2014-06-26 Dnr 2014:984 Rapport från utredningstjänsten UTVECKLING AV DISPONIBLA INKOMSTER Hur har den disponibla inkomsten förändrats sedan 2005 för genomsnittliga representanter tillhörande dessa grupper: En pensionär En heltidsstuderande högskolestudent; a) utan arbete vid sidan av studierna, b) som arbetar deltid 25 procent, c) som arbetar deltid 50 procent. En barnfamilj med två vuxna heltidsarbetande där; a) båda föräldrarna tjänar 24 000 kr brutto/mån vardera, b) den ena föräldern tjänar 24 000 kr brutto/mån och den andra 35 000 kr brutto/mån, c) där båda föräldrarna tjänar 35 000 kr brutto/mån vardera. En f.d. förtidspensionär som nu; a) arbetar 25 procent, b) arbetar 50 procent, c) arbetar 75 procent, d) arbetar 100 procent. En arbetslös En anställd; a) sjuksköterska b) lärare c) förskolelärare I beräkningarna har utredningstjänsten tagit hänsyn till reglerna för grundavdrag, förhöjt grundavdrag, jobbskatteavdrag, prisbasbelopp, konsumentprisindex, genomsnittlig kommunal skattesats samt statlig skatt. Ingen hänsyn har tagit till exempelvis kyrkoskatt, begravningsavgift eller skatt på kapital. Underlagen till rapportens diagram finns i bilaga 1. Anna Enström Järleborg Riksdagens utredningstjänst Telefon: 08-786 43 79 E-post: anna.jarleborg@riksdagen.se SVERIGES RIKSDAG 100 12 Stockholm Telefon 08-786 40 00 www.riksdagen.se 1 (11)
Pensionärer Nedan beräknas pensionärernas inkomstutveckling efter skatt under perioden 2005-2014. Utredningstjänsten har i beräkningarna nedan tagit hänsyn till inkomster genom garantipension respektive inkomstpension samt bostadstillägg för pensionärer. Hänsyn har inte tagits till premiepension, tjänstepension, privat pension, särskilt bostadstillägg samt äldreförsörjningsstöd. En ogift person med full garantipension, 6 994 kr/månad 2005. 1 En ogift person med en inkomstpension på 10 000 kr/månad 2005. En ogift person med en inkomstpension på 15 000 kr/månad 2005. En person med en inkomstpension på 20 000 kr/månad 2005. Bostadstillägget till pensionärer är olika för gifta och ogifta. Bostadstillägget påverkas dessutom av inkomstens storlek. De pensionärer som har en inkomstpension på 20 000 kronor per månad eller mer får i normalfallet inget bostadstilllägg, vilket gör att det inte finns någon skillnad mellan giftas och ogiftas inkomst vid dessa pensioner. Utredningstjänsten har valt att redovisa utvecklingen för ogifta pensionärer i det fall bostadstillägg ingår i beräkningarna. Diagram 1 Inkomst inkl. bostadstillägg efter skatt för pensionärer, 2005-2014, fasta priser 2013-års prisnivå, kronor per månad Källa: Pensionsmyndigheten samt utredningstjänstens beräkningar Antaganden kring bostadstilläggets storlek Reglerna kring bostadstillägg för pensionärer är komplicerade och det finns ingen enkel schablon att använda för att skatta bostadstilläggets storlek. 2 1 2,13 gånger prisbasbeloppet, Pensionsmyndigheten webbplats om garantipensionens storlek 2 (11)
Bostadstillägg kan erhållas för bostadskostnader upp till på 5 000 kronor per månad. Bostadstillägget är 93 procent av bostadskostnaden plus ett tillägg på 340 kronor för ogifta och 170 kronor för gifta. Utredningstjänsten har i sina beräkningar antagit att bostadskostnaden är 5 000 kronor per månad och att personen inte har någon förmögenhet eller andra inkomster utöver garantipension respektive inkomstpension. Dessutom tar inte utredningstjänsten hänsyn till det särskilda bostadstillägget eftersom det görs en särskild