maximbetat endast hade 2,9 procent skalmissfärgning (se fig 1). Skillnaden i skalmissfärgning ökade under vinterns lagring. De SMAK-analyser som utförts visar att den potatis som har betats med Maxim kan lagras fem veckor längre och fortfarande klassas i klass 1. Maximbetad potatis klarar av ytterligare 13 veckor på lager utan att passera gränsen för klass 2 i SMAKanalysen (fig 2). Rhizoctonia Rhizoctonia kan angripa både som filtsjuka och som lackskorv. I alla genomförda försök i Skandinavien har Maxim visat likvärdig eller bättre effekt än standardprodukten mot Rhizoctonia solani och ökat antalet stjälkar per planta. Vid angrepp på stjälken, ofta kallad groddbränna, sätter potatisplantan knölarna grunt och i en klunga runt de angripna stjälkarna. Detta ökar risken för grönfärgade och deformerade knölar. Knölar som är angripna av lackskorv kan utveckla deformeringar. I demonstrationsodlingen kunde skillnader i grönfärgning och missformade upptäckas vilket direkt kan härledas till Maxims effekt på Rhizoctonia solani (fig 3). Merintäkt Beräkningen av vad Maxims påverkan på kvaliteten ger i pengar kan göras på flera olika sätt. Skillnaden mellan klass 1 och 2 på en 30 tons lastbilleverans blir 15 000 kronor*, eller merintäkten på skörden från ett hektar som klassas i klass 1 istället för klass 2 är 17 500 kr/ha**. Det som är allom givet är att Maxims effektiva skydd mot utsädesburna svampar och dess påverkan på lagringskvaliteten ger dig stora möjligheter att få ut mesta möjliga netto i odlingen. * Beräkningen grundar sig på 50 öres prisskillnad per kg mellan klass 1 och 2. ** Grunden för beräkningen är en säljbar skörd på 35 ton/ha och 50 öres prisskillnad mellan klass 1 och 2. 2,9 % skalmissfärgning Fig 1. Vid skörd 13/10 2008 fanns tydliga skillnader i skalkvaliteten mellan obetat och Maximbetat. Fig 2. Utveckling av skalmissfärgning Sort Fakse 13/10 2008 (v 41) 7/5 2009 (v 19) Fig 3. Högre avsalupris med Maximbetning Sort Fakse analyserad 18/12 2008 (v 51) 60 Obetat Maxim (% ) 40 Obetat 18/12 (v 51) Maxim 18/12 (v 51) Skalmissfärgning (%) 40 20 Maximbetad potatis = + 5 veckor i klass 1! Klass 2 30 20 10 Silverskorv m fl Rhizoctonia 0 Klass 1 v41 v45 v50 v1 v5 v10 v15 v19 0 Skalmissfärgning Grönfärgning Missformade Växtsprickor Summa % alla anm.

Maxim sätter nya standards för potatisbetning Vi berättar mer: Ulf Gustafson 070-233 44 13 Johan Henrysson 070-235 79 03 Maxim Betning Ogräsbekämpning Bladmögelbekämpning Revus Bladmögelbekämpning Torrfläcksjukebekämpning Blastdödning Registrerat varumärke: Syngenta Group Company: Amistar, Boxer, Maxim, Reglone, Revus, Ridomil Gold, Shirlan Följ alltid anvisningarna på etiketten. Syngenta Crop Protection A/S Tel 0771-24 48 10 Fax 0771-19 31 30 se@syngenta.se www.syngenta.se Medlem av Svenskt Växtskydd 06-2009 Ohlsson Industrial Marketing rillerkommunikation Syngentaprodukterna som ger dig en lönsam odling via friska potatisar