7/2014 Aktivt nätverk för vindbruk Vind 2014: Tydliga besked från energiministern VINDEL I SVERIGE INDUSTRI MARKNAD BRANSCHFRÅGOR
NOTISER Fler anslutna till Uppförandekoden Nu är det tre företag som är anslutna till vindkraftsbranschens Uppförandekod. Det är Vattenfall Vindkraft, HS Kraft och Bixia ProWin. Ytterligare ett företag har anmält sig för anslutning nämligen Bergvik Skog. Tidigare är också Siral System och Billy Vind anmälda. Corporate Responsibility (CR) eller översatt till svenska Företagens Samhällsansvar (FSA) är grunden för Uppförandekoden. Den grundlägganden idén med Uppförandekoden är att företag och marknadsaktörer frivilligt vill medverka till ett bättre samhälle och en renare miljö. Att ta ett samhällsansvar går utöver de vanliga kraven i lagar och avtal. Idén med Uppförandekoden är att socialt företagande kan ha ett direkt ekonomiskt värde. En Uppförandekod delas ofta upp i tre områden: miljöfrågor, sociala frågor och ekonomiska frågor och ofta ligger fokus på ett av dessa verksamhetsområden. När det gäller arbetet med vindkraftsbranschens Uppförandekod känns det positivt, det börjar röra på sig, säger Monica Bracco, Svensk Vindenergi. Uppgång i vindkraftsinvesteringar Investeringsbesluten i vindkraft ökar under tredje kvartalet 2014, efter ett mycket svagt andra kvartal. Det framgår av branschorganisationen Svensk Vindenergis senaste prognos. Ersättningen från el och elcertifikat har ökat något under kvartal tre jämfört med kvartal två, men var ändå fortsatt låga under det tredje kvartalet. Att det ändå tas investeringsbeslut visar att vindkraftens kostnader fortsätter att sjunka och att det finns en stark framtidstro i branschen, säger Annika Helker Lundström, vd vid Svensk Vindenergi. Under det tredje kvartalet 2014 har det beslutats om investeringar i vindkraft avseende 221 MW, vilket kan jämföras med bara 50 MW (reviderad siffra oktober 2014) föregående kvartal. Genomsnittet per kvartal de senaste 12 månaderna är 123 MW. Under 2013 driftsattes 641 MW vindkraft, vilket var den lägsta nivån sedan 2010. Hittills i år har 773 MW tagits i drift och uppemot 1 000 MW förväntas ha driftsatts vid årets slut. Stora steg för förnybar el kan bli ännu större u Både globalt, i Europa och i Sverige blir det allt tydligare att framtiden är förnybar. I länder som Kina, USA, Tyskland, Spanien och Indien har utvecklingen de senaste åren gått snabbare än vad de mest optimistiska förespråkarna för förnybart kunde tro. Även i Sverige har det förnybara tagit stora kliv. För bara några år sedan syntes vindkraften knappt i statistiken, nu står den snart för tio procent av elproduktionen. Men trots den fantastiska utvecklingen under den senaste tiden, är det ändå framtiden som känns mest spännande. Nu har vindkraften visat sin kapacitet och vi kan räkna med att den framöver kommer bli en bärande del av energisystemet. Hur snabbt den förnybara elen utvecklas beror på många faktorer. En grundläggande del är förstås kostnaderna. Vindkraftens kostnader har sjunkit snabbt och fortsätter att sjunka, vilket betyder att det blir allt svårare för annan elproduktion att konkurrera med vindkraften. Men det krävs också en tydlig politisk viljeinriktning och långsiktiga spelregler på marknaden för de som ska investera i förnybar el. Därför är det många som välkomnar den nya regeringens besked om att tillsätta en energikommission, för att finna en långsiktig blocköverskridande överenskommelse. Jag hoppas att den kommer i gång snabbt så att energibranschen kan få de besked som den behöver så snart som möjligt. Jag hoppas också att branschens kunskaper och erfarenheter tillvaratas i kommissionens arbete. Vår nya energiminister Ibrahim Baylan talade nyligen på Vind 2014, Svensk Vindenergis årliga vindkraftskonferens och gav intryck av en genuin vilja till dialog mellan politiken och näringslivet. Den nya regeringen har också gett besked om att den