behovsprövning för att erhålla det särskilda bostadstillägget. Det innebär att fram till 2011 kunde maximalt 4 650 kronor per månad erhållas i bostadstillägg för ogifta och 2 325 kronor per månad för gifta. År 2012 höjdes maxbeloppet med 170 kronor per månad för ogifta och 85 kronor per månad för gifta. År 2013 höjdes maxbeloppet med ytterligare 170 kronor per månad för ogifta och 85 kronor per månad för gifta. Bostadstilläggets storlek påverkas av inkomsten, vid höga inkomster minskas bostadstillägget helt eller delvis. I beräkningarna ovan har utredningstjänsten antagit att maximalt bostadsbidrag betalas ut till en ogift pensionär. Heltidsstuderande högskolestuderande Nedan beräknas heltidsstuderandes inkomstutveckling efter skatt under perioden 2005-2014. Personer som studerar på universitet och högskola kan söka studiemedel. Studiemedlet består av studielån och studiebidrag. Det totala studiemedelsbeloppet per vecka är 5,07 procent av prisbasbeloppet 3. Studiebidraget uppgår till cirka 31,3 procent av det totala studiemedlet. En termin består av 20 veckor och ett studieår består därmed av 40 veckor. Det innebär att under ett år erhålls studiemedel för 10 månader. 4 Studiebidraget är pensionsgrundande men ingen skatt betalas på studiebidraget. Studielånet är inte pensionsgrundande och inte heller kan några ränteavdrag göras på dessa lån. Det finns några olika tillägg i form av bidrag eller lån som den studerande kan få vid särskilda situationer. Exempelvis om den studerande har barn kan ett tilläggsbidrag fås. Om den studerande har arbetat tidigare kan ett tilläggslån fås. Om den studerande får extra kostnader vid studierna, t.ex. dubbel bosättning och resor, kan ett merkostnadslån fås. 5 Utredningstjänsten har inte tagit hänsyn till dessa tillägg i beräkningarna nedan. 2 Inspektionen för socialförsäkringen (ISF), Handläggning av bostadstillägg Hanteringen under 2011, Rapport 2012:3 3 Studiemedlets storlek beräknas som en andel av prisbasbeloppet, andelen har varierat mellan 4,4 och 5,1 % under den studerade perioden. Prisbasbeloppet 2014 är 44 400 kr. 4 Centrala studiestödsnämndens (CSN:s) webbplats, www.csn.se 5 Se www.csn.se för detaljer. 3 (11)
En heltidsstuderande högskolestudent med helt studiemedel; utan arbetsinkomst, med en arbetsinkomst på 25 procent av takbeloppet med en arbetsinkomst på 50 procent av takbeloppet med en arbetsinkomst på 75 procent av takbeloppet med en arbetsinkomst på 100 procent av takbeloppet Studerande som får studiemedel får ha en inkomst upp till en viss nivå (fribeloppet) utan att studiemedlets storlek påverkas. Fribeloppet justeras årligen och uppgick 2014 till 172 014 kronor vid heltidsstudier under 40 veckor med studiemedel. Ökningen av inkomst efter skatt för studerande med arbetsinkomst, enligt diagrammet nedan, beror på att takbeloppet ökat. Åren 2011 och 2014 höjdes med 30 000 kronor per år. Diagram 2 Inkomst inkl. studiemedel efter skatt, för heltidsstuderande, 2005-2014, fasta priser 2014-års prisnivå, kronor per månad Observera att takbeloppet höjdes med 30 000 kronor åren 2011 och 2014, för övriga år höjdes takbeloppet med 1000-4500 kronor per år. Studiemedel betalas ut under 10 månader men i diagrammet har studiemedlet fördelats på årets alla 12 månader. Källa: CSN samt utredningstjänstens beräkningar Regler för reducering av studiemedel vid inkomst Om en studerande har en inkomst 6 över det s.k. fribeloppet minskas studiemedlet med högst 61 procent av den del av inkomsten som går över fribeloppet. 7 Både bidraget och lånet minskar proportionellt. Fribeloppet justeras årligen och uppgick 2014 till 172 014 kronor vid heltidsstudier under 40 veckor med studiemedel. Fribeloppet var knappt 100 000 kronor (8 200 kr/mån) 2005 och höjdes med prisbasbeloppet (ca 1 000 kronor varje år) fram till 2011 då fribeloppet höjdes 6 Inkomst av tjänst, näringsverksamhet eller kapital. Inkomsten beräknas före skatt och avser inkomsten per kalenderhalvår (1 januari-30 juni och 1 juli-31 december). 7 Innan 2011 minskades studiemedlet med högst 50 procent. 4 (11)
med 30 000 till 136 400 kronor (11 400 kr/mån). Därefter höjdes fribeloppet med några tusen kronor årligen tills nästa stora höjning 2014, då fribeloppet höjdes med 30 000 kronor, till dagens nivå på 172 000 kronor (14 300 kr/mån). Utredningstjänsten har antagit att de studerande som har en inkomst under fribeloppet och därför görs inget avdrag på studiemedlet i beräkningarna ovan. Barnfamiljer med två vuxna heltidsarbetande Nedan beräknas barnfamiljers inkomstutveckling efter skatt under perioden 2005-2013. Utredningstjänsten har skrivit upp lönerna med prisbasbeloppet för respektive år. Barnbidraget är 1 050 kronor per barn i månaden. Om familjen har två eller fler barn så erhålls även flerbarnstillägg. Det innebär att en familj med två barn får totalt 2 250 kronor i månaden 8 Barnbidraget är skattefritt. Utredningstjänsten har gjort beräkningarna utifrån en familj med två barn, eftersom genomsnittligt antal barn per familj med två gifta eller sammanboende vuxna 2012 var 1,8. 9 Barnfamilj med två vuxna heltidsarbetande och två barn där; båda föräldrarna tjänar 24 000 kr/mån vardera, 2005. den ena föräldern tjänar 24 000 kr/mån och den andra 35 000 kr/mån, 2005. båda föräldrarna tjänar 35 000 kr/mån vardera, 2005. 8 Barnbidraget höjdes 2006 och var innan dess 950 kronor i månaden per barn. Flerbarnstillägget höjdes 2006 och juli 2010. 2006 infördes flerbarnstillägg för andra barnet. 9 SCB, Barn- och familjestatistiken 5 (11)
Diagram 3 Inkomst inkl. barnbidrag efter skatt för barnfamiljer med två vuxna heltidsarbetande och två barn, 2005-2013, fasta priser 2013-års prisnivå, kronor per månad Observera att X-axeln går upp till 60 000 kr/mån Lönerna har skrivits upp med prisbasbeloppet för respektive år Källa: Försäkringskassan samt utredningstjänstens beräkningar Om båda föräldrarna är heltidsarbetande tillkommer troligen kostnader för barnoch skolbarnsomsorg. Merparterna av kommunerna har idag infört den s.k. maxtaxan vilket innebär att föräldrarna betalar en avgift per barn på maximalt tre procent av föräldrarnas sammanlagda inkomst upp till 42 000 kr per månad. En barnfamilj med två barn inskrivna i förskola betalat enligt maxtaxan totalt 3 100 kronor per månad. Om barnen i stället går på skolbarnsomsorg, t.ex. fritidshem, skulle kostnaden totalt bli 1 260 kronor per månad för familjen. Avgiften framgår av tabellen nedan. Utredningstjänsten har inte tagit med eventuella avgifter för barn- och skolbarnsomsorg beräkningarna ovan. Tabell 1 Avgiftstak och högsta avgiftsnivå per barn och månad, 2005-2014 Förskolebarn, 0-5 år Skolelever, 6-12 år Avgiftstak Högsta avgift Avgiftstak Högsta avgift Barn 1 3 % 1 260 kr 2 % 840 kr Barn 2 2 % 840 kr 1 % 420 kr Barn 3 1 % 420 kr 1 % 420 kr Källa: Skolverket 6 (11)