vill öka satsningarna på förnybar energi. Ambitionsnivån i elcertifikatsystemet ska höjas till minst 30 TWh till 2020 och systemet ska förlängas till 2030. Nu väntar vi med intresse på exakta besked om de nya målen, både till 2020 och 2030. Jag hoppas att regeringen sätter mål som innebär att utbyggnaden av den förnybara elen kan fortsätta i samma takt som de senaste åren. Men för att vindkraften ska kunna fortsätta att utvecklas till sin fulla potential krävs att vi har hela svenska folket med oss. Efterhand som vindkraften växer tar den också allt större plats rent fysiskt. Branschens förmåga att visa hänsyn till de som berörs allra mest av vindkraften och respekt för olika motstående intressen kommer bli avgörande för hur framgångsrikt utbyggnaden kan fortsätta. Efter årsskiftet lämnar jag vindkraftsbranschen för att bli nationell miljömålssamordnare för näringslivet. Det blir en spännande utmaning, där jag tror att många av mina erfarenheter från arbetet med vindkraften kommer att bli mycket värdefulla. Så nu tackar jag för mig och för de fantastiska år jag haft i branschen. Annika Helker Lundström, vd Svensk Vindenergi. Vind utges av Svensk Vindenergi i samarbete med ERA och Svensk Energi som en oberoende branschtidskrift. För åsikter som framförs i signerade artiklar svarar författaren. För ledarsidan svarar Svensk Vindenergi. För icke beställt material ansvaras ej. Allt material lagras elektroniskt. REDAKTION Peter Jansson, redaktionschef, Monica Bracco, Svensk Vindenergi, Kalle Karlsson, Svensk Energi, Torsten Blomquist, frilans. POSTGIRO 2102-2 BANKGIRO 146-8487 INTERNET www.era.se www.svenskvindenergi.org TELEFON VÄXEL 08-677 26 20 TELEFAX 08-677 28 43, 08-677 25 06 POSTADRESS Vind, 101 53 Stock holm BESÖKSADRESS Olof Palmes Gata 31, 6 tr ANSVARIG UTGIVARE Kalle Karlsson TRYCK Trydells Tryckeri, Laholm 2014 Vind i ERA är miljömärkt enligt Svanen 341 091. ISSN 0013-9939 TS-KONTROLLERAD FACKPRESSUPPLAGA 10800 ex (2013). VIND I ERA är medlem i Sveriges Tidskrifter LAYOUT Provins AB. Omslagsfoto: Falovind. MILJÖMÄRKT 341 091 52 VIND 7/2014
Aktivt nätverk för vindbruk Hallå där, Annika Nilsson, ansvarig för Nätverket för vindbruk vid Energimyndigheten i EskilstunA text: torsten blomquist foto: sune fridell. Annika Nilsson, ansvarig för Nätverket för vindbruk. u vad är den hetaste frågan i ert arbete just nu? Problematiken med ljud och ljus vid etablering av vindkraft? Ja, absolut. På planeringssidan är ljudfrågan fortfarande jätteaktuell. Det är också skälet till att vi ägnar en hel del kraft åt det, bland annat ett av de seminarier nätverket arrangerade under Vind 2014. Vi kommer också medverka i ett arbete för att försöka kartlägga hur vanligt det är att människor störs av ljud från vindkraft. Vilka utmaningar ser du på lite längre sikt? Jag tror att frågorna kring lokal nytta kommer att bli allt viktigare för vindkraftens fortsatta utbyggnad, inte minst när det gäller de storskaliga parkerna i norra Sverige. Det är viktigt att människor där upplever att vindkraften tillför något till bygden. På samma sätt tror jag att det gynnar acceptansen för vindkraft om vi får en stark inhemsk bransch. Hur ser du på möjligheterna för lokal och regional utveckling vid en fortsatt utbyggnad av vindkraften? Jag tycker att vi redan har visat i flera av nätverkets regionala projekt att det verkligen går att åstadkomma. Men för att nå dit behöver man medvetet jobba för det. Något exempel där ni nått framgång? Vindkraftcentrum.se i Strömsunds kommun, som i dag drivs med stöd från nätverket, är nog det projekt som har jobbat längst med de här frågorna. De brukar framhålla att vindkraften i dag ger många hundra arbetstillfällen bara i Jämtland. Här har man medvetet försökt skapa länkar mellan det lokala näringslivet och de stora internationella företag som deltar i utbyggnaden, och kommunen har också satsat på en yrkeshögskoleutbildning för vindkraftstekniker för att nämna något. Hur når ni ut med er information och kunskap och vilka är det ni vill nå? Är det kommuner, projektörer och/eller andra som ni fokuserar på? Vi har en egen hemsida där alla som vill via våra nyheter kan följa det vi och våra projekt gör. Sedan ordnar både vi själva och nätverkets projekt en massa möten. Förra året var det över 200 seminarier och andra typer av träffar som arrangerades inom nätverkets ram. Våra primära målgrupper är ju just dem som du pekar på, politiker och handläggare både på kommuner och länsstyrelser som arbetar med vindkraft. Och så klart även branschen. Just nu lanserar vi också Vindkraftskurs.se, som är en nätbaserad utbildning om vindkraft som en av nätverkets noder Uppsala universitet Campus Gotland har tagit fram. Den tror vi kan få stor betydelse för att öka kunskapen om vindkraft i samhället i stort. Vilka och hur många är med i Nätverket? Varje år brukar Nätverket för vindbruk bestå av ett trettiotal aktiva projekt, och sedan har vi våra fasta noder. Just nu förbereder vi för nästa års utlysning av medel som kommer att pågå under januari till mitten av mars. Då välkomnar vi förslag på projekt som kan öka kunskapen kring vindkraft eller som exempelvis stärker möjligheten till regional utveckling kopplad till vindkraft. n FAKTA Nätverket är organiserat i fyra noder Nod för frågor om tillstånd och planering: Länsstyrelsen i Halland, kontakt: Beatrice Eriksson 010-224 32 37. Nod för utbildningsfrågor: Uppsala Universitet, Campus Gotland, kontakt: Liselotte Aldén, 073-420 52 24. Nod för arbetskraftsförsörjning, utbildning av tekniker för drift och service av vindkraftverk: Strömsunds kommun, kontakt: Marcus Carlström, 070-608 01 80. Nod för Näringslivs- och affärsutveckling: Västra Götalandsregionen, kontakt: Fredrik Dolff, 031-339 03 35. VIND 7/2014 53
Vind 2014 gästades av vår nye energiminister Ibrahim Baylan, som valde att göra sitt första officiella framträdande på vindkonferensen och där ge tydliga besked om att omställningsplanen av energisystemet ligger fast. Deltog gjorde också Kristina Persson, minister för strategi och framtidsfrågor samt nordiskt samarbete. text och foto: lars magnell Vind 2014: Ibrahim Baylan valde att göra sitt första officiella framträdande som energiminister på vindkonferensen VIND 2014. Tydliga besked från energiministern u I sitt anförande talade Baylan om betydelsen av förnybar energi. Han var mycket tydlig med att långsiktiga mål och styrmedel ska ligga till grund för att ställa om energisystemet. Han påpekade också att kärnkraften ska ersättas med förnybart och energieffektivisering, men gav ingen tidsplan. Vindkraft billigare än någonsin Positivt är också att vindkraften trots lågkonjunktur och lite osäkrare framtidsutsikter fortsätter att byggas ut runt om i världen. Vindkraft, i Sverige och globalt, är nu bland de billigaste produktionssätten av el, och har lägre produktionskostnader än exempelvis kolkraft. Nu visar också nya siffror att ny vindkraft i Sverige faktiskt har lägre produktionskostnader än man tidigare trott. En rapport från Energimyndigheten visar att det går att producera ny vindkraft för 50 öre och i gynnsamma lägen för så lite som 45 öre per kilowattimme. Det som gjort denna kostnadsreducering möjlig är bland annat större vindturbiner, fler fullasttimmar och ökad konkurrens bland turbintillverkarna, inte minst från de kinesiska leverantörerna. Men allt är inte frid och fröjd för samtidigt brottas vindkraftsbranschen med låga el- och certifikatspriser och en kollapsad utsläppshandel, vilket sammantaget kan ses som ett hot mot lönsamheten för både gamla och nya projekt och det av regeringen nyligen föreslagna målet om 30 terawattimmar ny förnybar elproduktion till år 2020. Men intrycket är nog trots det att branschens aktörer överlag ser ljust på framtiden, vilket också bekräftas av fortsatt höga tillväxtsiffror. Vid slutet