Personer med sjukersättning Nedan beräknas inkomstutveckling efter skatt för personer med sjukersättning (f.d. förtidspension) under perioden 2005-2014. År 2003 ersattes förtidspension med sjukersättning. 10 Sjukersättning kan personer få som är mellan 30 och 65 år och som inte kommer att kunna arbeta heltid på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning. Sjukersättningens storlek beror på kvarvarande arbetsförmåga samt personens tidigare inkomster. Den som tappar sin arbetsförmåga med 100 procent och som tidigare har arbetat kan få 64 procent av den genomsnittliga inkomsten under de senaste åren. Det finns ett tak som gör att personen inte kan få mer än 17 800 kronor per månad före skatt oavsett tidigare inkomst. 11 Ersättningen minskas med arbetsförmågan, så en person med 25 procents arbetsförmåga får en minskning med 25 procent på sjukersättningen. Den som har haft låga eller inga inkomster kan s.k. garantiersättning som är 8 900 kronor per månad före skatt 12, om personen bott i Sverige hela livet. Om personen inte bott i Sverige hela livet minskas garantiersättningen proportionerligt med tiden utanför Sverige. Utredningstjänsten har antagit att personen har en månadslön lika med inkomsttaket för sjukersättning. En person med sjukersättning med; 100 procents garantiersättning, 100 procents ersättning enligt takbeloppet, 75 procents ersättning enligt takbeloppet och 25 procents arbete med en månadslön lika med inkomsttaket, 50 procents ersättning enligt takbeloppet och 50 procents arbete med en månadslön lika med inkomsttaket, 25 procents ersättning enligt takbeloppet och 75 procents arbete med en månadslön lika med inkomsttaket. 10 Försäkringskassans webbplats, www.forsakringskassan.se 11 Taket är på 7,5 prisbasbelopp vilket motsvarar en månadsinkomst på 27 800 kronor före skatt 2014. 12 2,4 prisbasbelopp per år. 7 (11)
Diagram 4 Inkomst efter skatt för personer med sjukersättning, 2005-2014, fasta priser 2013-års prisnivå, kronor per månad Källa: Försäkringskassan samt utredningstjänstens beräkningar Den som har sjukersättning kan även få bostadstillägg som beror på boendekostnader och hushållets totala inkomst. Den som är ensamstående kan som mest få 4 650 kronor per månad. Den som är gift eller sambo kan som mest få 2 325 kronor per månad, om båda har sjuk- eller aktivitetsersättning får man som mest 2 325 kronor var. Utredningstjänsten har inte tagit med eventuellt bostadsbidrag i beräkningen ovan. Arbetslösa Nedan beräknas arbetslösas inkomstutveckling efter skatt under perioden 2005-2013. För att få ersättning från arbetslöshetsförsäkringen måste den arbetslöse vara inskriven som arbetslös vid Arbetsförmedlingen. Ersättningens storlek beror på personens inkomst under de senaste tolv månaderna, omfattningen av arbetet innan arbetslösheten samt om personen varit med i a-kassan. För att få full ersättning ska personen varit medlem i a-kassan i minst 12 månader. Vid inkomstrelaterad ersättning är ersättningen 80 procent av den tidigare genomsnittliga inkomsten upp till inkomster på 18 700 i månaden. Därutöver finns en grupp som får grundersättning/grundbelopp (de som uppfyller arbetsvillkoret men inte medlemsvillkoret), som baseras på arbetad tid. Fullt grundbelopp fås om personen 8 (11)