av året kommer ytterligare nästan 1 000 megawatt i installerad effekt (fördelat på 377 nya verk) att ha tillkommit. Därmed beräknas vindkraften kunna leverera 13,3 terawattimmar förnybar el i helårsproduktion. Glädjande siffror som sagt, men utvecklingen aktualiserar som många vet också frågeställningar kring hur elmarknaden och elsystemet ska kunna hantera en ökande andel variabel elproduktion. En genomlysning av vad vi kan förvänta oss av denna utveckling levererades också på Vind 2014, den 22 23 oktober på Waterfront i Stockholm. Önskad export Önskescenariot är ett Sverige med ytterligare stora volymer vindkraft som framgångsrikt exporteras till kontinenten. Men för att detta ska bli verklighet krävs bland annat nya överföringsförbindelser och förstärkta nät. 54 VIND 7/2014
Mycket är på gång, kunde Ulla Sandborg, marknadschef på Svenska kraftnät meddela. Hon visade den skarpt stigande investeringskurvan för åren fram till år 2025. Till dessa investeringar hör till exempel Sydvästlänken, en ny gotlandskabel, Nordbalt med flera och eventuellt en ny utlandsförbindelse till kontinenten, Hansa power bridge. Ett problem är att omvärlden förändras så snabbt att de analyser som ligger till grund för Svenska kraftnäts Perspektivplan 2025 hinner bli inaktuella, menade Ulla Sandborg. Hon bad därför om förståelse för att infrastruktursutbyggnaden inte till fullo kommer följa planen. I grund och botten är Svenska kraftnäts utblick positiv och man ser inga egentliga svårigheter när det gäller att möta den kraftiga expansionen av vindkraft med förstärkt infrastruktur. Ulla Sandborg betonade dock att de långdragna tillståndsprocesserna utgör hinder som hon gärna skulle se undanröjda. Investeringsklimatet Hur många är stressade över investeringsklimatet, inledde Frank Krönert från Sweco sitt anförande baserat på fyra olika scenarier för förnybart med namnet Scenarier för förnybart och utlandsförbindelser. Den inledningen skrämde måhända upp någon, men efter en konstpaus tillade Krönert att han kunde lugna de församlade. Enligt de analyser som ligger bakom rapporten pekar utvecklingen på en fortsatt och ökad och samordnad utbyggnad av överföringskapacitet från Norden till kontinenten och att de äldsta kärnkraftsreaktorerna börjar fasas ut någon gång kring år 2020. Sammantaget kommer detta att leda till högre elpriser och därmed ett bättre investeringsklimat. En utveckling som även är gynnsam ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, underströk Frank Krönert. En förutsättning är dock mera nät och kabel över gränserna. Sålunda var Frank Krönerts uppmaning: Bygg ut! En högre marknadsintegration ger en större marknadsnytta. Intressanta paneldebatter I de intressanta paneldebatter som följde på de olika seminarierna belystes utvecklingsfrågorna ytterligare av olika aktörer inom branschen. Bland annat betonades hur viktigt det är att medlemsländerna i Europa fortsatt står bakom framväxten av den inre elmarknaden. Den planen hotas om länderna bara ser till sina egna intressen. Något som kan försvåra utvecklingen är till exempel ett ensidigt införande av regionala kapacitetsmekanismer. Det handlar också om att utnyttja resurserna så effektivt som möjligt. Det vore till exempel mera kostnadseffektivt om Tyskland byggde vindkraft i Sverige i stället för i Nordsjön, menade Bo Normark från Power Circle. En idé som dryftades handlade om att aktörerna på marknaden skulle köpa elcertifikat i stället för att bygga vindkraft, för att på så sätt öka likviditeten i systemet och därmed priset. Andra, som Lars Andersson, chef på vindenheten på Energimyndigheten, tyckte att man skulle vara lite modi- Kristina Persson, minister för strategi och framtidsfrågor samt nordiskt samarbete, deltog på Vind 2014. gare som investerare och till exempel våga köpa kinesiska (läs billigare) verk. Lars Andersson hade dessförinnan presenterat myndighetens nya rapport om fortsatt sjunkande produktionskostnader för vindkraften. I rapporten ses tillgången till projekt med goda vindförhållanden som en förklaring till att utbyggnadstakten fortfarande är hög i Sverige, trots att intäkterna från elproduktionen (juni 2014) endast är omkring 45 öre per kilowattimme. En annan förklaring till att utbyggnaden fortsätter trots sämre intäkter kan, enligt rapporten, rimligen också vara att det finns aktörer som har en långsiktig investeringshorisont och har förhoppningar om att intäkterna kommer att öka om några år. n Stora Förnybarhetspriset delades ut av Annika Helker Lundström, till höger. Mottagare av priset är Anna Borgeryd, styrelseordförande Polarbröd. Polarbröd fick förnybarhetspris Polarbröd har fått Stora Förnybarhetspriset 2014 för sin konsekventa strävan efter hållbara lösningar som nu även inkluderar egna investeringar i förnybar el. Prisceremonin hölls under middagen på Svensk Vindenergis årliga konferens den 22 oktober på Waterfront Stockholm. Polarbröd har en lång tradition av satsningar på resurseffektiva och smarta lösningar. Med investeringar i vindkraftverk som kan försörja de egna bagerierna med förnybar el fortsätter koncernen att visa vägen för ett hållbart företagande, säger Annika Helker Lundström, vd Svensk Vindenergi. Motiveringen lyder: Polarbröd är familjeföretaget som genom långsiktig affärsmässighet vill vara en positiv kraft i omställningen till ett uthålligt samhälle. Med insikten att förnybar energi är en nyckelfaktor har företaget nu tagit nästa steg i sin strävan efter resurseffektivitet och hållbara lösningar. Genom en investering på över 150 miljoner kronor i fyra egna vindkraftverk siktar koncernen på att producera minst lika mycket förnybar el som polarbagerierna förbrukar. Polarbröd fortsätter därmed att vara en ledstjärna för alla företag som vill kombinera affärsmässighet med ansvarstagande gentemot kommande generationer. VIND 7/2014 55
Vind 2014 på Stockholm Waterfront Trots konkurrens från två andra vindkraftsmässor lyckades Vind 2014 locka mycket folk till Waterfront i Stockholm. Därmed befästes återigen ställningen som Nordens största årligt återkommande mötesplats för aktörer på den svenska vindkraftsmarknaden. Läs vad besökarna och utställarna hade att säga om årets tillställning. Nejdå, det är glada miner: Carl Camper från Vestas, såg faktiskt mycket gladare ut än så här. En nyligen säkrad vindkraftsorder från Turkiet på 66 MW borde också få både Carl och företaget att le. Glada kollegor: Man märker att folk känner varandra, att de har jobbat upp sina nätverk och därför inte behöver leta efter information, sammanfattar Mattias Montelin och Tryggve Sigurdson, kollegor på ÅF, sina intryck av årets vindkraftsträff. Högre spänning: Behovet av att kunna transportera förnybar el över längre avstånd skapar behov av kablar som klarar allt högre spänning. Kabel- och kabelsystemtillverkaren Nexans diskuterade gärna utmaningarna. Populär monter: Norska Meventus levererar vindmätningstjänster. Svårt att motstå: Många kände sig kallade att drämma till med klubban för att få sin egen styrka bekräftad. Vindkraftsprojektören Eolus Vind hade valt ett lite udda och roligt grepp för att tala om för omvärlden att de fortfarande står starkt. Företagets Johan Jönsson kunde också bekräfta att kunderna fortfarande beställer. Bland annat har Eolus nyligen fått en order om sex verk från Region Skåne som ska uppföras i Skåne. Innovation wall: Här fångar vi upp tankar, idéer, goda exempel och åsikter som kommer ur de frågor som diskuteras på seminarierna och i utställningshallen, berättade Liselott Törngren om årets nyhet, Innovation Wall, eller innovationsplank på ren svenska. Ett lyckat grepp att döma av alla lappar, där man till exempel kunde läsa följande kommentar: OBS! Lilla Danmark har redan 42 procent vind. Det är som ett levande twitterflöde i analog form, förtydligade Liselott Törngren.