arbetat i genomsnitt 40 timmar i veckan under de senaste tolv månaderna. Om personen arbetat mindre än 40 timmar minskas ersättningen i proportion med arbetstiden. En arbetslös (de första 100 dagarna) med 100 procents ersättning med; grundbelopp, inkomstrelaterad genomsnittlig dagpenning, inkomstrelaterad ersättning med takbeloppet. Notera att under den studerade perioden har arbetslöshetsförsäkringens regelverk förändrats i olika omgångar och omfattning under 2000-talet. Såväl ersättningsgraden, ersättningsperioden längd som taket för ersättningen har justerats vid flertalet tillfällen vilket påverkar de faktiska ersättningsnivåerna. Den maximala dagpenningen förändrades senast 2002 och har sedan dess varit 680 kronor per dag. Mindre justeringar har dock gjorts efter detta. Fram till och med 2006 var det ett högre tak, 730 kronor, de första 100 dagarna. Detta förhöjda tak togs bort 1 januari 2007 vilket i praktiken innebar att ersättningen minskade. Sedan 2007 trappas ersättningen också av, dag 1-200 erhålls 80 procent av inkomsten (under taket), dag 201-300 erhålls 70 procent av inkomsten (under taket). Diagram 5 Inkomst efter skatt för arbetslösa, de första 100 dagarna, 2005-2013, fasta priser 2013-års prisnivå, kronor per månad Källa: IAF samt utredningstjänstens beräkningar Anställda Nedan beräknas anställdas inkomstutveckling efter skatt under perioden 2005-2013. 9 (11)
Medlingsinstitutet via SCB samlar in uppgifter om lönerna inom hela ekonomin (primärkommunal sektor, landstingskommunal sektor samt privat sektor). Undersökningen benämns Lönestrukturstatistiken. Från lönestrukturstatistiken går det att hämta uppgifter om utvecklingen av genomsnittlig månadslön 13 för perioden 2005-2012 för sjuksköterskor, lärare och förskolelärare. Utredningstjänsten har skattat genomsnittlig månadslön för 2013 utifrån månadslönen 2012 med hänsyn taget till förändringen i prisbasbeloppet mellan 2012 och 2013. en heltidsanställd sjuksköterska med genomsnittlig månadslön, en heltidsanställd lärare med genomsnittlig månadslön, en heltidsanställd förskolelärare med genomsnittlig månadslön. Diagram 6 Inkomst efter skatt för anställda, 2005-2013, fasta priser 2013-års prisnivå, kronor per månad Observera att X-axeln går upp till 30 000 kr/mån Utredningstjänsten har skattat genomsnittlig månadslön för 2013 utifrån månadslönen 2012 med hänsyn taget till förändringen i prisbasbeloppet mellan 2012 och 2013. Källa: Lönestrukturstatistiken/SCB samt utredningstjänstens beräkningar Källor Centrala studiestödsnämndens (CSN:s) webbplats, www.csn.se Centrala studiestödsnämndens (CSN), Studiemedelsbelopp t.o.m. 2013, sammanställning 2013 13 Förutom fast lön ingår även fasta lönetillägg och ett stort antal rörliga lönetillägg, t.ex. OBtillägg, skifttillägg samt ersättning för beredskap och jour 10 (11)
Finansdepartementet, Beräkningskonventioner Metoder för effektberäkningar vid ändrade skatteregler Försäkringskassans webbplats, www.forsakringskassan.se Försäkringskassan, Förändringar inom socialförsäkrings och bidragsområdena 1968-01-01 2014-03-01, PM 2014 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF), statistik Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF), Historik Karensvillkoret och ersättningsperiodens längd, PM 2013 Inspektionen för socialförsäkringen (ISF), Handläggning av bostadstillägg Hanteringen under 2011, Rapport 2012:3 Inspektionen för socialförsäkringen (ISF), Utvecklingen av socialförsäkringsförmåner sedan 1990-talet, Rapport 2014:4 Pensionsmyndighetens webbplats, www.pensionsmyndigheten.se Pensionsmyndighetens webbplats om bostadstillägg Pensionsmyndigheten, Indexering av pensionerna, PM7616 SCB, Barn- och familjestatistiken SCB, Lönestrukturstatistiken Skolverket, Avgifter i förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg 2012, 2013 11 (11)